Vad kan skolan göra för att främja barns emotionella och sociala mående? Att bygga resiliens

Transkript

1 Presentation för Göteborgs elevhälsa 21 November 2016 Vad kan skolan göra för att främja barns emotionella och sociala mående? Att bygga resiliens Therése Skoog, docent

2 Dagens värld innebär många hot mot barns och ungas utveckling

3 Tänk er det här barnet Vilka framtidsutsikter har denna pojke?

4 Vad det visade sig, ganska goda!

5 Kärt barn har många namn Maskrosbarn Osårbara barn Stressmotståndskraftiga barn Resilienta barn Men, vad noga med vilka etiketter ni sätter på barnen!

6 Och, de är inte ensamma % av de som blir slagna som barn slår sina egna barn. 79 % gör det inte! (Widom et al 2015 i Science) 50-60% av befolkningen drabbas av trauma, bara 7-8% utvecklar PTSD (National Center for PTSD).

7 kronors frågan Vad gjorde att dessa barn, trots allt, klarade sig bra?

8 Traditionell syn på riskfaktorer Inom individen (biologi, personlighet) I individens miljö (social relationer, skolan, bostadsområdet) Predicerar vem som kommer att utveckla problem

9 Hela populationen barn och ungdomar Risk Normal Problem Knut Sundells exempel

10 Hur stor är risken att man ska utveckla problem? 25 % Risk Normal 10 % Problem 40 %

11 Hur många utvecklar problem? 3-4 Risk Normal 8 Problem 2

12 Men de allra flesta får inga problem! Varför då??? 3-4 Risk Normal 8 Problem 2

13 En förklaring: De hade skyddsfaktorer/var resilienta!

14 Var finns skyddsfaktorer? Inom individen (biologi, personlighet) I individens miljö (social relationer, skolan, bostadsområdet) Predicerar vem som INTE kommer att utveckla problem, trots riskfaktorer

15 A model of the relationship of accumulated risk and protective factors, with behavior problem intensity (left); empirical test results (right) Direct Protective and Buffering Protective Factors in the Development of Youth Violence Friedrich Lösel, David P. Farrington American Journal of Preventive Medicine, Volume 43, Issue 2, Supplement 1, 2012, S8 - S23

16 Om resiliens: Människans inneboende drivkraft Human personality is a self-righting mechanism that is engaged in active, ongoing adaptation to the environment. (Bronfenbrenner) Resiliency is an ordinary developmental process that is available to all youth. Resiliency is not the result of special children with special qualities but instead arises from ordinary processes and conditions (Masten)

17 I inbjudan Resiliens är ett begrepp som beskriver en individs kapacitet att hantera kriser, förändringar och stress och ändå fortsätta att utvecklas. Det handlar om att utveckla motståndskraft och anpassningsförmåga samt förmågan att vända svårigheter till möjligheter.

18 Definition av resiliens In the context of exposure to significant adversity, resilience is both the capacity of individuals to navigate their way to the psychological, social, cultural, and physical resources that sustain their well-being, and their capacity individually and collectively to negotiate for these resources to be provided in culturally meaningful ways. (Ungar, 2008, 2011)

19 Utveckling efter en stressor baserat på nivån av resiliens

20 För att vi ska kunna tala om resiliens Hot mot utveckling (stressor) samt god anpassning Men, kan alltså se lite olika ut God utveckling trots hög risk Bibehållen förmåga under perioder av hög stress Återställning efter trauma

21 van der Hal-van Raalte et al., 2008 Interaktion mellan KASAM och stressorer på PTSD

22 Hur fungerar resiliens?

23 Resiliens verkar indirekt När risk finns

24 Resiliens är dynamiskt över tid Resiliens utvecklas som en process över tid och bygger på samspel mellan: Risk och skyddsfaktorer Kontextuella förhållanden Individens egenskaper och förmågor

25 Resiliens kan utvecklas hela livet Plasticitet Förmågor som kan tränas upp Miljö som kan förändras Ungdomsperioden ger en andra chans

26 Resiliens ska ses som en dimension Snarare än kategoriskt

27 Resiliens verkar vara ett globalt begrepp med specifika dimensioner

28 Resiliens är kontextuellt Resiliens inom individen OCH i individens miljö Stärkande, hälsofrämjande miljöer (t ex skolan) Individuella styrkor och förmågor

