Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Transkript

1 PK Slutrapport Projektnamn: språksam Diarienr: Projektperiod (ÅÅMMDD-ÅÅ-MM-DD): Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnådde samt redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan. Slutrapporten förväntas omfatta mellan 10 och 15 A4-sidor. Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er projekttid. Till slutrapporten ska också lägesrapport för den avslutande delen av ert projekt bifogas. Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt följande två frågor besvaras: 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser. 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. 1. Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. SpråkSam-projektet utgick från tanken att språk lärs in i ett socialt sammanhang. Både den som behärskar språket och den som lär sig måste vara Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Telefon: Fax:

2 aktiva. Med denna utgångspunkt byggdes projektet upp för att stötta c:a 300 anställda inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättningar som på grund av bristande kunskap i svenska riskerade att slås ut från arbetsmarknaden. Arbetsplatserna skulle ge stöd till den primära målgruppen och även utvecklas till språkutvecklande miljöer. Cheferna fick därför utbildning i hur man arbetar språkutvecklande och hade tillgång till en coach som kunde stötta i utvecklingsarbetet. Särskilda språkombud utbildades som skulle vara ett stöd för chefen i arbetet men även fungera som stöd till deltagarna och övriga anställda. Samtliga anställda kunde ta del av föreläsare som genomfördes ute på arbetsplatserna. Tidigare satsningar hade visat att handledning och reflektion varit bra metoder för kunskapsutveckling på arbetsplatserna vilket projektet också tillhandahöll. Forskare från universitet och högskola medverkade i föreläsningarna och även i fördjupad metodutveckling på fyra av arbetsplatserna för att projektet skulle bygga på aktuell forskning och kunskap. För att vidareutveckla diskussionen om andraspråk i arbetslivet samverkade projektet med Danmarks Paedagogiske Universitet. Ett övergripande mål för projektet har varit att omsorgstagaren ska erhålla bättre vård och omsorg. Projektet pågick på 24 arbetsplatser i sex kommuner i Stockholms län med c.a anställda. För att göra lärandet relevant och anknutet till arbetsplatsens och individernas behov förlades utbildningen ute på arbetsplatserna där lärare från kommunernas vuxenutbilding och sfi arbetade tillsammans i grupper med 5-10 deltagare. Förvaltingar, företag, fackliga organisationer, universitet och högskola, Danmarks paedagogiske universitet FoU- miljöer samt Länsstyrelsen var strategiskt viktiga samverkande parter vilket även gav möjligheter till spridning och förankring av projektet. De resultat som redovisas i slutrapporten är dels ökad självkänsla och stärkt kompetens hos den primära målgruppen, ökad kunskap hos de samverkande parterna, förändrade attityder till kunskap och språkinlärning på arbetsplatserna och hos de samverkande parterna, metoder och modeller för språkutveckling och arbetsplatslärande samt spridning av lärdomar och resultat både inom de berörda organisationerna, regionalt, nationellt och transnationellt vilket har lett till strategisk påverkan. Resultaten redovisas i bifogade utvärderingsrapporter. 2 (18)

3 2. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? I Stockholms län finns en stor andel medarbetare inom omsorg om personer med funktionsnedsättning och äldreomsorg som saknar grundläggande kompetens för yrket. En del av dem som har ett annat modersmål har också bristande kunskaper i svenska. När SpråkSams genomförandeprojekt startade hade projektledningen konstaterat att både de allmänna och professionella kunskaperna i svenska språket behövde bli bättre både för att kommunikationen med de äldre, med anhöriga och med chefer och kollegor skulle fungera på arbetsplatsen men även för att klara arbetsuppgifter som exempelvis social dokumentation. De som inte uppfyllde kompetenskraven riskerade att bli utan arbetsuppgifter och på sikt hamna utanför arbetslivet. Kvalitet och effektivitet blev lidande på grund av bristfällig kommunikation. Arbetsgivare, utbildningsanordnare och individerna själva hade på olika sätt försökt stärka kompetensen men effekterna ansågs begränsade. I projektansökan nämndes flera skäl till detta såsom sociokulturella och strukturella hinder men även pedagogiska metoder som inte var anpassade till målgruppen. Nya arbetsplatsintegrerade arbetsformer skulle utvecklas för att skapa en länk mellan utbildningssystemet och arbetsplatserna där språkutvecklande arbetssätt även genomsyrade vård- och omsorgsutbildningen. Projektet skulle medvetet och systematiskt utveckla, pröva och utvärdera metoder som involverar hela arbetsplatsen i stödet runt den som lär sig ett andraspråk. Arbetet skulle vara baserat på tidigare erfarenheter och aktuell språkforskning. Arbetsplatserna skulle bli språkutvecklande och lärande organisationer. Efter förstudien hade vissa slutsatser dragits. - den enskilda individens motivation för att lära sig ett andraspråk är avgörande för att språkinlärningen ska lyckas. - motivationen är beroende av många faktorer, bland annat omgivningens stöd. - svenska lär man sig bäst i en kombination av utbildning och arbete. - språkmiljön inom omsorgen behöver stärkas och utvecklas. 3 (18)

