LIKABEHANDLINGSPLAN 2011/2012 SKOGSBORGSSKOLAN

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN 2011/2012 SKOGSBORGSSKOLAN

2 2 Likabehandlingsplan för Skogsborgsskolan enligt diskrimineringslagen tillika årlig plan mot kränkande behandling, enligt 6 kap. skollagen Inledning Det demokratiska värdet skall utgöra grunden för all verksamhet i förskolan, skolan och fritidshemmet. All planering och alla aktiviteter skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. Utgångspunkten för arbetet i Bildningsförvaltningen är att alla barn och ungdomar i förskola, skola och fritidshem ska behandlas likvärdigt. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter att fullgöra sin skolgång. Skollagen 6 kapitlet Enligt 6 kapitlet i ligger det i huvudmannens ansvar att se till att det inom ramen för varje enskild verksamhet: bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelseför hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. I skollagens 6 kap. 9 finns ett förbud mot att huvudmannen eller personal inte får utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Enligt skollagen 6 kap. 10 är lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

3 3 Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Enligt diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2009, ska den som äger verksamheten se till: att arbeta målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett - kön - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - könsöverskridande identitet - ålder Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. att göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. att varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Om en elev eller barn blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättar det för någon vuxen i verksamheten, så måste verksamheten göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om så inte sker kan verksamheten bli skadeståndskyldig. Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget. Detta hänger i sin tur samman med hela skolans, förskolan och fritidshemmets verksamhet. Arbetet mot kränkande behandling bör ses i ett vidare sammanhang och skall omfatta alla på verksamheten, dvs. barn, elever och vuxna som deltar i verksamheten, vilket också omfattar föräldrar/vårdnadshavare. Ansvaret för att motverka kränkande behandling finns i ett antal styrdokument utöver skollagen och diskrimineringslagen. Dessa är läroplanerna, arbetsmiljölagen, brottsbalken samt FN:s konvention om barns rättigheter. Kränkande behandling handlar om såväl individen som den miljö som hon eller han befinner sig i. Orsaker till att kränkningar uppkommer kan sällan enbart kopplas till individer eller miljön. Det handlar istället om samspelet mellan individ och miljö. Allt det vi utsätts för i vår arbetsmiljö påverkar hur vi mår och hur vi uppträder mot varandra. Genom att i större utsträckning fokusera på faktorer i miljön och i verksamhetens arbetssätt ges vi som arbetar i verksamheterna fler verktyg att arbeta mot kränkande behandling. (Wester, Modigh, Eilard 2004)

4 4 Vad står begreppen för? Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck, att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska Etnisk tillhörighet, nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning ( Lagen gäller dock inte politisk uppfattning) Funktions hinder, att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga som uppstått till följd av en skada eller en sjukdom Sexuell läggning, att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder Typer av kränkande behandling När skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Direkt diskriminering Att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till de sju diskrimineringsgrunderna Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Mobbning Definitionen på mobbning är att en person blivit utsatt för kränkningar vid upprepade tillfällen. Det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara; Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, och meddelande på olika webbcommunities).

5 5 Trakasserier Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling Uppträdanden som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara: retas, mobbas, frysa ut någon eller knuffas. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven i fråga kan uppleva det som kränkande. Målsättning med arbetet mot kränkningar och diskriminering Likabehandlingsplanen gäller för alla som arbetar i Katrineholms kommuns Bildningsförvaltning, barn och ungdomar såväl som vuxna. Flera undersökningar visar att barn och ungdomar, i olika omfattning, utsätts för kränkande behandling av kamrater eller vuxna i de pedagogiska verksamheterna. Kränkande behandling drabbar också vuxna i verksamheterna. Det är viktigt att vuxna i förskolan/skolan/fritidshemmet är ett föredöme för barn och ungdomar i verksamheterna. Målsättningen för samtliga skolområden är att: Alla som arbetar i kommunens pedagogiska verksamheter, barn och elever såväl som vuxna, skall mötas med respekt för sitt människovärde. Ingen skall känna sig rädd på väg till, från eller i verksamheten/på arbetsplatsen och inte heller på fritiden. Alla skall känna sig trygga i verksamheterna och på arbetet. Alla vuxna skall ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om kompetens om hur kränkningar förebyggs, upptäcks och motverkas. Sådana kunskaper är basen att utgå ifrån när verksamheten planerar sitt arbete.

