UTKIKENS LIKABEHANDLINGSPLAN HT13/VT14

Transkript

1 UTKIKENS LIKABEHANDLINGSPLAN HT13/VT14 Förskolans värdegrund och uppdrag. Lpfö 98. Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt arbete vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. Bakgrund och vision Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet av diskrimineringslagen och Skollagen 14 kapitlet. Förskolan ska varje år upprätta planer för likabehandlingsarbete, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Syftet med arbetet är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En stor del av förskolans vardag är för barnen att lära sig fungera i grupp. Vuxna är alltid förebilder, både genom samspelet vuxna emellan och genom det sätt man stöttar barn i att utveckla det goda samspelet. Det är alltid de vuxnas ansvar att skapa ett klimat som främjar utvecklingen av en god social samvaro. På förskolan ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Definitioner av begrepp Diskriminering är när förskolan behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika- det är Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på kränkande behandling är att knuffas, retas, frysa ut eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till kränkande behandling. Mobbing Det finns olika former av kränkande behandling varav mobbning är en. Mobbning förekommer då en eller flera personer regelbundet under en längre tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera personer. Handlingen förtar en persons självkänsla, detta kan leda till såväl psykisk som socialt handikapp. Kränkande behandling vid ett enstaka tillfälle ska självfallet betraktas som oacceptabelt. Bråk, osämja och retsamhet är inte mobbning. Barn har ett behov av att få saker att hända och de vill gärna testa gränser. Ibland sker en snedfördelning så att något av barnen får många negativa handlingar riktade mot sig. Om dessutom flera barn deltar i de negativa handlingarna kan de med tiden leda till mobbning. Även små barn känner igen en dålig handling och kan skilja den från en bra handling. Enstaka dåliga handlingar, elaka, retsamma eller obetänkta är inte tillräckligt för att det ska kallas mobbning.

2 Det är mängden dåliga handlingar riktade mot en person som till sist gör att ett beteende kan klassificeras som mobbning. Mobbing- kan vara slag, sparkar, nyp, luggning, och andra handgripliga beteenden. Att osynliggöra någon, systematiskt hindras från att vara med, inte få delta i lekarna, alltid fåspela den roll i leken som andra inte vill ha, öknamn, förlöjliga, göra grimaser, retas, skrämmas, hota och sprida osanna rykten. De sju diskrimineringsgrunderna: Kön - förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Etnisk tillhörighet - menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationalitet eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion och annan tros uppfattning - föräldrar ska kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade om att barnet inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund eller samband med religiös åskådning, till exempel buddism och ateism. Funktionshinder - är varaktiga fysiska, psykiv ska eller begåvningsmässiga begränsningar av en annan persons funktionsförmåga. Sexuell läggning homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck omfattar de flesta transpersoner till exempel transvestiter, intersexuella(personer som fötts med oklar könsidentitet), eller inter- och transgenderpersoner(personer som identifierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna) Ålder barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. Rutiner hos oss om något inträffar mellan barn-barn: 1. Direkt tillsägelse som åtföljs av ett samtal med båda barnen(eller var för sig) om hur var och en upplevt det som inträffat. Om barnen är upprörda, vänta med samtalet tills barnet lugnat sig. 2. Göra(säga)förlåt hjälpa till att göra det andra barnet glad igen t.ex. hämta gosedjur, ge en kram eller säga förlåt. 3. Samtal med barnet som handlade fel - i syfte att förstå varför det blev så fel och den andre blev ledsen. Man kan även rita händelsen tillsammans med barnet. 4. Föräldrakontakt- personalen informerar berörda föräldrar vid upprepade dåliga handlingar. Incidentrapport skrivs om något inträffar som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att reda ut situationen. Rutiner hos oss om något inträffar mellan personal - barn: 1. Direkt tillsägelse till den vuxne som sagt eller utfört kränkningen, från den som iakttagit händelsen använd jag budskap och de känslor som händelsen väcker t.ex. jag hör/ser och känner...o.s.v. 2. Händelsen rapporteras till förskolechef 3. Utredning av det som inträffat av förskolechef 4. Handlingsplan för det fortsatta arbetet förskolechef ansvarig. Om förälder misstänker att barn kränkts av annat barn eller av personal skall förskolechef eller någon i LBT-teamet informeras. Likabehandlingsteamet (LBT) LBT-teamet ansvarar för att driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Arbetet leds av förskolechef som ingår i gruppen. 2013/2014 består teamet av: Lena Löfstedt, förskolechef, Liselotte Holmgren-Lundström Utkikens förskola Heléne Elf Utkikens förskola

