Sotenäs förskola. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling E-post: Telefon:

Transkript

1 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Sotenäs förskola Postadress: Partille kommun, Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: Telefon: Webbplats: Facebook:

2 Innehållsförteckning 1. Vision 3 2. Definitioner 3 3. Grunduppgifter 4 4. Utvärdering 5 5. Främjande arbete 6 6. Kartläggning och analys Förebyggande Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer på förskolan 12 Bilagor Bilaga 1: Lagstöd 13 Bilaga 2: Incidentrapport 15

3 1. Vår vision Alla barn och elever vill, vågar och kan ta huvudrollen i sitt eget liv. Vill om man kan istället för kan om man vill. Ross Greene I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att inget barn ska diskrimineras, trakasseras eller kränkas. Alla barn ska få möjlighet att söka sin identitet och vara autentiska. I ett lärande perspektiv innebär det att barn och elever från 1-16 år ska ges förutsättningar att utifrån egen förmåga kunna tillägna sig kunskaper, såväl genom att få möjlighet att göra egna erfarenheter som i samarbetsprocesser, i ett lustfyllt lärande och i en känsla av sammanhang. Ur ett vårdnadshavande perspektiv innebär det att föräldern trygg ska kunna lämna sitt barn i våra verksamheter då det finns plattformar och forum där delaktighet skapas. Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna. Alla barn på vår förskola ska ha samma rättigheter och behandlas på ett likvärdigt sätt oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, dessa rättigheter regleras av Diskrimineringslagen (2008:567). Alla barn har också rätt att vistas på förskolan utan att bli utsatt för kränkande behandling. Denna rättighet uttrycks i Skollagen (2010:800) där det står att förskolorna ska skriva en plan mot kränkande behandling. Förskolan ska arbeta med att: främja likabehandling förebygga diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier och kränkande behandling upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Dessa två planer, likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, har vi slagit ihop till en gemensam plan i arbetet för allas lika värde. Lagstöd se bilaga Definitioner Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Den 1 januari 2015 utökades skyddet för personer med funktionsnedsättning genom att bristande tillgänglighet infördes i diskrimineringslagen som en form av diskriminering. Skyddet avser situationer när en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte vidtagits. Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. 3

4 Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det främjande arbetet omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, samt riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifierats som risker. Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 3. Grunduppgifter Sotenäs förskola med 4 avdelningar, Nyfikenheten, Möjligheten, Lekfullheten och Utmaningen, ligger i norra Sävedalen i Partille kommun, förskolan ingår i en enhet tillsammans med Ugglumsledens förskola. Ansvarig är förskolechef Lisa Lindeberg som tillsammans med utvecklingspedagog Eva Svärd arbetar för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos barn som föräldrar och pedagoger. Mål Vi har som målsättning att alla barn på förskolan ska erbjudas möjligheter att utveckla en större medvetenhet om hur mångfald utifrån ett likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. Vi vill verka för att alla barn och vuxna på vår förskola ska kunna vara och välja utifrån sig själva och sin egen person utan att begränsas av kön, etnicitet, social ställning, religion, könsidentitet, funktionshinder eller ålder. Vi arbetar för att alla barn ska känna sig välkomna, respekterade och trygga. Vårt mål är att inget barn ska utsättas för diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier. Utifrån förskolans unika utgångspunkter som framkommit vid kartläggningen, arbetar vi utifrån likabehandlingsplanen, teamplanen och en lokal utvecklingsplan, LUP. Rubrikerna i det systematiska kvalitetsarbetets fokusområden är gemensamma i Partille kommun, det är Utveckling och lärande, Trygghet och likabehandling och Barns delaktighet och inflytande. Utifrån dessa fokusområden och den aktuella barngruppens behov skrivs en LUP. Genom att arbeta i olika projekt med fokus på frågor och tankar som berör dessa fokuspunkter utifrån barnens intressen kommer detta ständigt vara närvarande i verksamheten. 4

