ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION

Transkript

1 Årskurs 9 Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé Arbetslagets syn är att alla elever är kompetenta, har lust att lära och utvecklas oavsett social och kulturell bakgrund, förstaspråk, kön, och ålder. Varje individ har viktiga erfarenheter och kunskaper, vill lära i samspel med andra, och se mening och sammanhang med sitt lärande. Det främsta målet för arbetslaget är att se till att alla elever alltid är medvetna om sina mål och vägen dit. I vår undervisning strävar vi efter att synliggöra elevernas tänkande. Dialogen med eleverna står alltid i centrum. Vi tror på att eleverna söker sammanhang, förklaringar, strukturer, helheter och förståelse. Att i undervisningen ta avstamp i elevernas egna konkreta erfarenheter och föreställningsvärldar och utifrån det göra ett stoffurval. När det gäller unga människors kulturer finns det en stark koppling till identitet och utövandet av en subkultur som t ex Cosplay, World of Warcraft, facebookande och en gemenskap där kulturen blir den gemensamma nämnaren. Med kulturbegreppen menas dels det estetiska kulturbegreppet som omfattar konst, teater, film, musik och utövandet av dessa. Dels det antropologiska kulturbegreppet som kan förklaras som livsmönster som uppstår i samspel med andra. Vår målsättning är att möta upp och bjuda in till dialog för att föra vidare till begreppsförklaringar, utmana och vidga elevernas perspektiv. Detta förhållningsätt genomsyrar hela undervisningen. Genom att eleverna får tillfällen att reflektera över andra och egnas erfarenheter och beskrivningar kan pedagogerna visa eleverna på tankekvaliteter, perspektiv, analys och förståelse. När vi kontinuerligt arbetar med att eleverna skall bli aktiva och medvetna om kunskapsprocesserna så får de syn på sina styrkor och svagheter. Detta skapar trivsel och trygghet och ökar deras självkännedom. Genom att delvis arbeta i ett projekt- och ämnesövergripande pedagogiskt arbete vill vi få eleverna att se helheter och sammanhang samt att påvisa att samma tankekvalitéer finns i fler ämnen. ARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION Eleverna är 62 till antalet och fördelade på tre parallella klasser samt tre parallella undervisningsgrupper. De ingår i handledargrupper som inte är klassbundna. Arbetslaget består av 7 lärare med ämneskompetens i SO, svenska, NO, engelska, slöjd, matematik, bild och spanska.

2 Inre arbetslaget Lärarna har ett nära samarbete, undervisar samtliga elever och har handledaransvar. Anna Törnroth Undervisar i SO samt elever med särskilda behov. Ann-Charlotte Hedegärd Undervisar svenska och bild Daniel Ericsson Undervisar i engelska samt elever med särskilda behov. Camilla Hagberg Ansvarig för undervisning av elever med särskilda behov. Åsa Dahlroth Undervisar i matematik och textilslöjd Lena Berg Undervisar i NO Yttre arbetslaget Deltar i arbetslagsmöten och verksamheten. Undervisar inte alla elever och har inte handledaransvar. Maria Alfredsson- Undervisar i spanska Övriga undervisande lärare: Douglas Unger Musik Åke Hellman Slöjd Erika Frimodig Idrott Ilka Czaika Tyska Raija Hagman Spanska Rigo Moupondo -

