Likabehandlingsplan 2011/2012. för. Karlskrona Montessorifriskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan 2011/2012 för Karlskrona Montessorifriskola 1

2 Innehåll Vision... 3 Vad innebär lagen... 4 Beskrivning av det kontinuerliga arbetet... 5 Skolans värdegrund ur ett likabehandlingsperspektiv... 6 Konkret arbete... 7 Utvärdering förra årets mål... 8 Utvärdering enkät föräldrar och elever hösten Övergripande mål för Handlingsplan... 9 Åtgärder vid kränkande beteende...13 Agerande när kränkande behandling uppdagas...13 Från kamratstödjarna...14 Vad gör BEO?...15 Slutord...16 Bilaga 1 ELEVENKÄT VT Yngre elever år F Bilaga 2 - ELEVENKÄT VT Äldre elever år

3 Vision Inget barn och ingen elev ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Karlskrona Montessorifriskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Det här är Karlskrona Montessorifriskolas likabehandlingsplan. Här i finns åtgärder redovisade. Den ska ses över och följas upp varje år. Planen ska vara ett levande dokument i den mening att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. 3

4 Vad innebär lagen Det är en rättighet för barn och elever att inte bli diskriminerade eller kränkta på annat sätt. Direkt diskriminering - Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Alla kränkningar är inte diskriminering, men all kränkande behandling måste förhindras. Trakasserier är ett vedertaget begrepp i diskrimineringssammanhang och är alltså kopplade till diskrimineringsgrunderna. Det är därför nödvändigt att skilja mellan trakasserier och annan kränkande behandling. I lagen införs också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa barnet eller eleven som följd av detta. När ett barn eller en elev påtalar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier och annan kränkande behandling ska huvudmannen utreda och förhindra fortsatt kränkning. Detta gäller även kränkningar mellan barn och elever. Förskolan, skolan och kommunernas vuxenutbildning ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Den nya lagen ska därför främja barns och elevers lika rättigheter i all verksamhet som regleras av nuvarande skollag. Lagen ska också motverka diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Lagen ska även förhindra och förebygga annan kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till dessa diskrimineringsgrunder. Detta innebär att alla former av kränkande behandling, i vilket mobbning ingår, omfattas av den nya lagen. Vad är kränkande behandling? Kränkningar kan vara: Fysiska t ex att bli utsatt för slag och knuffar Verbala t ex att bli hotad eller kallad hora, bög Psykosociala t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning Text- och bildburna t ex klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms Karlskrona Montessorifriskola vill aktivt arbeta mot Mobbning Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi 4

5 Beskrivning av det kontinuerliga arbetet Jan: Presentation, elever, personal, föräldrar Dec: Gruppen analyserar, skapar en enkel redovisning och ett underlag till nästa års arbetsprocess Mars: Start arbete med kommande års likabehandlingsplan i gruppen. Aktivitet kamratstödjarna Nov: Sammanställning av enkät April: Aktivt arbete med planen i personalgruppen handlingsplan + mål Okt: Enkät ut till elever och föräldrar Maj: Första förslag till skolråd, elevråd och kamratstödjare Aug: Gruppen träffas för uppdatering. Presenteras -personal och elever Juni: planen färdigställas 5

6 Skolans värdegrund ur ett likabehandlingsperspektiv Vilka värderingar ligger som grund för arbetet på Karlskrona Montessorifriskola? Eleven/barnet i centrum alla delar måste få möjlighet att utvecklas. Vi vill vara med och skapa balans i individens utveckling så att barnen/ungdomarna blir medvetna om sina egna kompetenser främja den individuella utvecklingen genom frihet och ansvar utifrån barnens/ungdomarnas mognadsnivå. vara med i utvecklingen av medvetna demokratiska samhällsmedborgare Elever och föräldrar ska känna sig trygga med sin vistelse på Karlskrona Montessori Detta vill vi uppnå genom att: - Möta elever och föräldrar som det viktigaste vi har - Anordna föräldrautbildning, föräldraråd, kamratstödjare - Ha en aktiv plan mot kränkande behandling - Göra föräldrarna medvetna om vårt värdegrundsarbete - Utvärdera varje år 6