29 Samhälle Närområde Familj Föräldrar Skola Kamrater Biologi Gener Hälsa Kön Psykologi Mental hälsa Social kompetens Kognition

30 Resiliens är i ropet inom vetenskapen De senaste 20 åren har begreppet blivit åtta gånger vanligare i litteraturen. Insatser sker inom alla nivåer i den ekologiska modellen (Ager 2013)

31 Evidens för mindfulness i skolan För elever (Zenner et al 2014) För personal! (Weare, 2014) EFTER KAFFET!

32 Vad karakäriserar ett resilient barn?

33 Kauai Longitudinal study: Emmy Werner Alla runt barn som föddes 1955 Från födelsen och vid 1, 2, 10, 18, 32 och 40 år 30 % ansågs vara i hög risk för att utveckla problem

34 Riskfaktorer Kronisk sjukdom Dålig utbildning hos modern Graviditets- & förlossningskomplikationer Utvecklingsförseningar Genetiska abnormaliteter Psykisk sjukdom hos föräldrar Långvarig separation från vårdnadsgivaren Födsel av syskon inom de första 2 åren Allvarliga eller upprepared sjukdomar Kroppslig eller psykisk sjukdom hos föräldrar Fyra eller fler 2/3 fick problem under barndom/ungdom

35 Men, för 1/3 gick det mycket bra I princip inga problem alls under uppväxten. Inte någon var arbetslös, registrerad för brott eller gick på socialbidrag vid vuxen ålder (40 år)!

36 Vad var speciellt med denna tredjedel??? De skiljde sig åt på individnivå, familjenivå och samhällsnivå

37 Åtminstone en kompetent, emotionellt stabil person som såg barnet och brydde sig om dess behov, ofta en lärare. Samhällsnivå Åtminstone en kompetent, emotionellt stabil person som såg barnet och brydde sig om dess behov. Familjen hade en ledstjärna, t ex religion. Förebild och struktur Familjenivå Glada, enkla, samarbetsvilliga, alerta. Bra problemlösare, hög läsförmåga, speciell talang, hjälpsamma och social, realistiska mål, siktar högt. Självständiga. Kognitiv förmåga. Individnivå

38 För de som hade mer problem under ungdomsåren kunde utbildning innebär en radikal omvändning och leda till god anpassning i vuxen ålder.

39 Stärkande, hälsofrämjande miljö och arbete i skolan

40 Kan skolinterventioner bygga resiliens? Vad säger forskningen? Ja, men det är inte helt busenkelt att få till det. 4 st 2-timmars pass för att bygga resiliens ledde till ökad självtillit, fler copingstrategier, högre känsla av kontroll mm en en randomiserad pre-post studie på 21 åringar (Steinhardt et al 2008) Högstadieungdomars resiliens ökade och substansanvändning minskade under en resiliensinstas som pågick 3 år (pre-post design) (Hodder et al., 2011) Insatser under barndomen kan ha kvarstående effekter ändå upp i vuxen ålder (Hawkins et al 2005)

41 Kan skolinterventioner bygga resiliens? Vad säger forskningen? Effekter kan förminskas när skolor själva ska ta över och styra arbetet (Challen et al 2014) Implementering är a och o. Effekt på målgruppen = Insats * implementering Alla nivåer i organisationen är viktiga för en fungerande implementering (Olofsson, Skoog & Tillfors, 2016)

42 Skolan kan vara en del av resiliensen hos barn och stärka resiliensgrunden

43 Skolmiljö som stödjer och bygger resiliens Stödja välmående Stödja relationer och delaktighet Stödja färdigheter, förmågor och kunnande Stödja grundläggande behov

44 Ytterligare några aspekter Höga och tydliga krav Brett undervisningsomfång (bibliotek, bild, musik mm) Läraren central Inte bara för att lära sig utan även som förebild och någon som bryr sig

45 Så både skolan i sig och personalen på skolan är viktiga inslag i en resiliensstödjande miljö för barn och unga

46 Vad är en resilient lärare?

47 Skolpersonalens (lärarens) risk och skydd Risk Negativ självbild och självförtroende Ovilja att söka hjälp Konflikt mellan egen tro och vad man gör Icke-stödjande ledning Temporär anställning Tung arbetsbörda Tid till annat än att vara lärare Skydd Altruistiska motiv Stark inre motivation Hög tilltro till egna förmågan att lösa uppgiften Kollegialt stöd Ett starkt och omsorgsfullt ledarskap Mentorrelationer Beltman et al 2011

