Verksamhetsberättelse 2015

Transkript

1

2 Beslutat av: fakultetsstyrelsen för fakulteten för samhällsvetenskap Beslutsdatum: Dnr: 2016/ Verksamhetsberättelse 2015 Inledning Förutom Linnéuniversitetets övergripande mål har särskilt prioriterade områden för FSV under 2015 varit - Arbetet med utbildningskvalitet inom grund- och forskarutbildning - Utveckling av kurser på avancerad nivå för en större samordning inom fakulteten - Fortsatt beaktande av att grundutbildningen hålls inom anslagets ramar och att forskningsbudgeten utnyttjas fullt ut för att möjliggöra strategiskt viktiga rekryteringar. Arbetet med utbildningskvalitet inom grund- och forskarutbildning Utvärderingar UKÄ Under 2015 har ett omfattande och systematiskt arbete lagts ner för att höja kvaliteten på huvudområdena pedagogik (kandidat- och masternivå) samt socialt arbete (masternivå) till följd av synpunkter från UKÄ De berörda huvudområdena bedöms nu av UKÄ hålla hög kvalitet. Samtliga huvudområden vid FSV har nu fått grönt ljus av UKÄ. Intern utvärdering av huvudområden på grund- och avancerad nivå Under 2015 fortsatte tillämpningen av fakultetens kvalitetsplan för och en viktig del i den gäller självvärdering av huvudområden. Först ut var sociologi och socialpsykologi (vårterminen) och därefter statsvetenskap samt freds- och utvecklingsstudier (höstterminen). I utvärderingeringarna har en rad områden granskats, som måluppfyllnad, förtrogenhet med målen, examinationernas koppling till examensmålen, underlag för bedömning, riktlinjer för examensarbeten, examensarbetenas kvalitet, bemanning av kurser, kursernas forskningsanknytning och lärares kompetensutveckling. Syftet med de interna utvärderingarna är att följa upp de tidigare kvalitetsutvärderingar som UKÄ genomförde och att förbereda ämnena för nya utvärderingar. Trots att det nu ska införas ett nytt nationellt kvalitetsvärderingssystem har fakultetens interna kvalitetsarbete varit till stor nytta; identifiering har skett av områden som antingen har brister som har åtgärdats/ska åtgärdas eller som ska fortsätta utvecklas. De dokument som har tagits fram kommer att fungera vägledande för fortsatt kvalitetsarbete. Ytterligare ett resultat av den interna utvärderingen var att de 80 hst som budgeterats för socialpsykologin 2016 ska omfördelas 2016, i enlighet med ett fakultetsstyrelsebeslut. Orsaken är att ämnet 2 (12)

3 stod inför ett betydande behov av nysatsningar för att kunna garantera kvaliteten, satsningar som inte var ekonomiskt möjliga för fakulteten att göra. Inledande kurser i socialpsykologi kommer därför inte längre finnas med i utbildningsutbudet inför höstterminen 2016 och framåt, vilket i sin tur leder till att nya studenter inte kan bli antagna till dessa kurser. Uppföljning av Linnébarometern Resultatet av Linnébarometern 2015 visade bland annat att något färre av fakultetens studerande jämfört med 2014 gav sin utbildning ett bra sammanfattande omdöme (80 procent 2015 jämfört med 86 procent 2014). Det var dock ungefär lika många som skulle rekommendera andra att studera vid Lnu. En skillnad i positiv riktning gäller stödfunktionerna generellt sett är studenterna mer nöjda med dessa i år jämfört med förra. När fakulteterna jämförs med varandra får FSV ett något lägre värde för Globala värden men ligger annars över universitetsgenomsnittet. De förändrade resultaten har således främst att göra med jämförelser i förhållande till föregående år snarare än jämförelser med andra fakulteter. Bland de program som hade bäst resultat 2014 återfinns de som nu uppvisar sämst resultat. Det är främst på det strategiska området Utmanande utbildningar som betydligt färre studenter än tidigare är nöjda. De försämrade resultaten kan iakttas främst när det gäller frågeområde utveckling av akademiska kompetenser samt utbildningens organisation, pedagogik och miljö liksom på Globala värden (lika villkor) och Samhällelig drivkraft (koppling till arbetslivet). Berörda prefekter har analyserat förändringarna och kunnat ge förklaringar till många av dessa. Analyserna visar att ett kvalitetsarbete gällande nedanstående indikatorer är av vikt under 2016: - organisering av utbildningen - pedagogisk kvalitet - återkoppling till studenterna Självvärdering av forskarutbildning Under 2015 har fakulteten genomfört en självvärdering av forskarutbildningarna i pedagogik, socialt arbete, sociologi och statsvetenskap. Utgångspunkt för självvärderingen har varit kvantitativa uppgifter om antal antagna forskarstuderande sedan 1999, genomströmning, antal kurser på forskarutbildningsnivå etc. Forskarutbildningsämnena har analyserat dessa uppgifter samt organisering av antagningen, inkludering av de forskarstuderande i forskningsmiljöerna, kvaliteten på forskarutbildningskurserna med mera. Parallellt med framtagandet av självvärderingarna genomfördes intervjuer med forskarstuderande, både nuvarande och alumner. Totalt har 4-5 doktorander per forskarutbildningsämne intervjuats. Det har också gjorts en sammanställning av det strukturella stöd som fakultetskansliet står för rörande forskarutbildningen. I september 2015 genomfördes en hearing med representanter för forskarutbildningsämnena och andra intresserade av forskarutbildningsfrågor vid 3 (12)

