Processer i praktiken inom det specialpedagogiska fältet 7,5 hp

Transkript

1 Processer i praktiken inom det specialpedagogiska fältet 7,5 hp Studiehandledning Ht 2011 Kursansvarig: Margaretha Kristoffersson Margaretha.Kristoffersson@pedag.umu.se

2 Innehåll Uppläggning... 3 Examination... 3 Kursens uppgifter... 4 Kontaktinformation

3 STUDIEHANDLEDNING Denna kurs är en helfartskurs, vilket innebär att du som student förväntas lägga ned 40 timmar i veckan på dina studier. Kursen genomförs som en samläsningskurs för blivande specialpedagoger och speciallärare. Kursen bygger vidare på de förväntade studieresultat som de studerande i Speciallärarprogrammet och Specialpedagogprogrammet förväntas förvärva i föregående kurs, Det specialpedagogiska fältet. Studiehandledningen utgår ifrån kursplanen och redogör för hur kursen skall förverkligas. Den består av Uppläggning, Examination, Kursens uppgifter samt Kontaktinformation. Uppläggning Kursen genomförs i form av distansstudier med två campusträffar. (Se schema!) och har precis som föregående kurs ett nätbaserat upplägg med Cambro som lärplattform. Mellan campusträffarna genomförs litteraturstudier och en empirisk undersökning. Kursens innehåll realiseras på olika sätt genom kursupplägget och kontinuerliga kopplingar till kursens förväntande studieresultat görs. De studerande är organiserade i två lärargrupper eftersom det bara finns två lärare från pedagogiska institutionen under denna kurs. Ni behåller dock de arbetsgrupper ni tidigare tillhörde om inget annat förhandlas, exempelvis för att er grupp är så liten att det kan behövas påfyllning av medlemmar. Grupperna är 12 till antalet. Arbetsgrupperna tar själva ansvar för att organisera aktiviteter i Cambro för att samla och distribuera gruppens resurser och bidra till varandras lärande. Kursen inleds med övergripande kursinformation och avslutas med sammanfattning och kursvärdering och även i denna kurs består en stor del av arbetet av litteraturstudier som bearbetas individuellt och i grupp. Litteraturen består av olika typer av texter som metodlitteratur, statliga utredningar och förslag, styrdokument, vetenskapliga avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Förutom kursplanens listade litteratur kan några artiklar tillkomma samt förslag på referenslitteratur. Kursens föreläsningar ska ge översikt, fungera som introduktion och vägledning för litteraturbearbetningen, vägleda deltagandet i individuella och gruppbaserade aktiviteter, bidra till att sätta in kurslitteraturen i ett vidare sammanhang samt fungera som underlag vägledning och inspiration i ert arbete med att lösa kursens examinerande uppgifter. Examination Kursens examination sker både muntligt och skriftligt och examinationen består av uppgifter som på olika sätt är relaterade till kursens förväntade studieresultat (FSR). För godkänd kurs krävs att samtliga examinerande uppgifter är godkända. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. (Se kursplan!) 3

4 Kursens uppgifter 1. Debatt Diskriminering och Kränkning Syftet med övningen är att bidra till att synliggöra och problematisera föreställningar och förhållningssätt i relation till uppdraget och professionen, dess etik och juridik. - Förberedelse Individuellt förbereder varje studerande sig genom att läsa de tre artiklar som behandlar kränkning inom högskolan, publicerade i Dagens Nyheter den februari 2008: Först kränkt vinner; Jaktscener från lärarhögskolan och Tyst i klassen. I dessa artiklar beskriver Maciej Zaremba hur Lag (2001:1286) om likabehandling för studenter i högskolan, en lag som skulle skydda mot trakasserier, har vänts till sin motsats. I artiklarna målas scenarier upp där lärare vid högskolan på lösa grunder anklagas för diskriminering, kränkande och orättvis behandling av studenter. Dessutom läser varje studerande Skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Varje studerande tar också del av Diskrimineringslagen (2008:567), som från och med första januari 2009 innehåller de regler rörande diskriminering som tidigare fanns i Lag (2006:67) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. De regler avseende annan kränkande behandling som har förts in i ett nytt kapitel i skollagen (kap.6) läses också. Gruppförberedelse Studiegrupperna delas in i två större grupper. Grupp 1-6 utgör en för-grupp och grupp 7-12 utgör en emot-grupp. Förberedelser sker sedan i varje studiegrupp (Se schema): Varje arbetsgrupp ska, utifrån tilldelad inställning till lagen, för eller emot, diskutera utifrån egna erfarenheter/tänkta situationer och kursens litteratur och skapa argument för lagens möjligheter respektive brister/svagheter att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering samt annan kränkande behandling. För -grupper har till uppgift att ställa sig positiv till lagens möjligheter att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder etc. I ett för perspektiv kan följande fråga fungera stödjande för förberedelserna: På vilket sätt kan du som lärare få stöd i lagen för ditt praktiska agerande i av dig erfarna och/eller tänkta situationer med diskriminerande/kränkande inslag? I de andra gruppernas ( emot -grupper) åtagande ingår att inrikta sig på lagens avigsidor, exempelvis de som kommer till uttryck i den först kränkt vinner -problematik som beskrivs i DN:s artiklar och eventuella möjligheter att missbruka lagstiftningen. 4

