Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (7) Projektnamn Kreativa Hederliga Företagare Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektidén har utgått från att personer med bakgrund i missbruk och kriminalitet, förutom de negativa konsekvenser som följt med denna livsstil, även skulle kunna utveckla entreprenöriella erfarenheter. Avsikten har varit att genom kompetensutveckling förädla funktionella praktiska lösningar bort från bidragsberoende. Då vi nu avslutat projektet kan vi konstatera att (som gör på fler ställen i slutrapporten) att vi borde egentligen ha startat KHF projektet med utbildning av de lokala ledarna (oftast ordföranden) innan man började utbilda de övriga anställda. Då hade utväxlingen blivit ännu bättre på grund av att en förståelse hade funnits då deltagarna kommit till sin förening under och efter utbildningen fulla av entusiasm och idéer och skulle ha blivit bättre mottagna och mer förstådda. Det förtar dock inte det faktum att utbildningen betytt fantastiskt mycket för de allra flesta deltagare. Det handlar om självförtroendet, självförståelse, förståelse för företagande och att göra hederliga affärer. Projektets resultat FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? PROBLEM/BEHOV: Ett centralt problem för personer med bakgrund i missbruk och kriminalitet är att återvinna trovärdighet och tillit hos övriga samhället. Att individen självmant orkar satsa fullt ut och göra sig fria från skulder och bidrag tillhör ovanligheterna. Man behöver hjälp och människor med både andra och liknande erfarenheter som ens egna. PROJEKTETS AMBITIONER: KHF projektet kan därför liknas vid en trampolin för en smula extra kraft i uthoppet. Dvs. en språngbräda som dels syftar till att stärka den kreativa förmågan för att kunna agera som sociala entreprenörer, dels genom olika typer av praktiska övningar bygga nya nätverk med en stark etisk prägel. Det har varit oerhört viktigt för deltagarnas framgång i projektet att satsa på deras personliga utveckling och deras teoritiska och praktiska kunskaper. Att kunna ge de verktyg för mer

2 Sid 2 (7) självkänsla och självförtroende har öppnat deras ögon och ge de möjlighet att se nya lösningar. Deltagarna har dessutom varit mer mottagande och villiga att förändra. RESULTAT: Då projektet enbart fokuserar på individen, finns de individuella resultaten särskilt beskrivna i bifogad bilaga. Se bilaga 1. Det resultat vi ser är att många gjort aha upplevelser hur en hederlig affärsverksamhet fungerar. Vilka kostnader ett företag ska räkna med, vilken effekt det har att göra en realistisk budget som man har att följa. Vad avser spridning har projektet synts i lokal radio/tv och press - i Dalarna och Örebro, föredragning har hållits under Almedalsveckan, på olika mässor, seminarier, politiska arenor, för riksdagspersoner, för skolklasser, för näringslivschefer och företagare. Vi har genomfört ett 10 tal egna workshop samt filmat sammanlagt ett 20 tal sekvenser som lagts ut på webben Youtube. Det finns pågående diskussioner inom RIKS KRIS för att planera och genomföra en fortsättning på KHF projektet. Det är viktigt att lära sig från KHF och kunna fortsätta för att erbjuda lösningar och möjligheter till våra anställda och medlemmar runt om i landet. PÅVERKAN OCH GENOMSLAG: Projektet har gjort att KRIS ledning, ordförande och anställda har förstått vikten att tänka nytt och skaffa nya sätt att få bidrag/sponsor. Man har utvecklat och vågar tänka ett liv utan bidragsberoende. Människor har skaffat sig verktyg för att kunna gå vidare och hoppas på att få ett vanligt jobb eller öppna eget företag. Det har varit väldigt intressant att se förändringen hos deltagarna. Detta har också påverkat KRIS ledning som börja leta efter nya lösningar och inte bara tänka projektmässigt. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Huvudsyftet med projektet har varit att ge personer med bakgrund i missbruk och kriminalitet, de kunskaper och det nätverk som krävs för att man som deltagare i projektet på sikt och genom praktisk tillämpning ska kunna bli självförsörjande genom socialt entreprenörskap/företagande. För deltagande i projektet krävdes: anställning i förening: att man följde de värdegrundsprinciper som KRIS vilar på samt att det fanns en naturlig integrering mellan deltagare, projekt och lokal förening. Projektet fokuserade under de första två åren på att finna en tillämpningsbar arbetsmodell att jobba efter. Under tredje/sista året har det bland deltagare, konsulter och i projektledningen upplevts som att KHF modellen står sig väl i genren erfarenhets- och upplevelsebaserat lärande baserat med inriktning mot personlig utveckling och entreprenörskap. LÄRANDE:

3 Sid 3 (7) Under det första året har vi upplevt att den personliga utvecklingen av deltagarna är minst lika viktigt som de teoritiska och praktiska verktyg angående socialt entreprenörskap/ företagande. När vi började introducera de övningar om personlig utveckling, blev deltagarna mycket mottagande till de övriga kunskaper. Alla som har arbetat i projektet har märkt väldigt tydliga skillnader på deltagarna under kursens gång. Man skulle inte ha uppnått samma resultat utan den personliga utvecklingen. Denna lärdom har vi spridit till våra föreningar runt om i landet. AVVIKELSER: 1) Det har varit en del svårigheter grundat på att finna tekniska lösningar under projektet då 2/3 av tiden har genomförts på hemmaplan. Vi har efterhand kunnat hitta enkla lösningar men det har inte upplevts helt godtagbart att inte kunna kommunicera med alla då begränsningar av teknisk karaktär alltför ofta satt stopp. 2) Det geografiska avståndet mellan projektägare och projektledare har tyvärr ofta skapat onödiga missförstånd. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Som planerat, vilket efterhand tydligt visat sig, har utvecklingsmodellen helhetsbaserat lärande (HBL) fungerat väl. Fokus har varit att närma sig individen och den mognadsnivå som var och en av deltagarna haft. Detta har inneburit att vi har fokuserat under långt tid och mycket kraft på personligt utvecklings- och förändringsarbete rakt igenom kurserna och projektet. Oavsett om kursen steg för steg tagits vidare i utvecklingsfaserna: entreprenörskap och företagande, har vi bibehållit en tydlig förankring i personlig utveckling. Tillämpade utbildningsmetoder som upplevelse och erfarenhetsbaserat lärande (UBL och EBL) har fungerat väl i förhållande till målgrupp och projektmålsättning. Detta har bland annat lett till att tre av kursdeltagarna ur andra kursen vuxit in i rollen som projektledning. Dessa tre (projektledare och två teamcoacher) genomför tre fjärdedelar av fjärde och hela femte kursen tillsammans med konsulter och omgivande nätverk. Under projektets gång har olika vidareutvecklingsmöjligheter identifierats. Detta har bland annat lett till att vi från kursomgång 2 tydliggjort insatsen för en fördjupning av KRIS Värdegrunder. Genom att integrera värdegrunderna i olika utbildningssituationer har vi under KHF 2, 3 och 4 påbörjat utvecklingen av ett gemensamt koncept: KRIS Livsstil. KHF har dessutom fokuserat mycket på personligt ledarskap. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat?