4 fakulteten. Ämnena hade granskat varandras självvärderingar och i paneldebatter diskuterades forskarutbildningsfrågor, erfarenheter och kunskaper utbyttes. I det efterarbete som tog vid pågår revideringar av samtliga ASP. En viktig del är att konkretisera examensmålen så de lättare kan tillämpas av vart och ett av forskarutbildningsämnena. Revideringarna ska vara färdiga senast i juni Universitetets expertgrupp tog hösten 2014 fram en ny mall för ISP i vilken hänsyn tagits till de nya lokala reglerna för forskarutbildning. Forskningsadministrationen vid fakultetskansliet har därefter tagit fram en ny mall, som är en fakultetsanpassning av den centrala mallen, för individuella studieplaner som ska börja användas i samband med att nya forskarstuderande antas. Utveckling av kurser på avancerad nivå för en större samordning inom fakulteten Inför 2015 beslutade fakultetsstyrelsen att omfördela ca 2,4 mkr av utbildningsanslaget till förstärkning av utbildning på avancerad nivå. Ett arbete med att bygga upp samarbete på avancerad nivå mellan ämnen och institutioner pågick under året, utbildningsplaner reviderades för att öppna upp för att öka möjligheterna till samläsning och att erbjuda kurser i andra huvudområden än i det egna. Resultaten av arbetet kommer framför allt synas under Exempel: Två nya metodkurser, kvantitativ och kvalitativ metod, har utformats på ett sådant sätt att de ska passa studenter med olika ämnesinriktningar. Kursansvarig finns på institutionen för statsvetenskap och kursen, som bemannas av lärare från flera institutioner, ges från höstterminen Sökbara programkurser har listas inför vårterminen En hemsida riktad till studenter antagna till avancerad har publicerats och programkurserna ska vara sökbara direkt från denna hemsida. Från och med hösten 2016 ska antalet valbara kurser uppgå till elva stycken. Ett nytt internationellt masterprogram, Tillämpad samhällsvetenskaplig analys, 120 hp, ska ges från ht 2016 och vara öppet för studenter från Sverige och andra länder. Ansvarig är institutionen för samhällsstudier. Arbetet fortsätter med att utbildningsprogrammen på avancerad nivå ska ha liknande struktur för att möjliggöra fakultetsgemensamma kurser. Det ska finnas en fast struktur för all utbildning på avancerad nivå (distans campus, helfart halvfart etc). 4 (12)