4 - språkutveckling är en del av den lärande arbetsplatsen. - språkinlärningen sker i samspel med och är beroende av den omgivande miljön. - arbetsplatserna behöver verktyg för att stötta den som lär sig ett språk och även för att utveckla det gemensamma språket på arbetet. - för att kunna utveckla bra verktyg krävs kunskap om hur man lär sig ett språk - samverkan mellan språkforskning och arbetsplats är en förutsättning för att lyckas. De programkriterier som angavs i ansökan var samverkan och strategisk påverkan. Samverkan skedde mellan olika kommuner/stadsdelar i länet, samarbete mellan och inom de olika förvaltningarna, privata vårdföretag, högskola och universitet, myndigheter, andra organisationer, transnationellt och med andra projekt. Deltagande arbetsplatser i kommuner, stadsdelar och hos privata utförare representerade olika länsdelar och kom därmed att bidra till regional samverkan och metodutveckling. Samarbetet med forskare inom språkvetenskaper är nytt inom omsorgen, och var en starkt bidragande orsak till att arbetsplatsernas förusättningar att bli språkutvecklande organisationer stärktes. Ett strukturerat samarbete mellan språkforskare-omsorg-vuxenutbildning-sfi innebär även en långsiktig strategisk påverkan. Tydliggörandet av arbetsplatsens möjligheter och ansvar för stöttning i den pedagogiska processen har lett till många förändringar i hur omsorgsverksamheten bedrivs. Projektets modeller och metoder för utveckling av en språkfrämjande arbetsmiljö är möjliga att tillämpa inom andra delar av arbetslivet. Genom de stora nätverk som de olika parterna representerar kan projektresultatet få stor strategisk effekt. Eftersom projektet utfördes tillsammans med vissa för verksamhetsområdet centrala aktörer, som universitet och högskolor, sfi, vuxenutbildning, FoUcentra, Länsstyrelsen och Kommunal uppnåddes en stor strategisk påverkan. Projektets samverkande parter är också viktiga aktörer i stockholmsregionen. Projektet valde att anlita reguljära utbildningsanordnare inom sfi och Komvux för att de nya pedagogiska metoder för en arbetsplatsintegrerad undervisning som utvecklas skulle kunna förankras hos olika utbildningsanordnare. Detta gav vissa effekter under projekttiden, men är särskilt viktigt i ett längre perspektiv. Samarbetet mellan utbildningssystem och företrädare för arbetslivet är en strategiskt viktig fråga för att göra arbetsplatserna mer kompetenta och utbildningsanordnarna mer medvetna om hur utbildningen kan utvecklas så den passar yrkeslivet. 4 (18)

5 Förutom erfarenheter från olika kompetensutevcklingsinsatser lokalt, regionalt och nationellt fick projektet genom sin samverkan med Danmarks Paedagogiske Universitet inspiration och andra infallsvinklar på problemområdet än man haft i tidigare satsningar. Projektets resultat redovisas i bifogade utvärderingsrapporter. Sammanfattningsvis blev resultaten mycket goda sett till de förutsättningar som fanns. De antaganden som gjordes i ansökan om hur samverkan mellan de olika parterna skulle leda till ett bra resultat visade sig vara riktiga. Däremot fanns stora variationer i hur långt man kom i arbetet med att göra arbetsplatserna språkutvecklande och även de individuella resultaten varierade. Den viktigaste förklaringen till skillnaderna var arbetsplatsernas och chefernas olika förutsättningar och förmåga att organisera och planera. Under förprojekteringen gjorde projektledningen en kartläggning av de individer som skulle delta i undervisningen. Lärarna inledde genomförandeprojektet med att göra en fördjupade kartläggning bland annat av utbildningsbakgrund och språklig nivå som visade att en stor del av gruppen inte hade förutsättningar att genomföra en gymnasieutbilding. I tidigare kompetensutvecklingsinsatser har det varit svårt att nå och motivera dem som har kort utbildningsbakgrund. De förhållningssätt och metoder som användes i projektet medverkade till att stärka självkänslan och motivationen hos dessa så att en utvecklingsprocess satte igång. 3. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Det övergripande syftet med projektet var att stärka kunskaperna i svenska och yrkeskompetensen för de andraspråkstalare som hade bristfälliga kunskaper i svenska samt att göra arbetsplatserna till språkutvecklande miljöer. Projektet skulle också utveckla modeller och metoder för att dels höja den kommunikativa och språkliga kompetensen på arbetsplatserna, dels utveckla långsiktigt hållbara strukturer för samverkan mellan sfi, vårdutbildningarna och arbetsplatserna som kunde spridas och integreras i ordinarie verksamhet. Därmed skulle projektet bidra till regional utveckling och nytta för äldreomsorgen i länet. En 5 (18)

