Verksamhetsplanering för 2012

Transkript

1

2 Ledare Blå Skåne I grunden ve vi a barn i Sverige Verksamhesplanering för 2012 mår bra och lever väl Vi har nu hunni en bi in i de nya åre, Mycke är sig lik den europeiska krisen rullar vidare och vi undrar alla var de ska slua. Kommer den moneära unionen, EMU, a hålla för de påfresningar den nu usäs för? Vad innebär dea för hela EU? Ska de kanske mes framgångsrika fredsprojeke i Europa hålla för de som nu händer? Jag skriver så för jag anser a vi aldrig får glömma bakgrunden ill dea sorsilade projek, EU. För de yngre generaionerna känns de idag absur a änka sig e sorskalig krig i Europa. Samidig ve vi alla a de är precis dea som hän! Ine bara en gång, uan vå! Enbar under ale! Forfarande lever många med personliga minnen från de krig som mer än någo anna har hoa mänskligheen, nämligen de andra världskrige. Här hemma forsäer konvulsionerna inom (S). Som förerädare för de numera sörsa poliiska parie i Sverige kan vi se på de som händer med förundran, och kanske också lie skadeglädje. Samidig är de en lekion i hur man fördärvar e poliisk pari. E pari som på io år gå från en självklar regeringsbärare ill knappas ens de ledande parie i opposiionen. Huvaligen, så for de kan gå! Hos oss kommer åres bärande ema a vara barn. Barnen är allas vår framid och här finns mycke a göra. I grunden ve vi a barn i Sverige mår bra och lever väl. Men, vi ve också a allför många barn lever i uanförskap. Vi ve a allför många barn känner orygghe. Dea kan vi aldrig accepera! Vi kan heller ine accepera a allför många barn misslyckas i skolan. Vill vi vara e samhällsbärande pari måse vi se ill a brya denna negaiva uveckling. En annan fråga som jag ror blir vikig inför vale 2014, och som anknyer ill barnema, är ungdomsarbeslösheen. Uan a gå in på den förvirrande saisik som förekommer ycker jag a vi kan konsaera a alldeles för många ungdomar idag sår uanför arbesmarknaden. Ska vi gå in i valrörelsen 2014 med vår arbeslinje på e rovärdig se, måse fler ungdomar få arbee. Här har vi en hemläxa a göra. Nu ser vi fram mo ljusare ider, lie värme hade heller ine vari fel. Samidig vill jag påminna om vår Sverigemöe. Glöm ine a anmäla dig ill denna manifesaion i modera poliik både på naionell och lokal nivå. Du får en upplevelse, de kan jag lova! I dea nummer... Lars-Ingvar Ljungman Förbundsordförande I förra numre av Blå Skåne kunde vi beräa om skånemoderaernas ankar kring vår verksamhesplan och i sora ordalag beskriva vår övergripande verksamhe fram ill valåre Förbundssyrelsen är ansvarig för a arbea fram en verksamhesplan och illse a akivieer genomförs enlig den fassällda planen. I de här numre kommer vi a precisera oss lie mer om vad som kommer hända under I och med den poliikuveckling av välfärdsfrågor som kommer a göras under åre, och hela perioden fram ill vale, kommer förbundsyrelsens ledamöer a vara nyckelpersoner inom de insaser som görs i Skåne. Framförall kommer vi a fokusera på a bilda näverk bland lokala förerädare beroende på vilken ens poliiska inresseområde är. Jus nu arbear vi med den fråga som rör äldre och senare i vår kommer vi a växla fokus och koncenrera oss på barn. Mellan den 20 och 29 april kommer hela parie och alla förerädare från både kommun, landsing och riksdag a göra akivieer som syfar ill a föra en dialog med människor om hur vi gemensam vill a alla barn i Sverige ska få en bra uppväx och sar i live. Äldrefrågor kommer dock forfarande a finnas med som e prioriera område. Den ansvarige förbundssyrelseledamoen för var och e av områdena kommer få ansvare för a bygga e näverk och fylla de med akivieer. De kan handla om a bjuda in ill seminariedagar, knya samman delagarna i vår inranä, sprida goda idéer med mera. Till dea kopplar vi sedan riksdagsledamöer och andra som kan vara med och bidra med besök i kommuner och verksamheer, men också finnas med i näverken som en bidragande kompeenskälla. Vem som är respekive ansvarig för var och e av områdena finns i ruan bredvid. Verksamhesräffar För a förankra verksamhesplanen, sprida informaion om hur vi arbear med poliikuvecklingsområdena lokal och beräa om hur vi ska komma igång med näverken, så bjuder vi under början av mars månad in ill verksamhesräffar, där alla akiva skånemoderaer har möjlighe a medverka. Förbundssyrelsens ledamöer ansvarar för olika uvecklingsområden. Vem eller vilka som ansvarar för vad redovisas här: Dessa räffar är en direk uppföljning på Skånemöe från november förra åre. Föruom a yerligare bearbea poliikuveckling ger vi också en presenaion av vårens cenrala kampanj- och fokusområde, informaion om vad Skånekanslie kan biså med lokal för er sam naurligvis lämna urymme för en allmän diskussion. Daumen för verksamhesräffarna är enlig nedan. Programme är de samma vid samliga illfällen så anmäl dig ill den dag och plas som passar jus dig bäs. Samliga räffar är mellan klockan mars, Krisiansad, Lilla sessionssalen, Skånehuse, J A Hedlunds väg 6 mars, Ysad, Nya Rådhuse 7 mars, Helsingborg, Helsingborgsmoderaernas kansli, Norra Srandgaan 14 8 mars, Malmö, Skånemoderaernas förbundskansli, Hans Michelsensgaan 9 Anmälan sker ill info@skanemoderaerna.se eller el Äldre: Åsa Herbs, Ängelholm, Kähe Berggren, Malmö och Karl G Högberg, Simrishamn. Barn och unga: Parick Reslow, Malmö Miljö: Mas Helmfrid, Lund och Paric Åberg, Ösra Göinge Jobb och föreag: Håkan Rosenkvis, Simrishamn Livskvalie: Anna Palm, Höör Grundrygghe: Karin Axelsson, Hässleholm Ledarskap: Lars-Ingvar Ljungman, Vellinge och Håkan Fäld, Malmö Valbarhe: Magnus Jälminger, Helsingborg och Ponus Lindberg, Krisiansad Rössöd: Michael Sandin, Saffansorp 3 Verksamhesplanering 2012 Vi går nu vidare med planeringen för 2012, som kommer vara åre då vi fokuserar på barn och hur vi på bäsa sä ger dem de bäsa uppväxvillkoren. 