Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 Resultaträkning budget Period Bilaga 1 Grundutbildning Forskning Indireka kostnader Total Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Fakulteten för Samhällsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Övriga erh medel f finansiering av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat Fakultet 1(8)

9 Resultaträkning budget Period Budget 2015 Prognos Budget 2016 Rektorsutbildningen Intäkter av avg och andra ersättningar Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Verksamhetens kostnader Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Resultat Inst-43 2(8)

10 Resultaträkning budget Period Grundutbildning Forskning Total Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Institutionen för idrottsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga erh medel f finansiering av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-470 3(8)

11 Resultaträkning budget Period Grundutbildning Forskning Total Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Institutionen för pedagogik Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Övriga erh medel f finansiering av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Resultat Inst-471 4(8)

12 Resultaträkning budget Period Grundutbildning Forskning Total Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Institutionen för socialt arbete Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-472 5(8)

13 Resultaträkning budget Period Grundutbildning Forskning Total Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Institutionen för statsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Övriga erh medel f finansiering av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-473 6(8)

14 Resultaträkning budget Period Institutionen för samhällsstudier Grundutbildning Forskning Total Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-474 7(8)

15 Resultaträkning budget Period Grundutbildning Forskning Total Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Budget 2015 Prognos Budget 2016 Institutionen för utbildningsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-475 8(8)

16 Bilaga, Dnr: 2016/ Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Internationalisering Plan och visioner för arbetet 2016 Utöver den verksamhet som är etablerad och bedrivs inom institutionerna med utbyten och långsiktiga samarbeten har internationaliseringsrådet en ambition att utveckla arbetet inom en rad områden. Vissa punkter är konkreta och kan genomföras under 2016 och andra frågor kräver ett mer långsiktigt arbete som kan inledas under innevarande år. Under vårterminen 2016 kommer en temadag att genomföras för fakultetens medarbetare och studenter om globala värden och internationalisering. Syftet med temadagen är dels att synliggöra de aktiviteter som redan pågår med fokus på internationalisering, men också att ge ny kunskap och inspirera medarbetare och studenter utifrån perspektiv som globalisering och hållbar utveckling. Planeringen pågår att bjuda in externa föreläsare och att engagera lärare och studentgrupper i programmet. Visioner för det långsiktiga arbetet Vid fakulteten finns välfungerande internationella lärandemiljöer för studenter med olika akademisk, kulturell och erfarenhetsbakgrund. Bland annat freds- och utvecklingsstudier och institutionen för socialt arbete har en lång erfarenhet av att framgångsrikt arbeta med detta. Det är dock en utmaning att vidmakthålla hög undervisningskvalitet och fortsatt internationalisering, eftersom det krävs mer arbete när studenterna kommer från många olika miljöer och bakgrunder. För att konsolidera och bygga ut utbildningsutbudet för internationella studenter behöver vi identifiera vilka behov som finns och utveckla ytterligare utbildningar för internationella studenter. Vi vill eftersträva, utifrån ett medarbetar- och studentperspektiv, att globala värden genomsyrar lärmiljön och att studenter förbereds att verka för och arbeta i en globaliserad värld. Vidare vill vi verka för att samordna internationaliseringsarbetet med insatser för hållbar utveckling så att exempelvis frågor om socialt eller ekonomiskt hållbar utveckling kan belysas med hjälp av ett internationellt eller globalt perspektiv. Plan för arbete med internationalisering för 2016: Förbättra mottagandet av inresande lärare, doktorander och studenter o Framtagna processer för att förbättra mottagandet ska fastställas och implementeras i verksamheten. o Det måste tas ett helhetsgrepp om boendefrågan på högre nivå om vi ska kunna bedriva internationalisering med hög kvalitet. Frågan berör inte 1 (2)

17 enbart berör internationalisering eftersom mottagande av gäster sker inom hela universitetets samlade verksamhet. Utvärdera och utveckla MFS o Kompetensutveckla potentiella handledare och övriga lärare i MFSprogrammet. o Se över kommunikationskanalerna gentemot studenterna. o Färre ansökningar inkom under Skäl till det behöver analyseras. Fortsatt utvecklingsarbete för att skapa fler kurser där samläsning sker med internationella och svenska studenter. Förbättra kommunikation och synliggörande av internationalisering. Stödja och främja arbetet med internationalisering inom fakulteten på båda campus. Inspirera fler medarbetare och studenter att engagera sig i frågor kring globala värden, t ex genom fakultetens temadag kring internationalisering under Implementera upparbetade rutiner kring hantering av STUDENT-UT. Utveckla förberedelsemöten för studenter som åker på praktik, VFU, LP och MFS. Olika destinationer kräver olika förberedelse för studenterna. Utarbeta förslag till fakultetsgemensamma villkor och förutsättningar för lärarutbyten. Samordna internationaliseringsarbetet med insatser för hållbar utveckling. Avtalsöversyn o tillsammans med institutionerna göra en översyn av deras avtal o utveckla en plan för fortsatt avtalsarbete. 2 (2)