6 önskvärd effekt var att kvaliteten i vården och omsorgen om de äldre skulle öka. Projektet formulerade mål på fyra övergripande områden: mål på individnivå, på organisationsnivå, pedagogiska mål samt mål för intern och extern information och spridning av resultat. I dialog med ESF bröts dessa ner till 31 delmål som redovisas i den bifogade utvärderingen. Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att de efter projekttiden blir fortsatt anställningsbara med förbättrad yrkeskompetens. Efter projekttiden ska de bättre kunna kommunicera med de äldre/funktionsnedsatta, anhöriga och kollegor, uttrycka sig, föra vidare information, dokumentera och ta emot instruktioner och delegering. Utbildningen ska leda till att kursdeltagarna får stärkt självkänsla, social förmåga samt lättare kan delta i kompetensutveckling och arbetsplatsens utveckling. Mål på organisationsnivå Projektet ska medföra att arbetsplatserna utvecklar och använder hållbara strukturer, arbetssätt och modeller som ökar medvetenheten och förutsättningarna för att förbättra arbetsplatsens kommunikation, både muntligt och skriftligt. Syftet är att utforma en språkutvecklande arbetsplats. Projektet ska utveckla långsiktiga samverkansformer mellan svenska som andraspråk och Omvårdnadsprogrammet inom kommunal vuxenutbildning. Pedagogiska mål Inom projektets ram ska arbetsplatsintegrerade och språkutvecklande pedagogiska modeller, förhållnings- och arbetssätt utarbetas och prövas. Modeller, arbetssätt och förhållningssätt utgår från kunskaper om andraspråksinlärning och främjar språkutveckling för andraspråkstalarna. Arbetsplatsen ska på ett mångsidigt sätt nyttjas för att stärka effekterna av genomförda utbildningar i svenska och yrkeskompetens. Mål för intern och extern information samt spridning av resultat Alla aktörer och deltagare i projektet ska vara väl informerade om vad som sker i projektet och enkelt kunna kommunicera med projektledningen. Projektets resultat ska vara väl känt bland utbildningsanordnare och utförare av omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Kunskaper om projektet och dess resultat ska även spridas till andra verksamheter, allmänheten, beslutsfattare och forskare. I de olika utvärderingsrapporterna redovisas och diskuteras måluppfyllelsen 6 (18)

7 både utifrån de fyra huvudmålen och de 31 delmålen. Sammanfattningsvis kan sägas att det mesta i huvudmålen och delmålen uppnåddes, men att resultaten varierade. Enligt deltagare, chefer och lärare stärkte de flesta i den primära målgruppen, men inte alla, sin kompetens och de flesta arbetsplatser, men inte alla, utvecklades till språkutvecklande arbetsplatser. Samverkan mellan utbildning och arbetsplats ökade och informationen fungerade mycket väl. Att bryta ner huvudmålen till 31 delmål syftade till att göra utvecklingen mätbar, men innebar i praktiken att för mycket fokus lades på detaljer och för lite på att analysera den utveckling som skedde i projektet. Förutom de mål som beskrevs i ansökan gav SpråkSam andra effekter och lärdomar. Tanken om det gemensamma ansvaret för att språket utvecklas gav gensvar både hos den primära målgruppen, på arbetsplatserna, hos cheferna, lärarna och övriga parter. Ett problem som varit svårt att beröra gjordes hanterbart på ett sätt där samtliga parter hade en möjlighet att påverka. SpråkSam bidrog också till att tydliggöra de brister som idag finns på många arbetsplatser när det gäller medarbetarnas förmåga att tala, läsa och skriva svenska och att kunna kommunicera med arbetskamrater, chefer, brukare och boende på ett fungerande sätt. Dessa brister gäller inte endas medarbetare med annat modersmål. Behovet av ett gemensamt språk i ett yrke som till största delen bygger på kommunikation förtydligades. Erfarenheter och kunskaper från tidigare projekt bekräftades. Att cheferna är nyckelpersoner i arbetsplatsernas utvecklingsarbete, att handledning och reflektion är verksamma metoder för utveckling och att kunskap utifrån behöver tillföras för att en utveckling ska ske. Att kombinationen av språk- och vårdutbildning ger stärkt effekt för båda ämnen har visat sig i tidigare projekt. Projektet kom ytterligare ett steg på vägen när det gäller integrering av språk- och vårdutbildning så att båda professionerna kan dra nytta av varandras kompetens. Den kartläggning som lärarna gjorde inför utbildningen visade att gruppen var mycket heterogen och att många saknade förutsättningar att genomföra en gymnasieutbildning. De metoder som användes satte dock igång lärprocesser som om de får fortsatt stöd kan leda till långsiktiga resultat. Utbildningssatsningar som riktar sig till personer som inte själva har tagit inititativ till att delta kräver stor lyhördhet och väl genomtänkt uttagning. I inledningsfasen upplevde en del av gruppen att de inte förstått varför chefen hade anmält dem till utbildningen. Under projektets gång har förhållningssätt diskuterats och metoder och verktyg till hjälp för cheferna arbetats fram. 7 (18)