6 6 Skogsborgsskolans vision Alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Kartläggning Planerade samtal Regelbundna planerade samtal med kompisstödjare, Elevråd, Elevhälsoteam, Trygghetsteam och andra vuxna genomförs för att få information om stämningen och händelser i verksamheten. Mentor samtalar med elever enskilt och/eller grupp- eller klassvis. Enkäter Varje år genomförs en enkätundersökning för att få en överblick hur eleverna mår och om diskriminering förekommer. Resultatet ligger till grund för det fortsatta arbetet med och revideringen av Likabehandlingsplanen. Dessa frågor lyfts också fram på klassråd, Elevråd och Trygghetsteam. Eleverna svarar även på frågan om de upplever några platser som otrygga. Elevernas vårdnadshavare deltar i verksamhetens likabehandlingsarbete genom att svara på brukarenkäter och genom deltagande i utvecklingssamtal. Personalen diskuterar regelbundet stämningen och händelser i verksamheten. Personalen deltar också vid utformning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Incidentrapporter Rapporterade kränkningar och vidtagna åtgärder dokumenteras alltid och diarieförs. I samband med att likabehandlingsplanen ses över och förbättras sammanställs statistik över trakasserier. Frånvaro För att komma åt ogiltig frånvaro som kan vara ett tecken på att barnet blir mobbat eller kränkt registreras frånvaro dagligen. Vid oanmäld frånvaro tar mentor kontakt med hemmet. Vid hög frånvaro arbetar vi efter kommunens Handlingsplan mot frånvaro. Kompisstödjarna Kompisstödjarna är språkrör som utför positiva handlingar. De deltar i träffar med Trygghetssteamet varannan vecka. På träffarna samtalar man om stämningen i klasserna med fokus på det positiva. Efter mötet bedömer Trygghetsteamet om något som framkommit behöver åtgärdas omdelbart. Trygghetsteamet När någon upptäcker kränkningar ska han/hon reagera och agera på lämpligt sätt beroende på situationen. Händelsen ska anmälas till rektor/trygghetsteamet. Nulägesanalys I arbetsmiljöenkäten för förskoleklass - åk 2 blev svaret positivt på frågan Jag känner att jag tycker om att vara i skolan enligt följande: Fskl 86 % Åk 1 68 % Åk 2 80 % Att byta om och duscha vid idrotten markeras positivt: 60 % av eleverna i förskoleklass åk 2