4 Sid 4 (7) Deltagande konsulter (enligt upphandling) har under projekttiden förutom att skapa lärande processen, stått för träning i nätverksbyggande. Dragana Maiksmowic Processimulation A K Erlandsson AB Taraxacum Miljö Media Bengt Littorin Mind Realization Maria Lagerstedt (Rhenman) PWC Niklas Karlsson & Jonatan Sverker Linn Lindström Patrik Johansson dramakonsult Ulf Peck Inför uppstart av ny KHF grupp har träffar med konsulterna genomförts där vi gemensamt lagt upp arbetet inför kommande arbete. Utöver konsulter har det rakt igenom hela projektet varit återkommande träffar med olika samhällsfunktioner såsom, socialtjänst, kriminalvård, arbetsförmedling, skatteverket, svenska kyrkan och näringsliv. Vi har haft besök från riksdagen och en del föreningar och förbund av föreningar. Referensgruppen har bestått av lite olika personer genom åren. Genomgående har dock alltid Kriminalvården, Arbetsförmedlingen, KRIS samt Malin Gawell. I gruppen har funnits engagemang för arbetet och avstämningar med gruppen har varit konstruktiva. Har varit med i referensgruppen: Från arbetsförmedlingen: Pia Ackmark, Christina Rosengren-Gustavsson, Från Kriminalvården: Gunilla Nilsson ESBRI: Malin Gawell. Projektledare: Urban Pantzar och Catharina Cederlund. Projektkoordinator: Sophie Andersson/Göran Sydhage. Från Riks KRIS: Christer Karlsson, Mia, Skytén, Lasse Liljegren Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Jämställdhetsfrågor har alltid varit aktuella inom KRIS men de har varit svårt att hantera, oftast på grund av okunskap. Dessutom består 80% av vår målgrupp av män. Därför att det varit väldigt givande att kunna arbeta tillsammans med representant från ESF jämställdhetsprojektet, Katarina Jakobsson. Vi har haft seminarium där referensgruppen, projektägaren och projektledaren har deltagit. Förutom detta har vi återkommande under hela projektet diskuterat och praktiserat de värdegrunder som KRIS bygger på: Drogfrihet, Hederlighet, Solidaritet och Kamratskap vilket i mångt handlar om att öka medvetenheten om ett aktivt arbete med jämställdhetsintegreringen. På grund av deltagarna bakgrund är ibland språkbruket grovt. Det kan uppfattas nedsättande för de kvinnor som finns i föreningarna. Diskussioner om detta har lett till ett bättre klimat ute i våra avdelningar. Vi har också försökt anpassa utbildningsveckorna och uppgifterna så att ensamstående föräldrar skulle ha möjlighet att vara med i projektet.

5 Sid 5 (7) Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Denna fråga är väldigt aktuell eftersom KRIS målgrupp, som har bakgrund i kriminalitet och beroende, har oftast en funktionsnedsättning. Förutom detta har ett flertal av deltagarna någon eller flera diagnoser enligt dsm 4. Under projekttiden har vi bland annat: - Anpassat språket - Anpassat utbildnings/utvecklingsmiljön för en deltagare med stark nedsatt syn (det har tvingat alla i projektet att testa gränserna) Det må vara för tidigt att uttala sig om resultatet av detta men i det stora hela har det fungerat väl med de tekniska stödfunktioner som personen i fråga själv hade med sig. Vad gäller gruppen som sådan har uppkomna situationer som går att häröra till funktionalitet gått att lösa. Att nämna är även att konsultgruppen återkommande fått riktlinjer, metoder och förhållningssätt att följa vilket över lag fungerat väl. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. KHF har varit ett nationellt projekt. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? PERSONER/ORGANISATIONER Projektet har först och främst riktat sig till kriminalvård och arbetsförmedling, förutom lokal KRIS föreningens medlemmar. Projektet har sedan starten haft en nationell referensgrupp som efterhand vuxit fram och där Kriminalvården och Arbetsförmedling varit centrala. Utöver detta har projektet synts på webben med egen och föreningens hemsida, KHF:s egen hemsida, i lokala tidningar i Dalarna, facktidningar och i Sveriges radio, m.m. Projektet har filmats av filmteam som valt ut ett antal websidor som ligger på youtube.com under sökningen Kreativa Hederliga Företagare. Projektet har deltagit vid flera seminarier och workshop bland annat i Almedalen Vi har arbetat med Rotary på ett nationellt plan för att skapa ett nätverk av resurspersoner för handledning till projekdeltagarna i deras entreprenörskap. IDEER OCH ERFARENHETER I ANNAN VERKSAMHET Vi har lärt oss att det är oerhört viktigt att satsa på den personliga utvecklingen när man vill hjälpa människor vidare på arbetsmarknaden. Det är absolut inte tillräckligt att satsa på de teoritiska och praktiska kunskaper. Detta kan lätt omsättas och provas i annan verksamhet.