8 Forskarnas arbete ledde till metodutveckling som redovisas i de bifogade rapporterna. Vid sex tillfällen har begäran om omprövning av budgeten gjorts. De viktigaste omdispositionerna gällde utvärdering och stöd till arbetsplatserna. I samklang med ESFs ökande betoning av utvärderingens betydelse diskuterade projektledningen hur man på bästa sätt kunde använda befintliga resurser i budgeten och vilka behov som fanns av fördjupande utvärdering inom vissa områden. Behovet av stöd till arbetsplatserna i form av handledning, föreläsning och coachning var större än vad som förutsågs under förprojekteringen varför denna budgetpost utökades. Kostnaderna för den arbetsplatsförlagda utbildningen blev mindre än beräknat. Några av omprövningarna gällde smärre justeringar av lokalkostnader m m. 4. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Projektets kärnverksamhet var den utbildning som deltagarna fick i svenska som andraspråk samt vård- och omsorgskunskap. Språk- och vårdlärare arbetade tillsammans utifrån de behov som arbetsplatserna och inidviderna hade. För lärarna innebar det många utmaningar. Man skulle arbeta utifrån behoven, kombinerat med kursmål. Man skulle också samarbeta med chefer och språkombud. För att stötta lärarna arrangerade projektledningen nätverksträffar, handledning och medverkade också vid möten på arbetsplatserna. Cheferna är viktiga att engagera i projektarbetet. Utan deras engagemang kan inte projektet förankras och drivas. En annan viktig hörnpelare var språkombuden. I den sex dagar långa språkombudsutbildngen deltog enhetschef och två språkombud från varje arbetsplats. Språkombudsutbildningen utformades i samverkan mellan projektledning, forskare och expertis inom omsorg. Schemat lades så att föreläsningar varvades med gruppdiskussion och reflektion för att ge möjlighet att ta till sig och tillämpa den kunskap föreläsningarna gav. Utbildingen syftade till att ge förutsättningar för chef och språkombud att leda arbetet med att utveckla en språkfrämjande arbetsplats. Många språkombud hade ett annat modersmål än 8 (18)

9 svenska vilket innebar att personer med direkt erfarenhet av att lära sig svenska som andraspråk kunde påverka utformningen och stödet. På de arbetsplatser som var väl organiserade kunde språkombuden hitta sin roll och arbeta språkutvecklande. Det är dock en svår arbetsuppgift som kräver goda grundläggande kunskaper bland annat i att leda reflekterande samtal. Mycket av språkutvecklande aktiviteter men också språkliga och kommunikativa problem uppstår i vardagliga situationer: i mötet med arbetskamrater, brukare och anhöriga. Den allmänna kunskapsnivån är viktig, men även öppenhet, kultur, attityder och värderingar formar arbetsklimatet och därmed förutsättningarna för språkutveckling. Att tillskapa forum på arbetsplatsen där man regelbundet träffas - andraspåkstalare, arbetskamrater och språkombud för reflekterande diskussioner utifrån olika vardagssituationer - kan bidra till att utveckla både andraspråkstalarnas och medarbetarnas yrkesspråk och allmä nna kommunikationsförmåga. Projektet hade därför en uttalad målsättning att involvera hela arbetsplatsen genom att erbjuda olika former av lokalt stöd som information, utbildning, handledning och chefscoachning, riktade till chefer, medarbetare, språkombud och andra lokala resurspersoner. Nätverk för samtliga medverkande parter var ett sätt att möjliggöra gemensam reflektion över projektets resultat. Den metodutveckling som genomfördes på fyra av arbetsplatserna beskrivs i bifogade rapporter. Kunskaperna från metodutvecklingen återfördes till projektet och utgör en viktig kunskapskälla inför kommande utbildningssatsningar. Nätverksträffar för den primära målgruppen planerades tidigt i projektet men genomfördes senare än planerat av olika skäl. Träffarna gav deltagarna möjlighet att beskriva de lärdomar och reflektioner som de gjort och gav mycket information till projektledningen. 5. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? 9 (18)