5 I ett emot -perspektiv kan följande fråga fungera stödjande för förberedelserna: På vilka grunder kan man befara att denna lag kan missbrukas och effekten istället t.ex. blir att elever/lärare/skolledning på osaklig grund kommer i kläm? Inom varje arbetsgrupp skall en studerande sedan tilldelas uppgiften att inleda debatten med ett av arbetsgruppen förberett kortare anförande och föra gruppens talan utifrån tilldelad inställning. Genomförande av Debatt: Kränkning Alla grupper samlas för en gemensam debatt (se schema). Inledningsvis väljs en ordförande och därefter tar studerande från för - respektive emot -grupperna vid och påbörjar debatten genom att med hjälp av sina förberedda anföranden växelvis redogöra för sin syn på lagens möjligheter att främja barn och elevers lika rättigheter respektive motverka diskriminering samt annan kränkande behandling. Efter dessa inledande anföranden ansvarar ordförande för att fördela talarordning/replikskiftet mellan de representanter för vardera arbetsgruppen som för den egna gruppens talan. Dessa representanter får påfyllning av de argument gruppen bestämt vid förberedelserna genom att gruppens övriga medlemmar kontinuerligt lämnar lappar till dem med de ytterligare argument som de kommit på under debatten och som därmed kan bidra med ännu mer underlag för representantens debattinlägg. Varje deltagare förväntas bidra med något argumenterande inlägg. Vid frånvaro Vid frånvaro skall den studerande, med utgångspunkt i DN:s artiklar, Lag (2006:67), egna erfarenheter/tänkta situationer samt kursens litteratur, skriftligt redogöra för sina argument gällande lagens möjligheter respektive brister/svagheter att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering samt annan kränkande behandling. Texten, på ca 1 sida, skall innehålla argumentation utifrån både för - respektive emot - perspektiv. 2. a) Intervjustudie/rapport Syftet med intervjustudien är att ta reda på hur olika förståelser av identitetskategorier som funktionsnedsättning, kön, etnicitet, social klass och ålder iscensätts och interagerar i pedagogiska praktiker som handlar om lärande, bedömning, dokumentation, organisation och hälsa. - Beskrivning av en intervjustudie Som en studie inom kursen ska du planera och genomföra två intervjuer med två lärare på högst 1 timme vardera. I linje med kursens innehåll ska intervjustudien handla om olika förståelser av identitetskategorier inom ramen för pedagogiska verksamheter. Du ska motivera på vilket sätt studien är specialpedagogisk relevant mot bakgrund av det du finner tillämpligt i kursens litteratur. Urvalet av informanter (lärare) skall göras utifrån någon av identitetskategorierna. Ex empelvis, ålder (en ung och en äldre lärare) eller (en lärare som undervisar barn och en lärare som undervisar tonåringar) kön (en man och en kvinna); etnisk bakgrund (en svenskfödd, en utlandsfödd) etc. Intervjun ska handla om hur informanterna (lärarna) talar om och förhåller sig till konkreta pedagogiska situationer där två identitetskategorier förekommer. Den ena bör vara den kategori som ligger till grund för urval av informanterna. Informanternas berättelser kan vara självupplevda, tänkta situationer eller reaktioner på situationer som Du som intervjuare presenterar. 5