4 Umaningar inför 2012 I Region Skåne ser man fram mo 2012 och de umaningar som sår inför dörren. Regionråden beräar om vad som kommer vara prioriera jus i år och som sker i den nära framiden. Redakör Daniel Runemalm daniel.runemalm@skanemoderaerna.se Skribener i detta nr Ulrica Fors Senmarck Sladjana Crién & Daniel Runemalm 6 Pyebron I Ängelholm svallar känslorna hög när en ny rafikled planeras. Åsa Herbs är kommunalråd och den som haf ledarröjan genom processen som vara i årionden. 11 Öppna moderaer I november 2011 bildades på Skånemoderaernas förbundskansli i Malmö en ny lokalförening ill Öppna Moderaer. Namne är Öppna moderaer syd och är e HBTnäverk inom Moderaerna. ANSVARIG UTGIVARE Lars-Ingvar Ljungman lars-ingvar.ljungman@vellinge.se UTGIVARE Moderaerna i Skåne Hans Michelsensgaan 9, Malmö Telefon: GRAFISK FORM & LAYOUT Marin William Landl LANDL VISUELL KOMMUNIKATION TRYCERI & UPPLAGA Tryckeri: Exakaprining Upplaga: Myer om invandring Myerna kring inegraion är många. Ryken och rykesspridning är vanlig och missuppfaningarna varierande. Här skiljer vi faka ifrån myer. 16 Balkanmoderaerna Balkanmoderaerna är e näverk som främs rikar sig ill dem med röerna i Balkan. Läs mer om visionerna och målen för näverke och dess medlemmar. Prenumeraionsärenden Anne Marie Melin annemarie.melin@modera.se PERIODICITET & NÄSTA NUMMER Periodicie: 4 nummer per år Näsa nummer av Blå Skåne kommer u den 12/ Medlemsuvecklingen under 2011 De sörsa medlemsanale i Moderaerna nåddes under 1980-ale, då vi hade över medlemmar. Sedan dess har anale sadig sjunki. Trenden är densamma bland alla poliiska parier, fackföreningar och andra ideella föreningar i samhälle. Den 31 december 2011 hade Moderaerna medlemmar i parie. Räknar man in Moderaa ungdomsförbundes medlemmar blir de oala anale medlemmar. Dea innebär en minskning med medlemmar från föregående år. För Skånes del så minskar även vi i anal. År 2010 samlade parie medlemmar och ungdomsförbunde medlemmar. Tappe ill 2011 blir, för både parie och MUF illsammans, 667 medlemmar. Av Skånes 73 pariföreningar har Bromölla, Hässleholm, Hässleholm MQ, Brösarp, Tyringe och Ausås pariföreningar lyckas öka si medlemsanal från föregående år. Yerligare fyra föreningar varken ökar eller minskar i medlemsanal och resen av Skånes föreningar appar i medlemmar. Den nedågående spiralen med minska medlemsanal måse upphöra. För e pari i vår sorlek och med våra ambiioner är de vikig a ha en sor och bred medlemsbas som väl represenerar väljarkåren. Moderaerna är ine e pari för särinressen, uan e pari där människor med olika bakgrund och förusäningar ska känna sig hemma i. Parie har på naionell nivå sa e mål a när valrörelsen inleds 2014 besår Moderaerna av medlemmar i parie. De är e ambiiös mål som kommer kräva en insas från oss alla, men med gemensamma krafer är de full möjlig a nå. I Skåne har vi också sa e mål om a 2014 vara medlemmar och de sörsa förbunde i Sverige. Även dea är e ambiiös mål som kommer kräva a varje förening funderar igenom hur de egna medlemsanale ser u och vad man kan göra för a bli fler. A vara fler medlemmar är vikig ine mins i en valrörelse, då vi behöver alla som vill och kan göra en insas för yerligare en valseger. Blå Skåne 4 3

3 region skåne region skåne Priorieringar och verksamhe för region Skåne under 2012 Pia Kinhul förande Regionsyrelsens ord Caharina Blixen-Finecke Regionråd med ansvar för vårdprodukion Ponus Lindberg för Regionråd med ansvar regional illväx Hur ser de ekonomiska läge u för Region Skåne 2012? Vad ser du som de vikigase frågorna inom skånsk sjukvård? Vad har hän sedan du blev regionråd? Den ekonomiska siuaionen är ansrängd och präglas av de besvärliga inernaionella konjunkurläge blir e uff år för regionen och jag kommer därför a lägga än sörre fokus på regionens finanser i år. De kommer a krävas. Men de är ju ine bara regionen som känner av effekerna av de all sämre inernaionella konjunkurläge. Läge är även ansräng för våra huvudmän skåningarna. Så därför är ju höjd ska, som Socialdemokraerna vill, absolu ingen bra idé. Hälso- och sjukvårdsdebaen handlar ofa om nedskärningar, köbildningar eller servicenivån på vårdcenraler. Därmed ligger också mycke poliisk fokus på den ypen av breda frågor. De finns emellerid en annan sida av sjukvården som får beydlig mindre uppmärksamhe, den högspecialiserade vården. De har hän orolig mycke. När jag illrädde sod vi i början av arbee med a a fram e ny regional uvecklingsprogram för Skåne. Den processen forgår, men de ar id. Frågan är komplex och kräver mycke förankring. Vi hoppas ha e ny program färdig i början av OECD gör jus nu en så kallad erriorial review av Skåne vilke ger oss mycke inpu ill arbee med programme. För närvarande ser de dock någo bäre u inför 2013, men för a vara på den säkra sidan så kommer femklövern a arbea med en ny budgeprocess för a kunna vara ue i god id inför näsa års budge. För a yerligare syra upp regionens så vikiga och sraegiska arbee med varumärkes-, kommunikaions- och IT-frågor har vi här vid årsskife dessuom inräa en speciell poliisk beredning under regionsyrelsen. Någo som kan visa sig vara nog så vikig. Men den allmänna bilden av Skåne är väl huvudsakligen posiiv, eller? Jo, viss är den de, och på goda grunder. Vi