Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Sotenäs förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Sotenäs förskola

2 Innehållsförteckning 1. Vision 3 2. Grunduppgifter 4 3. Uppföljning och utvärdering 5 4. Främjande arbete 7 5. Kartläggning och analys Förebyggande insatser Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer på förskolan 21 Bilagor Bilaga 1: Definitioner 23 Bilaga 2: Lagstöd 25 2

3 Vår vision Alla barn som lämnar Sotenäs förskola ska göra det med en tillit till sin egen förmåga och med lust söka nya utmaningar och lära för livet i samspel med andra. I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att inget barn ska diskrimineras, trakasseras eller kränkas. Alla barn ska få möjlighet att söka sin identitet och vara autentiska. Genom ett demokratiskt och transparent förhållningssätt mellan förskolorna i området, dela erfarenheter och förståelse för vårt gemensamma pedagogiska uppdrag utifrånn Reggio Emilias filosofi och Lpfö98/10. I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att vi tillsammans hjälps åt att få syn på negativ normbildning. Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter och bemötas på ett likvärdigt sätt oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder hos barnet eller dess närstående. Dessa rättigheter regleras i lag, av diskrimineringslagen (2008:567) och i skollagen (2010:800) där det står att alla förskolor varje år ska skriva en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling. Vi har valt att slå ihop dessa båda planer till en gemensam plan eftersom de på flera sätt går in i varandra. Vi har en samordnare på förskolan som tillsammans med förskolechef, utvecklingspedagog och två andra samordnare från Ugglum förskolor arbetar för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos barn och föräldrar som personal. 3

4 2. Grunduppgifter Sotenäs förskola med 4 avdelningar ligger i norra Sävedalen i Partille kommun. Förskolechef är Ingela Martinez Löfgren, utvecklingspedagog Eva Svärd och samordnare/pedagogista Charlotte Svedstam. Vi som arbetar på Sotenäs förskola har som målsättning att alla barn på förskolan ska erbjudas möjligheter att utveckla en större medvetenhet om hur mångfald utifrån ett likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. Vi vill verka för att alla barn och vuxna på vår förskola ska kunna vara och välja utifrån sig själva och sin egen person utan att begränsas av kön, etnicitet, social ställning, religion, könsidentitet, funktionshinder eller ålder. Utifrån förskolans unika utgångspunkter och barngrupper, som framkommer vid kartläggningen, kommer vi att arbeta utifrån teamplanen och dess fokusområden. Fokusområdena är gemensamma med områdets alla förskolor och fokus ligger på delaktighet och inflytande. Genom att arbeta i projekt med fokus på frågor och tankar som berör delaktighet och inflytande kommer arbetet med dessa fokuspunkter ständigt vara närvarande i verksamheten. 4

5 3. Uppföljning och utvärdering Sotenäs förskolas likabehandlingsplan upprättades i dess nuvarande form under hösten I den processen var barn, föräldrar, pedagoger, samordnare, utvecklingspedagog och förskolechef delaktiga. Pedagogerna på förskolan utvärderade Likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling 2014/2015 för Sotenäs förskola under reflektionstid i maj Det var en reflektion som utgick från barn-, föräldra- och pedagogperspektiv. Samordnare, utvecklingspedagog och förskolechef har under hösten analyserat områdets planer. Utifrån årsplanen 2014/2015 behöver vi på Sotenäs förskola fortsättningsvis ta med de tidigare målen; Grindar, dörrar inne och utomhus Vi upplever att detta fortfarande är ett problem på Sotenäs. Vi upplever även ett stort problem med att föräldrarna lyfter över barn via stängslet och grindarna. Detta kommer lyftas på föräldramöte under hösten. Då Lekfullheten fått en ny tambur behöver vi tänka på att dra för grinden i trappan upp till Lekfullheten. Grinden mot baksidan behöver åtgärdas med en säkrare spärr. Grinden upp till stora rutschkanan måste förbättras. Gården på framsidan För att kunna garantera barnens säkerhet behöver vi stänga till bortre sidan av förskolan så att barnen inte är så utspridda. Föräldrar måste ta kontakt med personalen vid hämtning. Under året har vi tagit bort gungorna på gården. Vi tänker att det har fungerat bra när vi delar upp oss på gården utifrån våra riskområden. Kapprum Vi har flyttat Lekfullhetens kapprum till övervåningen och åtgärdat det riskområdet med att ha kapprum en trappa ner. Vi har arbetat för att säkra upp kapprummen så genom att alltid gå ut med barnen i omgångar samt att alltid ha en vuxen på plats när barnen är i kapprummet. Vi arbetar för att inte använda kapprummen mer än när vi måste och det är ingen lekyta. Toaletter Vi upplever fortfarande toaletterna som ett riskområde men arbetar vidare med detta. Efter att Lekfullhetens kapprum flyttade upp blev det mindre stressigt vid rutinsituationerna. Pedagogiskt förhållningssätt Riskfaktorn kvarstår. Det är fortfarande så att det finns en övervägande att vi inte kan arbeta med barns delaktighet och lärande i den utsträckning som vi vill och som står i vårt uppdrag! Vi upplever att bisysslorna så som bädda, duka, hämta vagnar, torka bord osv tar alldeles för mycket tid ifrån barnen. 5