10 Deltagande aktörer var omsorgsförvaltningar i sex kommuner och några företag som ansvarar för de 24 arbetplatser som ingick i projektet. Deras bidrag var att ge förutsättningar för projektets genomförande på olika sätt. De gjorde det möjligt för projektet att rapportera till de berörda nämnderna. Genom sina hemsidor och via andra informationskanaler bidrog de till spridning och påverkan. I vissa kommuner/företag bistod ledningarna med särskild vikarieersättning till arbetsplatserna för att ge möjligheter att låta personalen delta i kompetensutvecklingen. Projektledningen tog initiativ till att ett ekonomiskt diskussionsunderlag framställdes, där de kostnader som arbetsplatser, företag och förvaltningar hade för att ersätta de de anställda som deltog i utbildningen beräknades till c.a 10,6 miljoner. Kommunernas utbildningsförvaltningar medverkade genom att leverera språkoch vårdlärare och har också varit en viktig diskussionspart för utvecklandet av hållbara strukturer efter projektets slut samt nya pedagogiska metoder och modeller. Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet bidrog med kunskap inom andraspråksinlärning genom att en handledare stöttade projektets lärare i att arbeta språkutvecklande. Nationellt centrum medverkade i projektets referensgrupp. De var också en viktig part när det gäller att sprida information till utbildningsförvaltningar och sfi-lärare samt forskare inom svenska som andraspråk till övriga delar av landet och internationellt. Institutionen för Nordiska språk vid Stockholms universitet och Institutionen för kommunikation, medier och IT vid Södertörns högskola bidrog genom att tre forskare arbetade med metodutveckling på fyra av arbetsplatserna. Forskarna föreläste i språkombudsutbildningen och var med i referensgruppen. De var även ute på andra arbetsplatser i projektet samt deltog i diskussioner med projektledningen om hur projektet kunde utvecklas. Forskarnas samarbete ledde till att ett treårigt forskningsprojekt Omsorg som språkarbete: Hinder och möjligheter med svenska som andraspråk i den nya arbetsordningen startade, finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv osch Socialvetenskap. Vid Danmarks Paedagogiske Universitet har viktig forskning inom 10 (18)

11 andraspråksinlärning i arbetslivet gjorts som inspirerade både forskare, lärare och projektledning i projektarbetet. Kontakten med DPU ledde också till kontakt med Sundhets- og Omsorgsförvaltningen i Köpenhamn och vuxenutbildingen i Köpenhamn och Hilleröd. Dessa stod värdar under de tre studieresor som språkombud, chefer och lärare gjorde. De medverkade också i seminarium och slutkonferens vilket bidrog till nya perspektiv och kunskapsutveckling. Kommunal och Vårdförbundet var de fackliga organisationer som medverkade i projektet. Båda parterna kunde ge vissa bidrag när det gällde spridning av information om projektet. Kommunal satt i projektets styrgrupp och Vårdförbundet i referensgruppen. En av länets fyra FoU-enheter inom äldreomsorg, Nestor, var en samverkande part och deltog i projektets referensgrupp. Länsstyrelsen som också satt i referensgruppen bidrog med att sprida information och förmedla kontakt. Projektledingen bjöds in för att berätta om projektet både för viktiga aktörer i Stockholm län samt för andra länsstyrelser i landet. Projektgruppen bestod av en huvudprojektledare och tre projektledare varav två på 75% anställdningsgrad. Alla fyra hade olika ansvarsområden. Informatör och administratör arbetade halvtid i projektet. De 24 arbetsplatserna och respektive förvaltningar/företag hade en utsedd kontaktperson i projektledningen vilket förenklade och gav struktur till kommunikationen. Projektledningen träffades generellt en halv dag varannan vecka och hade också ett antal planerings- och utvecklingsdagar. Mötena präglades av rapportering om genomförda och planering av kommande aktiviteter, men även av reflektion kring hur samarbetet fungerade inom gruppen, uppföljning av syfte och mål och framåtblickande diskussioner. Projektledningen eftersträvade att till styrgruppen rekrytera personer med mandat att fatta beslut. Styrgruppen leddes av direktören för Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Övriga ledamöter representerade några av de socialtjänst- och omsorgsförvaltningar som deltog i projektet. Kommunal och utbildningsförvaltningar som medverkade i projektet hade varsin representant.. För att stärka projektets strategiska påverkan försökte projektet engagera ett av de större vårdföretag som hade en arbetsplats i projektet. På grund av att denne representant ej kom till styrgruppsmöten tillfrågades ett annat större vårdföretag som också medverkade i projektet. Inte heller detta företag förmådde medverka i styrgruppen vid något tillfälle. Även ett par representanter för kommunal förvaltning hade problem att medverka i styrgruppsarbetet. Styrgruppen konstaterade i utvärderingen att dess roll blev mindre av styrande och mer av en expertgrupp. 11 (18)

