årsredovisning 2012 KIl.se

Transkript

1 årsredovisning KIl.se

2

3 Innehåll Förord 4 Vision 6 Kils kommuns organisation 7 Vart gick skattepengarna? 8 Förvaltningsberättelse 9 Personalstatistik 19 Sammandrag per nämnd och styrelse 22 Kommunstyrelsen 23 Miljö- och byggnadsnämnden 27 Tekniska nämnden 29 Kommunens va-verksamhet 34 Resultaträkning va-verksamhet 35 Balansräkning va-verksamhet 35 Noter va-verksamhet 36 Barn- och utbildningsnämnden 37 Socialnämnden 41 Samverkansnämnden 46 Valnämnden 48 Revisionen 49 Kils Energi AB och Kils Avfallshantering AB 51 Hantverkshuset i Kil AB 52 Kilsbostäder AB och Kil Vision AB 53 Kil i korthet Viktiga händelser under året Byggstart ny/ombyggnation Sannerudsskolan 7 9. Flera kulturarrangemang i samband med firandet av Kil 40 år. Två nya lägenhetshus i centrala Kil. Utbyggnad av fiber har startat. Befolkningen ökar. Konstgräsplan invigd. Extremt många utredningar av barn och ungdomar som resulterat i många fler institutionsplaceringar än vi tidigare haft. Kommunens resultaträkning 54 Kommunens balansräkning 55 Kommunens kassaflödesanalys 56 Kommunens noter 57 Sammanställd resultaträkning 60 Sammanställd balansräkning 61 Sammanställd kassaflödesanalys 62 Sammanställda noter 63 Redovisningsprinciper 64 Begreppsförklaringar 65 Kils kommuns årsredovisning Innehåll 3

4 Förord När verksamhetsåret ska beskrivas kan det göras med orden det går bra för Kils kommun. Årets befolkningsökning på 100 personer är den största sedan 1970-talet. Det ekonomiska resultatet blev också mycket bra. Sammantaget blev överskottet för Kils kommun med sina bolag 23,8 miljoner kronor. Även med engångsintäkten från AFA- försäkringen fråndragen klarade kommunen budgeterat resultat. Samtliga fem kommunala bolag är med och bidrar till det totala överskottet. Kommunens verksamheter har på ett skickligt sätt förmått anpassa sina verksamheter efter budget. Allt detta är positivt för Kils kommun, för våra anställda och sist men inte minst för alla våra kommun- invånare. Jag vill rikta ett uppskattande tack till alla medarbetare inom koncernen Kils kommun som medverkat till detta goda resultat. Eftersom Kils kommun har en hög skuldsättning, högre än vad som är vanligt på kommunal nivå, är det viktigt att kunna visa de överskottnivåer som kommunen gjort under senare år. Då minskar behovet av upplåning till våra just nu omfattande investeringar. När den nya Sannerudsskolan står klar behöver investeringarna landa på en lägre och mer normal nivå för att skapa ökat utrymme för amorteringar av kommunala lån. Det är viktigt att kostnaderna för driften av hela den kommunala verksamheten kan bäras av sin befolkning. 4 Förord Kils kommuns årsredovisning

5 I Kils kommuns historia finns inslag av obalans, där kostnaden för gemensam service övervältrats till kommande generationer. Detta är inte hållbart och uthåll igt. Det är vår ambition att varje generation bär sina egna kostnader. Då kan långsiktig stabilitet byggas och kommunal service också tryggas för framtiden. Att tänka långsiktigt är därför en viktig sak. Men det är också viktigt att här och nu vara närvarande med kommunala välfärdstjänster och möta kommunmedborgarnas behov. Bra vägar och övriga kommunikationer, trygg omsorg och skola är viktiga former av kommunal service som behöver erbjudas våra medborgare. Därför är det viktigt att balansera dagens behov med de framtida. Arbetet med att utveckla Kil till en ännu mer attraktiv kommun för boende och företagande har varit viktiga mål för kommunen. Ombyggnaden av Sannerudsskolan till Sveriges bästa skola fortsätter planenligt och förväntningarna på slutresultatet är höga. De två nya hyres husen i centrum, Hammaren och Städet, som blev klara för inflyttning under hösten fyllde ett efterlängtat behov och bidrog starkt till kommunens befolkningsökning. Den nya konstgräsplanen som invigdes under sommaren har uppfyllt förväntningarna och varit till stor glädje för de bollintresserade. Årets kulturarrangemang i Kil har väckt positiv uppmärksamhet även utanför kommunen. Konstprojektet Tomma rum samt kommunens 40-årsfirande på Gröna Torget lockade många Kilsbor och grannar till fest och inspiration. Kommunens arbete med bredbandsutbyggnaden har under året tagit ett viktigt steg framåt genom att första stamfiberledningen utanför tätorten nu byggts. Fagerås är som första ort sammanbunden med Kilvisions nät och under 2013 väntas byanätet i Fagerås stå färdigt. Under året har planläggning av hela kommunens fibernät inletts med kommunens stöd. Sammantaget har årets satsningar bidragit till att sätta Kil på kartan och visar att Kil kan och har ambitioner. Vår vision Kil - på rätt spår har fått förstärkt innehåll under det gångna året och gett oss ökad självtillit. Genom bland annat skapandet av den nya tillväxt enheten inför 2013 kommer vi att fortsätta utveckla Kils kommun som en trygg och inspirerande del av Värmland för boende och företagande. Georg Forsberg (C) Mikael Johansson (S) Kils kommuns årsredovisning Förord 5

6 VIsIon KIl den trygga mötesplatsen, en KraFtKälla För utveckling och Välmående Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss Den goda gemenskapen mellan människor i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i vardagen Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen den FamIlJeVänlIga och omhändertagande Kommunen med ValFrIhet Den mest familjevänliga kommunen i regionen Det bästa boendealternativet för alla åldrar Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från människans behov KIl.se 6 Kommunens VIsIon KIls Kommuns årsredovisning