7 Konkret arbete Det krävs arbete varje dag för att motverka alla typer av kränkande behandling. Varje dag ser vi varandra och möter varandra med respekt. Det innebär bland annat att vi hälsar på varandra när vi möts. I montessoripedagogiken är en av grundtankarna respekten för allt levande, vilket ska påverka oss i vardagen. Varje elev/förälder/personal har rätt att bli mött på sin nivå med respekt. Varje persons upplevelse är unik och ska också betraktas som unik. Att känna sig trygg på sin arbetsplats är nödvändigt för utveckling. Karlskrona Montessori använder idag följande verktyg och aktiviteter för att skapa en trygg miljö för alla: Elevråd, som träffas en gång i månaden Klassråd i varje grupp Kamratstödjare träffas vid tre tillfällen under terminen, se mer info sid 5 Utbildning för kamratstödjare anordnas i ett nätverk med skolor i kommunen vartannat år Kill- och tjejgrupper framförallt på M-stadiet Elevvårdsteam som består av skolledning, speciallärare och skolsköterska som träffas varje vecka eller vid behov Rastvakter som är schemalagda, schema på vem som ska vara ute finns uppsatt på varje ingång Elev- och föräldraenkät lämnas ut i oktober varje år, se vidare s.8.. Vi anpassar skolmaten efter elevs religion eller funktionshinder (t ex allergi) Vänlig beröring och massage, man slår inte den man har masserat Närvarande vuxna i så många lägen som möjligt. Alla barn på skolan är alla vuxnas ansvar. Med hjälp av övrig personals delaktighet är vi fler vuxna runt eleverna Aktivitetsdagar som skapar gemenskap under roliga förhållanden. Vid de här tillfällena är fadderverksamhet en naturlig del av planeringen Kommunikationsutbildad personal som ger verktyg för bra och tydlig kommunikation vilket skapar tydlighet på arbetsplatsen Inför gymnasievalet ser vi till att alla elever får möjlighet att besöka gymnasiemässa och erhålla studievägledning Incidentrapporter som fr.o.m. detta läsår ska följas upp varje år. Vi skiljer på detta och en olycksfallsrapport. I början på varje år träffas skolledning, skolhälsovård, lärare, elever och administration för att utvärdera likabehandlingsplanen 7

8 Utvärdering förra årets mål Vi har ökat kompetensen inom likabehandlingsarbete genom att fortsätta utbilda personal på personalmöten där vi haft olika aktiviteter för att utveckla hur vi arbetar. Utvärdering enkät föräldrar och elever hösten 2010 (bilaga 1 och 2) Vid genomgång av enkätsvar kunde vi urskilja följande 3 punkter att granska och arbeta vidare med: På högstadiet upplever många att det saknas arbetsro. Detta är en av de viktigaste sakerna för en trygg och bra skolmiljö. Hur gör vi för att skapa ett större lugn på våning tre? På frågan om man tycker att det är roligt att gå till skolan är det för många som svarar nej. Vad gömmer sig bakom detta nej? Vad är det som påverkar elevernas inställning? På frågan om man blir retad på skolan är det också många som svarar ja med tanke på den nolltolerans som vi strävar mot. Varför svarar man på det här viset? Kan vi arbeta med det här på något annat sätt än idag? Personalen arbetade med underlaget på följande sätt: Till personalmötet den 20/1 hade alla arbetslag tänkt igenom ovanstående och gav en kortfattad redovisning av tankegångar både skriftligt och muntligt. 8

9 Övergripande mål för 2011 Vi planerar att under den kommande 3-årsplanen se över våra läromedel utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Utanför skolexpedition presenterar alla råd och grupper sin uppgift på skolan. Handlingsplan Utifrån föräldra- och elevenkät har personal och ledning gjort följande konkreta handlingsplan under respektive uppmärksammad punkt: 1. Högstadiet saknar arbetsro: Tydlighet, kontaktskrivning (våra ramhäften), viktigt att alla håller sig till ramarna, PBL inför ett nytt arbetsområde; datorn gör skillnad, närvarande vuxna. Stimulans skapar arbetsro. Tydliga ramar som är framtagna tillsammans med eleverna. Måste vara tysta i matkön för att inte störa Pythagoras elever. Vi försöker att skicka upp några elever i taget. Datorerna har gjort att det blivit lugnare. Vi fortsätter att arbeta med att skapa lugn genom att: Gå igenom datoretik med eleverna Uppmana och se till att eleverna går ifrån klassrummet när de har rast Eleverna inte får ha ljud på datorerna. Fortsätta arbeta med miljön så att den blir lugn och trevlig. Har gjort en omflyttning av klasserna mellan de olika rummen för att öka lugnet. Behövs fler vuxna i matsalen för ökad matro. 9