18 Bilaga, Dnr: 2015/ Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Verksamhetsplan 2016 Av fakulteten för samhällsvetenskap särskilt prioriterade områden: Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning kommer vara en prioriterad fråga även under 2016, vilket innefattar satsning på rekrytering av nyckelpersoner, kompetenshöjning för adjunkter, ökning av andelen disputerade lärare samt en ökad andel kvinnor bland de seniora forskarna. Utbildningskvalitet Hit räknas fortsatt självvärdering av huvudområden, förnyelse av utbildningsutbud, och högskolepedagogisk utveckling. Dessutom ska organisering av kurser och beaktande av studenters synpunkter följas upp. Arbetet med att skapa gemensam struktur för utbildningsprogrammen på avancerad nivå fortsätter liksom utvecklande av fler gemensamma kurser för dessa program. Samhällelig drivkraft Befintlig samverkan med det omgivande samhället ska inventeras och därefter ska satsningar göras på de nätverk och samarbeten som har störst potential att gagna både den egna verksamheten och som kan vara till nytta för samhället. Fakulteten och institutionerna ska gemensamt organisera och stödja olika former av samverkan för att uppnå högre grad av kontinuitet och struktur. 1 (12)

19 AKADEMISKA KUNSKAPSMILJÖER Ett viktigt mål för fakultetens strategi vad gäller forskning och forskarutbildning är att den forskningsverksamhet som bedrivs vid fakulteten dels utvecklas till en konkurrenskraftig miljö nationellt och internationellt, dels förmår att utgöra en kvalitetssäkrande grund för utbildning och samverkan vid fakulteten. Det handlar i grunden om att forskningsmiljöerna får ett ökat ansvar för att program och kurser som ges inom forskningsmiljöns kompetensområde bedrivs utifrån en bas av kvalitativt erkänd och uppdaterad forskning. Forskningsmiljöerna ges således ett särskilt ansvar för att ge synpunkter på aktuella programs delkurser respektive på kursplaners mål, examinationsuppgifter och litteraturlistor. Vidare kan det handla om att undervisa, handleda alternativt vara examinator inom relevanta kurser. Med ett nära samarbete mellan forskningsmiljöer och undervisande miljöer förstärks relationen forskning och undervisning samtidigt som lärares anslutning till forskningsmiljöer underlättas. På liknande sätt kan forskningsmiljöerna kopplas till olika samverkansprojekt och samverkansuppdrag. Det sker redan i dag men länken mellan samverkan och forskning har potential att utvecklas ytterligare. Det visade inte minst de ansökningar som inkom till fakulteten avseende ansökan om medel för samverkansprojekt under våren 2015, där flera regionala och nationella projekt kan anses ha goda möjligheter att växa till intressanta forskningsprojekt i samarbete med nationella och regionala aktörer. Att utveckla forskningsmiljöer, och på sikt forskningsgrupper, till att ingå i en triad av forskning-utbildning-samverkan med tydliga och uttalade kopplingar mellan de olika verksamheterna är en av forskningsstrategins viktigaste målsättningar. På så sätt formas akademiska kunskapsmiljöer där forskning, utbildning och samverkan berikar varandra och skapar möjligheter såväl för en vetenskaplig förstärkning av utbildning som för en ökad forskningsverksamhet där flera aktörer än i dag intresserar sig för fakultetens forskningsverksamhet. 2 (12)

