Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Källvägens förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Källvägens förskola

2 Innehållsförteckning 1. Vision 3 2. Grunduppgifter 4 3. Utvärdering 5 4. Främjande arbete 8 5. Kartläggning och analys Förebyggande insatser Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer på förskolan 20 Bilagor Bilaga 1: Definitioner 22 Bilaga 2: Lagstöd 24 Bilaga 3: Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete 27 Bilaga 4: Incidentrapport 28 2

3 Vår vision Alla barn och elever i Ugglums område och Stora Terrassens förskola vill, vågar och kan ta huvudrollen i sitt eget liv. Vill om man kan istället för kan om man vill. Ross Greene I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att inget barn ska diskrimineras, trakasseras eller kränkas. Alla barn ska få möjlighet att söka sin identitet och vara autentiska. I ett lärande perspektiv innebär det att barn och elever från 1-16 år ska ges förutsättningar att utifrån egen förmåga kunna tillägna sig kunskaper, såväl genom att få möjlighet att göra egna erfarenheter som i samarbetsprocesser, i ett lustfyllt lärande och i en känsla av sammanhang. Ur ett vårdnadshavande perspektiv innebär det att föräldern trygg ska kunna lämna sitt barn i våra verksamheter då det finns plattformar och forum där delaktighet skapas. Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna. Alla barn på vår förskola har samma rättigheter och behandlas på ett likvärdigt sätt oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Dessa rättigheter regleras av Diskrimineringslagen (2014:958) där det står att alla förskolor varje år ska skriva en likabehandlingsplan. Den 1 januari 2015 skärptes Diskrimineringslagen när det gäller tillgänglighet i skolan. Lagen klassar numera bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler. Alla barn har också rätt att vistas på förskolan utan att bli utsatt för kränkande behandling. Denna rättighet uttrycks i Skollagen (2010:800) där det står att förskolorna ska skriva en plan mot kränkande behandling. Vi har valt att slå ihop dessa båda planer till en gemensam plan eftersom de på flera sätt går in i varandra. Vi kommer systematiskt och kontinuerligt arbeta med dessa på olika forum där pedagoger möts. 3

4 2. Grunduppgifter Källvägens förskola med en avdelning ligger i norra Sävedalen i Partille kommun, förskolan ingår i Ugglums förskolor och Stora Terrassens förskolas organisation. Ansvarig är förskolechef Ingela Martinez Löfgren som tillsammans med utvecklingspedagog Eva Svärd arbetar för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos barn som föräldrar och pedagoger. Vi som arbetar på Källvägens förskola har som målsättning att alla barn på förskolan ska erbjudas möjligheter att utveckla en större medvetenhet om hur mångfald utifrån ett likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. Vi vill verka för att alla barn och vuxna på vår förskola ska kunna vara och välja utifrån sig själva och sin egen person utan att begränsas av kön, etnicitet, social ställning, religion, könsidentitet, funktionshinder eller ålder. Vi kommer att arbeta för att alla barn ska känna sig välkomna, respekterade och trygga. Vårt mål är att inget barn ska utsättas för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Utifrån förskolans unika utgångspunkter som framkommit vid kartläggningen, kommer vi att arbeta utifrån likabehandlingsplanen, teamplanen och en lokal utvecklingsplan, LUP. Rubrikerna i det systematiska kvalitetsarbetets fokusområden är gemensamma i Partille kommun, det är Utveckling och lärande, Trygghet och likabehandling och Barns delaktighet och inflytande. Utifrån dessa fokusområden och den aktuella barngruppens behov skrivs en LUP. Genom att arbeta i olika projekt med fokus på frågor och tankar som berör dessa fokuspunkter utifrån barnens intressen kommer detta ständigt vara närvarande i verksamheten. Planen gäller från 1 november 2016 till 15 oktober