5 Partille kommuns årshjul för likabehandling i det systematiska kvalitetsarbetet Planen gäller från 15 oktober 2017 till 15 oktober Den nya planen publiceras på Partille kommuns hemsida. 4. Utvärdering Förskolechefen är ansvarig för att planen utvärderas och att det varje år upprättas en ny. I maj hade förskolechef, utvecklingspedagog och teampiloter en heldag då vi uppdaterade och reviderade hela vår likabehandlingsplan. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades på gruppreflektioner, arbetsplatsträffar, i föräldrarådet och på stängningsdagen i maj. Alla förskolans kapprum är små så med en närvarande pedagog har vi delat upp oss och försökt skapa en mjukare övergång. Vi är medvetna om att det är bra att planera hur barnens platser/fack är placerade i kapprummet för att undvika kränkningar och att barnen får möjlighet att hjälpa varandra. Genom vår närvaro uppmärksamma vi barnens toalettbesök eller snarare dem som inte låter andra barn göra sitt toalettbesök ifred. Vi behöver kontinuerligt ta upp rutiner för toalettbesök men också diskutera med barnen om varandras integritet och eventuella behov av enskildhet. På Möjligheten erbjuder vi toaletten i kapprummet för de barn som önskar ett lugnt/enskilt toalettbesök och på Utmaningen har vi försökt att hitta fler platser för att enbart tvätta händerna. Vi arbetar efter utefter de åtgärder som finns om att vi organiserar oss på gården. Det är svårt att ha överblick över hela utetorget när det är en pedagog ute. På utetorget på baksidan har vi fått ett staket som avgränsat hörnet vid huset och det innebär att uppsikten ökat. Vi har också skapat fler och mer nyanserade lärmiljöer och på så sätt skapat fler utmaningar för barnen. Detta har i sin tur lett till färre kränkningar och tillbud. Vi tycker det är viktigt att alla pedagoger är medvetna om att alla har ansvar för alla barn i huset. Tidsplan: Den nya planen kommer kontinuerligt att följas upp och utvärderas under 2017/2018 med frågeställningarna, Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? och Hur ser vi det? Vid reflektioner varje vecka och på kvällsmöten tar vi upp hur arbetet fortskrider. De mål som gäller miljö och material ser vi till att beställa och organisera för så snart som möjligt. Den årliga utvärderingen av planen görs i maj

6 5. Främjande Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla som vistas på förskolan och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material för att skapa en trygg förskolemiljö. Mål: På förskolan ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola med visshet om att barnet inte kommer att utsättas för ensidig påverkan till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan ska vara en diskriminerings och kränkningsfri zon där vi ser allas olikheter som en tillgång! Insats genom att: vi synliggör normer och värden både hos de vuxna och tillsammans med barnen, då våra värderingar styr våra handlingar ge barnen verktyg för att kunna kommunicera och socialisera med varandra, i olika sammanhang och konstellationer samtala med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad det betyder att alla är lika mycket värda vara aktivt närvarande och lyhörda pedagoger och på så sätt fånga upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer hjälpa barnen att ta ansvar för varandra, visa solidaritet och tolerans ger vi dem möjlighet att hitta sina egna gränser samt respektera andras vi visar respekt gentemot barn, kollegor, föräldrar och diskuterar vårt gemensamma förhållningssätt kring hur vi bemöter varandra på huset gruppera barnen på olika sätt för att möta olikheter och nya utmaningar vi erbjuder barnen att vara delaktiga och utöva inflytande över sin vardag på förskolan på olika sätt vi bjuder in och erbjuder föräldrar att utöva delaktighet i vårt arbete med verksamheten genom daglig kontakt, information i Unikum om verksamhetsinnehåll, föräldramöten, samtal, föräldraråd mm. vi tänker, Alla barn på förskolan är alla pedagogers barn!. Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Lpfö98/16 s.4) Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas. (Lpfö98/16, s.4) Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta aktivt i samhällslivet. (skolverket.se) Ansvar: Alla pedagoger/personal ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar ansvar för barngruppen och arbetet på förskolan. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar ansvar för att knyta ihop innehåll på pedagogiskt forum, husmöten och APT för att fortbilda alla pedagoger och hålla dokument och diskussionerna levande. 6