6 Förskolechefen är ansvarig för att planen utvärderas och att det varje år upprättas en ny. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades på gruppreflektioner, arbetsplatsträffar och i föräldrarådet. Tidsplan: Den nya planen kommer att följas upp och utvärderas under 2015/2016 med frågeställningarna, Hur blev det? och Vart ska vi? Arbetet sker kontinuerligt under läsåret 15/16 och en första utvärderingen görs i december En stor utvärdering för hela årets arbete görs i maj Vi tar vid varje reflektion, en gång per vecka, upp hur arbetet fortskrider. De mål som gäller miljö och material ser vi till att beställa och organisera för så snart som möjligt. 6

7 4. Främjande arbete Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material. Mål: På Sotenäs förskola ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola med visshet om att barnet inte kommer att utsättas för ensidig påverkan till förmån för den ena eller andra åskådningen. Vi vill skapa en atmosfär på vår förskola där vi alla ser olikheter som en tillgång! Insats: Genom att vi synliggör normer och värden både hos de vuxna och tillsammans med barnen, eftersom våra värderingar styr våra handlingar. Genom att ge barnen verktyg för att kunna kommunicera och socialisera med varandra, i olika sammanhang och konstellationer. Genom samtal med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad det betyder att alla är lika mycket värda. 7

8 Genom att vi ser oss som medforskare tillsammans med barnen och kan på det sättet fånga upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer. Genom att vi ger alla barn möjlighet att sätta sina egna gränser och öva på konflikthantering. Hjälpa barnen att ta ansvar för varandra, visa solidaritet och tolerans. Genom att vi visar respekt gentemot alla, barn, kollegor, föräldrar och diskutera vårt gemensamma förhållningssätt kring hur vi bemöter varandra på huset. Genom att gruppera barnen på olika sätt för att möta olikheter och nya utmaningar. Genom att vi erbjuder barnen att vara delaktiga och utöva inflytande över sin vardag på förskolan på olika sätt. Vi bjuder in och erbjuder föräldrar att utöva delaktighet i vårt arbete med verksamheten genom daglig kontakt, mail om verksamhetsinnehåll, föräldramöten, samtal, föräldraråd. Ansvariga: All personal ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 8

9 I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10 står bland annat följande skrivet: Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Lpfö 98/10 Skolverket skriver följande: Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta aktivt i samhällslivet. (skolverket.se) 9

10 Diskrimineringsgrunderna Kön Mål: Inget barn på Sotenäs förskola ska diskrimineras på grund av sitt kön. Insats: Genom att synliggöra normer för könsskapande i teamet så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. En levande dialog kring vad vi erbjuder för material och vad det signalerar, hur vi talar till barnen, vad vi benämner dem som, hur vi tillsammans kan utmana de bilder av män och kvinnor som finns i vårt samhälle. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen i deras lekar och stödjer dem att välja utanför normen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar. Med de yngsta barnen handlar detta mycket om de vuxnas bemötande. Hur bemöter de pojkar respektive flickor och hur påverkar det barnet och de andra barnens uppfattning. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 10