5 3. Utvärdering Förskolechefen är ansvarig för att planen utvärderas och att det varje år upprättas en ny. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder har diskuteras på gruppreflektioner, arbetsplatsträffar, i föräldraråd och på en studiedag. Gården på baksidan är bitvis svår att övervaka då det finns en del ytor som skyms av garagebyggnad, förråd och klätterställning. Här är det svårt att alltid se vad som sker i samspelet mellan barnen. Genom samtal med barnen har det framkommit att det har skett kränkningar. Mål: Utegården ska vara en trygg och säker miljö där alla barn ska kunna vistas utan risk för att utsättas för kränkningar eller trakasserier. Åtgärd: Pedagogerna ska organisera sig så att de har en god översyn också över de skymda ytorna på gården. Det innebär att när det är flera pedagoger ute så delar de upp sig för att lättare få en överblick över hela gården. Pedagogerna är delaktiga i barnens aktiviteter/lekar. Viktigt att vikarier informeras om hur utevistelse på gården är organiserad. Även samtala med barnen kring hur en trygg vistelse ute på gården bör vara. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Under höst- och vårtermin har vi jobbat medvetet med att alla barnen ska känna sig trygga. Detta har inneburit att vi pedagoger har delat oss så att vi har kunnat överblicka olika områden på gården. Då vi har varit närvarande pedagoger har vi kunnat hjälpa barnen att lösa eventuella konflikter så det inte har sker kränkande behandlingar mellan barnen. Detta riskområde kvarstår inför kommande läsår eftersom det är av stor vikt att pedagogerna organiserar sig på gården eftersom den är svår att överblicka. Inomhusmiljön består till viss del av små rum som kan vara svårövervakade. Vid omorganisationen av inomhusmiljön som gjordes innan sommarstängningen 2015 togs dörrar bort till två av dessa rum. Det har bidragit till ökad insyn för oss vuxna och minskar därmed risken för att det kan förekomma kränkningar mellan barnen. Mål: Inomhusmiljön ska vara en trygg och säker miljö för alla barn utan risk för att utsättas för kränkningar eller trakasserier. Åtgärd: För att ytterligare minska risken för kränkande behandling inomhus ska pedagogerna organisera sig så de har insyn i de olika rummen. Det innebär att pedagogerna sprider ut sig på avdelningen så de har en överblick över vad som sker i de olika miljöerna. Pedagogerna är delaktiga i barnens aktiviteter/lekar. Viktigt att informera vikarier om detta så de hur de ska göra. 5

6 Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Detta riskområde kvarstår inför kommande läsår eftersom det är av stor vikt att pedagogerna organiserar sig i de olika miljöerna eftersom lokalen är oöverskådlig. Lilla toaletten. Ett flertal gånger har det skett att barn släcker lampan när ett annat barn är på toaletten. Strömbrytaren sitter på väggen utanför toaletten. Detta har oftast skett när det har varit kö till toaletterna. Mål: Att barnen tryggt ska kunna använda sig av den lilla toaletten. Åtgärd: Att det finns en pedagog närvarande som har uppsyn över vad som sker när det är många barn som väntar på sin tur till toaletten. Även samtala med barnen om detta. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: I juni 2016 åtgärdades belysningen på lilla toaletten. Numera har vi en rörelsesensor som aktiverar belysningen när ett barn går in och strömbrytaren på utsidan är avaktiverad. Pedagogiskt förhållningssätt. I olika rutinsituationer under dagen finns möjlighet för barnen att utveckla olika förmågor och känna delaktighet. Vid för mycket stress vid genomförandet kan dessa möjligheter gå förlorade för barnen. Särskilt för de yngre barnen som ofta behöver mer tid på sig att genomföra saker. Mål: En lugn och trygg miljö vid olika rutinsituationer som ger goda möjligheter för barnen att utveckla olika förmågor och känna delaktighet. Åtgärd: Pedagogerna ser över hur nuvarande rutiner fungerar över dagen och ändrar de som inte fungerar tillfredsställande. Rutiner som kommer att ses över är måltidssituationer, toalettbesök/blöjbyte, på- och avklädning vid ut- och ingång i hallen och undanplockning efter lek/aktivitet. Se över att vi avsätter tillräcklig med tid till en rutin för att minimera stress som t ex vid blöjbyten, på- och avklädning, undanplockning mm. Viktigt att informera vikarier om ändrade rutiner. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. 6

7 Utvärdering: Vi har en tydlig struktur och ansvarsfördelning över hela dagen. Vid behov är vi flexibla och gör nödvändiga förändringar i vår verksamhet. Detta skapar trygghet och lugn för både barn och personal. Detta riskområde kvarstår inför kommande läsår eftersom det är av stor vikt att vi pedagoger fortsätter med en tydlig struktur i organisationen på förskolan. Tidsplan: Den nya planen kommer att följas upp och utvärderas under 2016/2017 med frågeställningarna, Hur blev det?, Hur ser vi det? och Vart ska vi? Arbetet sker kontinuerligt under läsåret och en första utvärdering görs i december En stor utvärdering för hela årets arbete görs i maj Vi tar vid varje reflektion, en gång per vecka, upp hur arbetet fortskrider. De mål som gäller miljö och material ser vi till att beställa och organisera för så snart som möjligt. 7