7 Enkäten visar att majoriteten av elever ger positiva svar då de tänker på kamrater i skolan. Nästan alla elever är nöjda med rasterna. I kommunens brukarenkät för åk 3-5 blir medelvärdet 3,54 då Skogborgs elever svarar på påståendet Jag känner mig trygg i skolan. Högsta värdet är 4 och kommunmedelvärdet 3,54. På frågan Jag behandlas bra av andra elever på min skola blir medelvärdet 3,41 mot 3,45 i kommunen. På frågan Vuxna sätter stopp för diskriminering och annan kränkande behandling blir medelvärdet 3,23 för Skogsborgs elever mot 3,38 i kommunen. Antal incidenter av diskriminering eller annan kränkande behandling under läsåret 2010/11: 7 Förskoleklass åk 3: Åk 4-5: 12 st 23 st Utifrån vår egen enkät har samtal förts med eleverna i förskoleklassen om situationen i omklädningsrummen där det framkom att det för många handlade om att det är besvärligt att byta om. En djupare analys kommer att göras kring jag känner att jag tycker om att vara i skolan. Medelvärdet för elevernas bedömning beträffande normer och värden samt trivsel skiljer sig marginellt från kommunmedelvärdet, däremot anser eleverna att vuxna inte behandlar pojkar och flickor lika och att vi inte tillräckligt sätter stopp för diskriminering och annan kränkande behandling. Antalet rapporterade incidenter har ökat. Det beror på att vi har blivit bättre på att dokumentera incidenter men vi upplever inte att antalet händelser har ökat sedan förra året. Mål och konkreta åtgärder MÅL 1: Vuxna ska sätta stopp för diskriminering och annan kränkande behandling Åtgärd: Återkommande diskussioner om vuxnas förhållningssätt kring diskriminering och annan kränkande behandling. Representanter från Trygghetsteamet genomför diskussioner på samtliga föräldramöten kring frågan: Vad är en trygg skola för dig? Eleverna får diskutera samma fråga och ta del av föräldrarnas svar. Sammanställning över svaren skickas i hembrev från rektorerna. Se bilaga. Personalen diskuterar kring samma fråga på arbetsplatsträffar. Miniversion tas fram av Likabehandlingsplanen. Rektorerna går runt i klasserna och presenterar den. Varje elev får ta hem ett exemplar av miniversionen. Likabehandlingsplanen läggs ut på skolans hemsida i sin helhet. Tidpunkt: Ska vara genomfört i slutet av vt Ansvarig: Rektorer, Trygghetsteamet, mentorer, all personal. MÅL 2: Vuxna ska behandla pojkar och flickor lika. Åtgärd: Kompetensutveckling kring genus. Vuxnas förhållningssätt i genusfrågor diskuteras på arbetsplatsträffar. Tidpunkt: Ska vara genomfört i slutet av vt Ansvarig: Rektorer, all personal.

8 8 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet integreras som en naturlig del i skolans arbete Alla skall känna sig sedda och välkomna på Skogsborgsskolan Vi ger tydliga budskap om att kränkningar inte accepteras Ordningsregler skrivs tillsammans med barnen, se bilaga. Reglerna tydliggörs och hålls levande. De vuxna reagerar när reglerna bryts. Vi lägger stor kraft på att skapa en trygg miljö i klasserna och på hela skolan. Lektionstid avsätts för att behandla temat: Hur är man en god kamrat? Barnen får lära sig att hantera konflikter. Barnen får lära sig att sätta ord på sina känslor och få förståelse för andras känslor. Vi arbetar med SET (Social och Emotionell Träning) - Livskunskap. Vi ger uppmuntran och beröm för att stärka självkänslan. Vi väljer övningar som passar elevgrupperna. Barnen får behandla sina känslor om kränkningar och mobbning genom läsning, drama, film, dikter och berättelser. Varje rast finns vuxna på skolgården och håller uppsikt över undanskymda platser. Vi har en skolgårdsmiljö och lekmaterial som lockar till aktiviteter på rasterna. Rastvärdarna bär reflexväst. En vuxen finns alltid i anslutning till klassrummet när barnen kommer in från rast. Vuxna finns i omklädningsrum så långt det är möjligt. De vuxna utser lagen vid idrottsaktiviteter och vid arbete i mindre grupper. Äldre elever är faddrar för yngre för att skapa trygghet. Skolan är medlem av Friends. Kill- och tjejsnack i åk 5 Elevgrupperna blandas vid utomhuspedagogik. Gemensamma aktiviteter i arbetslagen för förskoleklass åk 2