11 Etnisk tillhörighet Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sin etniska tillhörighet. Insats: Genom att synliggöra mångkulturella perspektiv i teamet så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på etnicitet. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm hos oss. Vi arbetar med vår pedagogiska miljö så den ska ge barnen möjlighet att få syn på individer med olika etnicitet. Det är viktigt att barn oavsett etniskt ursprung känner igen sig på vår förskola i materialet och i dialogen. Vi belyser andra perspektiv/ andra sätt att tänka och handla i diskussioner som vi har med barnen. Vi ser till att det finns litteratur som belyser olika sätt att leva och vara. För barn med annat modersmål skall det finnas böcker på barnens hemspråk och översättningar av material som behövs för föräldrainformation. Här har vi en öppen dialog med föräldrar för att veta hur vi kan mötas, vad som behövs. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 11

12 Religion eller annan trosuppfattning Mål: Ingen ska diskrimineras på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Insats: Genom att synliggöra normer för religion eller annan trosuppfattning i teamet så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på föregivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som de själva. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om t.ex. livet och döden när barnen initierar och låta barnen uttrycka sina tankar likväl som att vi lyfter olika perspektiv. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 12

13 Funktionshinder Mål: Att ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Insats: Genom att synliggöra normer för funktionshinder i teamet så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi använder ord som man behöver olika, man kan vara olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte alltid kan göra samma saker som de själva och insikt i hur det kan påverka. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om olika funktionshinder och gör barnen medvetna om att alla har olika förutsättningar och att det inte alltid behöver synas utanpå. Ansvarig: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 13

14 Sexuell läggning Mål: Att ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sexuell läggning. Insats: Genom att synliggöra normer för sexuell läggning i teamet så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på föregivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi ifrågasätter stereotypa familjebildningar i leken, belyser att familjekonstellationer kan se olika ut, att man har rätt att älska vem man vill. Vi ger barnen möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som de själva men att alla måste respekteras för sina val. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 14

15 Ålder Mål: Att ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av ålder Insats: På Sotenäs förskola arbetar vi med åldersindelade grupper. Ett storarbetslag med 1-3 åringar och ett storarbetslag med 4-5 åringar. Detta för att miljö och material på bästa möjliga sätt ska kunna tilltala och vara tillgängligt för en särskild åldersgrupp. I detta är vi medvetna om att barnen är olika och har olika behov av att överbygga dessa antaganden och få möjlighet att upptäcka och utforska över gränserna. Därför arbetar vi för att barnen ska mötas både utomhus på våra gemensamma gårdar och inomhus i olika sociala sammanhang. Med barnen arbetar vi för att skapa en gemenskap över avdelningarna och låta dem få syn på hur de behöver varandra på olika sätt oavsett ålder. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. Vi tänker Alla barn på förskolan är alla pedagogers barn! 15

16 5. Kartläggning och analys Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vi kommer att i december 2015 att göra en första utvärdering. Kartläggningsmetoder som vi använder oss av: Vi har handboken Lika rättigheter i förskolan, Diskrimineringsombudsmannen 2012, som stöd. Vi tittar igenom vad vi har för material på avdelningarna med fokus på likabehandling och diskrimineringsgrunderna, t.ex. vilka böcker, material erbjuder vi barnen? Hur ser miljön inom- och utomhus ut ur ett diskriminerings och kränkningsperspektiv? Vi gör både barn och föräldrar delaktiga i detta arbete. Husvandringar med barnen på förskolan för att få syn på var det kan ske kränkande behandling. Genom barnobservationer, barnintervjuer, dokumentation. Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet. Vi gör föräldrar delaktiga genom att bjuda in dem på föräldramöten och delta i diskussioner kring likabehandling, på drop-in, föräldraråd, gruppsamtal. Åtgärder Tidpunkt Ansvariga Utvärdering Kartläggning av barngruppen/ Inskolningar augustiseptember Arbetslaget maj 2016 Kartläggning av material, miljö inne och utomhus augustiseptember Arbetslaget hösten/våren 2015/2016 Uppföljning. Utvärdering i med frågeställningarna hur blev det? Och var ska vi? december 2015/maj 2016 Förskolechef och arbetslag vintern 2015/ våren