3 Då vi har flera elever i stort behov av särskilt stöd är det viktigt med tydliga och fasta strukturer samt en flexibel organisation så att vi kan möta de individuella behoven hos varje elev. T.ex. kommer vi att vara fler pedagoger i klassrummet alternativt arbeta enskilt med en eller några få elever om skolarbetet för dagen kräver det. På fredagar har vi schemalagd handledartid då respektive lärare träffar sina handledarelever för att följa upp och utvärdera veckan samt planera den kommande. På onsdagar har årskurs 9 tillgång till Tegelhuset. Då arbetar vi med NO, bild och matematik. Vi avslutar dagen med ett arbetspass, där alla pedagoger och elever finns närvarande, för redovisningar, utvärderingar, studiestöd samt olika utmaningar. Arbetslaget har möten två gånger per vecka. Varje tisdag har vi ett kortare möte för att planera handledartiden och fördela arbetsuppgifter i arbetslaget. På onsdagar har vi ett längre möte, Arbetslaget har tillgång till fyra klassrum, varav ett är litet och främst avsett för de elever som är i behov av särskilt stöd och mer avskildhet. Arbetslaget har en löpande diskussion om våra resurser. Vi vill använda våra tilldelade resurser på bästa sätt för att eleverna ska nå sina mål. Vi reviderar kontinuerligt de personella resurserna utifrån elevernas behov. I början av varje termin för vi en diskussion om vilka läromedel och vilket material vi vill köpa in. Till elever med åtgärdsprogram köper vi individuellt anpassade läromedel för att underlätta deras lärande. Vi använder även resurser till våra projekt under året, exempelvis en inspirerande föreläsare eller ett studiebesök. För att informera vårdnadshavare har arbetslaget en hemsida med information. Varje ämneslärare ansvarar för informationen i sitt ämne. Camilla Hagberg ansvarar för arbetslagets veckobrevsliknande information. Daniel Ericsson har det övergripande ansvaret för hemsidan. För att säkra informationen från arbetslaget till andra medarbetare på skolan har vi fördelat arbetslaget som kontaktpersoner enligt följande: Musiklärare Anna Törnroth Anna Törnroth Idrottslärare Moderna språklärare Daniel Ericsson Ann-Charlotte Hedegärd Köket Slöjdlärare Åsa Dahlroth Skolledningen - Gunnar Lena Berg Camilla Hagberg Expeditionen

4 ARBETSLAGETS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Utifrån 2011 års kvalitetsredovisning och skolans arbetsplan för läsåret 2011/12 har arbetslaget tre huvudsakliga utvecklingsområden som kommer att prioriteras högst under det kommande läsåret. 1. Förbättrade kunskapsresultat 2. Vårdnadshavares ökade nöjdhet 3. Lära sig att arbeta i projekt inför gymnasiet UTVECKLING MOT KUNSKAPSMÅLEN Arbetslagets mål Alla elever är medvetna om sina egna mål och vad som behövs för att uppnå dem. 1 Alla elever når kunskapsmålen för år 9. Alla elever når målen i sin IUP. Alla elever får verktyg för att kunna göra perspektivbyten, analyser och reflektioner. Alla elever ska ha genomfört ett projekt. Alla vårdnadshavare får insyn och delaktighet i sina barns kunskapsutveckling. Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Schemalagd handledartid i grupp en gång per vecka. Utvecklingssamtal under höstterminen där 90% av eleverna leder sitt eget utvecklingssamtal. Upprätta ett nära samarbete mellan Studie- och yrkesvägledare, Måna Barsch, elever och vårdnadshavare inför gymnasievalet. Ansvarig är Åsa Dahlroth Individualisera vårterminens utvecklingssamtal utifrån elevernas behov kring gymnasievalet. Ansvarig är Åsa Dahlroth Riktad och utökad undervisning för de elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Extra lektioner i olika ämnen utöver ordinarie undervisningstid. Samarbete med hemmet så att vårdnadshavare såväl som eleven är införstådda i eventuella åtgärdsprogram Arbetslaget ska genomföra minst ett ämnesövergripande projekt per termin. Därutöver ska eleverna genomföra minst ett eget projekt under läsåret. Kvalitativa diskussioner och auskultationer - Alla i arbetslaget ska genomföra minst två planerade auskultationer var. Där ska vi ge varandra respons kring de aktiviteter i undervisningen som berör perspektivbyte, analyser och reflektioner. Ansvarig är Ann-Charlotte Hedgärd Eleverna får, inom ramen för sina projekt, arbeta med år 3 för att bland annat öva sin förmåga att rikta sig till en mottagare. 1 jämför med arbetslagets kvalitetsredovisning 2010/11 där 83% av eleverna var medvetna om målen i sin IUP