48 Professionell dimension Social dimension Flexibel/ anpassningsbar Reflekterar kan lösa problem har effektiva sätt att lära ut är organiserad och förberedd bryr sig mycket om eleverna söker hjälp/tar emot råd goda sociala och kommunikationsfärdigheter skapar och främjar relationer Resilienta läraren tar hand om sig själv hanterar jobbstress och krav hanterar känslor bounces back tar inte saker personligt har humor tycker om att undervisa Emotionell dimension är positiv och optimistisk håller ut tycker om utmaningar fokuserar på lärande och framsteg har tilltro till sig själv och sin förmåga upprätthåller motivation och entusiasm Motivationell dimension Mansfield et al 2012

49 Hur skulle ni kunna utveckla detta för de vuxna på skolan? Think pair - share

50 Hur kan skolan arbeta för att utveckla elevers resiliens?

51 Det finns flera olika modeller utifrån lite olika teorier Gemensamt är att de vill främja barns motståndskraft mot negativ påverkan, inom sig själva och i miljön Intressant nog verkar de elever som har det kämpigast, vinna som mest på insatser i skolan för att bygga resiliens.

52 Resiliensarbetet på skolan handlar om att Bygga pyramiden Skapa hälsofrämjande/resiliensfrämjande miljöer Måste möta barnets utvecklingsmässiga behov (developmentally informed)

53 Exempel på vad som rekommenderas för skolan: Främja positiva relationer mellan personal och elever, mellan elever och mellan skolan och hemmet Främja positiva egenskaper som empati, optimism, att kunna förlåta och låt elever använda dessa Uppmärksamma och förstärk egenskaper som är grund till resiliens Undvik att fokusera på misslyckanden och negativa beteenden Förmedla att misslyckande är en del av livet Lär ut genom att vara en förebild. Utveckla samma förmågor hos personalen

54 Brooks Exempel på vad som rekommenderas för skolan: Främja känslor av kompetens och förmåga att hantera sin situation Ha höga krav på elever och lär dem att sätta realistiska och uppnåbara mål samt att söka hjälp om det behövs Skapa förutsättningar att vara en aktiv deltagare i skolan på flera sätt. En i gänget Främja elevers upplevelse av att vara till nytta

55 En ny review sammanställde vad studier rekommenderar: Involvera föräldrar i skolarbetet Skapa program som underlättar känslouttryck Skapa mentorsprogram utifrån kamrater och vuxna Träna sociala förmågor Uppmundra klassrumsdeltagande Öka tillgänglighet till akademiskt utmanande lärande Träna lärare att stötta emotionellt Ge specialundervisning Uppmuntra personbaserad Ager 2013

56 En ny review sammanställde vad studier rekommenderar: Uppmuntra nära relationer mellan lärare och elever Utveckla personalens kulturella kompetens Undervisa elever I hur samhället fungerar och lär dem navigera I det Implementera skolreformer gällande t ex fördelning av elever över skolor Erbjud stöd och strukturer för att hantera och reducera risker Ager 2013

57 Likheter finns med två andra kända teoretiska modeller Självbestämmande teorin, SDT Känsla av sammanhang, KASAM

58 KASAM Aaron Antonovsky Teorin beskriver ett förhållningssätt som representerar en generell syn på livet. Känsla av sammanhang bygger på individens trygghet i att inre och yttre förhållanden samt händelser resulterar i ett så positivt utfall som möjligt ( Expect well ). Känslan av sammanhang visade sig bättre på att förutsäga hur cancerpatienterna mådde än exempelvis tumörstorleken. (Langius-Eklöf prof på KI)

59 Meningsfullhet Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? (inverterad) Hittills har ditt liv: Helt saknad mening genomgående haft mål och mening KASAM-13

60 Begriplighet Har du en känslan av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra? (inverterad) Har du mycket motstridiga känslor och tankar? (inverterad) När något har hänt, har du vanligtvis funnit att: Du över- eller undervärderade dess betydelse du såg saken i dess rätta proportion KASAM-13