6 Rapportering av intervjustudien Rapporten ska omfatta ca 5-6 sidor, framsida och litteraturlista och eventuella bilagor ej inräknade, enkelt radavstånd i läsbart typsnitt 12 punkter, följa vedertagen praxis för akademisk rapportering och bygga på metodbokens (Kvale 1997, s 238) strukturering av intervjurapport. Undersökningens arbetsgång Föreläsningarna under första träffen ska fungera som introduktion och inspiration till intervjustudien. Mellan första och andra träffen genomförs intervjuerna och rapporten skrivs. Under andra träffen ventileras rapporten. Därefter ges möjligheter till förbättringsarbete innan rapporten inlämnas. Förutom ventilering av rapport ges under andra träffen möjlighet till överspridning av de resultat som framkommer i respektive studerandes rapport. Examination av rapporten För betyget godkänd gäller att rapporten: - omfattar ca 5-6 A4-sidor och innehåller de delar som följer vedertagen rapportstruktur. - innehåller beskrivning och analys av intervjuerna utifrån valda identitetskategorier. - skiljer på den övergripande syftesfrågan, forskningsfrågor och intervjufrågor. - grundar kommenterar om studiens metodologiska överväganden i kursens litteratur om vetenskaplig intervjumetod. - tolkar resultaten och speglar det övergripande syftet och forskningsfrågorna i referenser, som behandlar de valda identitetskategorierna och pedagogiska praktiker gällande lärande, bedömning, dokumentation, organisation och hälsa. - skilj mellan resultat och analys och dina egna diskuterande synpunkter. - innehåller referenser och referenslista enligt vedertagen vetenskaplig praxis. Vid frånvaro/ventilering av rapport Den studerande har till uppgift att utifrån anvisningar för rapportens ventilering skapa skriftliga underlag inför ett tänkt opponentskap på en av sina studiekamraters rapporter. Opponenttextens omfång ca 3-4 sidor. 2 b) Under kursens gång dokumenterar var och en sin lärprocess på valfritt sätt. En utvärdering av det egna lärandet lämnas in i samband med rapportinlämningen. Denna gång väljer du själv hur du vill gestalta självutvärderingen men den ska vara max 1 sida. 3. Grupparbete kring Identitet Uppgiften föregås av en föreläsning som behandlar identitet (se schema första campustillfället) som förberedelse för ett eget arbete där ni gruppvis ska specialinrikta er på identitetsproblematik kopplat till ett speciellt ämne för att sedan redovisa för varandra i tvärgrupper i seminarieform. Varje arbetsgrupp ska skriva ett arbete med fokus på identitetsproblematik kopplat till ett annat ämne. I arbetet ingår att söka ytterligare artiklar/litteratur förutom den litteratur som är angiven i kursplanen. Litteraturen ska handla om ert tilldelade specialområde. Arbetet ska 6

7 dessutom vara formulerat så att man förstår varför identitet kopplat till er inriktning är relevant för lärare och specialpedagoger/speciallärare. Arbetet plus redovisning och feedbackövning är examinerande inslag. Det krävs därför att alla gruppmedlemmar tar aktiv del i att skriva arbetet, i att redovisa och i att ge feedback. Ämnen/teman: Identitet och media/internet Identitet och funktionsnedsättning Identitet och ungdomar Identitet och små barn Identitet och könsroller Identitet och etnicitet Riktlinjer för grupparbetet: 1. Formulera en frågeställning som passar ämnet gruppen fått. (man kan behöva läsa på lite innan det är möjligt) 2. Gör en litteratursökning som belyser syftet minst 2 vetenskapliga artiklar + annan källa (exv. Bok) 3. Formulera en bakgrund (varför är detta viktigt/intressant att känna till som lärare och specialpedagog) 4. Redovisa litteraturgenomgång (resultat) 5. Författa en diskussion och sammanfattning (koppla återigen tillbaka till professionen) 6. Skriv referenslista Dagen innan seminarietillfället klockan ska grupperna lägga upp sina arbeten på Cambro. Arbetena ska ha en röd tråd som är lätt att följa. Lämpligt omfång: ca 3 A4 sidor. Redovisning i seminarieform Alla grupper ska redovisa sina ämnen i seminarieform inför de andra grupperna med hjälp av PowerPoint eller liknande. Redovisningen ska hållas inom ca 20 minuter och innehålla: Bakgrund Syfte /frågeställning Resultat Diskussion + sammanfattning Referenslista Feedback Alla grupper ska dessutom ge varandra muntlig feedback på varandras arbeten (10 min /gruppredovisning). Det är viktigt att den feedback grupperna ger varandra är konstruktiv. Den är till för att skapa ett ytterligare lärtillfälle. Tips på feedbackpunkter: Något gruppen gjorde bra Något som var särskilt intressant Något gruppen skulle kunnat förbättra eller förtydliga Något gruppen skulle tänka på att göra annorlunda nästa gång. Rekommenderad kurslitteratur: Huvudbok: Frisén, Ann; Hwang, Philip Ungdomar och identitet. Även (till exempel) Grönvik, Lars; Söder, Mårten (red.)bara funktionshindrad? : 7

