Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8 Bilaga 1 Bilaga, 7 Sammanträdesdatum: Dnr: 2014/ Rapport: LN14BU Resultaträkning budget, FSV GRUNDUTBILDNING FORSKNING INDIREKTA KOSTNADER TOTAL Belopp i tkr 2014 Budget Budget Budget Budget 2015 Fakulteten för Samhällsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Övriga erh medel f finansiering av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat

9 Bilaga, 7 Sammanträdesdatum: Dnr: 2014/ Rapport: LN14BU Resultaträkning budget, ID GRUNDUTBILDNING FORSKNING TOTAL Belopp i tkr 2014 Budget Budget Budget 2015 Institutionen för idrottsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat

10 Bilaga, 7 Sammanträdesdatum: Dnr: 2014/ Rapport: LN14BU Resultaträkning budget, PED GRUNDUTBILDNING FORSKNING TOTAL Belopp i tkr 2014 Budget Budget Budget 2015 Institutionen för pedagogik Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Övriga erh medel f finansiering av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Resultat

11 Bilaga, 7 Sammanträdesdatum: Dnr: 2014/ Rapport: LN14BU Resultaträkning budget, SA GRUNDUTBILDNING FORSKNING TOTAL Belopp i tkr 2014 Budget Budget Budget 2015 Institutionen för socialt arbete Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat

12 Bilaga, 7 Sammanträdesdatum: Dnr: 2014/ Rapport: LN14BU Resultaträkning budget, STV GRUNDUTBILDNING FORSKNING TOTAL Belopp i tkr 2014 Budget Budget Budget 2015 Institutionen för statsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Övriga erh medel f finansiering av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat

13 Bilaga, 7 Sammanträdesdatum: Dnr: 2014/ Rapport: LN14BU Resultaträkning budget, SS GRUNDUTBILDNING FORSKNING TOTAL Belopp i tkr 2014 Budget Budget Budget 2015 Institutionen för samhällsstudier Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat

14 Bilaga, 7 Sammanträdesdatum: Dnr: 2014/ Rapport: LN14BU Resultaträkning budget, UV GRUNDUTBILDNING FORSKNING TOTAL Belopp i tkr 2014 Budget Budget Budget 2015 Institutionen för utbildningsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Indirekta kostnader lärarutbildningen Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat

15 Bilaga, 8 Sammanträdesdatum: Dnr: 2014/ Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Verksamhetsplan 2015 Särskilt prioriterade strategiska frågor under Arbetet med utbildningskvalitet inom grund- och forskarutbildning - Utveckling av kurser på avancerad nivå för en större samordning inom fakulteten - Fortsatt beaktande av att grundutbildningen hålls inom anslagets ramar och att forskningsbudgeten utnyttjas fullt ut för att möjliggöra strategiskt viktiga rekryteringar 1 (15)

16 Utmanande utbildningar Introduktion Med utgångspunkt i det universitetsgemensamma projektet Utbildningskvalitet har FSV under 2014 fokuserat på det interna kvalitetsarbete som rör säkerställande av kursplanernas kvalitet avseende lokala examensmål, examinationsformer, litteratur, genomförande etc. En skriftlig vägledning till lärare som arbetar med kursplaner har tagits fram och ska presenteras i början av Av de utbildningsprogram och huvudområden som utvärderades av UKÄ i den senaste omgången meddelades 2014 att följande utbildningar vid FSV höll hög kvalitet: - Idrottsvetenskap, kandidat- och magisternivå - Pedagogik, magisternivå - Socialt arbete, kandidatnivå - Socionomprogrammet - Programmet för specialpedagogik och speciallärare Följande utbildningar bedömdes hålla bristande kvalitet: - Socialt arbete, masternivå - Pedagogik, kandidat- och masternivå Arbete med att ta fram analys och åtgärdsplaner samt åtgärdsredovisning pågår under FAKULTETENS PRIORITERADE OMRÅDEN Mål Öka söktrycket på fakultetens program och kurser. Öka kvalitet och effektivitet på utbildningarna på avancerad nivå. Kvalitetssäkra fakultetens huvudområden och program. Strategi Analysera kurser och program i relation till pedagogisk kvalitet, konkurrenssituation och genomströmning. Arbetet med att öka söktryck till samt kvalitet och effektivitet inom utbildningen på avancerad nivå har befunnit sig i en intensiv fas under hösten Två lärare från olika institutioner har anlitats för att inventera vilka delkurser och program som ges inom fakulteten på avancerad nivå, undersöka möjligheter till samverkan och samarbete mellan kurser/program mellan olika ämnen/institutioner samt föreslå en långsiktig utveckling av kurs/-er på avancerad nivå inom fakulteten. En rapport ska presenteras i början av Marknadsföringen av utbildning på avancerad nivå ses över. Fakulteten genomför en intern utvärdering av huvudområden och program under (15)