12 Projektet hade en referensgrupp med representanter från de aktörer som redan nämnts. Stockholms läns landsting och Arbetsförmedlingen fanns också representaterade i referensgruppen som träffades vid sammanlagt sex tillfällen. För att ge referensgruppen inspiration till diskussionerna inleddes mötena med att olika deltagare i projektet (exempelvis språkombud eller handledare) berättade om sitt arbete. Referensgruppen bidrog med idéer och synpunkter som tillförde projektet nya tankar. En stående diskussionsfråga var hur projektets arbete kunde implementeras och vilka organisationer som var stratgiskt viktiga i detta sammanhang. Projektledingen gjorde stora ansträngningar för att väcka intresse för SpråkSam hos Kommunförbundet Stockholms Län men lyckades inte med detta. Kontakt togs även med Sveriges Kommuner och Landsting som avböjde att medverka i referensgruppen men i stället bjöd in projektet till sitt storstadsnätverk. 6. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. I förprojektering och projektansökan beskrevs att specifikt diskrimineringsgrunder som gäller kön ska beaktas. Vidare beskrevs de svårigheter unga kvinnor kan ha att förena familj och arbetsliv samt att kvinnor med annan etnisk bakgrund och låg utbildning har särskilda svårigheter att komma in och utvecklas i arbetslivet. Projektets aktiviteter skulle också ligga på tider som möjliggjorde att alla skulle kunna delta oberoende av familjesituation eller dylikt. De deltagande arbetsplatserna kartlades utifrån hur fördelningen var mellan kvinnor och män både vad gäller boende/brukare och personal. En introduktionsutbildning i jämställdhetsfrågor genomfördes för projektledning, styrgrupp, referensgrupp, enhetschefer och språkombud med särskilt fokus på jämställdhetens betydelse på kvinnodominerade arbetsplatser. Med stöd av en konsult med expertkunskaper inom området genomförde därefter språkombuden och deras chefer en SWOT-analys tillsammans med projektledningen. Jämstäldhetsfrågan har tagits upp i andra sammanhang som till exempel på nätverksträffar för språkombud, lärare och chefer. ESFs processtöd har också använts speciellt för lärarna så att frågan om jämställdhetsintegrering skulle kunna bli ett inslag i den utbildning som projektets primära målgrupp erhållit. 12 (18)

13 Det är starka, tunga strukturer som ska påverkas och förändras på en arbetsplats för att få en ökad jämställdhetsintegrering. Inom vård och omsorg pågår strukturella förändringar som är jämförbara med de som sker inom verkstadsindustrin idag men de uppmärksammas inte på samma sätt. Det påverkar synen på att arbeta inom vård och omsorg men även de anställdas syn på sitt eget arbete. Besparingskrav och förändringar i budget, privatisering, upphandling, verksamhetsövergångar leder till att ett pågående jämställdhetsarbete kan avstannna eller hotas. Detta kan också påverka kontinuiteten i arbetsplatsens verksamhets- och utvecklingsarbete. Att påverka dessa strukturer tar tid vilket med tydlighet framgått under projektperioden. Projektet har kunnat initiera diskussioner om jämställdhet men i övrigt inte kunnat påverka arbetsplatsernas rådande strukturer. Viljan att i en organisation diskutera frågor som rör jämställdhetintegrering är inte alltid hundraprocentig. Ofta finns tvärtom en motvilja på alla nivåer även i ett projekts ledningsstruktur. Dessa mönster är så inarbetade att de inte låter sig påverkas nämnvärt av de diskussioner om jämställdhet som projektet har initierat. 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. I ansökan beskrevs att en del av projektets målgrupp är medarbetare som arbetar med personer med funktionsnedsättning vilket innebär att det finns stor kunskap om tillgänglighet att tillgå för projektet. Försök gjordes att använda denna kunskap strukturerat men behovet av utbildning inom området kvarstod. Ett mål var att öka kunskapen hos medarbetare om vad det innebär att ha läsoch skrivsvårigheter, samt att arbeta för att ändra attityder på arbetsplatsen så att personer med läs- och skrivsvårigheter vill medge det och kan få ett adekvat stöd. Projektledning, styrgrupp, chefer och språkombud gick igenom den utbilding som ESFs processtöd tillhandahöll. Projektledningen försökte på olika sätt kompelttera denna utbildning och rikta in den på problematik runt dyslexi men lyckades inte med detta. Inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning finns ingen tradition att särskilt underlätta och anpassa arbetet för anställda med funktionshinder vilket i vissa sammanhang kom upp till diskussion. Projektet använde i möjligaste mån lokaler med hög tillgänglighet för rullstolsburna och personer med hörsenedsättning. Vid produktion av informationsmaterial och utformning av hemsidan har Handisams 13 (18)