8 funktionshinder och intersektionalitet, Lundgren-Gothlin, Eva, Kön eller genus?, Schmauch, Ulrika Den osynliga vardagsrasismens realitet - kan bidra med tankar. Vid frånvaro kontaktas ansvarig lärare för individuell komplettering. Uppsamlingsseminarium kommer att ordnas om flera personer missar uppgiften. Ansvarig lärare för detta moment/uppgift: Camilla Hakelind. 4. Litteraturseminarium Förberedelser: Var och en förbereder sig individuellt genom att läsa kursens texter och bearbeta dem genom att belysa frågor som rör de teman som behandlas i kursen, exempelvis: Teorier om kunskap och lärande Identitetskategorier i pedagogiska praktiker ur ett inkluderande perspektiv Föreställningar och förhållningssätt i relation till uppdraget och professionen (särskilt i frågor om lärande, bedömning, dokumentation, organisation och hälsa) dess etik och juridik. Frågor som besvaras till varje text under bearbetningen: (Besvara frågorna så kortfattat/preciserat som möjligt.) Vad handlar texten om och vilka är textens centrala begrepp? Vilket är budskapet i texten? Finns en slutsats som författaren/arna drar och vad grundas den i så fall på? Utgår forskaren/författaren från en uttalad teoretisk position? Vilken? Vilka av kursens centrala infallsvinklar och begrepp aktualiseras i texten? Har texten specialpedagogisk relevans? Om, Ja vilken? Vad bidrar texten till för din kunskapsbildning inom det specialpedagogiska området med tanke på din kommande yrkesverksamhet? Motivera. Har innehållet i texten fått dig att se på dina erfarenheter från skolans verksamhet på ett nytt sätt? (Ditt eget förhållningssätt? Hur andra du mött i skolan agerat?) Motivera. Egna frågor och funderingar. Genomförande Litteraturbearbetningen fortsätter i arbetsgrupperna vid campusträff 2 med stöd av deltagarnas anteckningar från den enskilda bearbetningen. Grupperna kan med fördel strukturera litteraturbearbetningen i tematisk form för att mer systematiskt kunna relatera den till de teman som behandlas i kursen. Gruppen hjälps åt att räta ut frågetecken angående tolkningen av litteraturen utifrån vad medlemmarna delar med sig av de reflektioner de gjort i anslutning till ovanstående frågor. Vid frånvaro: Litteraturen bearbetas utifrån ovanstående frågor och ett skriftligt paper med denna litteraturbearbetning lämnas i filsamlingen samt ett meddelande om att detta är gjort detta skickas till arbetsgruppen och Margaretha kristoffersson. Kontaktinformation Pedagogiska institutionen är kursansvarig institution med postadress: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Umeå. Besöksadress: Beteendevetarhuset, Receptionen 8