17 Riskbedömning Sänkt uppdrag och minskat söktryck till följd av minskade ungdomskullar framstår i nuläget som de största riskerna för fakultetens utbildningsutbud. Det systematiska arbetet med utbildningskvalitet Fakultetsstyrelsen fastställde i slutet av 2014 Plan för arbetet med utbildningskvalitet som utbildningsrådet har arbetat fram. De åtgärder/aktiviteter som är fastställda ska börja tillämpas under Fakulteten har arbetat fram en plan för de interna utvärderingarna av huvudområden och utbildningsprogram under 2015 och Ramar för hur utvärderingarna ska ske har lagts fast av fakultetsstyrelsen. Arbete pågår nu i utbildningsrådet med att utforma närmare anvisningar utifrån det fastlagda ramverket. För lärarutbildningen fördes under hösten 2014 en principiell diskussion angående fördelning av kvalitetsansvaret mellan Nämnden för lärarutbildning (NLU) och FSV med utgångspunkt i organisationsstrukturen. NLU ansvarar för den övergripande kvaliteten vad gäller hela lärarprogrammen, bland annat med hjälp av de av NLU utsedda programråden. FSV har ett ansvar för kvalitetssäkring av all den utbildning som bedrivs vid fakulteten vilket givetvis inbegriper kurser inom lärarutbildningen. Det innebär att NLU ansvarar för kvaliteten i programmen som helhet på en vertikal nivå medan FSV ansvarar för kvaliteten i de kurser (och program) som ges vid fakultetens institutioner. Kvalitetsarbetet fortsätter i samarbete med NLU under 2015 och en prioriterad fråga är organiseringen av detta arbete. Prognos av framtida söktryck Söktrycket till fakultetens utbildningsprogram har sett ut enligt nedan. Kandidatprogram som uppvisar en ökning av söktrycket totalt och antalet förstahandssökande: - Coaching and Sport Management (ID) - Internationella samhällsstudier (STV) - Freds- och utvecklingsprogrammet (SS) - Personal och arbetsliv (SS) - Sociologiprogrammet (SS) - Ledarskap och organisation (SS) - Ungdoms- och missbruksvård (PED) Vidare när det gäller kandidatprogram har programmet Internationella samhällsvetarprogrammet (SS) ökat när det gäller söktrycket totalt medan antalet förstahandssökande är oförändrat. Programmet Fysisk aktivitet (ID) har hämtat sig efter en viss nedgång gällande både söktryck totalt och antalet förstahandssökande. Statsvetarprogrammet (STV) gavs för första gången HT Söktrycket var högt medan antalet förstahandssökande var betydligt lägre, men ändå normalt för att vara 3 (15)

18 ett nytt program. Programmet för Europastudier (STV) uppvisar en viss nedgång beträffande söktryck totalt liksom antal förstahandssökande och har ett jämförelsevis lågt söktryck. Internationella samhällsstudier har visserligen ökat söktrycket något men har ändå ett lågt söktryck jämfört med de flesta andra utbildningsprogram vid fakulteten. Beträffande professionsutbildning kan konstateras att för Socionomprogrammet (SA) är söktrycket mycket högt och stabilt liksom antalet förstahandssökande i både Kalmar och Växjö. Utbildningsprogrammen för specialpedagogik och speciallärare (PED) uppvisar ett högt och relativt stabilt söktryck både totalt sett och beträffande förstahandssökande. På avancerad nivå finns två program som uppvisar bättre siffror än de övriga: - Magister i pedagogik har ökat väsentligt i totalt söktryck och i antal förstahandssökande. - Magister i freds- och utvecklingsarbete har ett relativt stabilt söktryck och antalet förstahandssökande uppvisar också en stabilitet (andelen studenter från andra länder utgör omkring två tredjedelar av de sökande båda kategorierna). Övriga utbildningar på avancerad nivå uppvisar låga siffror men som nämndes ovan pågår vid fakulteten ett arbete för att ändra detta förhållande. I en prognos baserad på historiska data ovan kan konstateras att det finns ett par utbildningsprogram på kandidatnivå som har svagare söknivåer än övriga; programmet för Europastudier och Internationella samhällsstudier. En analys som genomfördes i samband med översynen av utbildningsutbudet visade att på grund av hög grad av samläsning och kompetensfördelningen mellan orterna är några förändringar inte aktuella vad gäller programutbudet. Kommentarer till resultaten från Studentbarometern På området framstående forskning visar resultatet i Studentbarometern att FSV, i förhållande till övriga fakulteter, ligger bland de främsta när det gäller förmedlad kunskap som vilar på vetenskaplig grund och koppling till aktuell forskning i kursinnehållet. FSV hamnar ensam på topp när det gäller studenternas ökade intresse för vetenskapliga frågor. Vetenskapligt kompetenta lärare och en allt högre andel lektorer är frågor med hög prioritet vid fakulteten varför resultatet av barometern är glädjande och stimulerar till fortsatt utveckling av detta område. Fakultetens fortsatta satsningar avspeglas i prioriteringar inom framstående forskning där ett av målen är att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning samt på området kompetensförsörjning inom vilket fortsatt ökad andel lektorer är en av de viktigaste prioriteringarna. Vidare är det goda helhetsintrycket av utbildningen och tiden vid lärosätet glädjande för FSV och något fakulteten eftersträvar ska kunna bibehållas och utvecklas. Hälften av lärarutbildningen ges vid FSV och lärarutbildningens kurser och program utgör en tredjedel av verksamheten vid FSV. Därför är det också mycket glädjande att lärarutbildningarna faller så väl ut i Studentbarometern och att lärarutbildningarna tillsammans med övrig utbildning vid FSV får ett så gott sammantaget omdöme. 4 (15)

