Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Ugglums förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Ugglums förskola

2 Innehållsförteckning 1. Vision 3 2. Grunduppgifter 4 3. Utvärdering 5 4. Främjande arbete 8 5. Kartläggning och analys Förebyggande insatser Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer på förskolan 20 Bilagor Bilaga 1: Definitioner 22 Bilaga 2: Lagstöd 24 Bilaga 3: Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete 27 Bilaga 4: Incidentrapport 28 2

3 Vår vision Alla barn och elever i Ugglums område och Stora Terrassens förskola vill, vågar och kan ta huvudrollen i sitt eget liv. Vill om man kan istället för kan om man vill. Ross Greene I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att inget barn ska diskrimineras, trakasseras eller kränkas. Alla barn ska få möjlighet att söka sin identitet och vara autentiska. I ett lärande perspektiv innebär det att barn och elever från 1-16 år ska ges förutsättningar att utifrån egen förmåga kunna tillägna sig kunskaper, såväl genom att få möjlighet att göra egna erfarenheter som i samarbetsprocesser, i ett lustfyllt lärande och i en känsla av sammanhang. Ur ett vårdnadshavande perspektiv innebär det att föräldern trygg ska kunna lämna sitt barn i våra verksamheter då det finns plattformar och forum där delaktighet skapas. Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna. Alla barn på vår förskola har samma rättigheter och behandlas på ett likvärdigt sätt oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Dessa rättigheter regleras av Diskrimineringslagen (2014:958) där det står att alla förskolor varje år ska skriva en likabehandlingsplan. Den 1 januari 2015 skärptes Diskrimineringslagen när det gäller tillgänglighet i skolan. Lagen klassar numera bristande tillgänglighet i alla skolformer som diskriminering. Bestämmelserna innefattar såväl undervisning som lokaler. Alla barn har också rätt att vistas på förskolan utan att bli utsatt för kränkande behandling. Denna rättighet uttrycks i Skollagen (2010:800) där det står att förskolorna ska skriva en plan mot kränkande behandling. Vi har valt att slå ihop dessa båda planer till en gemensam plan eftersom de på flera sätt går in i varandra. Vi kommer systematiskt och kontinuerligt arbeta med dessa på olika forum där pedagoger möts. 3

4 2. Grunduppgifter Ugglums förskola med 2 avdelningar, Solbacken och Pepparkakshuset, ligger i norra Sävedalen i Partille kommun. Solbacken och Pepparkakshuset ligger på samma tomt men i två olika hus där ett staket avdelar gårdarna. Förskolan ingår i Ugglums förskolor och Stora Terrassens förskolas organisation. Ansvarig är förskolechef Ingela Martinez Löfgren som tillsammans med utvecklingspedagog Eva Svärd arbetar för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos barn som föräldrar och pedagoger. Vi som arbetar på Ugglums förskola har som målsättning att alla barn på förskolan ska erbjudas möjligheter att utveckla en större medvetenhet om hur mångfald utifrån ett likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. Vi vill verka för att alla barn och vuxna på vår förskola ska kunna vara och välja utifrån sig själva och sin egen person utan att begränsas av kön, etnicitet, social ställning, religion, könsidentitet, funktionshinder eller ålder. Vi kommer att arbeta för att alla barn ska känna sig välkomna, respekterade och trygga. Vårt mål är att inget barn ska utsättas för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Utifrån förskolans unika utgångspunkter som framkommit vid kartläggningen, kommer vi att arbeta utifrån likabehandlingsplanen, teamplanen och en lokal utvecklingsplan, LUP. Rubrikerna i det systematiska kvalitetsarbetets fokusområden är gemensamma i Partille kommun, det är Utveckling och lärande, Trygghet och likabehandling och Barns delaktighet och inflytande. Utifrån dessa fokusområden och den aktuella barngruppens behov skrivs en LUP. Genom att arbeta i olika projekt med fokus på frågor och tankar som berör dessa fokuspunkter utifrån barnens intressen kommer detta ständigt vara närvarande i verksamheten. Planen gäller från 1 november 2016 till 15 oktober