9 plan 3. Om receptionen inte är bemannad finns en låda vid dörren för inlämning av uppgifter. Institutionen för Psykologi är medverkande institution med postadress: Umeå universitet, Beteendevetarhuset, Umeå Sverige. Besöksadress: Beteendevetarhuset. Studievägledare vid Pedagogiska institutionen är Helen Andersson. Tel: 090/ Studieadministratör är Eva Karlefors. Tel: 090/ Eva handlägger bland annat registrering och inrapportering av studieresultat. Lärare: Margaretha Kristoffersson 090/ Karin Söderberg 090/ Camilla Hakelind Kurslitteratur Andreasson, Ingela Elevplanen som text - om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis, s. ISBN: LIBRIS-ID: De los Reyes, Paulina; Kamali, Masoud Bortom vi och dom: teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering : rapport : SOU 2005:41 Stockholm : Fritzes offentliga publikationer, , [4] s.c 24 cm ISBN: LIBRIS-ID: URL: Grönvik, Lars; Söder, Mårten (red.) Bara funktionshindrad? : funktionshinder och intersektionalitet Malmö : Gleerup, s. ISBN: LIBRIS-ID: Hälsa, lärande och trygghet : regeringens proposition 2001 Stockholmb Utbildningsdep : Utbildningsdep. 2001, s. LIBRIS-ID: URL: Korp, H. Kunskapsbedömning : hur, vad och varför. Stockholm : (Forskning i fokus, nr. 13). Myndigheten för skolutveckling, 2003 (Nedladdningsbar), ISBN:

10 Kvale, Steinar Den kvalitativa forskningsintervjun Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: Lundgren-Gothlin, Eva Kön eller genus? Göteborg : Nationella sekretariatet för genusforskning, 1999 ; Göteborg, - 16 s. nbn: Schmauch, Ulrika Den osynliga vardagsrasismens realitet Umeå : Sociologiska institutionen, [11], 214, [13] s. ISBN: LIBRIS-ID: (s.9-40) Skolverket Läroplan för de frivilliga skolformerna : Lpf94 Utbildningsdepartementet, s Skolverket Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet : Lpo94 Utbildningsdepartementet, s Skolverket Läroplan för förskolan : Lpfö 98 Stockholm : Skolverket, s. ISBN: LIBRIS-ID: URL: Szonyi, Kristina Särskolan som möjlighet och begränsning : elevperspektiv på delaktighet och utanförskap Stockholm : Pedagogiska institutionen, [8], 238 s. ISBN: LIBRIS-ID: (Valda delar) Säljö, Roger, Lärande i praktiken : ett sociokulturellt perspektiv Stockholm : Prisma, s. ISBN:

11 Ungdomar och identitet Frisén, Ann; Hwang, Philip 1. utg. : Stockholm : Natur och kultur, , [1] s. ISBN: (inb.) LIBRIS-ID: Dagens Nyheter (2008). Artikelserie: Först kränkt vinner; Tyst i klassen; Jaktscener från Lärarhögskolan. Publicerade:17-19 februari. * Emanuelsson, Ingemar (2002). I behov av särskilt stöd och ändå godkänd? I: Håkan Andersson (Red.) Att bedöma eller döma. Stockholm: Skolverket, s * Etiska principer Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund. * Fjellström, Roger (2002). Betygssättandets etik. I: Håkan Andersson (Red.) Att bedöma eller döma. Stockholm: Skolverket, s * Helldin, Rolf (2007). Klass, kultur och inkludering. Pedagogisk Forskning i Sverige. 12(2) s * Helldin, Rolf (2003). Specialpedagogiskt perspektivseende, humanvetenskap och etik. I: Britta Jonsson & Klas Roth(Red.) Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och överväganden i skola och samhälle. Lund:Studentlitteratur. s Norberg, Katarina (2007). Morality at the Margins: a silent dimension of teaching and learning. Journal of Curriculum Studies, 38(2), s * Nyström, Eva (2007). Reflexive Writing and the Question of "Race". An intellectual journey for a Swedish researcher. In: Åsa Andersson & Eva E. Johansson (Eds.) Present Challenges in Gender Research, s Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik (2007). Temanummer: Kropp, hälsa och genus. 16 (2). Diverse kortare artiklar från Skolverket med inriktning mot hälsa samt mot diskriminering och likabehandling. Till exempel: Förebygga diskriminering - främja likabehandling (handledning för arbetet med likabehandlingsplan) * Viss litteratur tillkommer. * Texten finns tillgänglig i digital form. 11