5 Eleverna har ett schemalagt pass i veckan där hela arbetslaget finns tillgängligt och där vi arbetar med elevernas individuella mål och behov. Arbeta tillsammans med elever och föräldrar för att formulera aktiviteter och strategier för att alla elever ska nå sina mål. Att i all undervisning sträva efter att genom dialog synliggöra tankekvaliteterna genom att lyfta fram goda och tydliga exempel. Att arbeta språkutvecklande i alla ämnen. Genom att synliggöra för eleverna att språket är verktyg för kunskapsutveckling. Eleverna ska tränas i att reflektera över sin inlärning. Genom att både muntligt och skriftligt reflektera samt få respons från läraren. Vi ska skapa en twitter för årskursen. Arbetslaget ska tillsammans med eleverna skriva till föräldrarna om verksamheten på ett lustfyllt och informativt sätt. Vi startar upp twittern tillsammans med eleverna på lägerskolan i september. Vi ska ordna en föräldravernissage per termin, där eleverna presenterar sina arbeten. På årskursens hemsida ansvarar varje lärare för information om ämnet. Hemsidan uppdateras även med veckobrevsliknande information. Arbetslagets metoder för mätning av måluppnåelse Enkät om elevernas målmedvetenhet Vid handledarsamtalen två gånger i veckan hjälper pedagogerna eleverna med strategier och aktiviteter till de mål som är satta. Genom dessa kontinuerliga samtal är pedagogerna väl insatta i elevernas måluppfyllelse. Sammanställning av resultat av måluppfyllelser i IUP:erna görs två tillfällen per termin (mitten och slutet) Enkät till föräldrarna om insyn, delaktighet och information. Vi har två arbetslagsmöten varje vecka där vi bla diskuterar elevernas måluppfyllelse. Detta ger alla undervisande lärare en bild av elevernas behov och ambition. Detta dokumenteras och sammanställs i mitten av varje termin. Vi ska föra statistik av antalet kommentarer på twitter för att mäta föräldrarnas delaktighet. Ansvarig är Åsa Dahlroth Eleverna redovisar sina projekt. Att ha den lokala arbetsplanen som stående punkt på arbetslagets mötesdagordningar.

6 TRIVSEL OCH TRYGGHET Arbetslagets mål Alla elever känner sig trygga i sin arbetsmiljö. Alla elever känner till skolans normer och regler för de senare åren. Alla elever har god självkännedom och känner sig trygga. Alla elever har kännedom om genusstrukturer på individ och samhällsnivå. Alla elever förstår vikten av ett öppet samhälle Alla elever känner sig sedda och är trygga med de vuxna. Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Arbeta för att eleverna ska dela med sig av sina tankar och sin kunskap i olika sammanhang och konstellationer, genom exempelvis receprocalteaching, eleverna diskuterar en fråga i flera grupper och kan ta med sig åsikter och kunskaper från en grupp till en annan. De vuxna är noga med att förankra skolans regler och normer genom att diskutera med och informera eleverna under exempelvis klassråd och handledarsamtal. Individuella samtal och samarbete med hemmet gör kontinuerligt med de elever där behovet finns Dialog och samtal genomsyrar verksamheten för att stötta eleverna i deras sociala och kunskapsmässiga utveckling genom t.ex. handledarsamtal, föräldrasamtal samt utvecklingssamtal Pedagogerna har alltid ett genusperspektiv i all sin planering. Eleverna får i sin undervisning kännedom om begreppet genus och kan förankra det i sitt skolarbete, muntligt eller skriftligt. Ge eleverna verktyg att skilja på sak och person. Ge dem kurage att ta avstånd från och bemöta människofientliga åsikter. Genom diskussioner och debatter samt uppgifter kring källkritik. Pedagogerna ger hela tiden ge eleverna respons på skolarbetet och beteende Ansvarig är Åsa Dahlroth Kontinuerlig diskussion, dialog och samplanering inom årskursen Arbetslagets metoder för mätning av måluppnåelse Genom en kontinuerlig dialog om trygghet med eleverna och kvantitativ mätning i trivselenkät Vi mäter elevernas kännedom om normer och regler genom kvantitativ mätning i trivselenkät