8 4. Främjande Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material. Mål: På Källvägens förskola ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola med visshet om att barnet inte kommer att utsättas för ensidig påverkan till förmån för den ena eller andra åskådningen. Vi vill skapa en atmosfär på vår förskola där vi alla ser olikheter som en tillgång! Insats: Genom att vi synliggör normer och värden både hos de vuxna och tillsammans med barnen, eftersom våra värderingar styr våra handlingar. Genom att ge barnen verktyg för att kunna kommunicera och socialisera med varandra, i olika sammanhang och konstellationer. Genom samtal med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad det betyder att alla är lika mycket värda. Genom att vi ser oss som medforskare tillsammans med barnen och kan på det sättet fånga upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer. Genom att vi ger alla barn möjlighet att sätta sina egna gränser och öva på konflikthantering. Hjälpa barnen att ta ansvar för varandra, visa solidaritet och tolerans. Genom att vi visar respekt gentemot alla, barn, kollegor, föräldrar och diskutera vårt gemensamma förhållningssätt kring hur vi bemöter varandra på huset. Genom att gruppera barnen på olika sätt för att möta olikheter och nya utmaningar. Genom att vi erbjuder barnen att vara delaktiga och utöva inflytande över sin vardag på förskolan på olika sätt. Vi bjuder in och erbjuder föräldrar att utöva delaktighet i vårt arbete med verksamheten genom daglig kontakt, information i Unikum om verksamhetsinnehåll, föräldramöten, samtal, föräldraråd mm. 8

9 Ansvar: All personal ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Vi utvärderar konternuerligt och systematiskt denna plan och kopplar även till vår Teamplan och Partille kommuns årshjul. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på förskolan. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/16 står bland annat följande skrivet: Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Lpfö98/16 Skolverket skriver följande: Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta aktivt i samhällslivet. (skolverket.se) 9

10 Diskrimineringsgrunderna Kön Mål: Ingen på Källvägens förskola ska diskrimineras på grund av sitt kön. Insats: Genom att synliggöra normer för könsskapande i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. En levande dialog kring vad vi erbjuder för material och vad det signalerar, hur vi talar till barnen, vad vi benämner dem som, hur vi tillsammans kan utmana de bilder av män och kvinnor som finns i vårt samhälle. Vi vill att barnen gör sina egna val utifrån nyfikenhet och intresse som människor och inte utifrån sin könstillhörighet. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen i deras lekar och stödjer dem att välja utanför normen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar. Med de yngsta barnen handlar detta mycket om de vuxnas bemötande. Hur bemöter de pojkar respektive flickor och hur påverkar det barnet och de andra barnens uppfattning. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 10

11 Etnisk tillhörighet Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sin etniska tillhörighet. Insats: Genom att synliggöra mångkulturella perspektiv i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på etnicitet. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm hos oss. Vi arbetar med vår pedagogiska miljö så den ska ge barnen möjlighet att få syn på individer med olika etnicitet. Det är viktigt att barn oavsett etniskt ursprung känner igen sig på vår förskola i materialet och i dialogen. Vi belyser andra perspektiv/ andra sätt att tänka och handla i diskussioner som vi har med barnen. Vi ser till att det finns litteratur som belyser olika sätt att leva och vara. För barn med annat modersmål skall det finnas böcker på barnens hemspråk och översättningar av material som behövs för föräldrainformation. Här har vi en öppen dialog med föräldrar för att veta hur vi kan mötas, vad som behövs. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 11

12 Religion eller annan trosuppfattning Mål: Ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Insats: Genom att synliggöra normer för religion eller annan trosuppfattning i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som de själva. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om t.ex. livet och döden när barnen initierar och låta barnen uttrycka sina tankar likväl som att vi lyfter olika perspektiv. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 12