17 Analys: Kartläggningen har gjorts utifrån pedagogers och föräldrars reflektioner samt barnintervjuer. Via kartläggning upptäcktes följande riskområden på förskolan: Dörrar inomhus, entredörrar och grindar ute och inomhus stängs inte alltid, vilket innebär att pedagogerna inte kan ha fullständig överblick var barnen är. Barnens säkerhet är inte trygg. Gården på framsidan är stor och svår att övervaka eftersom den är backig och lekredskap ligger uppe på kullen och bakom kullen. Det är många synlig och osynliga konflikter runt våra två stora rutschkanor, gungorna samt vid lekstugan. Det har uppmärksammats i barnintervjuer att barnen kränker varandra. Säkerheten vid gungorna kan inte säkras eftersom grind saknas vid staketet. Kapprummen är trånga och flera av dem ligger avsides och är svårövervakade. Lekfullhetens ligger på en annan avdelning. I och med att det är trångt puttas det mycket och barnen har svårt att hjälpa varandra. De barn som är påklädda har små ytor att vänta på. Lekfullhetens kapprum ligger en trappa ner vilket gör trappan till ett riskområde. Många yngre barn ska gå i trappan upp och ner varje dag. Det är lätt att det puttas och stressas. Toaletterna är svårövervakade, flera barn är där samtidigt och det blir ofta stängda dörrar. Pedagogiskt förhållningssätt. Många barn över hela dagen gör att många av de praktiska momenten blir stressiga och sårbara. Särskilt på de avdelningarna med små barn. Just i rutinsituationer finns möjlighet till stor delaktighet/lärande som vi vid för mycket stress kanske berövar barnen. 17

18 6. Förebyggande insatser För att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling utifrån de risk-och problemområden som vi identifierat i kartläggningen. S 43 Lika rättigheter i förskolan. Förebyggande åtgärder för de problem/riskområden som identifierats vid kartläggningen på förskolan samt målen från föregående plan. Dörrar inomhus, entrédörrar, grindar ute och inomhus som inte stängs, låga staket som barnen klättrar/ramlar över innebär att pedagogerna inte kan ha fullständig överblick var barnen är. Barnens säkerhet är inte trygg. Mål: Dörrar inomhus, entrédörrar och grindar måste alltid stängas vid varje passage så att pedagoger vet att barnen är trygga på rätt ställe. Vi behöver få funktionella staket som tryggar barnens säkerhet. Vi behöver få alla föräldrar medvetna om att det inte är ok att lyfta- eller låta barnen klättra över grindar/staket samt ej heller låta barnen öppna/stänga grindar på egen hand! Åtgärd: Informera nya pedagoger, övrig personal, föräldrar och barnen om vikten av att en öppen dörr eller grind gör att barnen kan ta sig iväg dit de inte ska vara och blir otrygga. Att kontakta Partillebo och be dem se över olämpliga grindar och staket utifrån ett barnperspektiv! Ansvariga: All personal på förskolan är ansvarig för att informera alla berörda. Husansvarig kontaktar Partillebo. Föräldrar är ansvariga för att hålla sig till förskolans policy gällande detta. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2015 och maj Utetorgen är svåra att övervaka eftersom torget på framsidan är backigt och lekredskap ligger uppe på kullen och bakom kullen. Det är många synliga och osynliga konflikter runt våra två stora rutschkanor, samt vid lekstugan. Ett område där det sker många tillbud är uppe på ansatsen till den stora rutschkanan från Utmaningen. Torget på baksidan är också svårövervakad då den är kuperad och av stor yta. Detta gör att vi ser många riskområden och det sker många tillbud. Mål: Utetorgen ska vara en trygg och säker miljö utan trakasserier och kränkningar för alla barnen. 18

19 Åtgärd: Samtala med barnen på möten hur en trygg och säker utevistelse bör vara. Pedagogerna ska organisera sig på gården så att det är en pedagog vid de stora rutschkanorna, en pedagog uppe på kullen vid lekstugan och någon/några vid den stora sandlådan. Pedagogerna är delaktiga i barnens aktiviteter/lekar. Viktigt att informera vikarier om vår organisation ute. Tillsammans med föräldrar anordna en fixarkväll för att kunna erbjuda barnen mer lustfyllda och utmanande utetorg. Se över möjligheten att ta bort och ev ersätta lekstugan. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten samt på möten med barnen, samt vid utvärderingarna i december 2015 och maj 2016 Kapprummen är trånga och flera av dem ligger avsides och är svårövervakade. Detta främjar INTE en god lärandemiljö för barnen. Det blir ofta verbala och fysiska konflikter som kan leda till både fysiska och psykiska skador. Toaletterna är svårövervakade, flera barn är där samtidigt och det är stängda dörrar. Toalettbesöken kan upplevas som ett stress moment. Mål: Att det alltid finns en vuxen som kan stötta och se barnen i kapprumen så att de kan få klä på sig i sin egen takt och att de får möjlighet att hjälpa varandra. Barnen ska känna sig trygga att kunna göra sina toalettbesök i en lugn och stressfri miljö. Att det finns en vuxen med vid toaletterna för att förhindra konflikter/utsatthet. Att ha en närvarande pedagog när flera barn ska besöka toaletten. Ta upp med barnen på möten vilka rutiner vi ska/måste ha vid toalettbesök. Åtgärd: I möjligaste mån dela upp barnen så att det inte är så många barn samtidigt i kapprummet/toaletten tillsammans med en pedagog. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2015 och maj Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. 19