7 Kils kommuns organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE Samverkansnämnden Överförmyndarnämnden Kommunrevisionen Valnämnden Barn- och utbildningsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning SFI Miljö och hälsoskydd Plan- och byggnadsfrågr Naturvård Gemensam ledning Kultur och fritid Kost Näringsliv Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Stöd till funktionshindrade Fastigheter Vägar Parker Lek- och idrottsanl. Vatten och avlopp Kilsbostäder AB Hantverkshuset i Kil AB Kils Energi AB Kilvision AB Kils Avfallshantering AB Kommunen samverkar i följande nämnder och gemensamma kommunalförbund: 1. Överförmyndarnämnden i samverkan 6. Fryksdalens samordningsförbund 2. Drift- och servicenämden 7. Värmlands läns kalkningsförbund 3. Hjälpmedelsnämnden 8. Värmlands läns vårdförbund 4. Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund 9. Gemensam kost- och servicenämnd 5. Region Värmland 10. Karlstadregionens krisledningsnämnd vid extraordinära händelser Kils kommuns årsredovisning Kil kommuns organisation 7

8 Vart gick skattepengarna? 100 Kr I skatt, Vad går pengarna till? Skola och förskola varav förskola varav grundskola varav gymnasieskola Vård och omsorg varav särskilt boende varav eget boende varav ekonomiskt bistånd 45,02 kr 9,95 kr 22,05 kr 8,07 kr 32,63 kr 8,42 kr 6,62 kr 1,94 kr Kommunal service, bland annat kultur, fritid, bibliotek, kost färdtjänst varav räddningstjänst varav buss och tåg 11,55 kr 1,42 kr 1,70 kr Bygglov, livsmedelstillsyn, mm Gator och vägar 0,51 kr 5,54 kr Övrig politisk verksamhet 4,75 kr så här Får Kommunen sina pengar: Intäkter för kommunal service Finansiella intäkter Skatter och bidrag 8 Vart gick skattepengarna? KIls Kommuns årsredovisning

9 Förvaltningsberättelse Kil och omvärlden Flera företag i Kil varslade under hösten om uppsägningar på grund av sviktande efterfrågan från kunder i Europa. Det var främst verkstadsindustrin som drabbades och inte bara i Kil Resultatets utveckling (mnkr) Resultat 3,2 1,5 11,8 22,6 25,2 19,4 utan även i flera andra Värmlandskommuner kunde vi läsa om uppsägningar och varsel. Skatteintäkten, enligt prognosen som lades fram i augusti, blev betydligt sämre än väntat och påverkade kommunens resultat. Samtidigt pågår en kampanj med övriga Värmlandskommuner och Region Värmland om att göra Värmland mer attraktivt och öka tillväxten. Projektet Attraktiva Värmland är ett EU-projekt som ska pågå i tre år och Kil deltar. Kil kan vara nöjd med att befolkningen ökade med ett sjuttiotal personer till personer mellan första november 2011 Resultatets förändring (mnkr) 2011 Förändring Verksamhetens netto 504,6 514,4 9,8 Avskrivningar 16,4 16,3 +0,1 Skatteintäkter 427,2 438,6 11,4 Statsbidrag och utjämning 123,7 116,8 6,9 Finansnetto 4,7 5,3 0,6 Årets resultat 25,2 19,4 5,8 och första nov ember, vilket betyder ökade skatteintäkter kommande år. Vi såg en tydlig ökning i befolkningen samtidigt som de nya hyres husen, Hammaren och Städet, var klara för inflyttning. En ökad befolkning betyder också en ökad efterfrågan av den kommunala servicen, som exempelvis skola, förskola och bostads försörjning. Ekonomisk översikt Ekonomi Kommunen ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning, Jämförelse med justerad budget (mnkr) Budget Bokslut Budgetavvikelse Verksamhetens netto (före avskrivningar) 520,5 514,4 6,2 Avskrivningar 16,2 16,3 0,1 Skatteintäkter 442,7 438,6 4,1 Statsbidrag och utjämning 114,8 116,8 2,0 Finansnetto 7,8 5,3 2,5 Årets resultat 13,0 19,4 6,3 vilket betyder att kommunen ska hushålla med sina pengar på ett betryggande och kostnadseffektivt sätt, där varje generation bär sina kostnader för den service man förbrukar och sätter av pengar till framtida behov. Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 9

10 Det finns fyra ekonomiska mål, kommunen upp fyller de två första om att överskottet ska vara minst 2 procent av skatter och statsbidrag och att soliditeten ska vara 25,4 procent. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Överskottet ska vara minst 2 % av skatter och statsbidrag. Soliditeten ska stärkas fram till 2020, delmål fram till 2014 att bibehålla 2010 års nivå. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Nämnderna ska hålla sin budget i balans. Utveckling Samtliga mål uppfylldes. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivs klimatranking och som delmål högre placering årligen. Nyföretagandet ska öka årligen. Planlagd mark för företagsetableringar ska alltid finnas tillgänglig. Turistomsättningen ska öka årligen. Öppenhet för alternativa driftsformer. Medborgare Målen var svåra att mäta och det var svårt för nämnderna att bryta ner dem på nämndnivå. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Förbättra barn och ungdomars levnadsvillkor. Tjänstegarantier ska införas där det är behov av att tydliggöra villkor och styrning. Det ska finnas ett rikt och varierat fritids- och kulturliv. En öppen och aktiv dialog med våra medborgare ska införas. 10 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

11 Medarbetare Målen är på väg att uppfyllas. Arbetet med jämställdhet, mångfald och ledarskap pågår ständigt. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Arbetet ska bygga på ett tydligt ledarskap, delaktighet, tydliga roller och ansvarsområden för samtliga medarbetare. Alla verksamheter ska arbeta aktivt för jämställdhet och mångfald. Alla medarbetare ska ha kännedom och arbeta efter kommunens övergripande mål. Miljö Nämnderna arbetade aktivt med de tre första målen, men de sista målen var svåra för nämnderna att bryta ner eftersom de påverkas mycket av hur kollektivtrafiken planeras. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL Vid all upphandling ska miljö- och klimatkrav ställas. Närproducerade livsmedel ska väljas i kommunens verksamheter när det är möjligt. Andelen kollektivtrafikresande ska öka. Energiförbrukningen ska minska i kommunens fastigheter Andelen ekologiska livsmedel ska utgöra 25 % under planperioden. Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 11