19 När det gäller utbildningens organisation, pedagogik och utbildningsmiljö hamnar FSV antingen strax över eller under genomsnittet. Det generellt låga resultatet utgör en stor utmaning till att förbättra progression, organisering av kurser, pedagogisk kvalitet samt beaktande av studenters synpunkter på utbildningen. En annan utmaning gäller universitetets stödfunktioner. Förbättringsområden som kan pekas ut är tillräckligt med råd och stöd utifrån behov samt att studenter enkelt ska kunna komma i kontakt med relevant personal. I den del av barometern som rör utvecklande av kunskaper och förmågor hamnar FSV nära genomsnittet när det gäller kunskap och förståelse, förmåga att självständigt formulera och lösa problem samt förmåga att självständigt sammanställa och presentera material. Beträffande övriga två frågeområden; förmåga att självständig göra kritiska bedömningar på vetenskaplig grund samt förmåga att orientera sig i relevanta forskningsfrågor så hamnar FSV visserligen på topp i ett jämförande perspektiv men eftersom genomsnittet är lågt kan resultatet ändå inte betraktas som tillfredsställande. Andra förbättringsområden är utbildningens relevanta koppling till arbetslivet. En utredning skulle behöva genomföras vid fakulteten för att undersöka hur de strukturella förhållandena ser ut idag och vilka möjligheter som finns att tydliggöra och stärka arbetslivskopplingen. En programöversyn är redan inledd i vilken denna problematik är en del. Internationalisering utgör också ett förbättringsområde men här är variationen stor mellan olika utbildningsprogram. Översyn av utbildningsutbudet Fakulteten för samhällsvetenskap har gjort en översyn av utbildningsutbudet i enlighet med rektors beslut. Material har tagits fram i flera steg samt presenterats och diskuterats av fakultetsstyrelsen och prefektrådet. I materialet har ingått fakultetens utbildningar vid de båda orterna avseende söktryck, fördelning av HST och prestationsgrad. Vidare siffror för total fördelning av HST mellan orterna, genomgång av utbildningsprogrammen med söksiffror, fördelning mellan fristående kurser och utbildningsprogram, fördelning av utbildningen på grund- respektive avancerad nivå samt uppgifter om in- och utresande utbytesstudenter och betalstudenter. En genomgång har också gjorts av institutionerna när det bland annat gäller deras respektive fördelning av HST per ort. Personalfördelningen på de respektive orterna har också redovisats liksom fördelningen av verksamhetsstödet. Genomgående har de program och kurser som ges inom ramen för lärarutbildningen både särredovisats och samredovisats med annan utbildning på fakulteten. Fakultetens analys av översynen visar att det inte förekommer internkonkurrens och att resurseffektiviteten är hög. På kort sikt ser inte fakulteten att några väsentliga förändringar av utbildningsutbudet är nödvändiga. På längre sikt däremot kan viss profilering vara önskvärd vid utbildningar med samma innehåll på båda orterna. Flera av utbildningsprogrammen har ganska många år på nacken och kan behöva uppdateras. Dialog förs med NLU angående eventuella förändringar inom lärarutbildningen eller förändringar som kan påverka dess utbud. 5 (15)

20 Framstående forskning Introduktion Fakulteten har, som ett kontinuerligt projekt under 2014, formulerat en forskningsstrategi som hänger nära samman med strategierna för kompetensförsörjning och externa intäkter. Syftet är att hitta en långsiktighet vad gäller fakultetens prioriterade områden och planering för forskarutbildningen. De delar av forskningsstrategin med relevans för 2015 års budget har diskuterats i forskningskollegiet och fakultetsstyrelsen har fattat inriktningsbeslut som vägledning för budgetarbetet Under slutet av 2014 och början av 2015 kommer forskningsstrategin att kompletteras med en mer långsiktig struktur för hur fakultetsanslag till forskning ska fördelas fortsättningsvis, med grund i de erfarenheter som den externa granskningen av forskningsansökningar under 2014 har gett. Vidare har fakulteten skapat en infrastruktur för forskningsverksamheten genom inrättande av ett forskningskollegium på fakultetsnivå och även en utökning av handledarkollegiernas uppdrag till att också gälla respektive ämnes mål och forskningsstrategier. Professionsutbildningarnas forskningsbasering är en avgörande faktor för utbildningens kvalitet. För utbildningarna generellt gäller att de knyts an till vetenskapens senaste rön och att utbildningen bedrivs av forskningskompetenta lärare. Den kanske allra viktigaste faktorn för kopplingen mellan forskning och utbildning är att skapa forskningsmiljöer som stimulerar till samtal och lärande om problem och kunskapsutveckling inom det egna ämnet. Här planerar fakulteten att bedriva ett utvecklingsarbete under 2015 som har till syfte att knyta forskningsmiljöer närmare utbildningens huvudområden och program. FAKULTETENS PRIORITERADE OMRÅDEN Mål Strategisk satsning på nydisputerade forskare med särskilt fokus på kvinnliga forskare Säkra en god kvalitet på fakultetens forskarutbildningar Förstärka relationen mellan grundutbildning och forskning Strategi Erbjuda ett docentmeriteringsprogram för lektorer Ta fram ett transparent och långsiktigt hållbart tilldelningssystem som ger lektorer, docenter och professorer möjlighet att genom ett tydligt prestationsbaserat system konkurrera om fakultetens forskningsmedel. Genomföra en självvärdering av fakultetens forskarutbildningar och initiera utvecklingsarbete av forskarutbildningarna genom att exempelvis skapa gemensamma kvalitetsrutiner. Ett samordnande av vissa allmänna forskarutbildningskurser skulle kunna skapa en mötesplats för fakultetens doktorander i form av en samhällsvetenskaplig forskarutbildningsmiljö 6 (15)