är absolu en dynamisk gränsregion med en livskvalie i världsklass. Någo som all fler uppmärksammar. Men samidig ska de sägas a de finns ho mo bilden av Skåne. E sådan ydlig ho är en allför svag skaekraf. E anna och akuell ho är de fasansfulla mord som ske i Malmö denna viner. De skapar orygghe och oro hos våra medborgare och de riskerar dessuom a i grunden förändra omvärlden syn på Malmö och Skåne. Vi vill ju gärna beskriva den livskvalie vi upplever i Skåne i ord av världsklass. Men de vi upplev denna viner i Malmö går ju diameral på värs mo denna bild. Malmö sad och polisen måse få buk med problemen. De är en ödesfråga för hela Skåne och någo jag kommer a poängera vid mi näsa möe med den socialdemokraiska kommunledningen i Malmö. När nu regionfullmäkige beslua om en avsiksförklaring kring en regionförsoring när blir den av? De är forfarande en hel öppen fråga om den överhuvudage kommer ill sånd. När nu e försa inrikningsbeslu faas så börjar e omfaande uredningsarbee såväl illsammans med de övriga akörerna som inern hos oss i Skåne. Till en början kommer vi a ägna oss å analyser av gemensamma frågor kring regional uveckling, kollekivrafik och vård. Frågor som blir användbara alldeles oavse hur de går med den formella regionfrågan. Och dessuom ska en analys göras av alernaive a Skåne sår uanför. Vi ska ha klar för oss a inga avgörande kommer under denna mandaperiod. Livskvalie i världsklass handlar ine bara om a de ska vara lä a få vård. De handlar mins lika mycke om a den vård som ges ska vara den allra bäsa som går a frambringa. Skåningarnas vård måse allid uvecklas och hålla högsa klass. Vad krävs för dea? En cenral del av den högspecialiserade vården är den så kallade rikssjukvården. Rikssjukvård är sjukvård med hela lande som uppagningsområde. Vad som är rikssjukvård och vilka som får bedriva den besluas naionell av rikssjukvårdsnämnden uifrån e anal olika krierier. Region Skåne bedriver idag rikssjukvård inom hjärkirurgi på barn och ungdomar, hjärransplanaioner, lungransplanaioner sam kirurgi på vuxna med medfödda hjärfel. Skåne har illsammans med Väsra Göaland få uppdrage efersom vi är skickligas inom dessa områden. När e barn i Sverige är i behov av e ny hjära hamnar de barne med sor sannolikhe i Skåne. A Skåne är skickligas inom vikiga områden är i allra högsa grad beydande. De araherar de bäsa forskarna, läkarna och sjuksköerskorna ill Skåne. De ger ringar på vane även inom den övriga vården. I en forsa sasning på rikssjukvård och den specialiserade vården avsäer vi 2012 io exra miljoner kronor för vidare uveckling av dea vikiga område. Pengarna ska dels användas ill sasningar inom nya områden men även för a vi ska få behålla de vikiga uppdrag vi har idag. Denna sasning har klubbas av regionfullmäkige som en del av 2012 års budge. Uöver dea jobbar vi nu för e fysisk sammanhålle ransplanaionscener på Skånes Universiessjukhus, SUS. I konkurrens om a bibehålla områden och a erhålla illsånd inom nya områden krävs en sark organisaorisk och forskningsinensiv verksamhe. A bedriva rikssjukvård kan ses som en sark drivkraf för a rekryera speskompeens ill Skånes universiessjukhus. Drivkrafen i Skåne a vara allra bäs kommer a bli ännu vikigare i framiden med e fri vårdsökande inom EU. Den högspecialiserade vården är en naurlig del av e arakiv Skåne och en framgångsrik region. De är också naurligvis en vikig besåndsdel i Skåne och för vår ambiion om livskvalie i världsklass. De är de långsikiga arbee, men vad händer mer konkre i Skåne? Massor. Vi jobbar inensiv med frågor rörande infrasrukur. Regeringen har de senase åren kommi med flera näridssasningar inom infrasrukursområde. Därför är de vikig a akiv arbea för a dessa pengar ska komma ill Skåne. E bra sä a är a hela iden ha e baeri med ågärder framme i planeringsarbee. Infrasrukursprojek ar id både a planera och bygga kan vi genom a vara på å se ill a mer pengar landar i Skåne ska vi naurligvis göra de. I övrig har vi inle e arbee för a a fram e Skånepake för infrasrukur för Skåne. Både i Sockholm och i Vässverige har man lyckas väl med dea. Skillnaden mellan Skåne och de vå andra sorsadsregionerna är ydlig vid senase infrasrukursproposiionen. Jag är överygad om a infrasrukursfrågorna är orolig vikiga för a öka den skånska illväxen. Forskningen visar a genom a göra arbesmarknadsområde sörre så genererar de illväx. De måse vara e vikig uppdrag för oss som pysslar med regionala illväxfrågor. Är de någo anna som du vill a upp? Region Skåne har agi e all sörre ansvar vad de gäller miljöfrågor. De miljösraegiska programme har bearbeas ner ill sju handlingsprogram som ska implemeneras under Arbee med biogas inensifieras och där har vi också för 2012 sasa exra mycke pengar. Ska vi nå Region Skånes miljömål är de avgörande. Sis men ine mins vill jag lyfa frågan om arbeslösheen. De är en exrem vikig fråga där vi i Skåne har beydande problem. De finns ljuspunker men den vikigase siffran kring arbeslösheen hos våra ungdomar är oroande. Särskil oroande är a en så sor del av ungdomarna är väldig lång ifrån a få e arbee. Här krävs insaser på kommunal, sekundärkommunal och salig nivå. Vi riskerar a förlora en generaion här och de har vi absolu ine råd med. På några års sik har vi e beydande problem a rekryera arbeskraf i Skåne och då behövs denna generaion mer än någonsin. Carl Johan Soness on Regionråd med an svar för hälso- och sjukvår d Efer en inensiv hös med budgearbee fassälldes den 23 januari inernbudgeen på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanräde. Sjukvården