10 2. Roligt att gå till skolan Frågan om det känns roligt att gå till skolan skapar olika bilder för var och en av oss. Vi har samtalat tunt frågeställningen och kommit fram till att vi inför nästa utvärderingstillfälle: Samtala om vad begreppet roligt innebär. Den här typen av påståenden behöver en öppen följdfråga. Se till att skapa den följdfrågan inför näst utvärderingstillfälle. Vi har på grund av de lägre resultaten på frågan rannsakat oss för att se om det finns något som vi kan förändra. Detta vill vi arbeta med på följande sätt: Mer varierad undervisning så att alla barn någon gång får känna att de får möta sitt optimala arbetssätt, utgå från barnens lust. Roligare och utmanande arbetssätt. Arbetet med tänk om kommer att delvis förändra arbetet och synen på kunskap. Vilket vi hoppas ska bidra till att eleverna känner större lust. Frågar i slutet på varje dag vad som varit bra för att skapa en medvetenhet och en positiv livssyn. Se olika kulturer och skolans roll i samhället över tid. Få eleverna känna att de jobbar för sin egen skull och för sin egen framtid. Att alla arbetar med nolltolerans, vilket innebär att alla vuxna ser och reagerar. Detta kan skapa en lugnare och tryggare miljö som gör att det är mer okej att gå i skolan. Utifrån ett likabehandlingsperspektiv kan det vara oerhört viktigt att fundera över hur vi ska göra för att det ska vara roligt att gå till skolan. Det som är roligt blir alltid lättare! Om något arbetssätt inte fungerar för en elev ska det vara en självklarhet att skolan erbjuder eleven ett annat sätt. 10

11 3. Blir retad i skolan Binomen: En bra bok om fulplumpar... Man behöver inte bry sig om vad andra säger bygga barns självkänsla så de blir trygga i sig själva, äggkompisar. Dramaövningar. Vara vänner film från UR.se. Medlöparnas betydelse. Alla ska reagera när man ser att något händer. Skolverket har en del bra tips under jämställd skola. Handdockor. Trinomen: UR s filmer vara vänner. Dilemmafrågor. Värderingsövningar. Abakus: Hemlig kompis. Rollspel och samtalsgrupper. Studiebesök, Friends, polisen Veckans kompis - Att arbeta med någon du inte brukar arbeta med Veckans uppdrag - Alla får ett uppdrag, ex att säga hej till varandra. Vara extra hjälpsam Pythagoras: Fortsatt etik och moralarbete för år 6-9. Spel, värdegrundstillfällen kontinuerligt. Temaarbeten där eleverna jobbar över klassgränserna gör att eleverna lär känna varandra bättre och leder förhoppningsvis till att man inte kränker varandra. Fortsätta arbeta med datoretik-mobiletik eftersom det är genom dessa medier som många av kränkningarna uppkommer. 11

12 Skolsköterska Anne-Lie Landehag vill lyfta fram följande förslag och tankar att arbeta med: Trygghetsvandring på skolan både ute och inne Konflikter är till för att lösas - normalt Vi söker en kränkningsfri skola Klassövning: o Hur ska den vara? o Hur ska elever på en kränkningsfri skola vara? o Hur ska lärare på en kränkningsfri skola vara? Elever ska vara delaktiga i likabehandlingsplansarbetet för en ökad delaktighet och därmed efterlevnad. 12