5 3. Utvärdering Förskolechefen är ansvarig för att planen utvärderas och att det varje år upprättas en ny. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades på gruppreflektioner, arbetsplatsträffar och i föräldrarådet. Mål: Förskolans miljö ska vara trygg och inget barn ska bli bestulet på sin leksak, eller på annat sätt kränkt. Åtgärd: Vi vill arbeta nära barnen, så att barnen känner tillit till vuxna i vår vuxennärvaro. Vi begränsar valmöjligheter och utbud efter personaltäthet. Vi arbetar ofta enskilt i olika delar av miljön. Detta är en ständigt svag punkt vid personalfrånvaro som därför alltid kommer finnas med i likabehandlingsplanen. Ansvar: Alla pedagoger. Utvärdering: Denna punkt arbetas det dagligen med genom att vi vuxna delar upp oss i olika rum. Vi arbetar i mindre grupper och fysiskt nära barnen. Vi försöker ha en bra struktur som gynnar detta. Vi har begränsat valmöjligheterna och utbud efter personaltäthet. Vi upplever att kränkningar har minskat då vi pedagoger på så sätt fått en mindre yta att ha tillsyn över.. Mål: Vi vill att miljön ska vara utformad så att vi upptäcker varje tillfälle något barn blir uteslutet på diskrimineringsgrund. Åtgärd: Vi vill arbeta nära barnen, så att barnen känner tillit till vuxna i vår vuxennärvaro. Då kan vi lättare upptäcka och vid varje tillfälle samtala och reflektera tillsammans med barnen om vad som hände. Genom att vara medvetna om riskområdena kan vi bli bättre på att ha översyn på dem. När vi blir färre vuxna och måste vi begränsa utrymmen där vi vet att hierarkisk makt lätt testas om inte vuxna är närvarande. Vi arbetar vidare för att skapa en mer överskådlig gård, och i år installeras belysning på gårdarna. För att kunna begränsa utrymmet på gården när det är få vuxna krävs staketmoduler, eller andra tydliga markeringar som påminner barnen om vilka områden som är tillgängliga för tillfället. Detta gäller både bakom Solbacken och bakom Pepparkakshuset. Ansvar: Alla pedagoger. Utvärdering: Solbacken har fått en lyktstolpe, men det behövs ännu mer belysning på gården undervinterhalvåret. Vi är medvetna om riskområdena på vår gård, bakom uteförrådet, hörnet mot pepparkakshuset och på sommarhalvåret även bakom vinbärsbuskarna. Vi pedagoger försöker alltid fördela oss över hela gården. Ett staket behövs på baksidan av Solbacken vid soptunnorna. Avgränsningar på gården vid Pepparkakshuset har gett bättre översyn och närmare kontakt med barnen. Vi delar upp barngruppen vilket ger en bättre överblick. 5