omsluer en sor del av Region Skånes budge, närmare besäm knapp 25 miljarder kronor. De är såklar svår a sammanfaa sjukvårdens budge för 2012, men vilka sasningar har gjors på sjukvården? För a nämna några exempel så sasar vi io miljoner på psykiariplan, io miljoner på rikssjukvård, 30 miljoner för a frigöra vårdplaser och förbära illgängligheen, 25 miljoner illförs försa linjens sjukvård Hälsoval Skåne, sex miljoner ill logopedi och fyra och en halv miljoner på dieiser. Idag finns de sju vårdval i Region Skåne (hörselvård, barnavård, vårdenheerna, kogniiv beeendeerapi, mulimodal smärbehandling, mödrahälsovård och ill våren införs även vårdval inom gråsarrsoperaioner), inom vilka mer områden ska ni ureda vårdval? Uppdrag har ges ill hälso- och sjukvårdsdirekören a ureda möjligheen ill vårdval inom beroendevården, rehabilieringen och ögonsjukvården. Vi kommer a diskuera framöver vilka fler områden som vårdval skulle vara lämplig inom. Varför är vårdval e bra alernaiv inom sjukvården? Vi ser långa köer för moagningsbesök och operaioner inom ill exempel ögonsjukvården och e vårdval skulle kora köerna väsenlig, ror jag, precis som vi såg inom hörselvården där köerna var långa innan vårdvale inom hörapparauprovning och där du idag som paien i sor se ine har någon väneid alls. De är vikig för oss i Femklövern a särka paienens sällning och e sä a göra dea är a öppna upp för en sörre mångfald av akörer, vilke man gör med e vårdval. Paienrörlighesdirekive ska implemeneras i svensk lagsifning senas sommaren Hur kommer Paienrörlighesdirekive påverka skåningarna? Paienrörlighesdirekive kommer självklar a påverka oss i Skåne. Från om med juni 2013 är de fri fram a söka planerad sjukvård i anna EU/EES-land. Med anke på Skånes unika placering med närheen ill Danmark, Tyskland, Polen med flera kan man änka sig a paiener här kommer a söka vård uomlands och paiener från våra grannländer kommer a söka vård här i Skåne. För den högspecialiserade vården gäller de a börja se Skåne i e sörre perspekiv där samarbee mellan länderna är vikig.

4 kommunpoliik Pyebron - När kommunpoliiken når medborgarna Kommunpoliik befinner sig ibland lång ifrån människors medveande. Den finns där sändig, men de är lång ifrån allid man reflekerar kring den. Vi går ill jobbe, skolan eller njuer av live som pensionär och vi har de all som ofas ganska bra. De mesa fungerar och live flyer på. Hur har de käns a vara kommunalråd och den som yers ansvarar för a bibehålla ledarskape och hålla i akpinnen? - De ingår i mi uppdrag a a ansvar. Även vid felakiga påsåenden gäller de a visa mod och respek för andra. De finns självklar moderaa väljare som är besvikna, men de är också väldig många som rösa på oss för a vi skall genomföra en uveckling av år kommun. Hur gör du för a behålla din egen och Moderaernas uppfaning i frågan, men samidig lyssna på den sora skara Ängelholmare som har sarka åsiker och dessuom hålla ihop den poliiska majorieen? Blå Skåne skrivi debaariklar sam allid svara snabb, rak och ärlig på medias frågor. Tror du a de går a hia en lösning som de allra flesa kan accepera, eller kommer förmodligen några a bli väldig besvikna i sluändan? - Jag ror a lösningen kommer a acceperas som uppenbar och välbehövlig sam miljömässig vara den allra bäsa. Många har måla upp en skräckbild av en bred rafikled, men de handlar om en lokalgaa med ordenliga urymmen för gång- och cykelrafikaner illsammans med fordon. De som bor allra närms kommer emellerid aldrig accepera beslue som vari en 50-årig långbänk i Ängelholm, avsluar Åsa Herbs. - Kommunikaion och ärlighe är cenral. Vi har haf öppna moderagruppmöen, fullmäkigegruppmöen och alliansfullmäkigegrupp. Alliansens gruppledare räffas varje vecka. Jag har skicka medlemsbrev och informera alla 500 medlemmar om läge vid flera illfällen. En fullmäkigeledarmo kommer ine a medverka i beslue men vi har haf e bra samal om de. Exern har vi skrivi och svara på insändare och Svallande känslor, usenals namnpåskrifer och en folkomrösning. Pyebron i Ängelholm säer Åsa Herbs och Moderaernas ledarskap på prov i Ängelholm. DANIEL RUNEMALM PARTIOMBUDSMAN DANIEL.RUNEMALM@ SKANEMODERATERNA.SE moderaa kvinnor Ringar på vane PYTTEBRON ÖVER RÖNNE Å Då och då finns de anledning a fundera mer på poliik. Dessa illfällen uppsår ofas i valider eller när en förändring av någo slag skönjs i horisonen. De kan handla om nedläggningsho mo en skola, fly av e äldreboende eller illkomsen av e villakvarer. Under 2011 har jus en sådan här förändring av sora må engagera usenals medborgare i Ängelholm. Många sarka viljor, djupa diskussioner, en folkomrösning och åskilliga nämnds- kommunsyrelseoch fullmäkigemöen har sysselsa medborgare och förroendevalda i alla parier. Den demokraiska processen, folkvilja, samarbesförmåga och poliisk ledarskap har sas på sin spes. Frågan har lev ill och från i många årionden men vår hisoria börjar Tekniska nämnden sammanräder och på borde ligger e inressan ärende som kommi ill efer a många Ängelholmare påalar viken av a a fram en långsikig plan för hur rafiken skall lösas i cenrala Ängelholm. Uppdrage försärks när Moderaerna genomför flera usen dörrknackningssamal under våren En rafikplan som sräcker sig fram ill 2020 besälls av Kommunsyrelsen. När den preseneras i februari 2011 förordas en ny rafikled i e vacker srövområde vid hembygdsparken och den inilliggande ån. Över ån finns en över 100 år gammal järnvägsbro som idag fungerar som cykel- och gångbro och är mycke uppskaad av