21 vilken kan komplettera de ämnesspecifika motsvarigheterna och leda till att mindre miljöer stärks och berikas. Identifiering av forskningsmiljöer. En strävan är att mindre forskningsmiljöer också kan samarbeta med varandra eller med större miljöer för att tillgodose behov av forskningsseminarier, inbjudan av gästföreläsare etc. Rekrytering av doktorander, lektorer och professorer under 2015 (se beskrivning under rubriken Kompetensförsörjning) Initiera ett utvecklingsarbete för att undersöka hur fakultetens forskningsgrupper på bästa sätt kan utgöra en resurs för grundutbildningen inom respektive område. Anordna en fakultetsdag (19 mars) som, med temat kvalitetsutveckling i utbildning och forskning, ska utgör en startpunkt för ett långsiktigt arbete med utveckling av fakultetens strategi för utbildning och forskning. Riskbedömning Ett av de största hoten mot fakultetens forskningsverksamhet är ett minskat anslag som inte täcks upp av extern finansiering. Strategier för hur forskningens externfinansiering ska öka och strategier i förhållande till Familjen Kamprads stiftelse Fakulteten vill stötta forskningsgrupperna så de kan utveckla hållbara forskningsmiljöer som grund för ansökningar av forskningsmedel. Att söka medel handlar inte bara om individuell kompetens utan också om att bygga upp starka forskningsmiljöer med en vana att publicera sig och söka anslag och med en seminariemiljö där tänkta artiklar och ansökningar kan granskas såväl internt som externt. I samarbete med Externa Relationer ska en kartläggning göras för att koppla samman forskningsområden med forskningsfinansiärer. Syftet med det är att forskningsgrupper kan samla sig till vissa ansökningstillfällen och då formulera ansökningar av hög kvalitet. Medel har avsatts för 2015 för att inrätta en expertgrupp med syfte att kunna erbjuda granskning av ansökningar om externa medel. Fakultetens strategi i detta sammanhang omfattar även forskningsgrupper som bedriver forskning med koppling till de prioriterade områden Familjen Kamprads stiftelse har pekat ut. Ett arbete är inlett för att akademisera delar av polisutbildningen. Ett mål är att inrätta ämnet polisiärt arbete som huvudområde. Redovisa hur vetenskaplig publicering ska öka Genom det docentmeriteringsprogram som inrättas 2015 ska lektorer få råd och hjälp av seniora kollegor när det gäller vetenskaplig publicering. Fakulteten kommer under 2015 att anordna seminarier på temat strategisk publicering för samtliga forskare. Bland annat planeras frukostseminarier på temat bibliometri i samarbete med Universitetsbiblioteket. I Forskningskollegiet tas initiativ till diskussioner 7 (15)

22 angående hur publicering i internationella tidsskrifter ska kunna stimuleras och hur antalet sammanläggningsavhandlingar ska kunna öka. Samhällelig drivkraft Introduktion Fakulteten är framgångsrik när det gäller uppdragsutbildning och ska fortsätta utveckla den delen av verksamheten. En grundförutsättning är att uppdragsutbildningen är självfinansierad samt att det finns en balans i bemanningen av ordinarie utbildningsutbud och uppdragsutbildning. Fakulteten har det övergripande ansvaret för uppdragsutbildningen medan institutionerna har det operativa ansvaret på grund av att det krävs en nära kännedom om verksamheten för att komma fram till konkreta överenskommelser med uppdragsgivare. När det gäller specialistfrågor, som formella avtal, finns en förväntan från fakulteten att Externa Relationer (ER) erbjuder stöd. ER bör också ha en roll när det gäller tvärvetenskapliga och fakultetsövergripande uppdrag. Vid de institutioner som är starka inom uppdragsutbildning finns personal som har arbetsuppgifter på detta område inom sina befintliga tjänster. För att stödja uppbyggnad av uppdragsutbildning vid institutioner som ännu inte har etablerat sig på detta område kan FSV göra vissa strategiska satsningar. En sådan satsning har gjorts för att genusvetenskap, vid institutionen för samhällsstudier, ska bygga upp en uppdragsverksamhet för att möta den efterfrågan som finns på utbildning inom genus- och jämställdhetsområdet. FAKULTETENS PRIORITERADE OMRÅDEN Mål Uppdragsutbildning ska ges en viktig roll för att uppnå önskvärd flexibilitet på utbildningssidan. Uppdragsutbildning ska vara en betydelsefull del av verksamheten vid samtliga institutioner inom fakulteten. Strategi Fakulteterna har det övergripande ansvaret för uppdragsutbildningen. Institutionerna har det operativa ansvaret eftersom det kräver kunskap på sakområden för att möta efterfrågan från externa aktörer och skapa nya utbildningspaket. Uppdragsutbildning ska ingå i lärares tjänsteplanering och omfatta flera individer så att inte uppdragsutbildningen blir beroende av enskilda personer. Samtidigt som institutioner med en stor omfattning av uppdragsutbildning utvecklar denna del av verksamheten ska de institutioner med mindre 8 (15)