12 Kommunens ekonomi Enligt den kommunala redovisningslagen ska vi arbeta enligt god redovisningssed och vi ska följa principen om god ekonomisk hushållning, både vad gäller ekonomi och verksamhet. Nämnd erna har brutit ner de övergripande målen där det har varit möjligt och vi har också följt upp mål och ekonomi vid delårsbokslutet i augusti. Den totala prognosen för nämnderna har hållit sig bra, men det har ändrat sig inom de olika verksamheterna och nämnderna. När vi analyserar det ekonomiska resultatet och jämför med föregående år, är det stora skillnader mellan nämndernas utveckling av personalkostnader. Kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden samt samverkansnämnden har minskat sina personalkostnader trots löneökning. Främst beror det på ledigheter, sjukskrivningar och inom kommunstyrelsen tjänster som inte är tillsatta. Barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden ökar sina personalkostnader jämfört med 2011 års kostnader. En del av ökningen beror på löneökning, men också en del nya tjänster som inte fanns Kommunen har också under löst in pensioner hos KPA för 4 mnkr inklusive löneskatt. Årets resultat Kommunens resultat var 19,4 mnkr, vilket var 5,8 mnkr sämre än föregående år. Kommunen hade budgeterat ett resultat på 13 mnkr. Förklaringen till den stora avvikelsen är en återbetalning av försäkringspengar från AFA Försäkring. Kommunen fick tillbaka 9,9 mnkr som togs upp som en jämförelsestörande post. Samman taget var det ökade statsbidrag och ett gynnsamt ränteläge som bidrog till att klara överskottet. Det som inträffade efter prognosen upprättats per den sista augusti var att skatteintäkterna blev nästan 3 mnkr lägre än förväntat. Dessutom beslutade kommunfullmäktige att avsätta 1,5 mnkr till en ny infart vid Stenåsens industriområde. SKL har tagit fram tydligare prognoser på fastighetsavgiften och en korrigering blev gjort på grund av att kommunen hade för stor fodran mot vad som kan förväntas. Ytterligare en orsak till försämringen av det förväntade resultatet i delårsbokslutet var att en finansiell post 12 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

13 inte fick tas upp som intäkt. Det gällde en utdelning på 0,6 mnkr från Kommuninvest. Nämnderna avvek med totalt 2,7 mnkr jämfört med budget och det var socialnämnden och tekniska nämnden som visade de negativa avvikelserna. Prognosen vid delårsbokslutet indikerade en negativ avvikelse på 2,9 mnkr och det är glädjande att det totalt sett inte blev stora förändringar. Under beviljades två tilläggsanslag till investeringsprojekt. 0,1 mnkr till larm inom särskilt boende och 2,7 mnkr till pumpstationen vid Fryksta. Inget av projekten genomfördes, men förväntas blir klara Vi har vid årets slut gjort prövningar på nerskrivningar och skrivit av de delar av Scan-fastigheten som har sålts av under året. Kommunens resultat levererar för tredje året i rad ett mycket bra resultat. Överskottet gick till sparande och ökade det egna kapitalet. Det positiva resultatet behövs så att investeringarna kan ske med så lite upplåning som möjligt. Ökade investeringar betyder ökade kostnader för avskrivningar och räntor kostnader som kommer att belasta driften lång tid framöver. Nämndernas budgetavvikelse (mnkr) Nämndernas budgetavvikelse 1,3 1,5 2,7 Nämndernas budgetavvikelse Nämnd (mnkr) 2011 Kommunfullmäktige 0,6 2,5 Kommunstyrelsen 0,6 0,3 Miljö- och byggnadsnämnden 0,3 0 Tekniska nämnden 1,5 2,7 Barn- och utbildningsnämnden 2,5 1,6 Socialnämnden 0,6 4,3 Övriga nämnder 0,4 0,1 Totalt 1,5 2,7 kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppfyller de flesta målen, en del kommer att bli klara Kommunstyrelsen har under året arbetat med att stycka av och sälja gamla Scan-fastigheten, det beräknas fortsätta under Under året har det genomförts flera kulturarrangemang i Kil, vilket har fått mycket positiv reklam i lokaltidningar och även på nationell nivå. Kommunstyrelsen är ansvarig för skolbygget och projektet har följt tidplan och hela skolan beräknas klar till skolstart augusti Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden hade ett stort plus för bygglovsintäkter, och det var i princip bygglovet för om- och tillbyggnaden av Sannerudsskolan som orsakade överskottet. Intäkterna för livsmedelstillsyn gav däremot lägre intäkter på grund av ett nytt beräkningssystem. Nämnden uppfyllde de flesta målen, men en del mål hade behövt förtydligas. Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 13

14 Tekniska nämnden Tekniska nämnden fick ett sämre resultat än vad som förväntades vid delårsbokslutet i augusti. Det berodde främst på mer snöröjning än beräknat och ökade kostnader för VA. Arbetet med kvävereningen resulterade i ökade personalkostnader och kostnaderna för maskiner och underhåll steg också. Tekniska nämnden uppfyllde de flesta målen delvis. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden gjorde ett bättre resultat än förväntat, 1,6 mnkr bättre än budget. Den uppfyllde en del mål och många mål kommer att uppfyllas Kostnaderna för gymnasieskolan var betydligt lägre än budgeterat; budgeten var kanske lite väl tilltagen. Antalet elever sjönk och de valde billigare program än tidigare och den gemensamma prislistan var gynnsam för kommunen. Trots att barn- och utbildnings förvaltningen fick 2 mnkr extra till en ny förskoleavdelning räckte inte det, vare sig beloppsmässigt eller till antalet platser. Nämnden fick öppna ytterligare en tillfällig avdelning i Cenithuset. Socialnämnden Socialnämnden gjorde extremt många utredningar av barn och ungdomar, vilket resulterade i dyra institutionsplaceringar. Även kostnaderna för LSS och LASS steg eftersom det var svårt att beräkna behovet av korttidstillsyn och avlastningsplatser. Det beviljades också fler hemtjänsttimmar än beräknat, vilket i sin tur kostade mer än budgeterat. Positivt var att satsningen på Jobbcenter (arbetsmarknadsåtgärder) gav ett positivt resultat på utbetalningen av ekonomiskt bistånd. Socialnämnden uppfyllde de flesta mål trots att en del av målen var svåra att påverka. 14 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