20 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Fakultetens mål Ökning av andelen disputerade lärare Ökning av andelen seniora forskare Ökning av andelen behöriga adjunkter Öka andelen kvinnor bland de seniora forskarna Strategier I kompetensförsörjningsplanerna, som upprättas regelbundet, framgår vilka konkreta rekryteringar som kan göras inom befintliga ekonomiska ramar. En generell satsning på professorsrekrytering ökar möjligheterna också för kvinnliga sökande. En successiv ökning av antalet docenter pågår och andelen kvinnliga docenter ökar under de gångna två åren har denna andel stigit från omkring 15 procent till en tredjedel. Det så kallade docentmeriteringsprogrammet, som har genomförts under 2015, och som ska ges omkring vart tredje år, skapar förutsättningar för att öka antalet docenter, inte minst kvinnliga sådana. Fakulteten behöver rekrytera ett antal nyckelkompetenser, som professorer i socialt arbete, idrottsvetenskap och specialpedagogik. Det har pågått ett intensivt rekryteringsarbete under 2015 och flera nya rekryteringar har genomförts under hösten vilket innebär att sammanlagt ett tiotal lektorat med bäring på lärarutbildningen har kunnat tillsättas inför 2016, främst inom institutionen för utbildningsvetenskap men också vid institutionen för pedagogik respektive idrottsvetenskap. Pågående rekryteringar av lektorer till lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna samt till programmen för specialpedagog- och speciallärarutbildning förväntas leda till nya tillsättningar av lektorer under hösten Eftersom fakulteten har fått ett minskat uppdrag inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet och ett ökat uppdrag inom lärarutbildningen kommer det också att ske en kompetensförskjutning så att personal inom de samhällsvetenskapligt inriktade institutionerna i ökad utsträckning undervisar också inom lärarutbildningen för att på bästa sätt använda den kompetens som redan finns. Tack vare den samfinansiering FSV gör tillsammans med nämnden för lärarutbildning, NLU, har tio nya doktorander i pedagogik rekryterats vilka ska påbörja sina studier i januari Antagningen genererar ett tillskott i undervisningsresurser på drygt två undervisningstjänster till de institutioner som bedriver lärarutbildning. NLU har också samfinansierat vissa lektorsrekryteringar. Det finns behov av en forskarskola i socialt arbete och en fakultetsövergripande forskarskola i didaktik för att ytterligare stärka professionsutbildningarnas 3 (12)

21 forskningsbas men för denna typ av långsiktiga projekt krävs universitetsgemensamma satsningar. Fakulteten utlyser fyra internationella post doc-tjänster på 80 procent i forskningsmiljöerna för socialt arbete, sociologi, statsvetenskap och pedagogik, med hjälp av medel från universitetets gemensamma satsning på tvååriga internationella post doc-tjänster. Vidare utlyses en post doc-tjänst i genusvetenskap med inriktning mot genus och design i ett samarbete mellan Fakulteten för samhällsvetenskap och Fakulteten för konst och humaniora. Vidare rekryteras en internationell gästprofessor till det specialpedagogiska forskningsområdet, finansierat av Nämnden för lärarutbildning, samt en internationell gästprofessor till Socialt arbete, finansierat av Fakulteten för samhällsvetenskap. Beträffande arbetet med att behålla och kompetensutveckla befintlig personal har kompetensutvecklingen vid fakulteten framför allt rört adjunkter som antagits till forskarutbildning för att meritera sig till lektoratsanställningar. Samtidigt pågår kompetensutvecklingsinsatser för adjunkter till magister/master För att behålla forskningsaktiva lektorer ska kompetensutvecklingsmedel användas mer samlat och riktat. Fakulteten ska under 2016 dra upp riktlinjer för hur kompetensutvecklingsmedlen ska betraktas som en forskningsresurs. Detta ska i första hand omfatta undervisande lektorer som inte redan har forskningsmedel. För att ge möjlighet till forskningsaktiviteter krävs långsiktig planering vid institutionerna, att 3-4 lektorer (beroende på institutionens storlek) tar ut fyra veckor under en samlad tidsperiod per år. Det finns en samlad potential för åtta veckors forskning per år och lektor. En prioriterad satsning är att finna vägar att utnyttja denna tid på bästa sätt. Det är prefekterna som är huvudansvariga för att kompetensutvecklingstid tid med inriktning mot forskning kan utnyttjas under en sammanhängande tidsperiod. 4 (12)