23 uppdragsverksamhet bygga upp en sådan genom att hitta samarbetspartner det finns en naturlig koppling till. Behov av personal till uppdragsutbildning ska beaktas i kompetensförsörjningsplanen. Riskbedömning Den vetenskapliga kompetensen behövs i det ordinarie utbildningsutbudet och det är också reglerat att uppdragsutbildning inte får ge negativa effekter på kvaliteten inom ordinarie utbildning. Bemanningsproblem kan därmed uppstå vid större uppdragsutbildningar eftersom uppdragsgivare förutsätter att kvaliteten på den utbildning de köper är hög. En annan problematik i sammanhanget är att uppdragsgivarna kräver att det är specifika personer som ska undervisa på de utbildningar som köps. Konkreta åtgärder för ökad uppdragsutbildning Intern förankring av och kunskap om uppdragsutbildning vid institutionerna är avgörande för att bryta med invanda förhållningssätt och visa på organisatoriska möjligheter. Varje institution utser en kontaktperson som kan hantera och arbeta med frågor som rör uppdragsutbildning. Institutionsövergripande samarbete ska införas och rutiner för detta ska utvecklas. Syftet är att ha en beredskap för uppdrag som kräver kompetens från flera discipliner och även att få kännedom om när förfrågan från potentiell uppdragsgivare har gått till fler än en institution. Utveckla gemensamt marknadsföringsmaterial som varje institution kan använda vid möten med uppdragsgivare. Marknadsföring av uppdragsutbildning och annan verksamhet inom samhällelig drivkraft genom utbyggnad av fakultetens hemsida. God framförhållning och planering för att möjliggöra genomförande av uppdrag samt kommunikation med potentiella uppdragsgivare gällande detta. Viss flexibilitet inbyggda i projektanställningar för att ha en beredskap för inkommande uppdrag. Ett tydligt offertförfarande gentemot potentiella uppdragsgivare för att undvika att mycket tid läggs ner på planering av uppdrag som sedan inte kan genomföras på grund av att kostnaderna uppfattas som för höga av den externa aktören. Det är eftersträvansvärt att försöka kombinera uppdragsutbildning med följeforskning eller liknande för att uppdragen ska vara mer attraktiva för lektorer. 9 (15)

24 Annan verksamhet inom samhällelig drivkraft Fakulteten får ofta utrednings- och utvärderingsuppdrag. Detta är en del av samhällelig drivkraft som också ska utvecklas. En självfinansierad enhet inom FSV är UFS (Utrednings- och forskningsenheten) som har behov av att under tydliggöra profileringen mot uppdrag inom sektorerna ungdom fritid kultur - särskilt och årligen marknadsföra UFS till de så kallade Lupp-kommunerna (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Globala värden Introduktion Arbetet med internationalisering bedrivs huvudsakligen på institutionsnivå och samordnas av internationaliseringsansvarig. Samtliga institutioner inom FSV har omfattande aktiviteter som rör internationalisering. Beträffande samordning på fakultetsnivå har två medarbetare på fakultetskansliet sedan 2013 fungerat som internationaliseringskoordinatorer. Under 2014 formaliserades arbetet med internationalisering på fakultetsnivå när ett internationaliseringsråd inrättades. FAKULTETENS PRIORITERADE OMRÅDEN Mål Öka antalet inresande studenter. Öka intresset för internationaliseringsområdet. Strategi Göra en inventering av hur utländska studenters efterfrågan på befintliga och nya utbildningar vid FSV ser ut. Etablera International Café vid vilket forskare ska dela med sig av sina internationella erfarenheter till personalen vid fakulteten. Riskbedömning Mottagande är ett fortsatt problem i samband med ankomst av externa gäster/gästforskare och -lärare samt boendet vid deras vistelse i Kalmar/Växjö. Internationaliseringsarbetet Utöver den verksamhet som är etablerad och bedrivs inom institutionerna med utbyten och långsiktiga samarbeten har internationaliseringsrådet en ambition att utveckla arbetet inom en rad områden. Några områden är konkreta och kan genomföras under 2015 medan andra frågor kräver ett mer långsiktigt arbete som kan inledas under innevarande år. 10 (15)