14 checklista använts. 8. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. 9. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? SpråkSam har i sin externa information och kommunikation riktat sig till breda målgrupper. Särskilt viktiga målgrupper har varit förvaltingsledningar, företagsledningar och politiker i de berörda kommunerna samt i andra kommuner i länet. Politiker på alla nivåer, myndigheter (exempelvis Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen) och departement har också prioriterats. Fackliga organsiationer och branschorganisationer som exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt näringsliv och Lärarförbundet har kontaktats. Exempel på andra personer, grupper och organisationer som hört till målgruppen är andra arbetsplatser inom omsorgen, berörda brukar- och anhörigföreningar, invandrarföreningar, pensionärsorganisationer, arbetsplatser inom andra branscher, forskare, lärare och allmänheten. De främsta kommunikationskanalerna har varit hemsidan, nyhetsbreven, frukostseminarier och konferenser. Projektledningen har också medverkat vid andra organisationers konferenser och möten och genom personliga kontakter och nätverk spridit och påverkat. Ett stort antal artiklar har skrivits i lokala media, facklig press och olika branschtidningar. Projektet har också beskrivits i ett radioprogram. Den film som producerades har lagts in på Youtube. Vid kontakter med parter i andra länder har informationsblad och PowerPoint på engelska använts. När SpråkSams halvtidsutvärdering presenterades ledde det till att 14 (18)

15 kommunfullmäktige i Stockholms stad beslutade avsätta sammanlagt drygt 10 miljoner kr för att sprida språksams arbetssätt till fler arbetsplatser i staden. Projektledingen var behjälplig med att rekrytera arbetsplatser i juli månad och fick ett mycket snabbt gensvar från enhetschefer och förvaltningar. Många hade hört talas om SpråkSam direkt av kolleger som deltog i projektet. Genom att de fick denna förstahandsinformation skapades ett förtroende för projektet som ledde till att de ville delta i Stockholms eget SpråkSam-projekt. Denna kommunikationskanal kan inte underskattas. SpråkSam har även fått mycket uppmärksamhet inom ESF vilket bidragit till stor spridning och påverkan. Många parter, kommuner, personer och organisationer från andra delar av landet och även transnationellt har tagit kontakt och vill samarbeta eller veta mer om projektet. Exempel på intresserade organisationer är Vård- och omsorgscollege, Göteborgs stad, Uppsala stad, Centrum för flexibelt lärande i Söderhamn och Centrum för lättläst. Parter i andra länder har på olika sätt kommit i kontakt med SpråkSam och det finns ett stort intresse för att samverka och en bra grund för att bygga nätverk kring språkutveckling och arbetsplatslärande. Exempel på intresserade parter är Facila i Portugal och ÖKUS i Tyskland och Science for Skills i Storbrittannien. Den satsning som Stockholms stads kommunfullmäktige gjorde under 2010 fortsätter under 2012 och ett språklyft har skrivits in i treårsbudgeten. Projektets idéer och erfarenheter kan appliceras inom många olika typer av verksamheter. Andra branscher kan ta tillvara erfarenheterna av kompetensutveckling, arbetsplatslärande och språkutveckling. Utbildingsväsendet kan dra nytta av metoder och förhållningssätt i reguljär vuxenutbildning. Det material som har producerats i projektet efterfrågas av parter i andra länder. Spridning och påverkan har skett på flera nivåer vilket sammantaget har lett till att projektet är känt både inom olika invandrargrupper, i förvaltningar och på arbetsplatser, inom utbildningsväsendet, inom olika forskningsinstitutioner, bland högre tjänstemän och politiker samt i andra europeiska länder. För att resultate ska leva vidare krävs att berörda organisationer engagerar sig och avsätter resurser för fortsatt kompetensutveckling. Arbetsmetoder och förhållningssätt går att tillämpa inom många olika områden men vissa strukturer skulle kunna förändras för att främja språkutveckling, kompetensutveckling samt integration i arbetslivet. Det svenska systemet utgår ifrån att språket ska läras in direkt när en person kommer till landet och slutföras på mindre än två år. Erfarenheterna från SpråkSam, där 80% av 15 (18)