5 Fortsatt beaktande av att grundutbildningen hålls inom anslagets ramar och att forskningsbudgeten utnyttjas fullt ut för att möjliggöra strategiskt viktiga rekryteringar Fakultetens samlade resultat vid slutet av 2015 visar ett överskott på ca 8 mkr. Verksamhetsgrenen utbildning står för ca 94 procent av det positiva resultatet. Som en jämförelse kan nämnas att året innan visade fakulteten ett positivt resultat på ca 5,5 mkr och det var också inom utbildningsverksamheten som överskottet uppstod. Överskottet beror på en kombination av högre intäkter och lägre kostnader än planerat. Bland annat har fakulteten under höstterminen fått extra tilldelning av anslag på ca 1,2 mkr för olika projekt som syftar till höjning av kvalitet inom utbildning. Även de externa intäkterna har ökat med ca 1,9 mkr. Ökningen har skett inom Rektorsutbildningen som en följd av nya uppdrag från Skolverket vilka tillkom under året och inte var kända vid budgeterings tillfälle; exempelvis Dialog och fortbildning för förskolechefer. Personalkostnaderna blev ca 2,1 mkr lägre än budget, i huvudsak beroende på att anställningar inte har blivit av i den omfattning som planerats eller att tillträde har blivit framskjutet. Detta har även lett till lägre OH-kostnader eftersom dessa hänger samma med lönerna. Fakulteten strävar efter att få en budget i balans och för att nå dit krävs att man har, förutom ett gott och stabilt flöde av medel, även har en stabil personalsituation. Under de senaste två åren har ett aktivt rekryteringsarbete bedrivits men det finns fortfarande en del kvar att göra. Under 2015 genomfördes en rad rekryteringar vid FSV, varav drygt hälften var lektorer i pedagogik. Det utnämndes också fem docenter. Fördelningen kvinnor-män i det totala antalet ärenden var ca procent. Avslutade rekryterings-, utnämnings- och befordringsärenden 2015 Namn, ämne Anställning Utnämning docent Befordran professor Befordran lektor Marianne Dahl ( Zara Bersbo, UV (lektor i Liselotte Aarsand ( Daniel Sundberg ( Ann-Christin Torpsten ( Kristina Hellberg (lektor i pedagogik Mattias Lundin ( Anette Emilson ( Marie Hedberg (idrottsvetenskap) Andreas Anderberg (juridik med polisiär inriktning) Joakim Åkesson (lektor i idrottsvetenskap) 5 (12)

6 Göran Gerdin (lektor i idrottsvetenskap) Anna-Maria Sarstrand Marekovic (bitr lektor i sociologi) Kerstin Arnesson (lektor i socialt arbete) Magdalena Elmersjö (socialt arbete) Goran Basic (lektor i Lars Fonseca (lektor i Marika Danielsson (adjunkt i Ann-Katrin Perselli (lektor i Britten Ekstrand (lektor i Håkan Fleischer (lektor i Henrik Nilsson (lektor i Anna Lund (sociologi) Påbörjade men inte avslutade rekryterings-, utnämnings- och befordringsärenden 2015 Utlysta anställningar Ansökan om docentutnämning Ansökan om professorsbefordran Ansökan om lektorsbefordran Lektor i pedagogik Bitr lektor i pedagogik Lektor i pedagogik Magnus Hagevi, STV Ulla-Karin Nordänger, UV Per Lindqvist, UV Jan Håkansson, UV Anja Kraus, UV Lektor i pedagogik Lektor i socialt arbete Lektor i idrottsvetenskap Fördelningen lektorer-adjunkter förändras kontinuerligt vid FSV med ökad andel för den förstnämnda kategorin, enligt nedan: Fördelning adjunkter-lektorer FSV till Anställningskategori Tillsvidare Tidsbegr Tillsvidare Tidsbegr Tillsvidare Tidsbegr Adjunkter Lektorer Summa När det gäller adjunkterna har satsningar gjorts under en tid för att öka andelen behöriga, det vill säga adjunkter med minst magisterexamen. Antalet behöriga adjunkter har dock sjunkit jämfört med året innan vid samtliga institutioner utom vid 6 (12)