25 När det gäller långsiktiga mål vill internationaliseringsrådet till exempel verka för att samordna internationaliseringsarbetet med insatser för hållbar utveckling så att exempelvis frågor om socialt eller ekonomiskt hållbar utveckling kan belysas med hjälp av ett internationellt eller globalt perspektiv. Internationaliseringsrådet vill även att internationaliseringsarbetet ska integreras med inslag om interkulturalitet och frågor om mångfald. Vid FSV finns kompetenser inom dessa områden och genom en samordning möjliggörs ökad förståelse och ett vidgat perspektivseende. Vidare kan andra exempel på internationaliseringsrådets mål nämnas: - Skapa och förbättra strukturer av inresande lärare, doktorander och studenter - Utveckla en bättre struktur för Minor Field Studies - Utveckla bättre rutiner kring hanteringen av STUDENT-UT - Öka antalet kurser med samläsning. Fortsatt utvecklingsarbete för att skapa fler kurser där samläsning sker med internationella och svenska studenter. - Öka mobiliteten bland de anställda, med särskilt fokus på att fler får erfarenhet av att vistas vid ett utländskt lärosäte under en längre eller kortare period. För att synliggöra internationaliseringsarbetet anordnar FSV International Café där personal inom fakulteten/gästlärare och gästforskare med olika erfarenheter/perspektiv på internationalisering bjuds in för korta presentationer till kollegor i Kalmar och Växjö. International Café arrangeras två gånger per termin. Uppnå hållbarhetsmålen Fakulteten har en viktig uppgift att bidra till att de delar av området hållbar utveckling som rör sociala och ekonomiska förutsättningar och mål fördjupas. Lärare och forskare vid fakulteten bör delta i den utbildning som ges på hållbarhetsområdet för att kunskapen ska öka generellt och leda till en ökad medvetenhet om vad var och en kan göra inom sin egen verksamhet. Under 2015 ska hållbar utveckling kopplas till de strategier fakulteten ska formulera inom internationalisering, lika villkor och jämställdhetsarbete. Integrering av lika villkor i all ordinarie verksamhet Inom fakulteten har det uppmärksammats fall av kränkningar och diskriminering av studenter och av personal. Frågor kring lärares etik har också diskuterats i utbildningsrådet. Fakulteten kommer under året att jobba aktivt med att tydliggöra och uppmärksamma frågor kring likabehandling. En plan för arbetet inom fakulteten, som komplement till den universitetsövergripande, har tagits fram under hösten 2014 och ska spridas till verksamheten under Utbildningsinsatser inom området för lika villkor Med utgångspunkt i den plan för lika villkor som tas fram kommer utbildningstillfällen anordnas och seminarier hållas för personalen under För att nå ut till fakultetens studenter och skapa en dialog kring fakultetens plan ska 11 (15)

26 studentrepresentanter från olika ämnesområden bjudas in för att vara delaktiga i utformandet av aktiviteter på området. Kompetensförsörjning Introduktion En ambitiöst upplagd kompetensförsörjningsplan togs fram inför verksamhetsåret Den strategi som formulerades i anslutning till planen sträcker sig flera år framåt. Inför varje år görs en konkret planering för antalet rekryteringar under året med utgångspunkt i respektive institutions budget. En uppdatering av den befintliga kompetensförsörjningsplanen är under bearbetning liksom en ny konkretisering av vilka tjänster som ska utlysas. Fakultetsstyrelsen ska fastställa den uppdaterade planen i början av 2015 och samtidigt ska en uppföljning av genomförda rekryteringar under 2014 göras. FAKULTETENS PRIORITERADE OMRÅDEN Mål Öka andelen vetenskapligt kompetent personal generellt och i professionsutbildningarna i synnerhet. Utveckla uppdragsutbildningen för att ge ett breddat underlag med hög kapacitet och flexibilitet på utbildningssidan. Utjämna könsbalansen där behov finns. Strategi Rekrytering av vetenskapligt kompetenta lärare fortsätter, forskarutbildningen utgör en viktig intern rekryteringsgrund och adjunkter erbjuds genomgå kompetensutveckling. I samarbete med personalavdelningen ska kvinnliga kandidater uppmärksammas vid rekryteringsärenden. Genom docentmeriteringsprogrammet ska lektorer stödjas i sina vidare meriteringar. Sammanfattning av kompetensförsörjningsplanen I kompetensförsörjningsplanen uppmärksammas att forskningskompetensen generellt sett behöver höjas och att det finns ett särskilt stort behov av seniora forskare de professorer som ska pensioneras måste ersättas och en ökning av antalet professorer är också önskvärt. För närvarande är en professur i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik utlyst liksom en professur i socialt arbete. FSV har kommit överens med NLU om samfinansiering under två år för två professurer, en med inriktning mot lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna och en i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Tillträde för samtliga är den 1 januari (15)