Ängelholmarna. Inledningsvis handlar förslage om a invesera re miljoner kronor och göra en förlängning av Klippanvägen för a underläa genomfaren mo Skälderviken, Hembygdsparken och Havsbaden. Projeke lever si silla liv och planerna konkreiseras all mer ill a också innefaa en rivning av den gamla järnvägsbron, som kallas Pyebron, och bygga en ny bro för bilrafik. Men någo händer. I början av 2011 växer proeserna mo den nya bron. Engelholmsparie, Socialdemokraerna och näverke Rädda Pyebron engagerar sig kraffull och namninsamlingar organiseras. I april har över namnunderskrifer inhämas. Den poliiska siuaionen blir all mer infekerad. Folkparie har från allra försa början inagi sällningen a den gamla Pyebron ska rivas och en ny byggas, Socialdemokraerna och Engelholmsparie är hel emo och övriga alliansparier funderar och byer ill viss del åsik i frågan om bevarande av bron eller ej. Genom de låsa läge som uppsår ser många en folkomrösning som den bäsa uvägen på probleme. De samlade namnunderskriferna översiger io procen av anale rösberäigade i kommunen och därmed kan man framvinga en folkomrösning. De sedan idigare infekerade läge gör dock samarbee svår. I både valnämnden, kommunsyrelsen och sluligen kommunfullmäkige råder en häsk sämning när man försöker enas om all från kosnader, anale valsedlar, uformning av frågesällning och daum för själva valdagen. Till slu enas man och Ängelholmarna går ill valurnorna söndagen den 27 november Resulae blev för många en besvikelse, om än av olika anledningar. 58 procen rösar nej ill rafikleden medan 38 procen rösar för förslage. Dock, vilke kommer a bli den sora besvikelsen i alla läger, sannar valdelagande på endas 34 procen, vilke genas sarar en diskussion huruvida man ska a sor hänsyn ill valresulae eller ej. De som i hög grad påverkas av rafikplanen är de som i sörs usräckning rösade medan de som bor i valdisrik lång därifrån ine kom upp i mer än 15 procens valdelagande. Den segdragna frågan lever vidare och kommunpoliikerna kämpar vidare med rafikplanen och haneringen av frågan. Genom hela processen har Åsa Herbs, Modera kommunsyrelseordförande, gjor si bäsa för a driva Moderaernas linje och samidig a ansvar för och uöva ledarskap för hela kommunen och balansera mellan å ena sidan rafikplanens forlevnad och å andra sidan respeken för medborgarna och resulae av folkomrösningen. Idag kan Åsa Herbs se illbaka på de gångna åren och processen som har vari. - De är klar a jag hellre hade se en process uan en folkomrösning, säger Åsa Herbs, men vi har få en innersad som få växverk och man måse a med i beräkningen a många också skulle sraffa oss hår om några år. Sanningen är ju den a uvecklingen med bosäder och parkeringar nära vår saion hel hade upphör. Hur sor värde ska man då säa ill en folkomrösning som rendera e nej, men som de faco haf e låg valdelagande? - De man kan lära sig är a man i förväg skall ange vilke rösdelagande som skall verifiera folkomrösningen som en demokraisk framgång. Jag anser a de bör ligga på e rösdelagande på närmare 60 procen. Viss är de som så a åren går snabbare och snabbare för var och e av dem? Vi skriver nu 2012 i almanackan och därmed halvid för vår regering. Vale 2014 närmar sig. E vikig val, kanske e av de vikigare. En redje mandaperiod skulle innebära än mer av självbesämmande, uökad ekonomisk frihe och omanke om behove av sysselsäning för människors välbefinnande. De skulle bana vägen för e land där vi aldrig mer acceperar en regering med anna än jus den målsäningen. Viss kommer Sverige a bya regering någon gång. Någo anna vore ohälsosam men a inför den dagen ha bygg e land där människor sår upp för sig själva och sina räigheer måse vara måle och därmed den sörsa vinsen av alla. Vi ser effekerna av den goda poliiken inom många områden. Till många kvinnors sora glädje, och för a få vardagspussle a gå ihop, är RUT men också ROT vikiga. Å ena sidan har vi många kvinnor som agi framiden i sina egna händer genom skapande av de egna föreage. Anale kvinnliga föreagare har öka sor de senase åren. Å andra sidan har vi ROT som basera per person ägandes av en fasighe och ine per hushåll, se ill a många kvinnor blivi inskrivna som en av ägarna ill de gemensamma huse. En ine alla gånger obeydlig handling. En effek av flera som e poliisk beslu åsadkommi. Inom Moderaa Kvinnor i Skåne har vi som avsik a vara en del av kvinnors vardag. Vi ve a de finns orävisor a a i och a de poliiska arbee aldrig kan ses som avslua. Vi vill bli en akör a räkna med och vi vill göra skillnad, men innan vi kan a sege u ill väljarna, har live lär a man ska börja med a sopa ren framför den egna dörren. De finns mycke a a i inom den egna organisaionen. Srukurer måse byggas långsikig för framiden. I vår illsäer vi en syrelse inom Moderaa Kvinnor i Skåne. Redan idag finns en informell sådan. Läs gärna mer på vår hemsida sasar vi hår på a bygga vidare på vår näverk, som redan idag besår av e gäng härliga moderaa kvinnor. Vill du a del av våra akivieer? Maila Moderaa Kvinnor i Skånes ordförande, Ulrica Fors Senmarck: ulrika.fors.senmarck@modera.se Vi vill erbjuda e näverk som särker och bygger såväl den egna som den poliiska självkänslan. Vi ve a de finns e sor behov av a lära. A få a ill sig av andra människors erfarenheer och a dela med sig av sina egna. Vi kommer under åre a lägga sor fokus på a ubilda genom en föreläsningsserie, varannan månad, med föreläsare med uppgif a boosa kunskap och spridda glädje. Vi kommer a köra kampanjer run om i läne. Vidare kommer vi a köra igång de försa åre av vå, i den nya oppubildningen, under namne Akion MKF Syd där 21 kvinnor från 18 skånska kommuner blivi anagna. De arbee vi nu påbörja är en del av en längre process, en del av en sraegi, som lik ringar på vane, är änk a bi för bi, förverkliga våra ankar och idéer. Vi ska bygga de näverk bland Moderaa Kvinnor som vi ve, rä hanera, gör skillnad. Vi ska kor sag bygga inför framiden! ULRICA FORS STENMARCK ORDFÖRANDE MODERATA KVINNOR I SKÅNE ULRIKA.FORS.STENMARCK@modera.se KALENDARIUM Föreläsningsserie på förbundskanslie 21/1 Kommunikaionsdag 24/3 Ämne ännu ine besäm 12/5 Ämne ännu ine besäm Akion MKF SYD 3-4/3 Inerna 29/9 Heldag 10/11 Heldag 6 3Blå Skåne Blå Skåne 4 7