15 Koncernens ekonomi De kommunala bolagen gav ett samlat resultat på 4,4 mnkr efter skatt, vilket var 0,8 mnkr bättre än Totalt för hela koncern en blev resultatet 23,8 mnkr (27,9 mnkr 2011). Kilsbostäder och Kilvision Totalt redovisade Kilsbostäder och Kilvision ett resultat på 1,9 mnkr före skatt. Kilvision gick från ett minusresultat på 165 tkr förra året till ett plusresultat på 254 tkr. Arbetet med att ändra inriktningen och lämna över tjänsteutbudet till annan leverantör var lyckat. Kilvision började bygga ut bredband via fiber. Kilsbostäders nya lägenheter var inflyttningsklara i september och november och nästan samtliga blev uthyrda. Dessa nya hyres hus var en stor orsak till att befolkningen ökade i Kil. Kils energi och Kils avfallshantering Det saknades fortfarande en klar redovisningssed för den kommunala sektorn, för att kunna bedöma behovet av nerskrivningar av kommunens aktier i Kils Energi AB. Kommunen avstod tills vidare från nerskrivningar, eftersom syftet med aktieinnehavet inte i första hand är affärsmässigt. Kommunen avser att följa utvecklingen av god redovisningssed inom detta område och löpande bedöma nerskrivningsbehovet. Koncernen gav ett samlat resultat på 2,6 mnkr, vilket var bättre än 2011 (2 mnkr). Det var främst avfallsbolaget som bidrog till det ökade resultatet på 1,7 mnkr. Det var en förbättring med cirka 600 tkr. Intäkterna från deponi ökar ständigt och energibolaget kommer under 2013 att ta emot tryckimpregnerat virke för förbränning. Detta säkrar behovet av bränsle till fjärrvärmen. Hantverkshuset Samtliga lokaler i Hantverkshuset var uthyrda och det beräknas gälla även Hantverkshuset har investerat i Wenmecs lokal er för drygt 1 mnkr under 2011 och. Den negativa Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 15

16 trenden i verkstadsindustrin påverkade tyvärr Wenmec och det är osäkert om Wenmec kommer att stanna kvar i Kil med hela sin verksamhet. Hantverkshusets resultat uppgick till 0,8 mnkr jämfört med 0,4 mnkr. Balanskravsavstämning Balanskravsavstämningen innehöll inga realisationsvinster. Balanskravsresultatet blev därmed detsamma som resultatet. (mnkr) Eget kapital 119,9 145,1 164,5 Nyckeltal Eget kapital Det egna kapitalet är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Ju större det egna kapitalet är, desto starkare står man inför kommande investeringar. Kommunens eget kapital ökade på grund av det positiva resultatet. Pensionsskulden redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen (redovisningen sker enligt blandmodellen). Kommunen gjorde en extra inlösen av pensioner på 4 mkr och skulden minskade från 283 mnkr till 279 mnkr. Pensionsskulden är dock en reell skuld som måste återbetalas och för närvarande diskuteras på statlig nivå att eventuellt lyfta in pensionsskulden i balansräkningen. (procent) Soliditet 25,4 27,5 28,3 Soliditet exklusive koncernlån 34,2 35,6 35,5 Soliditeten Soliditeten visar hur stor del av balansräkningen som har investerats med egna pengar och hur stark man står inför kommande investeringar. Soliditeten stärktes på grund av det positiva resultatet. Jämfört med riket låg Kil under medelnivån som är omkring 50 procent. I soliditeten räknades inte borgensåtagande eller pensions förpliktelsen med. 16 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

17 Likvida medel Marginella förändringar skedde under året. (mnkr) Likvida medel 11, varav checkkredit 0,0 0,0 0,0 Likviditeten Likviditeten försämrades något, vilket främst berodde på att de kortfristiga skulderna ökade. Flera stora fakturor på grund av ökade investeringar försämrade likviditeten något. Ökningen avsåg också upplupna kostnader, det vill säga kostnader för varor eller tjänster som gällde under, men där fakturan inte hunnit komma. Dessa kostnader bokades upp som en kort fristig skuld i bokslutet. (procent) Likviditet 51,2 90,7 82,1 vid fullt utnyttjad kredit 89,3 131,2 166,2 Kommunens låneskuld Investeringarna blev lägre (drygt 64 mnkr) än planerat. Lånekostnaden hölls nere på grund av att checkkrediten användes till byggkreditivräntor. Förra årets och årets resultat minskade lånebehovet. Totalt tog kommunen 16,5 mnkr i nya lån. Nettoskulden ökade till 169,3 mnkr. Bolagen amorterade på en del av sina lån och utlåningen till bolagen minskade. Jämfört med många Värmlandskommuner var låneskulden per invånare hög. (mnkr) Låneskuld 241,5 269,5 286,0 varav vidareutlånat till koncernbolag 121,6 119,2 116,7 Nettokostnaden Nettokostnaden visar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som används till verksamheten, avskrivningar och finansiella kostnader. Om nyckeltalet överstiger 100 procent betyder det att kostnaderna är högre än intäkterna. Nettokostnaderna förändrades inte mycket jämfört med 2011 och Nämnderna höll sina kostnader på en stabil nivå. Det som ökade var nettokostnaden för finansförvaltningen och orsaken var ökade lånekostnader till investeringar. (procent) Verksamhetens nettokostnad 92,6 91,6 92,6 Avskrivningar 2,9 3,0 3,0 Finansnetto 0,3 0,8 1,0 Totalt 95,8 96,2 96,6 (mnkr) Nettoinvestering 26, ,3 Kils kommuns årsredovisning Förvaltningsberättelse 17