27 Fem nya docenter har utsetts under Två av dessa är knutna till lärarutbildningen och kommer bidra till en förstärkning av forskningsbasen. När det gäller lektorer är en tjänst som biträdande lektor i idrottsvetenskap utannonserad liksom en lektor i idrottsvetenskap med inriktning mot idrottsfysiologi. Lektorstjänster i socialt arbete och pedagogik är också utlysta. Vid FSV bedriver ett antal adjunkter forskarstudier och antalet befordringsärenden av adjunkter till lektorer kan väntas vara ca 4-5 under För övrigt deltar ett antal adjunkter i andra kompetenshöjande åtgärder. En lektor med inriktning mot idrott och hälsa ska också rekryteras och samfinansieras under två år av FSV och NLU. Ett sätt att öka andelen disputerade i personalen, särskilt inom professionsämnena, är att erbjuda forskarutbildning. Enligt fakultetens forskningsstrategi ska varje forskarutbildningsämne tilldelas ett visst antal basanslag för att underlätta för en långsiktig planering av forskarutbildningen. Denna tilldelning ska tillämpas från den Det kommer utlysas doktorandtjänster under 2015 och doktoranderna beräknas påbörja sin utbildning 1 januari Överenskommelsen med NLU gäller också samfinansiering av fyra doktorandanställningar med start 1 augusti 2015; två med inriktning mot yngre barns lärande, en mot läroplansteori och didaktik samt en mot idrott och hälsa. Det är också viktigt att behålla och utveckla befintlig personal. Arbetsmiljöarbetet i form av handlingsplanerna efter medarbetarundersökningen är ett viktigt redskap i det sammanhanget. Det är angeläget att skapa goda arbetsmiljöer i kurslag och forskningsgrupper samt att främja möjligheter till fortsatt kompetensutveckling. Här har fakultetens institutioner ett stort ansvar. Under 2015 är det viktigt för fakulteten att arbeta med projektet Det stadsintegrerade universitetet för att det ska bli så ändamålsenliga lokaler som möjligt för fakultetens personal med placering i Kalmar. Ökning av andelen kvinnliga professorer Med tanke på att andelen disputerade kvinnor är relativt stor så handlar det om att vara vaksam så att inte kvinnor får dra ett tyngre lass i undervisningen medan männen får tillgång till kompetensmedel för att forska. Här behövs en strukturell medvetenhet på flera nivåer. Det handlar också om att se till att behålla balansen vid nyrekryteringar av professorer. För närvarande råder könsbalans vad gäller professorer inom ämnen relevanta för lärarutbildning vid fakulteten. Detsamma gäller ämnet socialt arbete. I ämnet statsvetenskap är däremot obalansen stor mellan kvinnor och män. Här bör man särskilt beakta genusaspekten vid nyantagning av doktorander samt vid eventuell nyrekrytering av lektorat. Verksamhetsstöd Under 2015 kommer verksamhetsstödet fortsätta utvecklas och arbetet med att sprida information om kansliet intensifieras. Informationen, som bland annat handlar 13 (15)

28 om vilka funktioner som finns vid kansliet samt hur olika processer och rutiner ser ut, ska läggas ut på fakultetens hemsida för att vara lättillgänglig för fakultetens personal. Det kan konstateras att kostnaden för verksamhetsstöd och ledningsfunktionen på fakulteten är förhållandevis låg. Mål Ett tillgängligt verksamhetsstöd med hög kvalitet och nyttjandegrad. Ökat förtroende för verksamhetsstödet. God arbetsmiljö Strategi Den interna organisationen ska utvecklas genom fortsatt utveckling av arbetsprocesser inom både verksamhetsstödet och institutionerna. Informationstillgången och kommunikationsinsatserna angående verksamhetsstödet ska förstärkas. Stödjande strukturer, i form av tillgänglig ledning och samarbete inom och mellan funktioner på kansliet, ska stärkas. Riskbedömning Arbetsbelastningen är tung för flera funktioner. Vidtagna åtgärder har dock minskat risken för att nyckelkompetens tappas. Det finns frågetecken inför hur en indirektifiering av administration på institutionerna kommer att påverka FSV och det finns oro för att de gemensamma kostnaderna ska uppfattas som starkt ökande. Ekonomiska förutsättningar Tilldelningen för utbildning på grund- och avancerad nivå för 2015 är ca 2 mkr högre än föregående års tilldelning. Fakultetens ekonomi som helhet är i balans. Dock finns det ett par institutioner som behöver göra ytterligare anpassning av kostnadsramen och därmed utbildningsuppdraget till det tilldelade anslaget. Tilldelningen av anslag till forskning- och utbildning på forskarnivå för 2015 är lägre än 2014 års tilldelning. I huvudsak beroende på att ett par centrala strategiska satsningar upphör. Det tillkommer ca 2 mkr av potten från rektor bonus till framgångsrika forskare. Summan motsvarar ca 15 procent av potten på 13,8 mkr och medlen går främst direkt till enskilda forskare. Under 2014 har det varit särskilt viktigt att forskningsmedlen utnyttjas och bokslutet visar att detta har åstadkommits. Frågan är prioriterad även 2015 och fakultetsledningen kommer kontinuerligt göra uppföljningar av forskningsbudgeten i syfte att möjliggöra omfördelning av medel som inte används fullt ut. Kostnaden för verksamhetsstödet har ökat något under 2014 men beräknas ligga stabilt (15)

29 Riskbedömning Det finns ett par institutioner vars budgetar inte är i balans och där ytterligare anpassningar av verksamheten krävs för att den ekonomiska ramen ska hållas. Det finns en risk med att uppdraget från NLU inte kommer nås vilket medför en ökad risk för obalans i budget avseende de institutioner som har lärarutbildning. I samband med rekrytering av ny personal är det nödvändigt att tidsbegränsade anställningar upphör och att planerade pensioneringar verkställs, annars riskerar institutioner att gå med underskott. 15 (15)