7 Diskrimineringsgrunderna Kön Mål: Ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av sitt kön. Insats: Genom att ha ett normkritiskt förhållningssätt i arbetslagen vill vi skapa en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. Vi strävar efter en levande dialog i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på förgivettaganden, att våga kritiskt granska det som ses som norm. En medvetenhet om vad vi erbjuder för material och hur vi arbetar med det, hur vi talar med barnen och hur vi tillsammans kan utmana de normativa bilder av män och kvinnor som finns i vårt samhälle. Vi vill att barnen gör sina egna val utifrån nyfikenhet och intresse som människor och inte utifrån sin könstillhörighet. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen i deras lekar och stödjer dem att välja utanför normen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar. Med de yngsta barnen handlar detta mycket om de vuxnas bemötande. Hur bemöter vi pojkar respektive flickor och hur påverkar det barnet och de andra barnens uppfattning. Ansvar: Alla pedagoger/personal. Etnisk tillhörighet Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sin etniska tillhörighet. Insats: Genom att synliggöra mångkulturella perspektiv i arbetslagen vill vi skapa en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra pedagogiska forum, husmöten och reflektioner lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på etnicitet. Vi strävar efter en levande dialog i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på förgivettaganden, att våga kritiskt granska det som ses som norm hos oss. Vi arbetar med vår pedagogiska miljö så den ska ge barnen möjlighet att få syn på olika etniciteter. Det är viktigt att barn oavsett etniskt ursprung känner igen sig på vår förskola i materialet och i dialogen. Vi belyser andra perspektiv, andra sätt att tänka och handla i diskussioner som vi har med barnen. Vi använder oss av en mångfald av material och lärmiljöer för att belysa olika kulturella sätt att leva och vara. Vid behov kan material översättas eller tolk anlitas. Vi har en öppen dialog med föräldrar för att veta hur vi kan mötas och vad som behövs utifrån familjers behov. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. (Lpfö 98/16 s.6) Ansvar: Alla pedagoger/personal. 7

8 Religion eller annan trosuppfattning Mål: Ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Insats: Genom att synliggöra normer för religion eller annan trosuppfattning i arbetslagen vill vi skapa en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra pedagogiska forum, husmöten och reflektioner lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på förgivettaganden, att våga kritiskt granska det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de tankar och frågor de har. Vi uppmuntrar till dialog mellan barnen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja och tycka likadant som de själva. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om t.ex. livet och döden när barnen initierar och låta barnen uttrycka sina tankar likväl som att vi lyfter olika perspektiv. Ansvar: Alla pedagoger/personal. Funktionsnedsättning Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Insats: Genom att synliggöra normer för funktionsnedsättningar i arbetslagen vill vi skapa en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra pedagogiska forum, husmöten och reflektioner lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på förgivettaganden, att våga kritiskt granska det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de tankar och frågor de har. Vi använder ord som man behöver olika, man kan vara olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte alltid kan göra samma saker som de själva och insikt i hur det kan påverka. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om olika funktionsnedsättningar och gör barnen medvetna om att alla har olika förutsättningar och att det inte alltid behöver synas utanpå. Vi ska organisera vår verksamhet utifrån en syn där alla barn ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Utifrån behov av kommunikationsstöd använder vi tecken och bilder som stöd i hela barngruppen. Vi kan få stöd och kompetensutveckling från Enheten för stöd och utveckling i Partille. Ansvar: Alla pedagoger/personal. 8

9 Sexuell läggning Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sexuell läggning. Insats: Genom att synliggöra normer för sexuell läggning i arbetslagen vill vi skapa en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra pedagogiska forum, husmöten och reflektioner lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på förgivettaganden, att våga kritiskt granska det som ses som norm. Vi belyser olika familjebildningar som kan uppstå i leken, familjekonstellationer kan se olika ut och att man har rätt att älska vem man vill. Vi ger barnen möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja och tycka likadant som de själva men att alla måste respekteras för sina val. Utifrån vardagliga upplevelserna, litteratur mm diskuterar vi barnens tankar och frågor. Ansvar: Alla pedagoger/personal. Ålder Mål: Ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av ålder. Insats: Genom att reflektera och föra en levande dialog i arbetslagen kring ålder och barns erfarenhet och förmågor vill vi skapa en medvetenhet hos varje pedagog att aktivt motverka åldersdiskriminering. Vi stöttar varandra för att få syn på förgivettaganden och att våga kritiskt granska det som ses som norm. Detta gör vi genom att på våra pedagogiska forum, husmöten och reflektioner lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. På våra förskolor strävar vi efter att varje barn oavsett ålder ska få delta utifrån sina egna förutsättningar i förskolans verksamhet. Vi är medvetna om att barnen är olika och har olika behov. Med barnen använder vi de vardagliga situationerna som uppstår och samtalar om frågor och tankar kring ålder och dess betydelse. Ansvar: Alla pedagoger/personal. 9