7 samhällsstudier och statsvetenskap. Förklaringar är bland annat avslutad anställning eller befordran till lektor efter disputation. Det finns också adjunkter som av olika skäl har avstått från att ansöka om magisterexamen. Bland de visstidsanställda adjunkterna ingår adjungerade adjunkter och på dessa finns inte krav på eller kännedom om behörighet. Behöriga adjunkter december 2015 (december 2014 i parentes) Institution Totalt adjunkter Totalt med minst mag exam Tillsvidanst med mag exam Visstidsanst med mag exam ID 16 (18) 5 (7) 3 (5) 2 (2) PED 15 (18) 11 (13) 5 (7) 6 (6) SA 17 (20) 11 (16) 8 (10) 3 (6) SS 11 (11) 8 (8) 4 (4) 4 (4) STV 4 (3) 3 (2) 2 (2) 1 (0) UV 35 (36) 17 (21) 15 (15) 2 (6) Summa 98 (106) 55 (67) 37 (43) 18 (24) Utmanande utbildningar Söktrycket till fakultetens fristående kurser och utbildningsprogram, inklusive kurser inom lärarutbildningsprogrammen, fortsatte att öka 2015 jämfört med året innan. Ökningen syns både i det totala antalet sökande och antalet behöriga sökande i första hand. Under 2015 förbereddes omfördelning av hst inför De hst FSV tilldelas täcker inte behoven varför omfördelning har blivit nödvändig. Av de 80 hst som budgeterades för socialpsykologin 2016 fick institutionen för socialt arbete behålla 40 hst eftersom studenter som har påbörjat studier i socialpsykologi måste få möjlighet att avsluta dessa. Dessutom har institutionen för socialt arbete erbjudit en lektor verksam i socialpsykologi sysselsättning vid socionomprogrammet. Resterande 40 hst omfördelades på följande sätt: - 5 hst till det nya internationella masterprogrammet i samhällsvetenskaplig analys, institutionen för samhällsstudier - 15 hst till internationella kurser, institutionen för statsvetenskap - 10 hst till avancerad nivå, institutionen för statsvetenskap - 10 hst till genusvetenskap, institutionen för samhällsstudier Förutom kvalitetsarbetet med utbildning på grund- och avancerad nivå som redogjorts för ovan har fakulteten också satsat på att bygga upp ett större utbud av internationella utbildningar, bland annat vid institutionerna för idrottsvetenskap, samhällsstudier och statsvetenskap. 7 (12)

8 Under 2015 har det skett en fortsatt konsolidering av genusvetenskap, ytterligare en lektorstjänst har utlysts. Det kommer då finnas två lektorer i genusvetenskap vid institutionen för samhällsstudier, en med humanistisk och en med samhällsvetenskaplig inriktning knutna till denna utpräglat tvärvetenskapliga disciplin. Därutöver anlitas lärare från flera institutioner och fakulteter för undervisning i genusvetenskap. Söktrycket till genusvetenskap är fortsatt högt särskilt till distansutbildningarna. Polisärt arbete har under året inrättats som huvudområde med examensrätt på kandidatnivå. Antalet studerande på polisutbildningen ska öka drastiskt de närmaste åren och bli den största polisutbildningen i Sverige. Förberedelser pågår också i väntan på ett riksdagsbeslut om att omvandla polisutbildningen till en högskoleutbildning. Framstående forskning Tilldelning av individuella forskningsmedel I beredningen av tilldelning av individuella forskningsmedel har varken ansökningssystem tillämpats eller externa granskare anlitats, till skillnad från året innan. Beräkningar av individuella forskningsmedel har skett genom poängberäkning utifrån följande kriterier och med angiven viktning: Beviljade externa forskningsmedel (40 procent) Vetenskapliga publikationer i norska listan (40 procent) Övrigt (20 procent) o Vetenskapliga publikationer (ej NSD): o Redaktör antologi o Konferensbidrag o Handledning forskarstuderande o Betygskommittéledamot o Ansökta externa forskningsmedel (endast huvudsökande) Utfallet av tilldelningen blev följande: En fjärdedel av professorerna tilldelades motsvarande 50 procent av heltid, hälften 40 procent och en fjärdedel 30 procent Tre fjärdedelar av docenterna tilldelades 10 procent och en fjärdedel 20 procent Omkring en tiondel av lektorerna tilldelades 10 procent vardera. Övriga blev utan tilldelning. 8 (12)