61 Hanterbarhet Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera? (inverterad) Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en olycksfågel. Hur ofta har du känt så? KASAM-13

62 Att nå KASAM på skolan är att ge social trygghet och gemensamma normer, att ge medinflytande och budskapet att du behövs och du är viktig. KASAM är en av flera grundteorier att vila på vid arbetet med hälsofrämjande skolutveckling. Från skrift om arbetet med hälsofrämjande arbete i Halland, 2012

63 Självbestämmandeteorin Ryan & Deci Basala psykologiska behov: Autonomi Kompetens Samhörighet Motivation: Inre Yttre Välmående Engagemang

64 Hur upplever elever en lärare som stödjer deras basala psykologiska behov?

65 Hur kan skolan stödja uppfyllandet av dessa behov? Think pair - share

66 Skolpersonalens förhållningssätt Att vara involverad Visa gillande, förståelse och perspektivtagande, resursinvestering, pålitlighet Wellborn et al 1988

67 Skolpersonalens förhållningssätt Att ha struktur Tydliga förväntningar, predicerbarhet och konsekvens, hjälpsam, anpassad undervisning

68 Skolpersonalens förhållningssätt Att stödja elevernas självbestämmande (autonomi) Icke-kontrollerande (tvång, autoritär), respekterar elevens åsikter och känslor, ger valmöjligheter, visar relevansen/beskriver syftet

69 Dessa teorier pekar alla åt samma håll!

70 Kritik mot resiliensbegreppet Handlar det egentligen bara om att det resilienta barnet är opåverkbart för miljömässiga omständigheter?

71 Differential susceptibility Belsky & Pleuss 2009 i Psychological Bulletin Plasticitet

72 Resilienstanken Differential susceptibility

73 Mer forskning om resiliens och hur det kan främjas behövs! EU: There is a need for more robust evidence on resilience factors and on effective interventions promoting mental wellbeing ortunities/h2020/topics/sc1-pm html

74 Vi planerar genomföra precis en sådan studie nästa år. Syftet är att testa ett läromedel för att främja och bygga resiliens hos barn och som går i linje med tankarna om resiliens som jag precis beskrivit.

75 RESCUR Jag vill, jag kan, jag törs! Ett material som utvecklats av sex universitet i Europa för att möta de behov som finns. Kreta, Malta, Lissabon, Padova, Zagreb och Örebro. Materialet bygger på evidensbaserad forskning. Projektet RESCUR - Developing a Resilience Curriculum for Primary Schools in Europe finansierat av EU Kommissionens program för livslångt lärande.

76 Materialet består av: Introducerande guide för lärare/ledare Guide för föräldrar Extramaterial med bl.a. bilder, inspelad mindfulness och en liten bok om Att säga nej. Lärar-/ledarhandledningar tre versioner: 4-5 år 6-8 år 9-12 år Lärar-/ledarhandledningen: 6 olika teman delteman ämnen med aktiviteter som har olika svårighetsgrad. Tydliga mål/lärandemål, nivå, material som behövs, aktiviteten steg för steg. Lärarens bedömningslista och barnets självbedömningslista efter varje tema.

77

78 Sätt att bygga resiliens 1. Skapa relationer 2. Undvik att se på kriser som att de är oövervinnerliga 3. Acceptera förändring som en del av livet 4. Rör dig hela tiden mot målet 5. Var bestämd 6. Hitta olika sätt att upptäcka dig själv 7. Vårda en positiv självsyn 8. Ha perspektiv på saker 9. Upprätthåll en positiv framtidssyn 10. Ta hand om dig själv 11. Andra sätt att stärka sin resiliens, (t.ex. meditation) (Kom ihåg bounce back kan ta tid, ha tålamod)

79 Mindfulness-övningar inleder varje aktivitet Sagor och berättelser ekorren Sherlock igelkotten Zelda Aktiviteter lekar/övningar Hemuppgifter

80 Principer Integrerad i sammanhanget (inga utifrånkommande experter) Barncentrerad Agency: barn inte passiva mottagare utan ses som individer som har en egen röst och vilja. Universell och riktad Europeisk identitet och mångfald SAFE (Durlak et al 2011) Steg för steg Aktivt lärande tillräckligt mycket tid för att Fokusera på att bygga färdigheter Explicita lärandemål.(sequenced stepby-step training approach, Active forms of learning, Focus sufficient time on skill development, Explicit learning goals)