13 Funktionshinder Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Insats: Genom att synliggöra normer för funktionshinder i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi använder ord som man behöver olika, man kan vara olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte alltid kan göra samma saker som de själva och insikt i hur det kan påverka. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om olika funktionshinder och gör barnen medvetna om att alla har olika förutsättningar och att det inte alltid behöver synas utanpå. Vi organiserar vår verksamhet utifrån en syn där alla barn ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Utifrån behov av kommunikationsstöd använder vi tecken och bilder som stöd i hela barngruppen. Vi får stöd och kompetensutveckling från Stödenheten i Partille. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 13

14 Sexuell läggning Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sexuell läggning. Insats: Genom att synliggöra normer för sexuell läggning i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi ifrågasätter stereotypa familjebildningar i leken, belyser att familjekonstellationer kan se olika ut, att man har rätt att älska vem man vill. Vi ger barnen möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som de själva men att alla måste respekteras för sina val. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 14

15 Ålder Mål: Ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av ålder. Insats: På Källvägens förskola har vi en åldersblandad barngrupp mellan 1-5 år. Under delar av dagen arbetar vi med åldersindelade grupper. Detta för att miljö och material på bästa möjliga sätt ska kunna tilltala och vara tillgängligt för en särskild åldersgrupp. I detta är vi medvetna om att barnen är olika och har olika behov av att överbygga dessa antaganden och få möjlighet att upptäcka och utforska över gränserna. Då vi har en åldersblandad barngrupp så sker detta naturligt då vi har gemensamma aktiviteter och rutiner under dagen där alla barnen möts och är tillsammans oavsett ålder. Vi vill arbeta för att alla barn har delaktighet och inflytande oavsett ålder. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. Vi tänker; Alla barn på förskolan är alla pedagogers barn! 15

16 5. Kartläggning och analys Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte i 2016/2017 års plan för likabehandling och plan mot kränkande behandling. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kartläggningsmetoder som vi använder oss av: Vi tittar igenom vad vi har för material på avdelningarna med fokus på likabehandling och diskrimineringsgrunderna, t.ex. vilka böcker, material erbjuder vi barnen? Hur ser miljön inom- och utomhus ut ur diskriminerings och kränkningsperspektiv? Hur ser miljön ut utifrån tillgänglighet? Vi vill göra både barn och föräldrar delaktiga i detta arbete. Husvandringar eller andra metoder för att få syn på var det kan ske kränkande behandling och i vilka områden barn känner sig otrygga på förskolan. Genom barnobservationer, barnintervjuer, dokumentation. Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet. Tillsammans med barnen ska vi använda materialet Stopp min kropp från Rädda Barnen och Kompisböckerna av Linda Palm. Vi erbjuder föräldrar att utöva delaktighet och inflytande genom att bjuda in dem och delta i diskussioner kring likabehandling på föräldramöten, drop-in, föräldraråd mm. Vi använder oss av kollegialt lärande för att hålla likabehandlingsarbetet levande. Litteratur som är aktuella just nu är: - Vad berättas om mig?, Bente Svenning - Pedagogisk miljö i tanke och handling, Linda Linder - Det synliga barnet, Martina Lundström 16

17 Analys: I vår kartläggning har framkommit följande riskområden: Gården på baksidan är bitvis svår att övervaka då det finns en del ytor som skyms av garagebyggnad, förråd och klätterställning. Här är det svårt att alltid se vad som sker i samspelet mellan barnen. Genom samtal med barnen har det framkommit att det har skett kränkningar. Inomhusmiljön består till viss del av små rum som kan vara svårövervakade. Lilla toaletten. Det har hänt att barn har öppnat eller hållit mot dörren när ett annat barn har varit på toaletten. Det har upplevts som stressande och i vissa fall som skrämmande för de barn som har drabbats. 17