9 Individuell tilldelning av forskningsmedel 2016 för kvinnor och män (2015 inom parentes) Kategori Kvinnor Män Totalt Lektorer 5 (2) 5 (2) 10 (4) Docenter 7 (4) 13 (14) 20 (18) Professorer 2 (2) 9 (8) 11 (10) Totalt 14 (8) 28 (24) 42 (32) I syfte att undvika beslut som missgynnar jämställdheten mellan kvinnor och män har förväntade effekter av beslut analyserats i ett jämställdhetsperspektiv. När det gäller tilldelning av forskningsmedel till professorer och docenter så missgynnas kvinnor eftersom de är betydligt färre till antal än männen. Det kan dock nämnas att andelen kvinnliga docenter har ökat från en fjärdedel till en tredjedel när 2015 jämförs med När det gäller lektorerna är situationen en annan, antalet kvinnor är större än antalet män men trots det har lika många män som kvinnor tilldelats forskningsmedel. Kvinnorna har alltså missgynnats i detta fall. Antal individer i kategorierna lektorer, docenter och lektorer inför tilldelning av forskningsmedel 2016 (2015 i parentes): Kategori Kvinnor Män Totalt Lektorer 49 (50) 31 (34) 80 (84) Docenter 7 (4) 14 (16) 21 (20) Professorer 2 (3) 9 (10) 11 (13) Totalt 58(57) 54 (60) 112 (117) Forskningsstrategin Under 2015 utvecklades fakultetens forskningsstrategi och styrelsen beslutade bland annat att varje forskarutbildningsämne får ett basutrymme/grundanslag som kan användas på det sätt som anses bäst för verksamheten inom respektive forskarutbildningsämne. Detta kan, förutom att anta doktorander med hel fakultetsfinansiering, ge möjlighet för forskarutbildningsämne att anta doktorander som delfinansieras av extern aktör eller samarbeta med andra ämnen. Fakultetens bastilldelning till forskarutbildningen ska uppgå till fem doktorandanslag på 80 procent av heltid till vart och ett av de fyra forskarutbildningsämnena. Tilldelningsprincipen innebär möjligheter till en mer långsiktig planering för de olika forskarutbildningsämnena men innebär också ett ökat krav på samordning för att upprätthålla en tillfredsställande kvalitet. Principen om basanslag har börjat tillämpas under hösten genomföra en inventering av fakultetens forskningsverksamhet för att synliggöra de olika miljöerna. Inventeringen slutfördes under senare delen av vårterminen 2015 och visade ett det finns en omfattande och bred forskningsverksamhet vid fakulteten. utifrån underlaget från inventeringen av forskningsverksamheten identifiera vilka miljöer som utifrån vissa kriterier kan benämnas som etablerade forskningsmiljöer. Forskningsmiljön ska utgöra en kreativ bas för aktiv forskning, publicering och ansökning om externa medel. Identifierade 9 (12)

10 miljöer ska, om ekonomin tillåter, erbjudas miljöstöd och vara en del av fakultetens kommunikationsstrategi via de interna och externa hemsidorna. Arbetet pågick under hösten 2015 och målet är att det ska avslutas under göra en strategisk satsning på att bygga upp en forskningsbas för lärarutbildningen tillsammans med nämnden för lärarutbildning. Som ett resultat har det inför 2016 kunnat rekryteras tio nya forskarstuderande i pedagogik. utveckla så kallade akademiska kunskapsmiljöer, i vilka forskning, utbildning och samverkan berikar varandra samt skapar möjligheter såväl för en vetenskaplig förstärkning av utbildning som för en ökad forskningsverksamhet där flera aktörer än i dag intresserar sig för fakultetens forskningsverksamhet. Fakulteten arbetar vidare med forskningsstrategi och självvärdering i enlighet med universitetsledningens ambitioner. Docentmeriteringsprogrammet Inför 2015 satsade fakulteten medel på att det skulle genomföras ett docentmeriteringsprogram (DMP) för att stödja lektorer i deras forskningskarriärer. Professor Ulla Melin Emilsson, som hade erfarenhet av liknande uppdrag, tilldelades ansvaret för programmet. Anna-Liisa Närvänen, docent i sociologi, deltog i arbetet med genomförandet. Syftet med programmet var att deltagarna skulle utveckla ett medvetet mål och innehåll för den egna forskarkarriären, inhämta insikter i formella och informella krav samt utveckla förmåga att använda konkreta verktyg för att uppnå målet. Innehållet rörde reflektioner/beslut om den egna karriären, formalia och krav i den akademiska världen, seniora forskarens erfarenheter, ansökningarnas ABC, att bedöma och bli bedömd, ömsesidigt utbyte samt att presentera sig och sin forskning. DMP pågick under större delen av 2015 och till sammankomsterna bjöds kvalificerade personer in för att dels dela med sig av erfarenheter gällande universitetens roll över tid, etikprövning med mera, dels delta i granskning av deltagarnas produktion; CV, projekt-, forskningsmedel- och docentansökningar. 18 lektorer, från flertalet av institutionerna, hade anmält sig till programmet. Sju lektorer avslutade av olika skäl sitt deltagande i förtid, några i ett tidigt skede och några i slutskedet. De elva lektorer som genomförde hela programmet uppgav att de lärde sig en hel del och att de kände stöd i ett kreativt sammanhang. Flera av dem önskar någon form av fortsättning. Forskarutbildningen När det gäller forskarutbildningen under så ägde följande disputationer och licentiatseminarier rum under 2015: 10 (12)