10 6. Kartläggning och analys Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte i 2017/2018 års plan. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kartläggningsmetoder som vi använder oss av: Vi tittar igenom vad vi har för material på avdelningarna med fokus på likabehandling och diskrimineringsgrunderna, t.ex. vilka böcker, material erbjuder vi barnen? Hur ser miljön inom- och utomhus ut ur diskriminerings och kränkningsperspektiv? Hur ser miljön ut utifrån tillgänglighet? Vi vill göra både barn och föräldrar delaktiga i detta arbete. Husvandringar eller andra metoder för att få syn på var det kan ske kränkande behandling och i vilka områden barn känner sig otrygga på förskolan. Genom barnobservationer, barnintervjuer, dokumentation. Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet. Tillsammans med barnen ska vi använda materialet Stopp min kropp från Rädda Barnen och Kompisböckerna av Linda Palm. Vi erbjuder föräldrar att utöva delaktighet och inflytande genom att bjuda in dem och delta i diskussioner kring likabehandling på föräldramöten, drop-in, föräldraråd mm. Vi använder oss av kollegialt lärande för att hålla likabehandlingsarbetet levande. Litteratur som är aktuella för pedagoger i vårt arbete: - Vad berättas om mig?, Bente Svenning - Pedagogisk miljö i tanke och handling, red. Linda Linder - Det synliga barnet, Martina Lundström - De yngsta barnen och läroplanen, Lena Edlund Vi utgår från Martina Lundströms föreläsningar på stängningsdagar om demokrati och inflytande. På reflektioner arbetar vi systematiskt med pedagogisk dokumentation i Unikum, ett verktyg för att utveckla verksamheten. Analys: I vår kartläggning har det framkommit följande riskområden där kränkningar kan ske. Kapprummen är trånga och ligger avsides vilket gör att det alltid måste finnas närvarande pedagoger för att förhindra att det sker kränkningar. Vi behöver också fortsätta att vara närvarande vid toalettbesök för att skapa en trygg toalettsituation. Utetorgen är stora och det finns många undanskymda platser där kränkningar kan ske. Utifrån diskrimineringsgrunderna behöver vi fokuserav på att alla barn på förskolan, även de yngre, får vara delaktiga och ha inflytande i sin dag på förskolan. Vi arbetar medvetet med våra lärmiljöer och har som mål att material och miljö ska spegla diskrimineringsgrunderna. För att ny personal ska få vetskap och insyn i vårt likabehandlingsarbete har utvecklingspedagogen ansvar för att de nyanställd på förskolan informeras om vikten av att planen hålls levande i det dagliga arbetet. 10

11 7. Förebyggande Vi arbetar utifrån att likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling hela tiden sammanflätar med teamplan och övriga pedagogiska uppdrag och finns med i det dagliga förebyggande arbetet på förskolan. I vår kartläggning har det framkommit följande riskområden: Kränkande behandling Mål: Kapprummen ska vara en trygg och kränkningsfri plats. Åtgärd: Att det alltid finns en vuxen som kan stötta och se barnen i kapprummet, försöka arbeta med att slussa barn i mindre grupper så att de kan få klä på sig i sin egen takt. Vi är medvetna om att det är bra att planera hur barnens platser/fack är placerade i kapprummet för att undvika kränkningar och att barnen får möjlighet att hjälpa varandra. Ansvar: Alla pedagoger Mål: Barnen ska känna sig trygga att kunna göra sina toalettbesök i en lugn och stressfri miljö utan att kränkas. Åtgärd: Att det finns en närvarande pedagog med vid toaletterna när många barn är på väg ut för att förhindra konflikter/utsatthet. Ta upp med barnen på möten vilka rutiner vi ska/måste ha vid toalettbesök. Ansvar: Alla pedagoger Mål: Utetorgen ska vara en trygg och säker miljö där alla barn ska kunna vistas utan risk för att utsättas för kränkningar. Åtgärd: Pedagogerna ska organisera sig så att de har en god översyn också över de skymda ytorna på gården. Det innebär att när det är flera pedagoger ute så delar de upp sig för att lättare få en överblick över hela gården. Pedagogerna är delaktiga i barnens aktiviteter/lekar. Viktigt att vikarier informeras om hur utevistelse på gården är organiserad. Även samtala med barnen kring hur en trygg vistelse ute på gården bör vara. Ansvar: Alla pedagoger Diskriminering Ålder Mål: Alla barn ska ha möjlighet att ha inflytande och vara delaktiga i sin dag på förskolan. Åtgärd: Utifrån det systematiska kvalitetsarbetet satsar vi på att öka pedagogers medvetenhet utifrån gällande styrdokument där diskrimineringsgrunden ingår. Ansvar: Alla pedagoger. 11