5 BLÅ BLADET Chefredakören har orde Rivsar för MUF Skåne inför 2012! har haf en rikig skön jul och e härlig nyår. För MUF Skånes del är de rivsar som gäller och redan har de hunnis med a ha akivieer och alarkvällar run om i föreningarna. Många föreningar passar även på a ha ubildningar såhär i början, exempelvis hade Lund en endagsubildning för ine så länge sedan och likaså har Göinge haf ubildning i sak- och realpoliik. MUF Skåne är inge uan dess föreningar och om akivieerna forsäer i den här aken kommer dea åre bli de bäsa i hisorien. Jag hoppas a alla Snar är de också dags för disrikssämma och de har inkommi många moioner från många medlemmar och föreningar. Som vanlig kommer säker moionen om ombudssyseme, som inkommi i år igen, vålla he deba i alarsolen men vi kommer också a få debaera många nya ämnen med nya infallsvinklar och förslag. Sämman äger rum den februari i Landskrona och lägg de daume på minne, för de är då vi uformar framidens poliik! Vi ses på sämman! Louise Meijer CHEFREDAKTÖR BLÅ BLADET louise.meijer@modera.se Redakör Bob Ericsson CHEFRedakör LOUISE MEIJER Vill du skriva i Blå blade? Hör av dig ill Louise Meijer på louise.meijer@ modera.se eller Hoppas vi hörs! Torbjörn Tegnhammar har gå från lande ill sorsaden, från vänser ill höger och från MUF ill parie. Louise Meijer har räffa honom för en inervju om hans poliiska bakgrund och framför all var han är på väg nu. TORBJÖRN TEGNHAMMAR FYLLDE I MELLANDAGARNA 30 ÅR och ros sin ringa ålder är hans bakgrund inom poliiken lång. De hela började för snar 14 år sedan då han som onåring och gymnasieelev gick med i Mode-raa Ungdomsförbunde. Dea efer a han hia en dokorsavhandling i skolbibliokek om ideologier, han blev inresserad och fann a han sympaiserade med den liberala ideologin. Han beskriver dock a de ine är e karakärsdrag a läsa dokorsavhandlingar. A den liberala ideologin skulle bli Torbjörns hem var dock ine en självklarhe från början. På högsadie rösade han på Vänserparie men var ine särskil medveen om vad de innebar. Torbjörn förklarar själv uvecklingen från vänser ill höger såhär: Jag var idigare inresserad av poliik men ganska så omedveen om samband och ideologier. Men när jag läse avhandlingen kom en medveenhe jag ine haf idigare, och då var de en självklarhe a sympaisera med borgerliga idéer. De var som sag i den liberala skolan som Torbjörn fasnade och han började direk fundera på hur dessa skulle kunna förverkligas. Resonemange om vilke av de borgerliga parierna han skulle välja gick såhär: Krisdemokraerna var för konservaiva, Folkparie var för sossiga och Cenerparie var ine alls lika liberal som nu. Så de fanns i sor se bara e pari som var i närheen av de jag fasnade för, Moderaa Samlingsparie. Men han nöjde sig ine bara med e medlemskap i MUF och parie uan han ville också a saker skulle hända, a samhälle skulle syras i rä rikning. Jag mailade MUF:s cenrala kansli och frågade hur jag skulle göra för a sara en förening och när jag ine fick svar på direken blev jag skisur. Men de fanns också en annan anledning ill varför de var naurlig för Torbjörn a bli liberal och MUF:are. Under barndomen hade han allid upplev samhälle som väldig kollekivisisk och a de ine fanns någo urymme för de som avvek från mallen. Jag kände a jag ine passade in i hur en medelmänniska i de socialdemokraiska syseme skulle vara. De fanns inge urymme för individen uan alla skulle formas efer samma mall. Så är de forfarande ibland i den svenska skolan men jag ror och hoppas a de har blivi beydlig bäre. HAN KOMMER URSPRUNGLIGEN FRÅN VAGGERYD och de var också där han bodde upp ill nions års ålder. Därefer bar de av ill Jönköping och folkhögskola och ill slu ner ill Malmö, för a år 2006 engagera sig i Malmö MUF. Uppdragen i MUF är många, bland anna har han sui som ledamo i Malmö MUF, sedan vice ordförande och ill slu ordförande Nu är de valberedningsuppdragen för MUF Skåne och Malmö MUF som kvarsår. Även inom parie har uppdragen vari många, han började som eräare i cenrums sadsdelsnämnd i Malmö och blev därefer vice ordförande. Efer vale 2010 är hans främsa uppdrag vice ordförande för sociala resursnämnden och ledamo i kommunfullmäkige. På frågan varför de var jus kommunpoliik som han fasnade för, svarar Torbjörn såhär: Kommunpoliik ligger väldig nära människan och många väldig sora välfärdsfrågor avgörs kommunal. Denna poliiska nivå håller jag väldig hög efersom de finns goda möjligheer a påverka och besluen får direka effeker för människor. Valrörelsen är i full gång VISIONEN FÖR MALMÖ handlar främs om a få de mes grundläggande sakerna a fungera. Välfärden har krascha i Malmö när de gäller skola, äldreomsorg, hemlöshe, vägar, rafik ja i sor se vad gäller all. Ilmar (Ilmar Reepalu, kommunsyrelseordförande Malmö, red anm.) har hel förlora konrollen över de fundamenala och isälle har han