3 Kartläggning och nulägesanalys ht -13/vt-14 Hela personallaget har gjort en nulägesanalys och en riskanalys över den nuvarande barngruppens behov. Vi har gjort den utifrån personalens observationer. Utifrån vad som framkommit har vi satt upp mål och aktiviteter som vi kommer att arbeta med. För att veta vad vi på vår förskola behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling, har vi gjort en riskanalys och kartläggning av nuläget. Kartläggning var och hur kan tänkas förekomma trakasserier eller annan kränkande behandling (Riskanalys). Ute: Barn får inte vara med Barn blir utanför när man gungar Vissa barn hinner alltid först till populära cyklar Hallen: När många är i hallen kan barn ta kläder av varandra Om det är trångt är risken större att man puttar eller biter Vi kan kränka barn genom att sucka eller säga; Har du inte med dig. Irritation på förälder som kommer tidigt eller sent. Toaletten: När någon öppnar toalettdörren När någon stänger toalettdörren Barn skrattar åt ett annat barn Matsalen: Bordet dukas av innan alla är helt klara Sitta vid barn som sparkas eller tar grannens bestick Man river något som någon har byggt Stora rummen: Riva sönder byggen Rita på någon annans teckning Ta leksaker av varandra Springa omkull varandra Smårummen: Vid lek får bara några barn bestämma Man stänger ut andra barn ur leken Barnen tar saker av varandra Man tänder och släcker lampan utan att vara överens Personals, barns, och föräldrars delaktighet i denna likabehandlingsplan. Personalen har kartlagt och analyserat sin verksamhet. Samtal förs regelbundet med barnen om trivsel och kamratskap. När barnen själva berättar om sådant som de tycker är fel som de sett eller råkat ut för tas detta på allvar och följs upp. De mindre barnen som inte kan berätta, observerar vi hur de har det för att se till att de mår bra. Föräldrarna får information om likabehandlingsplanen. Förankring av planen. Vid höstens föräldramöte kommer vi att informera om likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen finns uppsatt i hallen. Föräldrar som så önskar kan låna hem den. Nya föräldrar informeras om förskolan har en likabehandlingsplan.

4 Förebyggande arbete. Små barns möten med varandra kan innebära att barnen inte har tillräckliga erfarenheter av hur man bör vara i samspel med andra. Situationer kan uppstå som kan vara kränkande för andra barn utan att detta ska kallas mobbing. Det är alltid den vuxnes ansvar att ingripa och sätta stopp för kränkande behandling. Vi arbetar förebyggande och fortlöpande med att se över miljö, rutiner och arbetssätt för att få en trygg och lärande miljö för alla barn. Vi är nära barnen i deras lek för att stödja deras samspel och förebygga konflikter. Vi kommer att läsa böcker (som berör diskrimineringsgrunderna), prata med barnen om likheter/olikheter samt vara goda förebilder. Vi kommer att arbeta aktivt med barnen om hur man är en bra kompis. genom att använda leklådor (där man får träna och leka i olika konstellationer) och aktiviteter som t.ex. massagesagor. Vi gör gemensamma regler med barnen. Vuxennärvaro Ett positivt förhållningssätt hos personalen(föregå med gott exempel) Uppmuntra barnen att hjälpa varandra Strategier för hur man löser konflikter Råttis Ge alla talutrymme oavsett ålder och kön Vuxna leker regellekar tillsammans med barnen träna att följa regler Träna att lyssna vid samling Träna att vänta på sin tur Vi läser böcker utifrån olika områden Vardagliga samtal Rutiner vid av och påklädning Dela in barnen i mindre grupper Rutiner vid lek och aktiviteter som barnen valt Vuxennärvaro I fria leken uppmärksammar vi vilka roller barnen har så att ingen blir utsatt. Rutiner vid raster Vid behov begränsa rummen barnen får vara i. Dela in barnen i grupper (aktivitetskort)och leklådor Rutiner vid utevistelse Delta i barnens lek Barn är ständigt lärande individer i behov av närvarande, stödjande pedagoger som är goda förebilder inom målet Normer och Värden Lpfö 98/10 Uppföljning, utvärdering och en ny plan. Uppföljning och utvärdering av vårt arbete görs löpande varje år vid kvällsträffar och redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen. Årets kvalitetsarbete och Utkikens verksamhets behov hösten 2013 kommer att ligga till grund för utformandet av nästa läsårs likabehandlings plan. Barnintervju, barnenkäter och föräldrars synpunkter har lagt grunden för vårt arbete.

5