22 UTMANANDE UTBILDNINGAR Ett arbete med att förnya och kvalitetssäkra fakultetens utbildningsutbud kommer att pågå under hela Universitetsledningens prioritering angående satsning på genusvetenskap, ökning av andelen kurser för internationella studenter, ökning av andelen kurser och program på avancerad nivå samt på fakultetsövergripande kurser kommer delvis att behöva ske genom omfördelningar och omprioriteringar inom nuvarande utbud och resursram. I fakultetens uppdrag ingår att de ökade prislapparna till det humanistiskt-samhällsvetenskapliga undervisningsområdet, samt till områdena undervisning och vfu, ska slå igenom i utbildningen. Fakultetens mål Öka söktrycket till utbildning på avancerad nivå och utnyttja resurserna där mer effektivt. Förnya och kvalitetssäkra utbildningsutbudet på grund- och avancerad nivå. Satsa på nyskapande kursinnehåll och undervisningsformer. Strategi Studenter i utbildningsprogram på avancerad nivå kan, sedan ht 2015, välja kurser i andra program. Detta har möjliggjorts genom revideringar av utbildningsplaner. En ny metodkurs, som är utformad för att passa studenter med olika ämnesinriktningar, ska börja ges från ht Masterprogrammet Tillämpad samhällsvetenskaplig analys 120 hp, som är öppet för internationella och nationella studenter, ska också ges från och med ht En hemsida riktad till studenter antagna till avancerad nivå ska publiceras under Programkurserna ska vara sökbara direkt från denna hemsida. Utbildningsprogrammen på avancerad nivå ska på sikt ha en liknande struktur. För att uppnå det ska en översyn av utbildningsplaner göras under Arbetet med kursutveckling ska fortsätta för att fler fakultetsgemensamma kurser ska ges läsåret 2017/2018. Översynen av utbildningsutbudet innebär att se över kurser och utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå i kvalitetssäkrings- och förnyelsesyfte. En uppgift av vikt är att undersöka om befintliga utbildningar är relevanta för de kunskapsbehov som finns och kommer att finnas i arbetslivet. Översynen kommer fokusera på bland annat hur attraktiva programmen är, kvaliteten på utbildningsplaner och kursplaner samt förekomst av lärarlag runt de program och kurser som ges. En alumnundersökning ska också genomföras i syfte att ta reda på vilka kompetenser alumnerna skulle behöva/behöva ha mer av i sina arbeten men som de inte fick med sig alls eller inte i tillräcklig omfattning från sina studier. Syftet med det är att tillföra efterfrågade kompetenser i utbildningsprogrammen. 5 (12)

23 Fakultetens interna utvärdering av huvudområden och professionsprogram följer UKÄs cykel och har kommit halvvägs under 2015; sociologi, socialpsykologi, statsvetenskap samt freds- och utvecklingsstudier har utvärderats. Under 2016 är det dags för socionomprogrammet, socialt arbete, specialpedagogik, lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna och idrottsvetenskap. Linnébarometern Linnébarometern 2015 visar att något färre studerande vid FSV ger sin utbildning ett bra sammanfattande omdöme i jämförelse med föregående år (80 procent 2015 respektive 86 procent 2014). Det är ungefär lika många 2015 som 2014 som skulle rekommendera andra att studera vid LNU. En skillnad i positiv riktning gäller stödfunktionerna generellt sett är studenterna mer nöjda med dessa i år jämfört med det förra. I en jämförelse med övriga fakulteter får FSV ett något lägre värde för Globala värden men ligger ändå över universitetsgenomsnittet totalt sett. De försämrade resultaten har främst att göra med förändringar i förhållande till föregående år snarare än jämförelser med andra fakulteter. Bland de program som hade bäst resultat 2014 återfinns de som nu uppvisar sämst resultat. Det är främst på det strategiska området Utmanande utbildningar som betydligt färre studenter än tidigare är nöjda. De försämrade resultaten kan iakttas främst när det gäller frågeområde utveckling av akademiska kompetenser samt utbildningens organisation, pedagogik och miljö liksom på Globala värden (lika villkor) och Samhällelig drivkraft (koppling till arbetslivet). Berörda prefekter har analyserat förändringarna och kunnat ge förklaringar till många av dessa. Nedanstående indikatorer behöver dock undersökas mer ingående: - organisering av utbildningen - pedagogisk kvalitet - återkoppling till studenterna 6 (12)