6 När vi blir färre vuxna behöver vi begränsa vad som kan erbjudas, så att vi alltid har möjlighet till en god tillsyn så att risken att något barn diskrimineras minimeras. Vi arbetar vidare för att skapa en mer överskådlig gård och förra året installerades belysning samt avskärmningar i form av fler grindar på gården på Pepparkakshuset. Detta resulterade i att gården blev mer begränsad till ytan. På det sättet blir den lättare för pedagogerna att ha överblick på och därmed ökar säkerheten. Belysningen kommer under hösten att ses över och förbättras ytterligare. Mål: Vi vill att vår miljö ska vara mångsidig och vara användbart utifrån ett likabehandlingsarbete. Åtgärd: Vi fortsätter att använda biblioteket och lånar böcker som belyser olika kulturella och etniska tillhörigheter och familjekonstellationer. Vi gör något gemensamt under läsåret på hela förskolan som belyser vår mångkulturalitet, utifrån hemkultur. Vi delger barnen de erfarenheter vi har av andra kulturer i berättelser eller bildspel, och bjuder in barnen till att visa sina erfarenheter och lyfta fram olikheter. Ansvar: Alla pedagoger. Utvärdering: Vi har fortsatt låna böcker som belyser olika kulturella och etniska tillhörigheter och familjekonstellationer. Då några av barnen varit utomlands har de berättat om hur det var där, vad man åt för mat osv. Vi har även tittat på bilder från olika länder och pratat om olika språk. Vi har sätt att barnen i större utsträckning leker könsblandat i miljöerna efter att vi ändrat placering av visst material så att det blandas mer utifrån vilka som varit intresserade av specifikt material t.ex. bilar ihop med My Little Ponnys. Det har gjort att barnen inte grupperar sig i samma utsträckning utifrån kön. Mål: En förskola utan retningar puttningar och hot. Åtgärd: Detta är alltid ett område vi måste arbeta med på förskolan. Vi arbetar med flanosagor och massage som utvecklar tal och kroppsspråket, för att ge vägar att lösa konflikter verbalt. Vi arbetar i mindre grupper styrda av pedagoger så att vi når alla barn. Det är viktigt att arbeta nära barnen och vi uppmuntrar barnen att leka med nya kompisar, vilket vi även styr dem till ibland. När vi upptäcker att någon retar eller hotar är det viktigt att vi tydligt markerar att det inte är ok. Det är viktigt att alla tar sig tid att reflektera tillsammans med de inblandade barnen innan lek kan återupptas. Ansvar: Alla vuxna i barnens närhet. Utvärdering: Detta område arbetar vi med dagligen. Vi upplever att vår barngrupp under vårterminen blivit mer empatisk samt förstått innebörden av att samarbeta. Vi har arbetat mycket med Vi-känslan både i helgrupp och i mindre grupp. 6

7 Mål: Att ha en miljö tillgänglig för alla och ökad förståelse för funktionshinder. Åtgärd: Vi arbetar i små grupper så att alla får möjlighet att vara med på sina villkor. Vi ser över den fysiska miljön så för att se om den är lättillgänglig, med t.ex. handfat i rätt höjd eller trösklar. Det som har förts in i miljörondsprotokollet måste tidsbestämmas. Vi vill köpa anpassade tvålhållare som är enkla för barnen att använda. Vi ser på TV, t.ex. Barn på Sjukhus och testar på att t.ex. äta med en hand, eller med ögonbindel mm och reflekterar med barngruppen. Ansvar: Pedagoger Utvärdering: Vi pratar mycket med barnen att alla är olika. Vi tar hjälp av lärplatta/projektor och tittar t.ex. på Dunder som förklarar hur det är att vara på olika mottagningar på barnsjukhuset. Trösklar finns fortfarande kvar på Solbacken och det saknas tvålhållare. Tidsplan: Den nya planen kommer att följas upp och utvärderas under 2016/2017 med frågeställningarna, Hur blev det? och Vart ska vi? Arbetet sker kontinuerligt under läsåret och en första utvärdering görs i december En stor utvärdering för hela årets arbete görs i maj Vi tar vid varje reflektion, en gång per vecka, upp hur arbetet fortskrider. De mål som gäller miljö och material ser vi till att beställa och organisera för så snart som möjligt. 7

8 4. Främjande Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material. Mål: På Ugglums förskola ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola med visshet om att barnet inte kommer att utsättas för ensidig påverkan till förmån för den ena eller andra åskådningen. Vi vill skapa en atmosfär på vår förskola där vi alla ser olikheter som en tillgång! Insats: Genom att vi synliggör normer och värden både hos de vuxna och tillsammans med barnen, eftersom våra värderingar styr våra handlingar. Genom att ge barnen verktyg för att kunna kommunicera och socialisera med varandra, i olika sammanhang och konstellationer. Genom samtal med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad det betyder att alla är lika mycket värda. Genom att vi ser oss som medforskare tillsammans med barnen och kan på det sättet fånga upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer. Genom att vi ger alla barn möjlighet att sätta sina egna gränser och öva på konflikthantering. Hjälpa barnen att ta ansvar för varandra, visa solidaritet och tolerans. Genom att vi visar respekt gentemot alla, barn, kollegor, föräldrar och diskutera vårt gemensamma förhållningssätt kring hur vi bemöter varandra på huset. Genom att gruppera barnen på olika sätt för att möta olikheter och nya utmaningar. Genom att vi erbjuder barnen att vara delaktiga och utöva inflytande över sin vardag på förskolan på olika sätt. Vi bjuder in och erbjuder föräldrar att utöva delaktighet i vårt arbete med verksamheten genom daglig kontakt, information i Unikum om verksamhetsinnehåll, föräldramöten, samtal, föräldraråd mm. 8