12 8. Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer i förskolan 8.1 Policy På vår förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens interagering med andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande dialog mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och vårdnadshavare om vad som menas med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När en pedagog får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten är denne skyldig att dokumentera och anmäla detta till förskolechef. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att anmäla till huvudman senast dagen efter händelsen. 8.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas inom och utomhus. Pedagoger och föräldrar ska vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion att diskutera hur det ser ut på förskolan. Skapa forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande hos både barn och vuxna. 8.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på förskolan. 8.4 Rutiner när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över miljö och struktur/organisation och samtalar med vårdnadshavaren. Pedagogerna dokumenterar och informerar förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra vidare informationen till huvudmannen. 8.5 Rutiner när barn kränks av personal I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande diskuteras den uppkomna situationen med berörd personal. Förskolechefen skall alltid informeras och händelsen dokumenteras. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och huvudmannen. 8.6 Rutiner för uppföljning När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp. När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras kontaktar chefen återigen huvudmannen. 8.7 Rutiner för dokumentation Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar dokumenterar och att handlingsplan upprättas när så krävs. 8.8 Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet när en kränkande handling har uppstått. 12

13 Bilagor Bilaga 1: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen) Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Nyheter i diskrimineringslagen Från och med 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Arbetsgivare och skolor får nu ett större ansvar att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och arbeta för lika rättigheter och möjligheter, säger Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska från årsskiftet bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det är en utvidgning jämfört med tidigare. Bestämmelserna om aktiva åtgärder i arbetslivet omfattade före årsskiftet endast kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Nu ska samtliga sju diskrimineringsgrunder inkluderas i det förebyggande och främjande arbetet. Nytt är också att reglerna innehåller anvisningar för hur arbetet ska genomföras löpande i olika steg. Det tidigare kravet på att ta fram en jämställdhetsplan respektive likabehandlingsplan har ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska även ta fram och följa upp riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. I arbetet ska arbetsgivare samverka med representanter för arbetstagare. Utbildningsanordnare ska samverka med dem som deltar i utbildningen, till exempel barn, elever och studenter samt, i rollen som arbetsgivare, med de anställda i verksamheterna. Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska själva utforma vilka konkreta åtgärder som ska genomföras. Det är aktörerna som har kunskap om den egna verksamheten och därmed kan genomföra de förändringar som krävs, säger Agneta Broberg. En annan nyhet är att alla arbetsgivare ska göra årliga lönekartläggningar för att förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetsgivare med minst tio anställda ska dessutom dokumentera arbetet med lönekartläggning. Fakta Aktiva åtgärder är ett främjande och förebyggande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på andra sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Bestämmelserna om aktiva åtgärder gäller för arbetsgivare och utbildningsanordnare. Till utbildningsanordnare räknas verksamheter som omfattas av skollagen, högskolelagen och lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. De nya reglerna innebär att arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i fyra steg. 13

14 Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska; undersöka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier (bestraffning) eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts åtgärda genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter följa upp och utvärdera arbetet Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande. Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet: bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10 ) Arbetsgång: 1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. 2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. 3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. 5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. 6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektorhuvudman enligt rutinerna ovan. Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling, se bilaga 2 14

15 Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp Bilaga 2: Incidentrapport Blanketter vid kränkande behandling finns att hämta på framsidan. Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling. Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling. 15