24 FRAMSTÅENDE FORSKNING Universitetet har dragit upp ett antal riktlinjer för fakulteternas utveckling av sin forskningsverksamhet under Det uppdrag som riktas till fakulteterna innebär att arbeta fram en plan för strategisk rekrytering, att arbeta för att öka vetenskaplig publicering samt att öka forskningens externfinansiering med minst fem procent under I den sista punkten ingår att utarbeta strategier i relation till relevanta forskningsfinansiärer. Det är mot bakgrund av dessa övergripande riktlinjer som fakulteten för samhällsvetenskap har fastställt en forskningsstrategi för 2015 och framåt en strategi som kontinuerligt kommer att utvecklas och fördjupas under Fakultetens mål Säkra en god kvalitet på fakultetens forskarutbildningar. Fördjupning av den vetenskapliga kompetensen i fakultetens forskningsmiljöer och forskningsgrupper. Öka forskningens externfinansiering och vetenskapliga publicering. Strategi Vidareutveckla det pågående kvalitetsarbetet inom forskarutbildningen genom att ta utgångspunkt i den självvärdering av forskarutbildningen som genomfördes under Utbildningsplaner ska skrivas enligt expertgruppens rekommendation, examensmål konkretiseras i relation till forskarutbildningsämnet, genomströmning öka och fler gemensamma kurser på forskarnivå ska utvecklas. Efter ett inventerings- och identifieringsarbete som har genomförts under 2015 ska fakultetsstyrelsen i början av 2016 fastställa vilka etablerade forskningsmiljöer och forskningsgrupper fakulteten har. Dessa miljöer och grupper ska ges plats i fakultetens forskningskommunikation samt utgöra en kreativ bas för aktiv forskning, publicering och ansökning om externa medel. Genom denna identifiering kommer också seniora forskares ansvar för forskningsmiljöerna och grupperna tydliggöras. Fakulteten ska utveckla strategier både för att stödja och utveckla kvaliteten i ansökningar om externa medel. Ansvaret för att söka medel bör läggas på forskningsmiljöer och -grupper istället för på den enskilda läraren/forskaren. Detta ställer i sin tur krav på forskningsmiljöns vetenskapliga ledning att bjuda in till samarbeten i arbetet med ansökningar, att engagera sig så att flera av miljöns deltagare ges möjlighet att delta i olika ansökningar som kan arbetas fram parallellt samt att erbjuda en konstruktiv miljö för diskussioner och granskning av innehållet etc. Fakulteten bör också överväga att mer permanent inrätta en expertgrupp för granskning av ansökningar som slutläsning innan de skickas till tänkt finansiär. 7 (12)

25 Under året ska en strategisk plan formuleras som syftar till att förstärka professionsutbildningarnas forskningsbas samt öka den samhällsvetenskapliga forskningens konkurrenskraft internationellt. Viktiga element i en sådan plan blir strategisk rekrytering av spetskompetens, ansökan LNUC och ansökan om att initiera forskarskolor i relation till professionsutbildningar. Det sistnämnda kan, förutom att bidra med vetenskaplig kompetens till såväl utmanande utbildningar som samhällelig drivkraft, också utgöra ett incitament för professorer från andra lärosäten att söka sig till fakultetens forskningsmiljöer i anslutning till professionsutbildningar Samarbetet med Externa relationer blir allt viktigare när det gäller att föra in samhällsvetenskaplig kompetens i större ansökningar om externa medel inom Horizon2020 och KK-stiftelsen. 8 (12)

26 SAMHÄLLELIG DRIVKRAFT Fakultetens mål Utveckla nätverk med det omgivande samhället Vara aktiv i ansökningar till kommittén för samhällelig drivkraft Bidra till att anta samhälleliga utmaningar, som kompetensutvecklingsinsatser, utvärderingar och verksamhetsutveckling Synliggöra aktiviteter på samverkansområdet som normalt inte benämns som just samverkan. Strategi Institutionerna ska ges i uppdrag att inventera vilka nätverk man ingår i med aktörer i det omgivande samhället på nationell, regional och lokal nivå. Bedömningar ska därefter göras av vilka av nätverken som har störst potential att stärka både den egna verksamheten och olika samhälleliga verksamheter samt sträva efter att utveckla dessa. Inventeringen ska även omfatta de aktiviteter många medarbetare vid FSV deltar i men som inte alltid kännetecknas som samverkan, till exempel deltagande i det offentliga samtalet samt i olika verksamheter och nätverk utanför universitetet. Institutionerna ska identifiera vilka olika samverkansprojekt de är involverade i samt komma fram till om verksamheten på samverkansområdet kan breddas till att omfatta flera olika aktiviteter, som utvärderingar, uppdragsutbildning, uppdragsforskning och utbildningars arbetslivskoppling. Institutionerna kan behöva stöd för att uppnå denna utveckling av samverkansarbetet. Under 2016 ska fakulteten och institutionerna gemensamt organisera och stödja olika former av samverkan för att uppnå högre grad av kontinuitet och struktur. I detta utvecklingsarbete ingår att överväga om centrumbildning/ar kan bidra till att tydliggöra områden där fakultetens medarbetare innehar särskild kompetens. Vidare ska samverkansstrategin handla om att inkludera samverkansuppdrag i tjänsteplaneringen samt högre grad av flexibilitet och mindre personberoende genom förändrad organisering av samverkansuppdragen. 9 (12)