9 9 Åtgärder när diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling upptäcks Båda parter ska mötas med respekt * Personal som får kännedom om kränkningar dokumenterar i incidentrapport. * Rektor informeras och startar en utredning * Trygghetsteamet informeras * Personal ur Trygghetsteamet utses att arbeta med ärendet * Samtal förs med den kränkta för att få veta vad som hänt. Dokumenteras. * Den/de som utfört kränkningen kallas till enskilda samtal. Budskapet är att kränkning inte är OK och att han/hon ska sluta omedelbart. Dokumenteras. * Trygghetsteamet informerar arbetslaget för extra tillsyn runt eleverna. * Hemmen kontaktas * Nya samtal med den kränkta och den/de som kränkt inom en vecka. UPPFÖLJNING: * Under de närmaste veckorna hålls de inblandade under uppsikt. Nya samtal med alla inblandade för att kontrollera om kränkningarna upphört. * Trygghetsteamet bedömer om stöd i form av samtal bör sättas in för någon av de inblandade. OM KRÄNKNINGEN UPPREPAS: * Rektor informerar Bildningsnämnden * Rektor kallar den /de som kränker och vårdnadshavare till samtal, skriftlig varning utdelas. * Elev som kränker andra kan omplaceras tillfälligt till annan klass eller annan skola. * Ärendet anmäls till polis eller socialtjänst. Anmälan görs till Arbetsmiljöverket. Om någon anställd på skolan är en av parterna i kränkningen ansvarar rektor för utredning och åtgärder. Trygghetsteamet informeras. Anmäls till Arbetsmiljöverket.

10 10 Uppföljning och utvärdering Under läsåret 10/11 var våra mål: Alla elever som ser och hör kränkningar eller diskriminering skall säga till en vuxen. Fler elever menar att de säger till en vuxen. Några går till kompisstödjarna. Samverkan mellan faddrar ska öka. Vi har under året haft fler fadderaktiviteter vilket uppskattas av eleverna som efterfrågar ännu fler. Revidering Likabehandlingsarbetet följs upp varje år i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet föreslås förbättringsåtgärder. Nästa år skrivs en ny likabehandlingsplan som utifrån den nulägesanalys och behovsinventering som görs då. Kommunikation Genom kommunikation med föräldrar, elever och personal hålls Likabehandlingsplanen levande och arbetet mot kränkande behandling utvecklas. Likabehandlingsplanen finns på områdets webbsida. Augusti Rektor informerar om och delar ut Likabehandlingsplanen till all personal Arbetslagen diskuterar planen och planerar det förebyggande arbetet. September Likabehandlingsplanen presenteras för eleverna och diskuteras klassvis med mentorer. Likabehandlingsplanen presenteras för föräldrar på föräldramöte och Spårråd. Information om Likabehandlingsplanen och arbetet mot kränkande beteende ges vid höstterminens första föräldramöte. Planen finns sedan på skolans hemsida. Oktober Kompisstödjarna presenterar sig och sitt arbete i alla klasser och kartläggning otrygga miljöer. April/maj Enkät till elever om hur de mår och skolans klimat. Enkät till föräldrar om deras syn på skolans arbete mot kränkande behandling. Diskussion i spårrådet. Juni Likabehandlingsplanen revideras.

11 11 Ansvarsfördelning Rektorer ansvarar för att Likabehandlingsplan upprättas, efterföljs och årligen revideras, verkar för kontinuerlig fortbildning gällande värdegrund och gemensamt förhållningssätt. Trygghetsteamet ansvarar för åtgärder när kränkningar upptäcks, dokumenterar alla åtgärder som vidtas på särskild blankett, har regelbundna träffar med Kompisstödjarna. Pedagoger ansvarar för det förebyggande arbetet, rapporterar till Trygghetsteamet när de upptäcker kränkningar. De vidtar lämplig åtgärd och skriver incidentrapport. Elever uppmuntras att på klass- och elevråd diskutera klassens/skolans klimat och att rapportera till vuxna om de upptäcker kränkningar. Trygghetsteamets brevlåda finns vid expeditionen. Här kan elever lägga brev och berätta om kränkningar mot dem själva eller andra. Kurator erbjuder stödsamtal till såväl den kränkte som den kränkande. Det är viktigt att den som misstänker att någon blivit kränkt tar kontakt med oss i skolan. Kontakta mentor eller någon i Trygghetsteamet: Eva Åhlén, pedagog Ing-Britt Saxvold, pedagog Elisabeth Lindström,pedagog Åke Jennische, kurator Jessica Claesson,fritidspersonal Helena Hult, rektor Helena Lindkvist, rektor Ni kan också nå personalen via skolans expedition tfn Helena Hult rektor Helena Lindkvist rektor