7 Genom en kontinuerlig dialog med eleverna och genom klassrumsobservationer av elevernas delaktighet i diskussioner under lektioner, läraren för anteckningar utifrån målen. Genom auskultation och respons av lärarkollegornas lektionstillfällen. Eleverna visar genom skriftliga eller muntliga provtillfällen att de befäst begreppet genus och demokrati. Resultatet redovisas kvantitativt. Genom kvantitativ mätning i trivselenkät ANSVAR OCH INFLYTANDE Arbetslagets mål Alla elever upplever att de har inflytande över sin egen undervisning vad det gäller stoffurval och arbetssätt. Alla elever kan planera sin egen tid och sitt arbete. Alla elever är medvetna om kopplingen mellan arbetsinsats och studieresultat. Alla elever kan genomföra demokratiska möten. Alla elever känner sig trygga med den demokratiska processen. Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Eleverna får inför en redovisning välja redovisningsform i dialog med pedagogen. Pedagogerna är tydliga och visar när eleverna har möjlighet att påverka stoffurvalet. För att göra detta tydligare för eleverna kommer vi att återkoppla och visa på hur vi tidigare tagit till oss deras åsikter om undervisningen. Regelbunden schemalagd planering och utvärdering av det egna arbetet en gång per vecka under handledartiden. Avstämning och revidering av målen i elevens IUP. Vi diskuterar, tillsammans med eleverna, deras arbetsinsats och studieresultat genom planering och utvärdering på handledarsamtalen och i de olika ämnena. Vi genomför ett studiebesök på universitetet där eleverna får intervjua studenter om deras väg till universitetet. Eleverna leder själva sina klassråd och skriver protokoll. Eleverna uppmanas och stöttas i att engageras i de frågor som påverkar deras skolsituation. Pedagogerna ska tydliggöra att det går att driva igenom frågor om det sker på rätt sätt, t ex japanska B-språk. Arbetslagets metoder för mätning av måluppnåelse Kvalitativ mätning genom handledarsamtal och kvantitativ mätning i trivselenkät. Vid de kontinuerliga handledarsamtalen stämmer vi av elevernas upplevelser över deras inflytande och möjligheter till att påverka stoffurval och arbetssätt. Vi sammanställer åsikterna i slutet av en termin och redovisar för eleverna i början av nästa termin.

8 Gemensamma reflektioner med eleverna vid handledarsamtalen. Dokumentation förs tillsammans med eleverna. Arbetslaget sammanställer sedan resultaten i kvalitetsredovisningen. Ansvarig Lena Berg Genom kvantitativ mätning i trivselenkät KULTUR Arbetslagets mål Vi ska aktivt använda oss av staden och det lokala kulturutbudet samt integrera kulturaktiviteterna undervisningen. Alla elever ska ha besökt en utställning, film eller teaterföreställning minst en gång per termin. Alla elever ska publicera minst ett arbete (bild, film, musik, text) på årskursens hemsida eller på vernissage med publik. Eleverna kan skriftligt resonera om vad som menas med kultur. Arbetslagets aktiviteter för måluppnåelse Eleverna ska minst 1 gång per termin delta i gemensam film, teater eller konstaktivitet som är kopplat till ett av arbetslagets arbetsområden. Besöka lokala kulturarrangörer som t ex Skarpnäcks kulturhus, Reflexen och Medborgarhusets bibliotek. o Ansvarig Anna Törnroth Under höstterminen kommer vi att besöka Liljevalchs utställning, Helvete och under vårterminen kommer vi att besöka Moderna Museets samlingar i samband med ett konsthistorieprojekt. o Ansvarig Ann-Charlotte Hedegärd Eleverna ska arrangera ett vernissage per termin där deras arbeten visas för en publik. o Vi kommer att fortsätta att använda populärkultur, Youtube och andra sociala medier som utgångspunkt i undervisningen i exempelvis engelska och svenska eftersom vi vill utgå från elevernas kultur för att lättare skapa ett intresse och fånga dem där de står. Vi vill att eleverna ska få möta nya intryck och på så sätt skapa sig en egen kulturidentitet och därigenom öka förståelse för andra människor, kulturer, könstillhörighet mm. o Vi kommer att problematisera begreppet kultur i undervisningen i samband med bildhistoria och i ett religionsprojekt. o Vi kommer att publicera elevernas arbeten kontinuerligt på arbetslagets hemsida, i utställningsform på två föräldravernissage och redovisningar av de ämnesintegrerade projekten. Vi upplever att det finns en risk att eleverna producerar sina arbeten med läraren som enda mottagare. När eleverna producerar ett arbete med en annan mottagare än läraren ökar kraven och lusten att vara tydlig i sitt uttryck. Genom en positiv feedback från klasskamrater, föräldrar och andra elever på skolan ökar självförtroendet och gruppkänslan stärks.

9 O Arbetslagets metoder för mätning av måluppnåelse Genom en muntlig eller skriftlig utvärdering av hur eleverna upplevde besöken. Vi mäter även måluppfyllelse ämnesvis då vi integrerar besöken i undervisningen. Genom en skriftlig eller muntlig utvärdering av hur eleverna förstår och uppfattar kulturbegreppet. Genom att mäta hur ofta vi lyckades publicera elevernas arbeten samt att elever och lärare tillsammans reflekterar över om resultatet blev annorlunda när en mottagarmedvetenhet finns med.