27 GLOBALA VÄRDEN Utöver den verksamhet som är etablerad och bedrivs inom institutionerna med utbyten och långsiktiga samarbeten har internationaliseringsrådet en ambition att utveckla arbetet inom en rad områden. Vissa punkter är konkreta och kan genomföras under 2016 och andra frågor kräver ett mer långsiktigt arbete som kan inledas under innevarande år. Under vårterminen 2016 kommer en temadag att genomföras för fakultetens medarbetare och studenter om globala värden och internationalisering. Syftet med temadagen är dels att synliggöra de aktiviteter som redan pågår med fokus på internationalisering, men också att ge ny kunskap och inspirera medarbetare och studenter utifrån perspektiv som globalisering och hållbar utveckling. Externa föreläsare ska bjudas in och dessutom ska lärare och studenter engageras i programmet. Fakultetens mål Vidmakthålla hög undervisningskvalitet och fortsatt internationalisering vid fakultetens lärmiljöer Globala värden ska genomsyra lärmiljöerna och studenterna ska förberedas att verka för och arbeta i en globaliserad värld Öka uppmärksamheten för frågor rörande hållbar utveckling Förbättra mottagandet av inresande forskare och studerande på alla nivåer Strategier För att konsolidera och bygga ut utbildningsutbudet för internationella studenter behöver vi identifiera vilka behov som finns och utveckla ytterligare utbildningar för internationella studenter Internationaliseringsarbetet ska samordnas med insatser för hållbar utveckling så att exempelvis frågor om socialt eller ekonomiskt hållbar utveckling kan belysas med hjälp av internationella eller globala perspektiv Framtagna processer för att förbättra mottagandet ska fastställas och implementeras i verksamheten. Påverka Linnéuniversitet att ta ett helhetsgrepp om boendefrågan för att bättre kunna ta emot internationella gäster. Organisatoriskt stöd till globala värden Kansliets stöd åt verksamheten på området globala värden har sedan fakultetens internationaliseringsråd etablerats preciserats ytterligare. Under 2016 kommer institutionernas samordnare och kansliets koordinatorer ges möjlighet att utveckla sitt samarbete ytterligare. Detta ska följas upp under senare delen av året. 10 (12)

28 Lika villkor Medarbetarundersökningen 2015 visar att omkring tio procent av de anställda vid fakulteten upplever att de har varit utsatta för mobbning och trakasserier. Utbildningsinsatser/information för all personal med fokus på lika villkor för studenter och medarbetare kommer att genomföras under Studentrepresentanter ska inbjudas till dialog med fakultetsrepresentanter kring konkreta strategier i lika villkors-arbetet. Systematisk årlig uppföljning av Linnébarometern ska också genomföras. När det gäller medarbetarna ska arbetet med lika villkorsintegreringen som påbörjats vid fakulteten utvecklas vidare. Jämställdhetsförhållandena vid fakulteten ska undersökas i flera steg med början (12)

29 VERKSAMHETSSTÖDET Effektivisering och förbättring av det samlade verksamhetsstödet Fakultetskansliet har under 2015 genomfört en självvärdering av verksamhetsstödet. Funktionerna utbildningsadministration, studie- och yrkesvägledning, prefektstöd, ekonomi, ledningsstöd, forskningsadministration, internationaliseringsstöd, samverkansstöd och IKT-pedagogik har gått igenom sina respektive verksamheter utifrån ett antal kriterier. Ett syfte med självvärderingen har varit att undersöka hur kvaliteten ska kunna öka genom att till exempel rutiner och arbetssätt förändras samt hur gränser mot bland annat central förvaltning tydliggörs. Resultatet av självvärderingen ska presenteras under våren Kostnader för verksamhetsstödet FSVs verksamhetsstöd representerar en låg andel av fakultetens samlade kostnader. Det finns dock fortfarande frågetecken för vad som händer när kostnaderna för institutionernas administration till stor del överförs till fakulteten. FSV har konstaterat att stödet till fakultetsledningen varit för litet varför en utökning ska ske under Lönekostnaderna inom funktionen ledningsstöd kommer öka som en effekt av det. 12 (12)

30

31

32

33

34

35

36

37

38