6 Sid 6 (7) YTTERLIGA INSATSER Man bör kunna erbjuda KHF modellen redan inne på anstalter för att kunna förberedda sin framtid. KHF modellen borde ses som en utbildning och vara tillgänglig till alla som behöver den. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Extern utvärdering har genomförts av forskaren Malin Gawell. Egen dokumentation. Därigenom finns material från projektet även upptaget i den nationella utvärderingen Tema entreprenörskap och företagande som drivs av Tillväxtverket. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Stödet för projektet och för projektledarna vad avser utvärdering har främst kommit från deltagare, konsulter och omgivande nätverk. Kursarbetet har utvärderats månadsvis i samband med kursveckor. Till viss del har projektkoordinator bidragit med utvärdering vad avser rapportering till ESF och under vissa delar av projektet i dialogform med projektledarna avseende vissa avvägningar och för att kunna ge relevant beslutsunderlag till projektägaren. Stödet för projektet och för projektledarna vad avser utvärdering har främst kommit från deltagare, konsulter och omgivande nätverk. Kursarbetet har utvärderats månadsvis i samband med kursveckor. Till viss del har projektkoordinator bidragit med utvärdering vad avser rapportering till ESF och under vissa delar av projektet i dialogform med projektledarna avseende vissa avvägningar och för att kunna ge relevant beslutsunderlag till projektägaren. Integrering mellan KHF projektet och KRIS ordinarie verksamhetsutveckling har inte varit helt enkelt. På grund av det kände projektledaren till en början avsaknad av stöd och support från projektägaren vad avser integrering av projektet nationellt i KRIS föreningarna. Samtidigt som det för vissa KRIS föreningar var besvärligt att integrera KHF i sin ordinarie verksamhet. Detta har givetvis påverkat både rekrytering till KHF, deltagarnas arbete och projektledning. Frågan skulle kunna ha hanterats av RIKS KRIS på ett tidigare stadium till exempel genom en ökad dialog mellan projektledningen och RIKS KRIS styrelse i samband med styrelsemöten. Utvecklingen av KHF5 där högsta ledare i KRIS föreningarna deltog bidrog på ett positivt sätt till att hantera integreringen mellan KHF projektet och KRIS ordinarie verksamhet. Med facit i hand skulle projektet inletts på detta sätt. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Säkerställ att man menar samma sak med projektets målsättning, syften och ansvar samt

7 Sid 7 (7) säkerställ att projektledning och koordinering får legitimitet och stöd då arbetet med att driva ett projekt av denna typ är mycket krävande. Om man byter projektledare i ett sådant här projekt bör man tänka på vikten av att allt överlämnas på ett tydligt sätt och det bör finnas en fortsatt dialog mellan ny och gammal projektledare. Vi har arbetat i projektet med att först utbilda anställda och sist utbilda ledningen för lokalavdelningarna i KRIS, och det vi upptäckt är att vi borde gjort tvärtom. Det hade skapat större förståelse för det engagemang som deltagarna från projektet visade efter att gått utbildningen. Hur mycket administration som tillåts i ett projekt kan också vara värt att fundera över. I en förening som exempelvis KRIS där många av deltagarna har olika diagnoser och bakgrund i kriminalitet och droger har arbetet för både projektledare och projektkoordinatorn varit mycket mer tidskrävande. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Catharina Cederlund catharina.cederlund@krisorebro.com Sophie Andersson sophie.andersson@rikskris.se Bengt Littorin bengt.littorin@gmail.com Urban Lindblom urban@livsstilsakademien.se Göran Sydhage goran.sydhage@rikskris.se Mia Skytén mia.skyten@rikskris.se