fokusera på a sälja in Malmö PR-mässig med Ciyunneln, Turning Torso, Väsra Hamnen och så vidare. Men han har ine lyckas leverera de som en kommun ska leverera, de som är kommunens kärnuppgifer så som a alla barn ska få plas i förskolan och a a ag i problemen med sjunkande resula i skolan. De finns allså ine så mycke urymme för sora visioner för Malmö när de isälle handlar om a lösa fundamenala problem. Isälle för a a ag i problemen lever man på de kommunala ujämningssyseme. Men jag ror a Malmö har en ljus framid. Moderaernas förnyelse lovar go och med den kommer sark fokus på såväl kommunens kärnuppgifer som vikiga framidsfrågor. VAD GÄLLER DEN LÅNGA BANAN INOM POLITIKEN så beskriver Torbjörn de som a erfarenheerna har givi honom väldig mycke kunskap. MUF har lär mig all, säger han. Även på e personlig plan, frågar jag? Framförall på e personlig plan, mycke sådan som är elemenär i poliiken som a samala, näverka och bilda opinion hade jag ingen aning om idigare. Man skulle kunna ro a min ubildning i reorik och sasveenskap skulle ha lär mig mycke men de är via MUF som jag verkligen lär mig hur samhälle och poliiken fungerar. I början av januari valdes Jonas Sjösed ill ny pariledare för Vänserparie. Till skillnad från Ohly är han varken kommunis eller orevlig. Vi kan nu förväna oss a den poliiska debaen åer börjar handla om poliik. De är en glädjande uveckling. Vi behöver en värdig poliisk mosåndare för a uveckla vår poliik och moivera våra sällningsaganden. Samidig beyder de a hoe mo vår frihe ine är längre än e val bor. Moderaa Ungdomsförbundes roll är nu vikigare än på mycke länge. Vi måse vara redo a leverera de bäsa svaren på de samhällsproblem som unga i Sverige upplever idag. Mångfald och bredd gör oss mer relevana. Fler måse få möjlighe a idenifiera sig med oss. För varje ny medlem får vi en ny idé som gör Moderaa Ungdomsförbunde ännu sarkare och mer relevan. Nya idéer bidrar med nya perspekiv, nya erfarenheer och mer klokskap. Moderaa Ungdomsförbunde Skåne lägger ännu e framgångsrik år bakom oss. Vi är för andra gången sedan disrikes bildande dryg 2000 medlemmar och de överlägse sörsa ungdomsförbunde i Skåne. Vi har fler BLÅ BLADET Moderaa Sudener Skåne Precis som all MUF Skånes verksamhe ägnades sluspuren av åre å medlemsvärvning även för högskoleverksamheen. Tillsammans og vi oss åer över 2000 medlemmar och de var ack vare Dig. Tros jul, nyår och mellandagsrea kämpade vi oss illsammans över målsnöre som vi så länge sräva efer och för de ska MUF Skåne ha all heder. De är när vi jobbar illsammans, MSU, MUF och MST, som vi når våra mål. De är bara om vi forsäer framå, illsammans, som vi kan forsäa sräva efer a bli ännu sörre, bäre och snällare. Vårerminen har jus börja och nya sudener srömmar ill våra lärosäen. För försa gången på länge är Lund, som är vår sörsa universiessad, i fas med anale bosäder ill de nya sudenerna. Dea är väldig glädjande då en sor del av sudenpoliiken kresa kring jus brisen på sudenbosäder. Därför är de exra kul a Skåne föregår med go exempel i denna omdebaerade fråga. De börjar närma sig disrikssämma och årsmöena är i full gång. Dea är en rolig period i MUF där nervosie inför valberedningsinervjuer blandas med hårda moionsdebaer. Försök a njua av iden, men glöm ine bor a fokus allid måse vara insäll på a få in fler människor i vår underbara gemenskap. De är bara när fler människor ar sege ill a bli en akiv del av MUF Skåne som MUF Skåne har möjlighe a bli ännu sörre, bäre och snällare. Tack för e fanasisk år! Evelina Kogsa SNABBFAKTA OM TORBJÖRN Ålder: 30 Yrke: Poliisk sekreerare i Region Skåne Inresse: Poliik, foboll, kulur. Poliisk förebild: John F Kennedy Förebild uanför poliiken: Arsene Wenger (fobollsränare för Arsenal sedan 1997) Bäsa egenskap: Kommunikaiv Poliisk vision: E sark civilsamhälle med hög grad av individuell frihe. levande föreningar än för e år sedan och de bedrivs mer verksamhe. De är ack vare Dig som de vari möjlig. Jag vill acka Dig för de gångna åre. Tack för Di engagemang, för Di driv och för Din passion för e bäre Skåne och e bäre Sverige. För de är när var och en av oss lägger manken ill och gör de lilla exra som vi illsammans kan göra skillnad. Tillsammans bygger vi världens bäsa Sverige. Resan har bara börja. Josefin Malmqvis Disriksordförande josefin.malmqvis@modera.se MST-ansvarig Skåne Modera Skolungdom Skåne Så börjar e verksamhesår gå mo si slu och 2012 års disrikssämma närmar sig med sormseg. Vi har debaer a väna oss som berör flerale poliiska frågor och de är ine uan förjusning dagarna räknas ner. Anale moioner har öka sor jämför med förra åre och så har även moionerna om skolpoliik gjor. De är fanasisk a se hur MUF Skånes medlemmar vill driva vikiga frihesfrågor för Sveriges skolungdomar och aldrig vara nöjda med den skolpoliik som regeringen, med Jan Björklund i spesen, driver. Vi alar ofa om a varje människa är en idé och på precis samma sä är varje ung människa som går i skolan en idé om hur de perfeka skolsyseme ser u. De är därför orolig vikig a vi fakisk lyssnar och ar ill oss vad unga människor upplever i skolan och dessuom hur de upplever a skolan leder ill vidare ubildning eller arbee. Dea är ännu vikigare nu när verkligheen i skolan är den verklighe som Moderaerna har vari med och skapa. Vem ska annars a ill sig kriik och föra den vidare om ine MUF och MSU? e fanasisk verksamhesår på många sä och MUF Skåne har för andra gången sedan disrikes bildande passera 2000 medlemmar. Vi har alla chanser a bli ännu sörre och bäre om vi är relevana och diskuerar de problem som unga möer i sin vardag och jag ror a om någon kan de, så är de MUF Skåne! 2011 har vari Tack för i år - vi ses på sämman!? ga r, a l a Helena Nanne pp rikl! MSU-Kommiéens Ordförande Skåne u e nä e, a ne.s n g å e a ar or ufsk h p en re.m äv fler ww w e ad nna er l åb a m Bl land ke c u a du b my d e ar ch ss hi er o i V r ju Dä erv in