18 Större investeringsprojekt (tal i mnkr) Om- och tillbyggnad Sannerudsskolan, etapp 1 27,5 Kväverening, sista etapp 24,7 Konstgräsplan 5,3 Gång- och cykelvägar 1,9 (tal i mnkr) Nettoinvesteringar 28,8 26, ,3 Samlad redovisning av kommunens investeringar Om- och tillbyggnaden av Sannerudsskolan startade, vilket är det största investeringsprojektet för Kils kommun. Totalt låg budgeten för samtliga investeringar på 92 mnkr och resultatet blev drygt 64 mnkr. Eftersom skolbygget ses som en reinvestering klarade kommunen inte att uppfylla målet om att reinvesteringar ska göras med egna medel. Stora investeringsprojekt utöver skolan var omläggningen till kväverening i reningsverket samt en ny konstgräsplan. Framtiden och förväntad utveckling Kils kommun står inför samma utmaningar som övriga Värmlandskommuner, exempelvis: Hur skapa tillväxt för att behålla och öka befolkningen? Hur hantera det uppdämda behovet av underhåll och renoveringar av fastigheter, vägar och ledningar? Hur efterfrågas den kommunala servicen om 5 10 år? Kil har till skillnad mot många andra kommuner bra förutsättningar för att planera och möta kommande behov. Befolkningen ökar, kommunen och bolagen har positiva resultat och nämnderna arbetar efter uppsatta mål och ramar. Det viktiga nu är att planera för kommande behov och förändringar och sätta långsiktiga mål. Kommunen och bolagen har höga lån. Just nu är ränteläget extremt lågt men det finns ingen garanti att det ska fortsätta. Det är inte en hållbar lösning att planera långsiktiga investeringar utöver investeringsutrymmet. God ekonomisk hushållning handlar om att planera för kommande generation er och skapa handlingsutrymme. Det innebär att förändringar och kreativa lösningar måste fram för att skapa utrymme till de behov som är prioriterade områden. 18 Förvaltningsberättelse Kils kommuns årsredovisning

19 Personalstatistik personalkostnader Personalkostnaderna, exklusive arbetsgivaravgifter, ökade med 13,0 mnkr till 265,7 mnkr. Av ökningen stod höjda löner för 8,9 mnkr och resten berodde på fler årsarbetare och timvikarier. Personalkostnader exkl arbetsgivaravgifter (tkr) arvode TILL förtroendevalda Förtroendemannaarvoden uppgick till 2,1 mnkr. Ökningen följde uppräkningen av inkomstbasbeloppet. Arvodena bestod av fasta årsarvoden på 1,3 mnkr, sammanträdesarvoden på 0,7 mnkr och förlorad arbetsinkomst på 0,1 mnkr. Arvode förtroendevalda exkl arbetsgivaravgifter (tkr) antal tillsvidareanställda ELLER årsarbetare Antalet tillsvidareanställda förändrades inte, medan antalet årsarbetare ökade något. Detta beror på att den genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsatte att öka. Den låg på 90 procent och andelen som arbetade heltid var 61,5 procent. Uppgifterna avser situationen sista december och efter en omräkning till årsarbetare. Anställda (antal) 1200 Årsarbetare Tillsvidare Kils kommuns årsredovisning Personalstatistik 19

20 Tillsvidareanställd personal fördelade per förvaltning Kommunledn, IT och Miljö och Bygg 10,2% Sociala 47,4% Tekniska 3,6% tillsvidareanställd personal per förvaltning Förändringen var marginell men tendensen från tidigare år höll i sig. Socialförvaltningens andel ökade medan barn- och utbildningsförvaltningen minskade. Barn och utbildning 38,8% könsfördelning per förvaltning (procent) Könsfördelning per förvaltning Fördelningen mellan kvinnor och män var relativt konstant och ungefär densamma som i andra kommuner. Andelen kvinnor utgjorde 84 procent av alla medarbetare man kvinna 0 Kommunledn, IT och Miljö och Bygg Tekniska Barn och utbildning Sociala Totalt pensionsavgångar (antal) pensionsavgångar Stapeldiagrammen visar hur många som gått i pension mellan 2008 och, och hur många som förväntas gå i pension de närmaste åren. Eftersom pensionsåldern är rörlig är pro- 20 gnosen över hur många som kommer att pensioneras fram över ganska osäker. Kommunen har därför valt att redovisa dem som fyller 65 år respektive år. En tendens var att fler och fler skjuter fram sin pensionering till efter 65 år. åldersstruktur tillsvidareanställda (antal) man kvinna åldersstruktur Genomsnittsåldern bland personalen var, liksom i övriga kommuner, förhållandevis hög (48 år). De senaste årens stora pensionsavgångar har medfört en något sänkt genomsnittsålder, men ändå var hälften av de anställda femtio år eller äldre Personalstatistik Kils kommuns årsredovisning

21 sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökade till 5,7 procent (5,0 procent 2011) efter att ha minskat sex år i rad. Ökningen skedde bland de äldre medarbetarna medan den minskade bland de under 30 år. Störst sjukfrånvaro hade kvinnor år. Förvaltningsvis hade barn- och utbildningsförvaltningen den största ökningen (3,5 4,8 procent). Den största ökningen skedde bland långtidssjukskrivna (över 91 dagar). Störst var fortfarande sjukfrånvaron inom socialförvaltningen. De totala sjuklönekostnaderna, exklusive sociala avgifter, uppgick till 4,1 mnkr. En ökning av sjukfrånvaron skedde för övrigt i hela Sverige. Försäkringskassans statistik över sjukpenningtalet, det vill säga ersättning som kassan betalade ut efter två veckors sjukskrivning, steg med 13 procent i riket under. I Värmland var ökningen drygt 16 procent. Det var främst andelen psykiska diagnoser som ökade och det gällde särskilt bland kvinnor. Sjukfrånvaro i procent av arbetstiden för all personal* fördelat på ålder och kön (procent) < man kvinna totalt >50 Sjukfrånvaro i procent av arbetstiden fördelat per förvaltning och år (procent) Kommunledn, inkl IT och Miljö och Bygg Tekniska Barn och utbildning Sociala Totalt Totalt Kils kommuns årsredovisning Personalstatistik 21