13 Åtgärder vid kränkande beteende 1. Personal uppmanar elever/personal att omedelbart upphöra med kränkningen. 2. Elev avvisas från pågående aktivitet och kompenserar det senare med eventuell kvarsittning. Vårdnadshavare blir kontaktad. Eventuellt skrivs åtgärdsprogram. 3. Rektor kontaktas och kallar till elevvårdskonferens där vårdnadshavare ska delta. Åtgärdsprogram skrivs. 4. Styrelsen tar ställning till lämplig åtgärd. Varje individ bär på sina valda sanningar och upplevelser. Det som en elev eller vuxen upplever är deras sanning och måste därför tas på allvar och utredas Så här gör vi: Agerande när kränkande behandling uppdagas - Om en elev får veta/ser eller upplever kränkning ska det tas upp med närmaste pedagog eller vuxen. - Om en elev berättar hemma för förälder bör förälder genast ta kontakt med personal, skolledning eller skolsköterska. - Skolledning och skolsköterska informeras i alla lägen. - Kontakt tas med vårdnadshavare till alla inblandade. - Den utsatte får berätta och reda ut hur han/hon upplever situationen. Barnet blir informerat om att kränkande behandling inte är accepterat och att personal ska prata med alla inblandade. - Samtal sker med de inblandade. Anteckningar förs och inblandade får möjlighet att ta del av det nedskrivna. - Kamratstödjare informeras för att stötta den utsatte och iaktta de inblandade. - Efter en vecka äger återkopplande/utvärderande samtal rum. Föräldrar till alla inblandade kontaktas för feedback. - När vi upplever att allt har lagt sig samlar vi åter de berörda barnen för att diskutera om vad som har förändrats. Kontakt tas även med föräldrar så de får information om läget och kan förstärka processen hemifrån. - Om den kränkande behandlingen inte upphör görs polisanmälan i samråd med skolledning och vårdnadshavare 13

14 Från kamratstödjarna Vi träffas vid tre tillfällen under terminen tillsammans med rektorerna Malin Lundström och Karin Eiman Nilsson samt skolsköterska Anne-Lie Landehag. Vi observerar om någon av eleverna är utanför eller mår dåligt Vi samtalar om hur vi ska kunna hjälpa för att alla ska må bra på skolan Inget av det vi pratar om får vi säga utanför gruppen Skolan är också med i ett nätverk där skolsköterskor och ansvariga för kamratstödjare på kommunens skolor träffas och planerar utbildningar och utbyter erfarenheter. Inom det här nätverket har man tagit fram en logga som används för att visa att vi arbetar för en tryggare skola för våra elever. Under ett kamratstödjarår händer följande: Hösten presentation Våren scanning skolgård Nätverkar med andra skolors kamratstödjare under året 14

15 Vad gör BEO? Informerar om lagen, men ger också råd om hur den ska användas Hjälper barn och elever tillrätta så att hon eller han kommer till rätt ombudsman i de fall ombudet inte själv ska ha hand om ärendet Följer utvecklingen inom området Upprättar kontakter och samarbetar med de andra ombudsmännen, kommuner, elevorganisationer m fl som berör området Företräder barnet eller eleven i domstol i en skadeståndstvist BEO företräder det enskilda barnets och elevens rättigheter, till skillnad från Barnombudsmannen (BO) som arbetar för barns och ungdomars rättigheter som grupp. Skolverkets barn- och elevombud heter Lars Arrhenius, beo@skolverket.se Välkommen till BEOs webbplats Här hittar du information om det nya Barn- och elevombudet, BEO, Vi kommer att fylla på med innehåll under våren, så kom gärna tillbaka. Har du blivit kränkt Känner du dig ledsen och blir illa behandlad på något sätt? Då kan du vara utsatt för kränkande behandling. Kränkningar kan vara att någon skickar elaka mail, SMS eller liknande. Det kan även vara att man upprepade gånger blir retad för hur man ser ut, att man är blyg eller annorlunda. Kränkande behandling kan också vara tyst genom att man inte får vara med eller att andra himlar med ögonen när man säger något. Våld som slagsmål och olika hot är naturligtvis också kränkningar. Det kan ibland vara svårt veta om du blivit kränkt eller inte, men det är du själv som avgör Vem kan vända sig till BEO? Barn i förskolan, elever i skolan eller i gymnasieskolan och studeranden i vuxenutbildningen som blivit kränkta kan vända sig till BEO för att få råd, stöd och hjälp. Ingen annan kan avgöra om du har blivit kränkt än du själv. När kan jag vända mig till BEO? Om du känner igen dig i det som beskrivits är det bäst att du först pratar med lärare eller rektor. Skolan är skyldig att hjälpa dig. Om du fortfarande inte får den hjälp du behöver kan du vända dig till BEO. Vad som händer efter det beror på vad har för ärende, på situationen och vad skolan har gjort för att komma tillrätta med kränkningarna. I det allra yttersta fallet kan BEO besluta om att begära skadestånd. Det förutsätter att kommunen och skolan inte gjort allt som borde ha gjorts för att stoppa kränkningarna. Barn- och elevombudet, STOCKHOLM Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: Fax: E-post: beo@skolverket.se 15