11 - Fem disputationer och ett licentiatseminarium i pedagogik - Fyra disputationer och ett licentiatseminarium i socialt arbete - En disputation i statsvetenskap. Samhällelig drivkraft Fakulteten avsatte 1 mkr för projekt inom samhällelig drivkraft. Ett ansökningsförfarande tillämpades och sju ansökningar beviljades medel. Kriterierna för ett projekt att bli utvalt var att - det bedömdes ha aktuell samhällsrelevans - ha etablerad kontakt med extern aktör/verksamhetsområde - ha tydligt redogjort för nyttan med respektive projekt - ha potential att utveckla kontaktermed nationella/större regionala aktörer/arenor. Hösten 2015 fastställde fakultetsstyrelsen en strategi för samhällelig drivkraft och följande steg lyftes fram: - utveckla prioriterade nätverk med det omgivande samhället - vara aktiva i ansökningar till Kommittén för samhällelig drivkraft och andra aktörer på området - svara upp mot ansvaret att anta samhälleliga utmaningar i termer av kompetensutvecklingsinsatser, utvärderingar, verksamhetsutveckling etc. Enligt verksamhetsplanen för 2016 är samhällelig drivkraft en prioriterad fråga. Globala värden Under 2015 har internationaliseringsrådets verksamhet handlat om bland annat följande: det pågående arbetet inom institutionerna, frågor om avtal, tillgodoräknande efter utbytesstudier och samläsning. Vidare har MFS-ansökningar beretts. För att synliggöra internationalisering samt inspirera studenter och medarbetare inom fakulteten har planering av en temadag påbörjats. FSVs internationella café, som startade 2014 för att stimulera medarbetare till internationella utblickar, har under 2015 arrangerat fyra uppskattade cafétillfällen. Samtliga institutioner har under året haft omfattande aktiviteter med inresande/utresande studenter, inkommande lärare/forskare liksom utresande lärare/forskare och internationalisering på hemmaplan. Under 2015 har 265 inresande utbytesstudenter och 76 betalstudenter varit registrerade på kurs inom FSV. För att göra studierna vid fakulteten mer attraktiva har till exempel 11 (12)

12 institutionen för statsvetenskap utvecklat terminskurser. Från fakulteten har 33 studenter rest ut för utbytesstudier. Fakulteten var 2015 tilldelad 19 Minor Field Studies-stipendier. Tolv stipendier utdelades under vårterminen och två under höstterminen. Under kalenderåret har 51 studenter (18 respektive 33) inom läraroch socionomutbildning gjort sin verksamhetsförlagda utbildning utomlands. Under 2015 har institutionerna tagit emot ett stort antal inresande lärare/forskare och institutionernas lärare/forskare har på olika sätt deltagit i internationaliseringsaktiviteter, som deltagare och presentatörer på internationella konferenser. Lika villkor Fakultetsstyrelsen antog hösten 2015 en strategi för lika villkor: Utbildningsinsatser/information för all personal med fokus på lika villkor för studenter och medarbetare kommer att genomföras under Vidare med fokus på att stärka lika villkor för studenter ska - studentrepresentanter inbjudas till dialog med fakulteten kring konkreta strategier i lika villkors-arbetet. - systematisk årlig uppföljning av Linnébarometern genomföras Med fokus på medarbetare ska - Arbetet med lika villkorsintegreringen som påbörjats vid fakulteten utvecklas vidare under Jämställdhetsförhållandena vid fakulteten undersökas under 2016 (både akademi och kansli) utifrån följande indikatorer som ett första steg: o antalsmässig fördelning mellan kvinnor och män (antal, tillsvidare- och visstidsanställning, heltid/deltid, sjukskrivningsoch föräldraledighetstal). - En kvalitativ studie genomföras för att undersöka hur relationen mellan könen ser ut horisontellt och vertikalt. - En systematisk uppföljning av medarbetarundersökningarna och de lönekartläggningar som myndigheten ska genomföra vart tredje år, ske. Verksamhetsstödet Fakultetskansliet har under 2015 genomfört en självvärdering av verksamhetsstödet. Funktionerna utbildningsadministration, studie- och yrkesvägledning, prefektstöd, ekonomi, ledningsstöd, forskningsadministration, internationaliseringsstöd, samverkansstöd och IKT-pedagogik har gått igenom sina respektive verksamheter utifrån ett antal kriterier. Ett syfte med självvärderingen har varit att undersöka hur kvaliteten ska kunna öka genom att till exempel rutiner och arbetssätt förändras samt hur gränser mot bland annat central förvaltning tydliggörs. 12 (12)