9 Ansvar: All personal ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Vi utvärderar konternuerligt och systematiskt denna plan och kopplar även till vår Teamplan och Partille kommuns årshjul. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på förskolan. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/16 står bland annat följande skrivet: Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Lpfö98/16 Skolverket skriver följande: Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta aktivt i samhällslivet. (skolverket.se) 9

10 Diskrimineringsgrunderna Kön Mål: Ingen på Ugglums förskola ska diskrimineras på grund av sitt kön. Insats: Genom att synliggöra normer för könsskapande i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. En levande dialog kring vad vi erbjuder för material och vad det signalerar, hur vi talar till barnen, vad vi benämner dem som, hur vi tillsammans kan utmana de bilder av män och kvinnor som finns i vårt samhälle. Vi vill att barnen gör sina egna val utifrån nyfikenhet och intresse som människor och inte utifrån sin könstillhörighet. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen i deras lekar och stödjer dem att välja utanför normen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar. Med de yngsta barnen handlar detta mycket om de vuxnas bemötande. Hur bemöter de pojkar respektive flickor och hur påverkar det barnet och de andra barnens uppfattning. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 10

11 Etnisk tillhörighet Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sin etniska tillhörighet. Insats: Genom att synliggöra mångkulturella perspektiv i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på etnicitet. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm hos oss. Vi arbetar med vår pedagogiska miljö så den ska ge barnen möjlighet att få syn på individer med olika etnicitet. Det är viktigt att barn oavsett etniskt ursprung känner igen sig på vår förskola i materialet och i dialogen. Vi belyser andra perspektiv/ andra sätt att tänka och handla i diskussioner som vi har med barnen. Vi ser till att det finns litteratur som belyser olika sätt att leva och vara. För barn med annat modersmål skall det finnas böcker på barnens hemspråk och översättningar av material som behövs för föräldrainformation. Här har vi en öppen dialog med föräldrar för att veta hur vi kan mötas, vad som behövs. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 11

12 Religion eller annan trosuppfattning Mål: Ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Insats: Genom att synliggöra normer för religion eller annan trosuppfattning i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen, använder ord som det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som de själva. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om t.ex. livet och döden när barnen initierar och låta barnen uttrycka sina tankar likväl som att vi lyfter olika perspektiv. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 12

13 Funktionshinder Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Insats: Genom att synliggöra normer för funktionshinder i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi använder ord som man behöver olika, man kan vara olika för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte alltid kan göra samma saker som de själva och insikt i hur det kan påverka. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om olika funktionshinder och gör barnen medvetna om att alla har olika förutsättningar och att det inte alltid behöver synas utanpå. Vi organiserar vår verksamhet utifrån en syn där alla barn ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar. Utifrån behov av kommunikationsstöd använder vi tecken och bilder som stöd i hela barngruppen. Vi får stöd och kompetensutveckling från Stödenheten i Partille. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 13

14 Sexuell läggning Mål: Ingen på vår förskola ska känna sig diskriminerad på grund av sexuell läggning. Insats: Genom att synliggöra normer för sexuell läggning i arbetslagen så skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra reflektioner, husmöten och pedagogiska forum lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande dialog tillsammans i arbetslagen där vi stöttar varandra för att få syn på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm. Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån de föreställningar de har. Vi ifrågasätter stereotypa familjebildningar i leken, belyser att familjekonstellationer kan se olika ut, att man har rätt att älska vem man vill. Vi ger barnen möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som de själva men att alla måste respekteras för sina val. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. 14