81 RESCUR Jag vill, jag kan, jag törs! Effektiv kommunikation ex. Ämne 1 Effektivt lyssnande Aktivitet: Hitta par Mål Lyssna till korta meddelanden. Lärandemål. Då den här övningen är över kommer jag att: Kunna lyssna till ett kort meddelade jag har hört. Nivå Bas Material som behövs Hand- eller fingerdockor, övningsblad Hitta par, enkla meningar på papper (te.x. solen är gul; läraren är snäll; bilen är snabb). Det skall finnas två kopior av varje mening.

82 Aktiviteten steg för steg 1. Börja med en Minfulnessövning 2. Läs följande och använd hand- eller fingerdockor. En dag var Zelda på väg till lekplatsen. Hon närmade sig Sherlocks träd för att fråga om han skulle gå med henne. Sherlocks mamma svarade att Sherlock hade gått ut för 5 minuter sedan. Sedan berättade Sherlocks mamma att en storm var i antågande och bad Zelda att säga till Sherlock att han var tvungen att hitta en skyddad plats innan stormen kom, samma som de alltid använder. Sherlock vet var den är, sade hans mamma. Då Zelda kom till lekplatsen mötte hon Sherlock. De började leka och plötsligt började det att regna. Zelda sade: Åh, jag glömde att berätta din mamma sade att om stormen började så skulle vi gå till en skyddande plats. Sherlock och Zelda hittade ett bra hål i trädet och det gav bra skydd mot vädret. Efter stormen, när de var på väg hem, mötte de Sherlocks mamma som var orolig. Hon sade: Var har ni varit? Sade jag inte till er att komma till vår skyddsplats? Jag letade efter er där. Sherlock sade: Nej, du sade att vi måste hitta en skyddande plats (vilken som helst). Zelda sade: Jag är ledsen men jag hade bråttom och hörde inte dina sista ord.

83 3. Hjälp barnen att bearbeta berättelsen med följande frågor: Lyssnade ni noga till berättelsen? Varför var Sherlocks mamma orolig? Hur kommer det sig att Zelda inte hörde de sista orden? 4. Hjälp barnen att bearbeta berättelsen med följande fråga: Har något liknande hänt er? Vem vill berätta? 5. Lek: Stelfrusen igelkott, ekorre och björn. Detaljerad beskrivning av leken 6. Hitta par Ytterligare två aktiviteter som beskrivs 6-7. Hitta par Ytterligare två aktiviteter som beskrivs 8. Skapa en gruppregel om lyssnande tillsammans med eleverna. Dekorera regeln (reglerna) på en affisch. Hemuppgift Se övningsbladet Hitta par

84 Mindfulness

85 Resväskan Tre saker du är bra på:

86 Resväskan

87 Resväskan

88

89 Jag vill, jag kan, jag törs!

90 Lärarna och föräldrarna måste vara med! Ledarguide Föräldramaterial

91 Genomförd pilotutvärdering Överlag positivt Svårt för 3 åringar Fler sagor Mindfulness Införa hela skolåret Mindfulness- inspelning Whiteboardanpassning Föräldramaterial Skillnad mellan ledare (observationer) Utbildning och handledning

92 Den planerade forskningen Pågående planering med finansiering av Folkhälsomyndigheten Genomförs av Junis och Örebro universitet Testa materialet inom skolan, socialtjänsten och frivillig sektorn Åk 1 och åk 4 Noggrann utbildning, uppföljning och handledning Randomiserad pre-post design Barn- och vuxenrapporter Implementerings och effektstudie Återkoppling till medverkande grupper Etikprövning

93 Om ni vill vara med i projektet och se hur detta arbete fungerar i er verksamhet Kontakta Siggi! RESCUR skulle kunna vara en del i ett effektivt arbete med att bygga elevers resiliens, men det kommer inte vara det enda! En hela-skolan insats behöver förmodligen ske

94 Att läsa mer I Sverige Rescur.se Internationellt Rescur.eu (Ungar) Resilient Classrooms: Doll, Zucker & Brehm Guilford Press Zolkoski SM, Bullock LM: Resilience in children and youth: a review. Child Youth Serv Rev 2012, 34(12):

95 Tack!