22 Sammandrag per nämnd och styrelse Driftredovisning Inklusive interna poster (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget avvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Överförmyndaren Valnämnden Revisionen Samverkansnämnden Summa nettokostnad nämnder Nettointäkt finansförvaltningen Totalt Investeringsredovisning (tkr) Netto Netto Budget Budget avvikelse Kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Samverkansnämnden Totalt Nämndernas nettoutfall Kommunstyrelsen Socialnämnden Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden 22 Sammandrag per nämnd och styrelse Kils kommuns årsredovisning

23 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ordförande: Mikael Johansson Antal ledamöter: 11 Förvaltningschef: Jan-Olov Ragnarsson Kommunfullmäktige Ordförande: Rita Gunnarsson Antal ledamöter: 35 Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budgetavvikelse 2011 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Bruttokostnader Viktiga Händelser under året Kyl- och frysanläggningen samt ångproduktionen avvecklades vid f d Scan-fastigheten. Fastigheten delades i fem varav två fastigheter såldes och en överfördes till va-verket. Upphandlingen och starten av Sannerudsskolans ombyggnad ska genomföras som ett partnering-projekt. Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen har uppsikt över nämnderna och de kommunala bolag ens verksamheter. Ledamöterna utses av kommunfullmäktige. Kils kommuns årsredovisning Kommunstyrelsen 23

24 Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade Mål Överskottet ska vara minst 2 % av skatter och statsbidrag. Soliditeten ska stärkas fram till 2020, delmål fram till 2014 att bibehålla 2010 års nivå. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Nämnderna ska hålla sin budget i balans. Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivsklimat ranking och som delmål högre placering årligen. Nyföretagandet ska öka årligen. Planlagd mark för företagsetableringar ska alltid finnas tillgänglig. Turistomsättningen ska öka årligen. Öppenhet för alternativa driftsformer. Vi arbetar utifrån översiktsplanens riktlinjer. Vi ser över våra strandskydds-bestämmelser. Vi inför ungdomsråd. Tjänstegarantier ska införas där det är behov av att tydliggöra villkor och styrning. Vi skapar yttre och inre miljöer som många i Kil kan använda. Vi ska införa fler sätt att kommunicera med medborgarna i Kil. Vi ser till att alla avdelningar inom förvaltningen har en verksamhetsbeskrivning. Alla verksamheter ska arbeta aktivt för jämställdhet och mångfald. Vi ska ha en fungerande verksamhetsplan. Vid all upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier, i kombination med kommunens miljömål, användas. Närproducerade livsmedel ska väljas i kommunens verksamheter när det är möjligt. Andelen ekologiska livsmedel ska utgöra 25 % under planperioden. Kils kommun ska förbli Fairtrade City. Andelen kollektivtrafikresande ska öka. Energiförbrukningen ska minska i kommunens fastigheter. Måluppfyllelse Uppfylldes Uppfylldes Uppfylldes inte Uppfylldes inte Delmålet uppfylldes Ingen mätning gjordes Uppfylldes Uppfylldes Uppfylldes Uppfylldes På väg att uppfyllas På väg att uppfyllas Uppfylldes inte Uppfylldes inte På väg att uppfyllas Uppfylldes Uppfylldes (pågår ständigt) Uppfylldes Uppfylldes Uppfylldes På väg att uppfyllas Uppfylldes Uppfylldes inte (statistiskt underlag saknades) På väg att uppfyllas 24 Kommunstyrelsen Kils kommuns årsredovisning

25 Kommunistyrelsens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Övrig politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Näringslivsfrämjande åtgärder Energirådgivning Turistverksamhet Hälsa, hållbar utveckling Räddningstjänst Samhällsskydd Allmän fritidsverksamhet Stöd till organisationer Allmän kulturverksamhet övrigt Bibliotek Idrotts- och fritidsanläggning Färdtjänst Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Arbetsområden och lokaler Kommersiell verksamhet Bostadsverksamhet Kommunikationer Central administration Kostverksamhet Personalbefrämjande åtgärder Fastighetsförvaltning Finansiering Överförmyndaren Totalt nämnden Kils kommuns årsredovisning Kommunstyrelsen 25

26 Budgetavvikelse I drift Före detta Scanfastighetens underskott berodde främst på kostnader för att omstrukturera fastigheten. Högre kostnader för evenemang uppstod i samband med firandet av Kil hela veckan och konstprojektet Tomma rum. EU-projektet Kifa gav ett underskott på grund av att Tillväxtverket inte godkände kostnader vid slutredovisningen. Budgetavvikelse I Investeringar Projektet Åtgärder för säker ledningsplats nedprioriterades till förmån för en annan verksamhet. Projektet kommer att genomföras under Budgeten för att bygga om Sannerudsskolan baserades på en totalkostnadskalkyl som justerades efter genomförd upphandling. Kostnaden finns nu fördelad enligt en betalplan. Investeringar Projekt (tkr) Utfall Budget Budgetavvikelse Översiktsplan N Fryken Planändring Runnevål Passersystem kommunhuset Plan nytt industriområde Åtg för säker ledningsplats Vikstad 3: Mats väg Lersätter 1: Björkestad 1: Ombyggnad Sannerudsskolan Totalt nämnden Framtiden I december beslutades om att en tillväxtenhet skulle bildas för att stärka kommunens arbete inom främst målområdena. Kommunfullmäktiges ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto 2011 Netto Kostnad Intäkt Budget Budgetavvikelse netto Nämndverksamhet Totalt Kommunstyrelsen Kils kommuns årsredovisning

27 Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande: Leif Askeröd Antal ledamöter: 7 Förvaltningschef: Kalle Eklund Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad BruttoKostnader Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbeskrivning Miljö- och byggnadsnämnden är en myndighetsnämnd med miljöbalken, livsmedelslagstiftningen och planoch bygglagen som grundstenar i tillsynen. En annan viktig lagstiftning är miljökvalitetsnormerna för luft och ytvatten. Nämnden ansvarar också för revidering av gamla planer, uppdatering av primärkartan och adressregistret samt naturvårdsarbetet. Viktiga Händelser under året Personalkostnader En ny tjänst som miljöskyddsinspektör inrättades och tillsattes. Kils kommuns årsredovisning Miljö- och byggnadsnämnden 27