12 12 Tillsyn över diskrimineringslagen och skollagen Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. i skollagen (2010:800) om åtgärder mot kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen, DO, arbetar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda en enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, Stockholm Besöksadress: Torsgatan 11 Tel: Texttel: Fax: Webbplats: Barn- och elevombuden (BEO) är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barna och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om 6 kap. i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus. Barn- och elevombuden (BEO) Tel: Fax: Webbplats: Skolinspektionen Bos 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Tel: Fax:

13 Incidentrapport för trakasserier och annan kränkande behandling för Skogsborg skolan/förkola/fritidshemmen Datum för incidenten: Tid då incidenten inträffade: Anmälare: Vem upptäckte att incidenten inträffat: 13 Följande personer var inblandade i incidenten: Avd./Klass: Avd./Klass: Avd./Klass: Avd./Klass: Typ av trakasseri/kränkande behandling: Kön Etnisk tillhörighet Religion el. annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Annan kränkande behandling Trakasserier, vem utsattes Var hände det: I lekrum/lokal: Berörd personal: I korridoren vid sal I gymnastiksalen I duschen I uppehållsrummet På gården/skolgården vid På annan plats, var? Annat Ange vad: Har liknande incidenter hänt tidigare? Nej Ja. När då? Orsak till incidenten: Åtgärder: Konflikt löst efter samtal mellan barn/elever och personal. Ingen mer åtgärd behövs. Konflikt löst efter samtal mellan barn/elever och personal. Uppföljning inbokad. Föräldrar kontaktade enbart för kännedom om incidenten. Haft möte med föräldrarna. Föräldrar kontaktade och tid finns bokad för samtal. Samtal har erbjudits hos skolkurator Besök hos skolsköterskan (för omplåstring och dokumentation). Barnet/eleven skickad till annan sjukvårdsinrättning. Arbetsskadeanmälan eller tillbudsanmälan ifylld. Annat: Övriga upplysningar, (speciellt viktigt vid allvarligare händelse): Incidentrapporten e-postas eller lämnas i pappersform till rektor och till mentor för de elever som varit inblandade. Uppföljning behövs av skolledning/elevhälsoteam:

14 14 Samtal med den kränkte Datum för samtal: Elev som är utsatt: Klass och läsår: Ansvarig personal: Bakgrund: (Vem fick kännedom om fallet och när? Vad har hänt? När? Var? Hur? Vem eller vilka är inblandade och vem/vilka gjorde vad. Skriv noggrant och korrekt! Skriv på separat papper om utrymmet inte räcker till.)

15 Samtal enskilt med den/de som utsätter/kränker: (Konfrontera med de konkreta handlingarna som framkommit tidigare. Trakasserierna/kränkande behandlingen måste upphöra! Var allvarlig med inte arg. Inga frågor varför. Diskutera hur han/hon ska sluta med trakasserierna/kränkande behandlingen. Erbjud stödsamtal med någon från Elevhälso teamet.) Namn: Skolpersonal: Datum: 15

16 16 Uppföljningssamtal 1 med den utsatte: Skolpersonal: Datum: Uppföljningssamtal 1 med den/de som utsätter/kränker: Skolpersonal: Datum: Kontakt med den utsattes föräldrar/vårdnadshavare: Skolpersonal: Datum: Kontakt med föräldrar till den/de som utsätter: Skolpersonal: Datum:

17 17 Uppföljningssamtal 2 med den utsatte: Skolpersonal: Datum: Uppföljningssamtal 2 med den/de som utsätter/kränker: Skolpersonal: Datum: För eventuella fler uppföljningar skrivs separat protokoll. Rektors signatur för avslutat trakasseri/kränkande behandlingsärende: Datum:

18 18 TRÄDGÅRDEN & BORGENS FÖRÄLDRAR SVARAR PÅ FRÅGAN VAD ÄR EN TRYGG FÖRSKOLA FÖR DIG? * barnen trivs och vill gå till förskolan * de vuxna är närvarande och ser alla barn under hela dagen * personalen är engagerad * personal går in och bryter om barn behandlar varandra illa * det finns blandade åldrar som gör att barnen lär av varandra * kommunikationen är bra vid hämtning/lämning * alla barn är lika mycket värda det finns en levande värdegrund * personalen kontaktar hemmet om något utöver det vanliga händer * ute- och innemiljön är välskött och säker * tydliga regler * personal samarbetar med föräldrar och mellan avdelningarna * konstruktiv kritik tas emot och följs upp 4- & 5-ÅRINGAR SVARAR PÅ FRÅGAN VAD ÄR TRYGGHET? * glad personal * glada barn * kamrater i sin egen ålder * att ha någon att leka med * snälla kompisar och fröknar * jag är glad när jag går hit, vill inte gå hem ibland * att vara trygg är att vara fri FÖRÄLDRAR TILL ELEVER I FÖRSKOLEKLASS ÅR 5 SVARAR PÅ FRÅGAN - VAD ÄR EN TRYGG SKOLA FÖR DIG? * eleverna trivs och vill gå till skolan * man blir respekterad för den man är levande värdegrund * nolltolerans mot mobbning och annan kränkande behandling * närvarande vuxna som vågar agera då något inte är bra på raster, i omklädningsrum, korridorer, bad osv. * västar på rastvärdarna * alla elever får det stöd och den hjälp de behöver * säker trafikmiljö runt skolan * faddersystem som fungerar under hela skoltiden * öppen kommunikation mellan personal och föräldrar * snabb information till föräldrar om något inträffar * tydliga regler * vuxna som lyssnar * inspirerande undervisning så att det blir roligt att lära sig * lugn och ro i klassrum och matsal * säker skolgårdsmiljö ELEVER I FÖRSKOLEKLASS ÅR 5 SVARAR PÅ FRÅGAN VAD ÄR EN TRYGG SKOLA FÖR DIG? * jag vågar berätta för en vuxen om något är fel * rastvärdar ska finnas över hela skolgården * åldersblandat samarbete * det ska inte finnas kränkningar och mobbning * alla respekterar varandra * alla ska få vara med * bra regler * viktigt att personalen bryr sig om alla barn * snälla lärare * alla är hjäpsamma * bra och fin skolgård

19 19 ORDNINGSREGLER SKOGSBORGSSKOLAN Vi skall vara snälla mot varandra. Vi respekterar att vi är olika. Alla skall känna sig trygga. Alla som vill får vara med och leka. Vi har ett vårdat språk. Vi tar god hand om egna och andras saker. Vi är utomhus på rasterna. Vi ber om lov innan vi lämnar skolområdet. Vi får kasta snöboll på särskilt markerat område. Vi har mobiltelefoner avstängda och undanlagda på lektionstid. Vi fotograferar inte med mobiltelefoner. Vi äter inte godis. OM DU BRYTER MOT ORDNINGSREGLERNA HÄNDER DETTA: Du får en tillsägelse En lärare samtalar med dig. Dina föräldrar får information. Din lärare har ett möte med dig och dina föräldrar. Rektorn har ett möte med dig och dina föräldrar. Har du ett föremål som kan skada någon eller stör dina kamrater när de arbetar ger du det till din lärare.