16 målgruppen har arbetat mer än sju år i äldreomsorgen och andra undersökningar (exempelvis rapporten Svenska som alla andra språk från Svenskt näringsliv) visar att man som nyanländ ofta är upptagen med att etablera sig, skaffa bostad, skola till barnen, försörjning osv. Motivationen att lära sig språket kommer efterhand men då har man ofta svårt att hitta rätt modell. Svenska för invandrare bör kunna vara tillgängligt under längre tid och med avgränsade moduler som en självklar del i det livslånga lärandet. I Danmark finns möjligheter att anordna grundläggande läs- och skrivutbildningar på arbetsplatserna med statligt stöd. Ett liknande system i Sverige skulle kunna göra kompetensutvecklingen mindre beroende av projektmedel och skulle leda till en långsiktigare planering av insatserna. Behovet av samverkan inom stockholmsregionen vad gäller vuxenutbildning och verksamhetsutveckling i omsorgen kan ett projekt tydliggöra men inte påverka. För detta krävs diskussion och beslut på politisk nivå. 10. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? En genomgång av målen och hur de skulle utvärderas gjordes i början av projektet varvid uppdelningen av arbetsuppgifter klargjordes. Tillsammans med utvärderarna formulerades indikatorer och beslutades vilka metoder som skulle tillämpas för att bedöma måluppfyllelsen. Utvärderarna var regelbundet i telefonkontakt med projektlednigen och man hade även gemensamma avstämningsmöten. Utvärderarna följde utvecklingen på sju av arbetsplatserna i projektet, följde den individuella utvecklingen hos samtliga 300 deltagare samt den pedagogiska utvecklingen. Utvärderingen var både process- och effektinriktad. Ofta kunde utvärderarna bekräfta de slutsatser projektledningen dragit vilket visade att kommunikationen inom projektet fungerade tillfredsställande. Utvärderarna analyserade projektets resultat och föreslog ibland förändringar i projektarbetet. De bidrog också till att vi fick en mycket tydlig bild av den primära målgruppen och att de verktyg för kartläggning som utformades kan användas i kommande projekt. 11. Egenutvärdering 16 (18)

17 Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektledningens ansvarade för att ta fram kvantitativa data och utformade även en enkät till cheferna. De olika nätverksträffarna utvärderades också via enkäter. Genom att vid varje projektledningsmöte ha en genomgång av det aktuella läget och reflektera över vilka lärdomar och slutsatser man kunde dra inför kommande aktiviteter kunde planen justeras och man hade en bra kontroll av vad som hände i projektet. Projektledningen reflekterade också över det egna arbetet och hade vid ett tillfälle hjälp av en konsult som kunde driva diskussionen framåt. 12. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Avsätt tid för att diskutera mål och syfte med projektet. Var medveten om att deltagande aktörer ofta har skilda motiv till att medverka i projektet men att man ändå kan sträva mot ett gemensamt mål. Var noggrann när det gäller kartläggning och förberedelser. Om förberedelserna ej är klara under mobiliseringsfasen måste man inleda genomförandet med att fortsätta förberedelsearbetet för att inte riskera att göra felaktiga prioriteringar senare. Lägg stor vikt vid att bygga upp administrationen med bra verktyg och räkna med att den arbetsuppgiften tar mycket tid. Förankra noggrant med ESF. Utarbeta bra kommunikationskanaler både inom projektet och med omvärlden både för att sprida egna resultat men även för att lära av andra. Tänk på att intresset för projektets resultat växer i slutfasen och avsätt tid för att sprida resultaten även då. SpråkSam blev i många avseenden ett lyckat projekt. Förutom god organisation och engagemang på alla de nivåer som nämnts ovan kan en starkt bidragande orsak vara att projektet hittade nya fungerande sätt att angripa ett problem som var mycket brännande. 17 (18)

18 13. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Kerstin Sjösvärd tel Bengt Larsson tel Underskrift projektansvarig (projektledare) Datum Namnteckning Namnförtydligande E-posta dessutom dokumentet till projektets ansvariga handläggare på Svenska ESF-rådet. Kom ihåg att även fylla i projektets sista lägesrapport för att stöd ska kunna betalas ut. 18 (18)