30 Bilaga, 9 Sammanträdesdatum: Dnr: 2014/ samt 2014/ Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Processplan för analys och åtgärder inom pedagogik efter utvärdering av UKÄ Huvudområdet pedagogik har av Universitetskanslerämbetet befunnits ha bristande kvalitet i sitt kandidatprogram och i sitt masterprogram i den utvärdering som genomfördes under Pedagogikämnets magisterprogram bedömdes ha hög kvalitet. Vid Linnéuniversitetet omfattar huvudområdet pedagogik på kandidatnivå dels fristående kurser i pedagogik, sammanlagt 90 hp, dels fristående kurser i arbetslivspedagogik, sammanlagt 90 hp. Dessutom leder programmet Ungdoms- och missbruksvård, 180 hp, till en filosofie kandidatexamen i huvudområdet pedagogik. För masterexamen i pedagogik vid Linnéuniversitetet ges programmet Pedagogik, masterprogram, 120 hp. I samlat omdöme för kandidatexamen avser bristande kvalitet följande mål: - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter I samlat omdöme för masterexamen avser bristande kvalitet följande mål: - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete - visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete 1 (4)

31 - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Pedagogik som kunskapsobjekt en inledning Pedagogiken befinner sig i ett spänningsfält som inramas av pedagogik som akademisk disciplin, pedagogik som flervetenskapligt fält samt pedagogik som professionell kunskap. En utgångspunkt i att identifiera pedagogik som vetenskaplig disciplin är att tydliggöra vad som utgör pedagogikdisciplinens grundfrågor. Dessa frågor konstituerar ämnets kunskapsobjekt. Utifrån kunskapsobjektet kan pedagogikens frågor sedan riktas mot olika studieobjekt, som till exempel arbetsliv och vård och behandling. Det väsentliga är att pedagogikämnet som kunskapsobjekt framgår på ett tydligt sätt, oavsett studieområde. Ett sätt att markera kunskapsobjektets betydelse skulle kunna vara att lyfta fram pedagogik i första ledet av de så kallade bindestrecksämnena, genom att till exempel använda termen inriktning. Då skulle arbetslivspedagogik i stället benämnas Pedagogik med inriktning mot arbetsliv och Ungdoms- och missbruksvård skulle till exempel kunna benämnas Pedagogik med inriktning mot unga och vuxna i utsatta situationer. Pedagogikämnet vid olika lärosäten präglas i dag av fragmentisering och oklara gränser. En bidragande orsak till denna situation kan vara att pedagogikämnet som kunskapsobjekt anger ämnets områden snarare än ämnets kunskapsproblem. Pedagogikämnets områden är fostran, lärande, bildning och utbildning men vilka är då pedagogikämnets problemställningar? Det är denna fråga som bör ställas i centrum och vägleda rekonstruktionsarbetet av kandidat- och masterutbildningen i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Analys och åtgärdsplan/-redovisning Arbetet med analys och åtgärdsplan sker i följande steg och tidsordning: Steg 1: Analys av Universitetskanslerämbetets yttrande och av pedagogikämnets organisering vid Linnéuniversitetet Frågor som ska ställas: - vilka är de bärande brister som UKÄ lyfter fram i sin utvärdering? - på vilka sätt stöder nuvarande organisering av pedagogikämnet ämnets möjligheter att sätta kunskapsobjektet i centrum? - hur kan utvecklingen inom ämnet säkras genom nuvarande, alternativt annan, organisering? - på vilka sätt byggs ämnets vetenskapliga grund upp i nuvarande kurser och program? - hur relaterar ämnet pedagogik till lärarutbildningen och andra relevanta professionsutbildningar? 2 (4)

32 Steg 2: Analys av behov av åtgärder utifrån de bedömningar som görs under steg 1 Vilka åtgärder blir nödvändiga att genomföra när det gäller - eventuellt mellan institutioner? - inom institutionen för pedagogik? - inom ämnets inriktningar och program? - i utbildningsplan/er? - i kursplaner? - personella resurser? - undervisning inom ämnet? Steg 3: En åtgärdsplan ska arbetas fram - Åtgärdsplanen ska omfatta samtliga åtgärder på olika nivåer och utgöra det ramverk som det konkreta förändringsarbetet utgår ifrån - Fakultetens styrgrupp ställer sig bakom åtgärdsplanen - Analys och åtgärdsplan presenteras för universitetets externa och interna experter i expertgruppen, som återkopplar sina synpunkter till fakultetens styrgrupp - Analys och åtgärdsplan presenteras för utbildningsrådet vid berörd institution, som återkopplar sina synpunkter till fakultetens styrgrupp - Åtgärdsplanen ska fortlöpande diskuteras och förankras genom en seminarieserie för personal på berörd institution - Dekan fastställer analys och åtgärdsplan genom beslut Steg 4: Konkreta åtgärder vidtas - Steg 3 och 4 pågår delvis parallellt - Det fastställda analys- och åtgärdsplan utgör ett styrande dokument för institutionens fortsatta arbete med att utveckla ämnets olika delar - Institutionens styr- och arbetsgrupp ansvarar för att det konkreta arbetet genomförs Steg 5: Analys och åtgärdsredovisning fastställs och lämnas in till UKÄ - En redovisning av analysarbete samt en redovisning av vidtagna åtgärder arbetas fram vid institutionen i samarbete med fakultetens styrgrupp - Analys och åtgärdsredovisning fastställs av dekan och lämnas till UKÄ Tidplan 1 okt 2014 UKÄ meddelar resultatet av utvärderingen av pedagogikämnet Senast: 10 januari 2015 Analys och åtgärdsplan presenteras för universitetets externa och interna experter i expertgruppen, som återkopplar sina synpunkter till fakultetens styrgrupp. Motsvarande förankring sker via institutionens utbildningsråd och seminarier 3 (4)