15 Ålder Mål: Ingen på vår förskola ska diskrimineras på grund av ålder. Insats: På Ugglums förskola arbetar vi med åldersindelade grupper, 1-3 åringar på Solbacken och 3-5 åringar på pepparkakshuset. Dessutom arbetar vi med åldershomogena grupper under veckans dagar. Detta för att miljö och material på bästa möjliga sätt ska kunna tilltala och vara tillgängligt för en särskild åldersgrupp. I detta är vi medvetna om att barnen är olika och har olika behov av att överbygga dessa antaganden och få möjlighet att upptäcka och utforska över gränserna. Därför arbetar vi för att barnen ska mötas både utomhus på våra gemensamma gårdar och inomhus i olika sociala sammanhang. Med barnen arbetar vi för att skapa en gemenskap över avdelningarna och låta dem få syn på hur de behöver varandra på olika sätt oavsett ålder. Ansvar: Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året. Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset. Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog tar särskilt ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande. Vi tänker; Alla barn på förskolan är alla pedagogers barn! 15

16 5. Kartläggning och analys Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte i 2016/2017 års plan för likabehandling och plan mot kränkande behandling. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kartläggningsmetoder som vi använder oss av: Vi tittar igenom vad vi har för material på avdelningarna med fokus på likabehandling och diskrimineringsgrunderna, t.ex. vilka böcker, material erbjuder vi barnen? Hur ser miljön inom- och utomhus ut ur diskriminerings och kränkningsperspektiv? Hur ser miljön ut utifrån tillgänglighet? Vi vill göra både barn och föräldrar delaktiga i detta arbete. Husvandringar eller andra metoder för att få syn på var det kan ske kränkande behandling och i vilka områden barn känner sig otrygga på förskolan. Genom barnobservationer, barnintervjuer, dokumentation. Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och vuxna och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet. Tillsammans med barnen ska vi använda materialet Stopp min kropp från Rädda Barnen och Kompisböckerna av Linda Palm. Vi erbjuder föräldrar att utöva delaktighet och inflytande genom att bjuda in dem och delta i diskussioner kring likabehandling på föräldramöten, drop-in, föräldraråd mm. Vi använder oss av kollegialt lärande för att hålla likabehandlingsarbetet levande. Litteratur som är aktuella just nu är: - Vad berättas om mig?, Bente Svenning - Pedagogisk miljö i tanke och handling, Linda Linder - Det synliga barnet, Martina Lundström 16

17 Analys: I vår kartläggning har det framkommit följande riskområden: Gårdarna är bitvis svår att övervaka bakom Solbackens förråd, bakom vinbärsbuskarna, baksidan av Solbacken, vid trästaketet i slänten för båda avdelningarna, bakom Pepparkakshusets förråd, lekstuga samt vid ytterdörren på norra delen av gården. Här är det svårt att alltid se vad som sker i samspelet mellan barnen. Genom samtal med barnen har det framkommit att det har skett kränkningar. Vi ser att det emellanåt finns tendenser till utfrysning och/eller kränkningar bland barnen, men även barn gentemot vuxna på förskolan. Vi har också upptäckt att det ibland förekommer att barn utesluter andra barn. Hos de yngre barnen som t.ex. inte alltid har ett utvecklat språk eller kommit så långt i det sociala samspelet, kan det ske puttningar, rivningar samt bitningar. Vi har märkt att vi enbart uppmärksammar, firar traditioner som är traditionellt västerländska. När vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt bland barn har vi upptäckt att de har starka värderingar i vad som är för tjejer och vad som är för killar. 17