28 Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade Mål Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivs näringslivsklimatranking och som delmål högre placering årligen. Gamla planer för industrimark revideras årligen. Turistomsättningen ska öka årligen. Gamla planer för bostäder revideras årligen. Utreda lämpliga sjöar för strandnära bebyggelse, LISområden (= landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Snabb och rättssäker myndighetsutövning. En allmänhet som är nöjd med vår verksamhet. En fungerande verksamhetsplan. Måluppfyllelse Delmålet uppfylldes Uppfylldes (pågår ständigt) Uppfylldes Uppfylldes (pågår ständigt) På väg att uppfyllas På väg att uppfyllas Uppfylldes Uppfylldes Miljö- och byggnadsnämndens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering Miljö- och hälsoskydd myndighetsutövning Miljö, hälsa och hållbar utveckling Totalt nämnden Budgetavvikelse I drift Intäkterna av bygglov blev avsevärt högre, främst beroende på en ny taxa. Personalkostnaden inom bygg gav ett överskott vilket framför allt orsakades av tjänstledigheter. Däremot innebar en del extrapersonal inom miljö ett underskott i personalkostnader. Intäkterna av livsmedelstillsynen resulterade i ett betydande minus, främst beroende på ett nytt beräkningssystem. Arbetet med gamla planer blev mer omfattande än beräknat vilket gav ett underskott. Hela budgeten för markåtkomstbidraget för naturvårdsarbete utnyttjades inte på grund av sjukfrånvaro och föräldraledighet. Framtiden För 2013 utökas ramen som tilldelas nämnden. Det innebär att framför allt tillsynen enligt miljöbalken kommer att förbättras. 28 Miljö- och byggnadsnämnden Kils kommuns årsredovisning

29 Tekniska nämnden Ordförande: Berndt Björkman Antal ledamöter: 7 Förvaltningschef: Jan Westerberg Ekonomiskt resultat (tkr) Redovisning Budget Budget avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnad Brottokostnader Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Viktiga Händelser under året Vid årsskiftet var i stort sett hela ombyggnaden av Kils avloppsreningsverk klar. Projektet har medfört ökade kostnader även på driften i form av ökad energiförbrukning, ökad mängd kemikalier samt inhyrd personal. En konstgräsplan invigdes i augusti. Nya minigolfbanor vid kiosken i Fryksta köptes och kiosken rustades upp. Uppförandet av en villa i Fryksta medförde stora kostnader för va-anslutningen, eftersom villan ligger i ett kulturhistoriskt område med många vikingagravar. Regnskador på det enskilda vägnätet medförde ökade kostnader. Budgeten för vinterväghållning förbrukades på grund av rikliga snöfall. Verksamhetsbeskrivning Tekniska nämnden har huvudansvaret för vatten och avlopp, kommunens fastigheter samt gator och parker. Kils kommuns årsredovisning Tekniska nämnden 29

30 Måluppfyllelse Uppfylles På väg att uppfyllas / Pågår / Uppfylles delvis Uppfylles ej Prioriterade Mål Överskottet ska vara minst 2 % av skatter och statsbidrag: Vi ska följa investeringsplan och driftbudget. Reinvesteringar ska finansieras med egna medel. Kommunen ska finnas i den övre halvan i Svenskt Näringslivsklimat ranking och som delmål högre placering årligen: Vi ska ha en väl fungerande infrastruktur som bidrar till ett bra näringslivsklimat. Turistomsättningen ska öka årligen: Våra fritidsanläggningar ska vara attraktiva. Öppenhet för alternativa driftsformer: Nämndens ledamöter ska utbildas i alternativa driftsformer. Attraktiva områden för boende och rekreation ska utvecklas: Vi ska ha välskötta bostadsområden och ett utvecklat gångoch cykelvägsnät. Förbättra barn och ungdomars levnadsvillkor: Sammanhängande gång- och cykelvägsnät. Godkända och säkra lekparker. Tillgänglighet för funktionshindrade. Tjänstegarantier ska införas där det är behov av att tydliggöra villkor och styrning. Det ska finnas ett rikt och varierat fritids- och kulturliv: Yttre och inre miljöer enligt KS mål. Välskötta befintliga fritidsanläggningar. Arbetet ska bygga på ett tydligt ledarskap, delaktighet, tydliga roller och ansvarsområden för samtliga medarbetare. Alla verksamheter ska arbeta aktivt för jämställdhet och mångfald. Alla medarbetare ska ha kännedom och arbeta efter kommunens övergripande mål: Vi ska ha en fungerande verksamhetsplan. Vid all upphandling ska miljö- och klimatkrav ställas: Vid all upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier, i kombination med kommunens miljömål, användas. Andelen kollektivtrafikresande ska öka: Det ska vara lätt att ta sig till busshållplatser och jvgstn. Energiförbrukningen ska minska i kommunens fastigheter. Måluppfyllelse Uppfylldes inte Uppfylldes inte På väg att uppfyllas Uppfylldes inte Målet ändrades i maj till: Uppfylldes delvis (några nämndledamöter utbildades) Uppfylldes delvis Uppfylldes delvis Uppfylldes inte Uppfylldes inte Uppfylldes inte Uppfylldes inte Uppfylldes inte Uppfylldes inte Uppfylldes inte Uppfylldes 30 Tekniska nämnden Kils kommuns årsredovisning