20 Pedagogiskt förhållningssätt. Många barn över hela dagen gör att många av de praktiska momenten blir stressiga och sårbara. Särskilt på de avdelningarna med små barn. Just i rutinsituationer finns möjlighet till stor delaktighet/lärande för barnen som vi vid för mycket stress kanske berövar barnen. Utifrån de förutsättningar vi har kan vi inte alltid agera utifrån vårt pedagogiska uppdrag. Mål: Lugn och trygg lärandemiljö för barn och vuxna under hela dagen. En verksamhet med möjlighet till stor delaktighet och lärande för alla barn. Åtgärd: Ändra rutiner och utveckla mer samarbete med de andra avdelningarna vid hämtning av mat, måltider, påklädning, utevistelse, toalett besök, blöjbyte och ihop plockning på avdelningen. Att tillsammans se över organisationen och de förutsättningar vi har. För att öka förståelsen för vår verksamhet kommer vi erbjuda förvaltningschefen att komma ut och arbeta hos oss en dag under hösten. Ansvariga: Alla pedagoger plus förskolechef, utvecklingspedagog samt samordnare. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2015 och maj

21 7. Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer i förskolan 7.1 Policy På Sotenäs förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens interagering med andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande dialog mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och vårdnadshavare om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling. När en pedagog får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten är denne skyldig att anmäla detta till förskolechef. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att anmäla till huvudman senast dagen efter händelsen. 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas inom och utomhus. Pedagoger och föräldrar ska vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion att diskutera hur det ser ut på förskolan. Skapa forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande hos både barn och vuxna. 7.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på förskolan. 7.4 Rutiner när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över miljö och struktur/organisation och samtalar med vårdnadshavaren.. Pedagogerna dokumenterar och informerar förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra vidare informationen till huvudmannen. 21

22 7.5 Rutiner när barn kränks av personal I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande diskuteras den uppkomna situationen med berörd personal. Förskolechefen skall alltid informeras och händelsen dokumenteras. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och huvudmannen. 7.6 Rutiner för uppföljning När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp. När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras kontaktar chefen återigen huvudmannen. 7.7 Rutiner för dokumentation Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar dokumenterar och att handlingsplan upprättas när så krävs. 7.8 Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet när en kränkande handling har uppstått. Bilaga 1 22

23 Definitioner Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (2007/08:95). Fler definitioner finns i Skolverkets allmänna råd Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. I skolan och förskolan är det personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler eller liknande, tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. 2. Trakasserier Uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 3. Kränkande behandling Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras i verksamheten eller utanför. Kränkningar och trakasserier kan vara: Fysiska - till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar. Verbala - till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög. Psykosociala - till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning. Text- och eller bildburna - till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms. 23

24 Mobbning som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger och under en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. 4. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete 5. Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. 6. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. 7. Åtgärdande arbete Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bilaga 2 24

25 Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: 1. FN:s konvention om mänskliga rättigheter 2. Barnkonventionen 3. Diskrimineringslagen (2008:567) 4. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; 1. Förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier. 2. Utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier. 3. Krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 4. Upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med: 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet 3. Etniska tillhörighet 4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionshinder 6. Sexuell läggning 7. Ålder Kraven på en likabehandlingsplan är att 1. Det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. 2. Upprättas årligen. 3. Delaktighet av barn och elever. 4. Redovisning av uppföljning av fjolårets åtgärder. 5. Översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning. 6. Klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet. 7. Redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året. 8. Rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation. Skollagen (2010:800) 25

26 Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; 1. Bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 2. Genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 3. Att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året, en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 4. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. 26