18 6. Förebyggande insatser Förebyggande åtgärder för de problem/riskområden som identifierats vid kartläggningen på förskolan samt målen från föregående plan. Gårdarna är bitvis svår att övervaka bakom Solbackens förråd, bakom vinbärsbuskarna, baksidan av Solbacken, vid trästaketet i slänten för bägge avdelningarna, bakom Pepparkakshusets förråd. Här är det svårt att alltid se vad som sker i samspelet mellan barnen. Genom samtal med barnen har det framkommit att det har skett kränkningar. Mål: Förskolans miljö ska vara trygg och inget barn ska uppleva kränkningar av någon form Åtgärd: Vi arbetar vidare för att skapa en mer överskådlig gård. Vi vuxna delar upp oss ute på gården och ansvarar för olika områden/delar av gården. Vi arbetar vidare för att skapa en mer överskådlig gård, mer utebelysning krävs (ej punktbelysning). För att kunna begränsa utrymmet på gården, krävs staketmoduler bakom Solbackens uteförråd, två staket på vardera sidan om uteförrådet. På Pepparkakshuset förs en dialog med barnen om vart på gården man kan leka, de stunder man är få pedagoger. Vi vill arbeta nära barnen, så att barnen känner tillit till oss vuxna. Då kan vi lättare upptäcka och vid varje tillfälle samtala och reflektera tillsammans med barnen om vad som hände. Genom att vara medvetna om riskområdena kan vi tillsammans skapa miljöer där trygghet är i fokus. När vi blir färre vuxna behöver vi begränsa valen som erbjuds, så att vi alltid har möjlighet till en god tillsyn så att risken att något barn diskrimineras minimeras Ansvar: Alla pedagoger på förskolan/förskolechef/partillebo Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj Vi har märkt att vi oftare uppmärksammar, firar traditioner som är traditionellt västerländska än andra kulturers firande. Mål: Vi vill att vår verksamhet ska erbjuda möjlighet för att utveckla förståelse för andra kulturer. Åtgärd: Vi fortsätter att använda biblioteket och lånar böcker som belyser olika kulturella och etniska tillhörigheter. Vi delger barnen de erfarenheter vi har av andra kulturer via sång, musik, dans samt bildspel. Detta diskuterar vi sedan tillsammans med barnen i mindre grupper. Ansvar: Alla pedagoger på förskolan. 18

19 Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj Vi ser att det emellanåt finns tendenser till utfrysning och/eller kränkningar bland barnen, men även barn gentemot vuxna på förskolan. Vi har också upptäckt att det ibland förekommer att barn utesluter andra barn. Fysiskt agerande såsom puttningar och rivningar. Mål: En förskola utan retningar, puttningar och kränkningar. Åtgärd: Vi fortsätter att arbeta med olikheter som en tillgång. Det är viktigt att arbeta nära barnen och vi uppmuntrar barnen att leka med nya kompisar, vilket vi även styr dem till ibland. När vi upptäcker att någon retar/kränker är det viktigt att vi tydligt markerar att det inte är ok. Det är viktigt att alla tar sig tid att reflektera tillsammans med de inblandade barnen innan lek kan återupptas. Vi arbetar med flanosagor och massage som utvecklar tal och kroppsspråket, samt ett nytt bokmaterial som tar upp hur man är och agerar med varandra. Vi tänker att rätt förhållningssätt är väldigt viktigt, vi samtalar med föräldrarna om hur vi tillsammans med dem kan lägga upp förhållningsstrategier så att vi kan vägleda barnen på bästa sätt. Ansvar: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj När vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt bland barnen har vi upptäckt att de har starka värderingar i vad som är för tjejer och vad som är för killar. Mål: Alla barn ska ha samma möjligheter att utveckla intressen och förmågor, utan att begränsas av stereotypa uppfattningar Åtgärd: Vi läser böcker och tittar på lärfilm som visar på att det finns många olika sätt att vara på som flicka och pojke. Vi diskuterar vid många olika tillfällen tillsammans med barnen. Vi uppmuntrar barnen att välja utifrån vad de känner för att göra. Vi ändrar om i miljöerna då vi märkt att vissa utrymmen används mer frekvent av ett kön. Ansvar: Alla pedagoger på förskolan. Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2016 och maj