16 Slutord Den här likabehandlingsplanen Kommer att presenteras på personalmöte Presenteras på föräldramöten under våren Finnas på skolans webbsida Finnas tillgänglig på alla avdelningar och i informationsstället utanför expeditionen 16

17 Bilaga 1 ELEVENKÄT VT Yngre elever år F-3 1. Att skriva är... Min:1 Max:5 Medel:3,8 Standardavvikelse:1,13 Summa: Jättetråkigt: 5 5% 2. 2: 5 5% 3. 3: 24 26% 4. 4: 27 29% Jättekul: 31 34% Totalt: Att läsa är... Min:1 Max:5 Medel:4,18 Standardavvikelse:0,92 Summa: Jättetråkigt: 2 2% 2. 2: 2 2% 3. 3: 14 15% 4. 4: 33 36% Jättekul: 41 45% Totalt: Compile Solutions AB [6] Compile Solutions AB [5] 17

18 3. Lektionerna är... Min:1 Max:5 Medel:4,01 Standardavvikelse:0,99 Summa: Jättetråkiga: 2 2% 2. 2: 4 4% 3. 3: 20 22% 4. 4: 31 34% Jätteroliga: 35 38% Totalt: Compile Solutions AB [7] 4. Mina klasskamrater är... Min:1 Max:5 Medel:4,4 Standardavvikelse:0,87 Summa: Jättedåliga: 1 1% 2. 2.: 1 1% 3. 3.: 14 15% 4. 4.: 20 22% Jättebra: 56 61% Totalt: Compile Solutions AB [8] 18

19 5. Jag kommer gärna till skolan Min:1 Max:5 Medel:4,2 Standardavvikelse:1,07 Summa: Instämmer inte alls: 5 6% 2. 2.: 1 1% 3. 3.: 11 12% 4. 4.: 27 30% Instämmer helt: 46 51% Totalt: Compile Solutions AB [9] 6. Jag trivs i skolan Min:2 Max:5 Medel:4,46 Standardavvikelse:0,82 Summa: Instämmer inte alls: 0 0% 2. 2.: 3 3% 3. 3.: 10 11% 4. 4.: 20 22% Instämmer helt: 58 64% Totalt: Compile Solutions AB [10] 19

20 7. Skolmaten är god Min:2 Max:5 Medel:4,27 Standardavvikelse:0,84 Summa: Instämmer inte alls: 0 0% 2. 2.: 1 1% 3. 3.: 20 22% 4. 4.: 23 25% Instämmer helt: 47 52% Totalt: Compile Solutions AB [11] 8. Jag trivs i mitt klassrum Min:1 Max:5 Medel:4,34 Standardavvikelse:0,95 Summa: Instämmer inte alls: 1 1% 2. 2.: 4 4% 3. 3.: 12 13% 4. 4.: 19 21% Instämmer helt: 54 60% Totalt: Compile Solutions AB [12] 20

21 9. Jag är stolt över min skolgård Min:2 Max:5 Medel:4,64 Standardavvikelse:0,67 Summa: Instämmer inte alls: 0 0% 2. 2.: 1 1% 3. 3.: 7 8% 4. 4.: 16 17% Instämmer helt: 68 74% Totalt: Compile Solutions AB [13] 10. Jag får vara med och bestämma om skolans regler Min:1 Max:5 Medel:3,52 Standardavvikelse:1,23 Summa: Instämmer inte alls: 9 10% 2. 2.: 5 5% 3. 3: 32 35% 4. 4.: 21 23% Instämmer helt: 25 27% Totalt: Compile Solutions AB [14] 21

22 11. Jag blir retad i skolan Min:1 Max:3 Medel:2,41 Standardavvikelse:0,54 Summa: Ja: 2 2% Ibland: 50 54% Nej: 40 43% Totalt: Jag retar ibland någon annan på skolan Min:1 Max:3 Medel:2,84 Standardavvikelse:0,43 Summa: Ja: 2 2% Ibland: 11 12% Nej: 79 86% Totalt: Compile Solutions AB [16] 22