18 6. Förebyggande Förebyggande åtgärder för de problem/riskområden som identifierats vid kartläggningen på förskolan. Gården på baksidan är bitvis svår att övervaka då det finns en del ytor som skyms av garagebyggnad, förråd och klätterställning. Här är det svårt att alltid se vad som sker i samspelet mellan barnen. Genom samtal med barnen har det framkommit att det har skett kränkningar. Mål: Utegården ska vara en trygg och säker miljö där alla barn ska kunna vistas utan risk för att utsättas för kränkningar eller trakasserier. Åtgärd: Pedagogerna ska organisera sig så att de har en god översyn också över de skymda ytorna på gården. Det innebär att när det är flera pedagoger ute så delar de upp sig för att lättare få en överblick över hela gården. Pedagogerna är delaktiga i barnens aktiviteter/lekar. Viktigt att vikarier informeras om hur utevistelse på gården är organiserad. Även samtala med barnen kring hur en trygg vistelse ute på gården bör vara. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj Inomhusmiljön består till viss del av små rum som kan vara svårövervakade. Mål: Inomhusmiljön ska vara en trygg och säker miljö för alla barn utan risk för att utsättas för kränkningar eller trakasserier. Åtgärd: För att ytterligare minska risken för kränkande behandling inomhus ska pedagogerna organisera sig så de har insyn i de olika rummen. Det innebär att pedagogerna sprider ut sig på avdelningen så de har en överblick över vad som sker i de olika miljöerna. Pedagogerna är delaktiga i barnens aktiviteter/lekar. Viktigt att informera vikarier om detta så de hur de ska göra. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten samt på möten med barnen, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj

19 Lilla toaletten. Det har hänt att barn har öppnat eller hållit mot dörren när ett annat barn har varit på toaletten. Det har upplevts som stressande och i vissa fall som skrämmande för de barn som har drabbats. Mål: Barnen ska känna sig trygga att kunna göra sina toalettbesök i en lugn och stressfri miljö. Åtgärd: Vi samtalar med barnen om vikten av att tryggt kunna gå på toaletten utan att bli störd. Det är också viktigt att informera vikarier så de är medvetna om detta. Att det finns en vuxen med vid toaletterna för att förhindra konflikter/utsatthet när fler barn ska besöka toaletterna. I möjligaste mån dela upp barnen så att det inte är så många barn på toaletten samtidigt. Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på möten med barnen, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj

20 7. Rutiner för akuta situationer 7.1 Policy På Källvägens förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens interagering med andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande dialog mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och vårdnadshavare om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling. När en pedagog får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten är denne skyldig att anmäla detta till förskolechef. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att anmäla till huvudman senast dagen efter händelsen. 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas inom och utomhus. Pedagoger och föräldrar ska vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion att diskutera hur det ser ut på förskolan. Skapa forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande hos både barn och vuxna. 7.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på förskolan. 7.4 Rutiner när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över miljö och struktur/organisation och samtalar med vårdnadshavaren. Pedagogerna dokumenterar och informerar förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra vidare informationen till huvudmannen. 20

21 7.5 Rutiner när barn kränks av personal I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande diskuteras den uppkomna situationen med berörd personal. Förskolechefen skall alltid informeras och händelsen dokumenteras. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och huvudmannen. 7.6 Rutiner för uppföljning När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp. När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras kontaktar chefen återigen huvudmannen. 7.7 Rutiner för dokumentation Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar dokumenterar och att handlingsplan upprättas när så krävs. 7.8 Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet när en kränkande handling har uppstått. 21

22 Bilagor Bilaga 1: Definitioner Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (2007/08:95). Fler definitioner finns i Skolverkets allmänna råd Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. I skolan och förskolan är det personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler eller liknande, tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. 2. Trakasserier Uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 3. Kränkande behandling Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras i verksamheten eller utanför. Kränkningar och trakasserier kan vara: Fysiska - till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar. Verbala - till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög. Psykosociala - till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning. Text- och eller bildburna - till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms. 22

23 Mobbning som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger och under en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. 4. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. Åtgärdande arbete Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 23

24 Bilaga 2: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; Förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier. Utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier. Krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med; Kön Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Kraven på en likabehandlingsplan är att; Det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. Upprättas årligen. Delaktighet av barn och elever. Redovisning av uppföljning av fjolårets åtgärder. Översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning. Klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet. Redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året. Rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation. 24

25 Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; Bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året, en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. (6 kap.10 ) Arbetsgång; När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. 25

26 Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp 26

27 Bilaga 3: Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete 27

28 Bilaga 4: Incidentrapport ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Personnummer: Skola: Läsår: Grupp/klass. Klasslärare/mentor: Anmälare: Beskrivning av händelsen: Inlämnat till rektor (datum): Rektor översänder anmälan till rektorschef inom ett dygn från inlämnad anmälan. Huvudmannens anteckningar: 28

29 UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen datum, plats etc. Inblandade Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. 29

30 Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Elev elev Elev - personal Kontaktade inblandades föräldrar, elevhälsoteamet etc. Åtgärder Utredning upprättad av Datum Planerat uppföljningssamtal 30

31 31