31 Tekniska nämndens ekonomi Driftredovisning Verksamhet (tkr) Netto Netto Kostnad Intäkt Budget Budget avvikelse netto Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Gator och vägar Parker Miljö- och hälsoskyddsmyndigheter Allmän fritidsverksamhet Idrotts- och fritidsverksamhet Grundskola Arbetsområden och lokaler Kommersiell verksamhet Bostadsverksamhet Elförsörjning Vattenförsörjning och avloppshantering Avfallshantering (slam) Central administration Personalbefrämjande åtgärder Fastighetsförvaltning Totalt nämnden Budgetavvikelse drift Tekniska nämnden uppvisade ett underskott på 2,7 mnkr. Förändringar jämfört med prognosen gällde främst vinterväghållningen, VA-ledningar och avloppsreningsverket. Underskottet berodde främst på ökade kostnader efter regnskador på gator och vägar. Kostnaderna för personal, hyra och reparation av arbetsmaskiner ökade. Inköp av lekutrustning kostade mer än budgeterat. VA-intäkterna blev lägre än budgeterat. Personalkostnaderna blev högre än budget på grund av mycket övertid under året. Resterande underskott orsakades av en allmän driftkostnadsökning på VA-verken i samband med kvävereningsprojektet. Kils kommuns årsredovisning Tekniska nämnden 31

32 Investeringar Projekt (tkr) Utfall Budget Budgetavvikelse Lekparker upprustning Trottoarer GC handikappanpassn Vattenverk Nilsby Kväverening Larmutrustning modernisering Energibesparande åtg Anslutn gamla avlopp Gång- och cykelvägar Parkering/gata Fageråsskolan Reservvattentäkt Pannanläggning Tolita Konstgräsplan Vägsladdar och vägmärken 0 0 Reningsverk nytt tak Julbelysning 0 0 Ut- och invänding skyltning Lövängen förskola 2 avd Panelbyte samt ny avrinning Pumpstation Fryksta Traktor Sannerudsvallen Lekutrustning Till- ombyggn gruppbo Klöverv Dekontaminator Totalt nämnden Budgetavvikelse I Investeringar Överskottet berodde främst på att fyra projekt inte slutfördes; de var kväverening, anslutning av gamla avlopp vid Tollestad, panelbyte och avrinning på Dallidenskolan samt en ny pumpstation vid Fryksta. För pannanläggning Tolita kunde ingen acceptabel lösning hittas inom ramen för budgeten. Framtiden Från och med januari 2013 kommer tekniska förvaltningen att ta ut en avgift för nyttjandet av kommunens industrispår. Intäkten uppskattas till 200 tkr per år och ska täcka driftkostnader av spåret. För år 2013 har driftbudgeten ökats med 1 mnkr där 900 tkr ska avsättas för en ökning av beläggningsarbetena. Driftbudgeten för fastighetsavdelningen ökade med 800 tkr där bland annat en ny tjänst tillkom. Finansiering ska ske genom ökade intäkter via internhyra. VA-avgiften 2013 höjs med 20 procent för att täcka kostnaderna för det nya reningsverket. Ledningsnätet behöver förbättras vilket kan innebära ytterligare höjningar av VA-taxan. 32 Tekniska nämnden Kils kommuns årsredovisning

33 Nyckeltal Mått Vattenverk, Kil Antal m 3 producerat vatten Kostnad kr/m 3 3,2 3,0 4,4 4,6 4,4 Antal m 3 debiterat vatten Reningsverk Antal m 3 renat avloppsvatten Kostnad kr/m 3 5,3 4,4 6,1 5,9 7,2 Fastigheter Underhåll kr/kvm 28,5 26,1 32,8 46,4 41,1 Reparationer kr/kvm 39,6 29,4 28,9 24,8 39,0 Kils kommuns årsredovisning Tekniska nämnden 33

34 KOMMUNENS VA-VERKSAMHET Antal Enhet Anläggningar Vattenverk st Avloppsreningsverk st Avloppspumpstationer st Tryckstegringsstationer st Vattentorn st Laboratorium st Vattenledningar km Spillvattenledningar km Dagvattenledningar km Abonnenter Vatten/avlopp ca ca ca ca ca st Slamsugning ca ca ca ca ca st Produktion Producerat vatten i vattenverken m 3 Debiterat vatten m 3 Flöde i reningsverken m 3 Taxa (vattenmätare 2,5 qn) Fast avgift/abonnemang kr/år inkl moms*) Vatten och avlopp kr/m 3 inkl moms *) Ny taxestruktur fr o m (fast avgift + lägenhetsavgift) Kostnadstäckning/resultat VA-verksamhet Resultat Kostnadstäckning 91,4 93,9 93,2 87,9 91,7 34 Kommunens va-verksamhet Kils kommuns årsredovisning

35 Resultaträkning VA-VERKSAMHET (tkr) Not 2011 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter 0 0 Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter/kostnader 0 0 ÅRETS RESULTAT Balansräkning VA-VERKSAMHET (tkr) Not 2011 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier 4 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel 0 0 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Avsättning för pensioner Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Kils kommuns årsredovisning Kommunens va-verksamhet 35

36 Noter va-verksamhet (tkr) 2011 (tkr) 2011 RESULTATRÄKNINGEN BALANSRÄKNINGEN Not 1 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter Anslutningsavgifter Övriga intäkter Summa Inkomster från nya anslutningsavgifter uppgick till 458 tkr (250). Av dessa intäktsfördes 54 tkr (29). Resterande intäkter från anslutningsavgifter, 31 tkr (27), avser intäktsföring av förutbetalda från tidigare år. Se not 1och 8. Not 2 Verksamhetens kostnader Material Personalkostnader Externt köpta tjänster Från kommunen fördelade kostnader Övriga kostnader Vid kommunens fördelade kostnader har använts principen förhållandet mellan VA-verksamheten och kommunen avseende antalet personal. Denna uppgår till 0,70 %. Not 3 Finansiella kostnader Internränta på anläggningstillgångar Övriga finansiella kostnader 2 0 Summa Not 4 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde Nyanskaffningar Avskrivningar Avyttringar Summa Not 5 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa Not 6 Avsättningar Intjänade pensioner Summa Not 7 Långfristiga skulder Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter Lån av kommunen Summa Not 8 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Anställdas skatter Semesterlöneskuld Arbetsgivaravgifter Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Individuell pensionsdel inkl löneskatt Summa Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter intäktsföres enligt nedan: År 1 10 % + 1/50 av resterande 90 %. Totalt 11,8 %. År % per år av resterande 90 %. Not 9 Pensionsförpliktelser Pensionsåtagande före Särskild löneskatt Summa Kommunens va-verksamhet Kils kommuns årsredovisning