23 Bilaga 2 - ELEVENKÄT VT Äldre elever år 4-9 Svarsfrekvens 4: 21 21% 5: 22 22% 6: 15 15% 7: 0 0% 8: 20 20% 9: 21 21% 1. Våra lärare bedömer oss elever lika. (A 1.3, A 2.2) Min:1 Max:6 Medel:4,36 Standardavvikelse:1,19 Summa: : 3 3% 2. 2.: 3 3% 3. 3.: 13 13% 4. 4.: 34 34% 5. 5.: 28 28% 6. 6.: 18 18% Totalt: 99 Compile Solutions AB [5] 23

24 2. Mina lärare är rättvisa (A 1.3, A 2.2) Min:1 Max:6 Medel:4,49 Standardavvikelse:1,04 Summa: : 2 2% 2. 2.: 2 2% 3. 3.: 9 9% 4. 4.: 32 32% 5. 5.: 40 40% 6. 6.: 14 14% Totalt: 99 Compile Solutions AB [6] 3. Jag kan prata i förtroende med skolans personal. (A 1.4, A 1.5) Min:1 Max:6 Medel:4,45 Standardavvikelse:1,31 Summa: : 2 2% 2. 2.: 7 7% 3. 3.: 14 14% 4. 4.: 21 21% 5. 5.: 30 31% 6. 6.: 24 24% Totalt: 98 Compile Solutions AB [7] 24

25 4. Mina klasskamrater är viktiga för mig. (A 2.8, A 2.4) Min:1 Max:6 Medel:5,2 Standardavvikelse:1,23 Summa: : 3 3% 2. 2.: 2 2% 3. 3.: 6 6% 4. 4.: 6 6% 5. 5.: 26 26% 6. 6.: 56 57% Totalt: 99 Compile Solutions AB [8] 5. Jag blir mobbad i skolan (A 2.5, A 2.6, A 2.7) Min:1 Max:6 Medel:1,58 Standardavvikelse:1,22 Summa: : 71 73% 2. 2.: 14 14% 3. 3.: 3 3% 4. 4.: 3 3% 5. 5.: 3 3% 6. 6.: 3 3% Totalt: 97 Compile Solutions AB [9] 25

26 6. Jag mobbar ibland någon annan elev. (A 2.5, A 2.6, A 2.7) Min:1 Max:6 Medel:1,49 Standardavvikelse:1,07 Summa: : 71 72% 2. 2.: 18 18% 3. 3.: 4 4% 4. 4.: 1 1% 5. 5.: 1 1% 6. 6.: 3 3% Totalt: 98 Compile Solutions AB [10] 7. Jag får vara med och bestämma hur klassrummet skall se ut. (A 1.1, A 2.10) Min:1 Max:6 Medel:2,95 Standardavvikelse:1,58 Summa: : 26 27% 2. 2.: 14 14% 3. 3.: 23 23% 4. 4.: 15 15% 5. 5.: 14 14% 6. 6.: 6 6% Totalt: 98 Compile Solutions AB [11] 26

27 8. Jag får vara med och påverka hur vi skall arbeta i skolan. (A 1.1) Min:1 Max:6 Medel:3,73 Standardavvikelse:1,5 Summa: : 10 10% 2. 2.: 8 8% 3. 3.: 29 29% 4. 4.: 19 19% 5. 5.: 18 18% 6. 6.: 15 15% Totalt: 99 Compile Solutions AB [12] 9. Vi har en bra stämning i vår klass (A 1.4) Min:1 Max:6 Medel:4,16 Standardavvikelse:1,26 Summa: : 1 1% 2. 2.: 10 10% 3. 3.: 21 21% 4. 4.: 19 19% 5. 5.: 34 35% 6. 6.: 13 13% Totalt: 98 Compile Solutions AB [13] 27

28 10. Jag trivs i min klass. (A 1.4, A 2.3) Min:1 Max:6 Medel:4,76 Standardavvikelse:1,27 Summa: : 1 1% 2. 2.: 7 7% 3. 3.: 9 9% 4. 4.: 13 13% 5. 5.: 34 35% 6. 6.: 33 34% Totalt: 97 Compile Solutions AB [14] 11. Jag tycker det är roligt att lära mig. (A 1.6) Min:1 Max:6 Medel:4,49 Standardavvikelse:1,31 Summa: : 4 4% 2. 2.: 3 3% 3. 3.: 14 14% 4. 4.: 22 22% 5. 5.: 31 31% 6. 6.: 25 25% Totalt: 99 Compile Solutions AB [15] 28