20 7. Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer i förskolan 7.1 Policy På Ugglums förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens interagering med andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande dialog mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och vårdnadshavare om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling. När en pedagog får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten är denne skyldig att anmäla detta till förskolechef. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att anmäla till huvudman senast dagen efter händelsen. 7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas inom och utomhus. Pedagoger och föräldrar ska vara uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar. Det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion att diskutera hur det ser ut på förskolan. Skapa forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande hos både barn och vuxna. 7.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på förskolan. 7.4 Rutiner när barn kränks av andra barn Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över miljö och struktur/organisation och samtalar med vårdnadshavaren.. Pedagogerna dokumenterar och informerar förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra vidare informationen till huvudmannen. 20

21 7.5 Rutiner när barn kränks av personal I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande diskuteras den uppkomna situationen med berörd personal. Förskolechefen skall alltid informeras och händelsen dokumenteras. Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och huvudmannen. 7.6 Rutiner för uppföljning När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp. När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras kontaktar chefen återigen huvudmannen. 7.7 Rutiner för dokumentation Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar dokumenterar och att handlingsplan upprättas när så krävs. 7.8 Ansvarsförhållande Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet när en kränkande handling har uppstått. 21

22 Bilagor Bilaga 1: Definitioner Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (2007/08:95). Fler definitioner finns i Skolverkets allmänna råd Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. I skolan och förskolan är det personalen eller huvudmannen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler eller liknande, tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. 2. Trakasserier Uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 3. Kränkande behandling Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras i verksamheten eller utanför. Kränkningar och trakasserier kan vara: Fysiska - till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar. Verbala - till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög. Psykosociala - till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning. Text- och eller bildburna - till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms, mms. 22

23 Mobbning som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger och under en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. 4. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen. Åtgärdande arbete Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 23

24 Bilaga 2: Lagstöd Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på: FN:s konvention om mänskliga rättigheter Barnkonventionen Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges; Förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier. Utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier. Krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Upprättande av likabehandlingsplan varje år. Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med; Kön Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Kraven på en likabehandlingsplan är att; Det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. Upprättas årligen. Delaktighet av barn och elever. Redovisning av uppföljning av fjolårets åtgärder. Översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning. Klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet. Redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året. Rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation. 24

25 Skollagen (2010:800) Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet; Bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året, en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. (6 kap.10 ) Arbetsgång; När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor-huvudman enligt rutinerna ovan. 25

26 Akuta händelser Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling. Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts. Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Andra lagar Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är: Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap 1 (anmälningsskyldighet) Diskrimineringslagen (2008:567) Regeringsformen 1 kap. 2 Europakonventionen Artikel 14 Förbud mot diskriminering EG-direktiven Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken: Misshandel Olaga hot Olaga tvång Ofredande Trakasserier Förtal Sexuellt ofredande Hets mot folkgrupp 26

27 Bilaga 3: Partille kommuns årshjul för systematiskt kvalitetsarbete 27

28 Bilaga 4: Incidentrapport ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Personnummer: Skola: Läsår: Grupp/klass. Klasslärare/mentor: Anmälare: Beskrivning av händelsen: Inlämnat till rektor (datum): Rektor översänder anmälan till rektorschef inom ett dygn från inlämnad anmälan. Huvudmannens anteckningar: 28

29 UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING Ort och datum: Elev: Skola: Grupp/Klass: Personnummer: Läsår: Ansvarig pedagog/ arbetslag: Beskrivning av händelsen datum, plats etc. Inblandade Vilken typ av kränkning rör utredningen? Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund. 29

30 Kränkningens uttryckssätt: Fysiskt Verbalt Psykosocialt Digitalt/textburet Kränkningen avser: Elev elev Elev - personal Kontaktade inblandades föräldrar, elevhälsoteamet etc. Åtgärder Utredning upprättad av Datum Planerat uppföljningssamtal 30

31 31