29 12. Mina lärare lyssnar på mina åsikter. (A 1.2, A 1.4, A 1.5, A 1.7, A 2.4, A 2. 10) Min:1 Max:6 Medel:4,49 Standardavvikelse:1,19 Summa: : 2 2% 2. 2.: 4 4% 3. 3.: 12 12% 4. 4.: 27 28% 5. 5.: 32 33% 6. 6.: 21 21% Totalt: 98 Compile Solutions AB [16] 13. Vi i klassen och vår lärare kommer bra överens. (A 1.4, A 1.5) Min:2 Max:6 Medel:4,88 Standardavvikelse:1,09 Summa: : 0 0% 2. 2.: 4 4% 3. 3.: 7 7% 4. 4.: 18 19% 5. 5.: 35 36% 6. 6.: 32 33% Totalt: 96 29

30 14. Under lektionerna tar vi upp viktiga frågor. (A 1.6) Min:1 Max:6 Medel:4,46 Standardavvikelse:1,16 Summa: : 2 2% 2. 2.: 1 1% 3. 3.: 18 18% 4. 4.: 27 27% 5. 5.: 30 30% 6. 6.: 21 21% Totalt: 99 Compile Solutions AB [18] 15. Vi har arbetsro under lektionerna. (A 1.7, A 2.10) Min:1 Max:6 Medel:3,44 Standardavvikelse:1,35 Summa: : 9 9% 2. 2.: 17 17% 3. 3.: 22 22% 4. 4.: 28 28% 5. 5.: 18 18% 6. 6.: 5 5% Totalt: 99 Compile Solutions AB [19] 30

31 16. I klassrådet tar vi upp viktiga frågor. (A 1.2, A 2.4) Min:1 Max:6 Medel:4,14 Standardavvikelse:1,36 Summa: : 3 3% 2. 2.: 6 6% 3. 3.: 28 28% 4. 4.: 20 20% 5. 5.: 21 21% 6. 6.: 21 21% Totalt: 99 Compile Solutions AB [20] 17. Mina klasskamrater lyssnar till mina åsikter. (A 2.8, A 2.10) Min:1 Max:6 Medel:4,23 Standardavvikelse:1,14 Summa: : 2 2% 2. 2.: 5 5% 3. 3.: 18 18% 4. 4.: 25 26% 5. 5.: 39 40% 6. 6.: 9 9% Totalt: 98 Compile Solutions AB [21] 31

32 18. Jag är nöjd med skolmaten Min:1 Max:6 Medel:4,05 Standardavvikelse:1,56 Summa: : 7 7% 2. 2.: 14 14% 3. 3.: 12 12% 4. 4.: 18 18% 5. 5.: 28 29% 6. 6.: 19 19% Totalt: 98 Compile Solutions AB [22] 19. Jag kommer gärna till skolan. (A 2.10) Min:1 Max:6 Medel:4,37 Standardavvikelse:1,37 Summa: : 7 7% 2. 2.: 3 3% 3. 3.: 11 11% 4. 4.: 22 22% 5. 5.: 37 37% 6. 6.: 19 19% Totalt: 99 32

33 20. Jag trivs i skolan. (A 2.10) Min:1 Max:6 Medel:4,86 Standardavvikelse:1,19 Summa: : 2 2% 2. 2.: 3 3% 3. 3.: 9 9% 4. 4.: 10 10% 5. 5.: 40 42% 6. 6.: 32 33% Totalt: 96 Compile Solutions AB [24] 21. Vi i skolan respekterar varandra. (A 1.3, A 1.4, A 2.3, A 2.8) Min:1 Max:6 Medel:4,51 Standardavvikelse:1,12 Summa: : 2 2% 2. 2.: 2 2% 3. 3.: 13 13% 4. 4.: 27 27% 5. 5.: 37 37% 6. 6.: 18 18% Totalt: 99 Compile Solutions AB [25] 33

34 22. Jag är stolt över min skolgård (A 3.8) Min:1 Max:6 Medel:4,04 Standardavvikelse:1,55 Summa: : 6 6% 2. 2.: 12 12% 3. 3.: 19 19% 4. 4.: 22 22% 5. 5.: 15 15% 6. 6.: 25 25% Totalt: 99 Compile Solutions AB [26] 34