6 sverigemöe Blå Skåne bildar näverk i sydsverige Moderaernas årliga rikskonferens kommer i år a hållas den mars på Convenum i Örebro. Konferensen vänder sig ill alla moderaer med förroendeuppdrag i kommun, landsing, region, riksdag, föreningsledare, övriga föreningsakiva och andra inresserade. Öppna Moderaer är Moderaernas HBT-näverk som vänder sig ill alla som delar den moderaa grundsynen och som ycker a de är vikig a jobba med frågor som rör homo- och bisexuella och ranspersoner ur e liberal och frihelig perspekiv. Konferensen inleds fredagen den 16 mars med kommunala samrådsgruppens ordförande Charloe Nordsröm följd av parisekreerare Sofia Arkelsen. Därefer sker seminariepass e, där delagarna själva väljer vilke seminarium man är mes inresserad av. Efer lunch håller pariordförande Fredrik Reinfeld al och efer de följer seminariepass vå och re innan kvällen avsluas med mingel, middagsbuffé, livemusikunderhållning och möjlighe ill dans. Lördagen besår av re programpunker som inleds med seminariepass fyra för a sedan avlösas med informaion om 2012 års poliiska fokusområde, som är barn. Sis i programme åerfinns finansminiser Anders Borg som alar om umaningar för Sverige och den ekonomiska poliiken. Efersom anale rum inne i Örebro är begränsa vore de bra om så många som möjlig bokar dubbelrum. Dubbelrumspriserna subvenioneras krafig för a underläa dea. På så sä får fler personer bo inne i Örebro. Anmälan via webb På går de a anmäla sig digial. Där finns också program och seminariebeskrivning i sin helhe. Anmälan ill konferensen skall noga ifylld vara gjord senas den 15 februari Bekräfelse skickas ca vå veckor före konferensen ill den mailadress som anges i anmälan. Delagare som avbokas uan ersäare från och med den 1 mars 2012 kommer a debieras full konferens- och hoellkosnad. Alla ändringar som görs i bokningen efer den 1 mars 2012 debieras Välkommen ill Örebro den mars! Moderaerna sarar näverk för forsa poliikuveckling Öppna Moderaer jobbar inom Moderaerna och exern genom a dela i debaer, synas i media och finnas med på olika evenemang. Syfe är a påverka Moderaerna och de moderaa beslusfaarna run om i lande a driva en bra HBT-poliik med fokus på mångfald, likabehandling och individens rä. Öppen? Bli medlem i Öppna moderaer - Moderaernas HBT-näverk Öppna Moderaer arbear jus nu med fyra poliiska priorieringar: 1. Transfrågor med fokus på a få på plas en bra ny lag om könsfassällelse. 2. Nya vägar ill barn och familj - lösningar kring surroga- och inseminaionsfrågorna. 3. Diskriminering och bemöande i vardagen. Skola, Hemjäns, Äldreomsorg, Vård, Socialjäns kommun- och landsingfrågor. 4. Inernaionella frågor inklusive asylfrågan. Öppna Moderaer är e levande näverk som bedriver regelbunden verksamhe för alla medlemmar och inresserade. Kampanj bedrivs på Pridefesivalen och andra hb-fesivaler och arrangemang run om i Sverige. Den 22 november 2011 bildades på skånemoderaernas förbundskansli i Malmö e ny lokalförening ill Öppna Moderaer. Den nya föreningens namn är Öppna Moderaer Syd. Syrelsen besår av: Ordförande, Gunvor Åkerblom, Höör 1:e Vice ordförande, Edih Escobar, Lund 2:e Vice ordförande, Jonas Hellsen, Laholm Ledamo, Sofia Högrelius, Lund För närvarande blir fokus a planera kommande verksamhe för a inom kor kunna presenera e poliisk program för Ambiionen är också a nå flera moderaer run om i Skåne med omnejd och som blir medlemmar i Öppna Moderaer Syd. Alla som ycker a de är vikig a jobba med HBTfrågor är välkomna Öppna Moderaer Syd bildades den 22 november Syrelsen besår av från vänser Jonas Hellsen, Edih Escobar, Gunvor Åkerblom och Sofia Högrelius. Som e led i den forsaa uvecklingen av den moderaa poliiken på såväl lokal, regional som naionell nivå saras re nya näverk för förroendevalda och jänsemän på alla nivåer. Näverken saras på Sverigemöe. Näverken syfar ill a skapa, länka samman och dela inspiraion, kunskap, idéer och ankar såväl på bredden som på djupe i organisaionen. Alla re näverken kommer efer saren under Sverigemöe a forsäa uvecklas på Opus - Moderaernas nya Inranä. Inrodukionen av näverken sker på re seminarier under Sverigemöe. Den som anmäler sig som delagare på någo av dessa seminarier ingår också i näverke från sar. Den främsa målgruppen för respekive näverk framgår av exerna nedan. Sjukvårdspoliik i prakiken, lokal och naionell E seminarium särskil för den som arbear med modera sjukvårdspoliik oavse om de är inom riksdag, region eller landsing. E särskil syfe med seminarie är a ugöra sarpunken för e naionell näverk för moderaa sjukvårdspoliiker. E näverk för a inspirera varandra, a lärdom av varandra och uveckla den moderaa sjukvårdspoliiken. Cenral i näverke blir arbee med a vidareuveckla våra arbessä och 103Blå Skåne 103Blå Skåne meoder för a såväl uveckla som föra u och förankra vår poliik. Hur kan man jobba konkre och lokal? Hur blir vi agendasäande i den lokala sjukvårdsdebaen? Hur kan vi illsammans och i landes olika delar uveckla den moderaa sjukvårdspoliiken i vardagen och som idé? Öra som insrumen för poliikuveckling! Den lyssnande resan har agi oss från Välkommen ill verkligheen via samalskampanjen ill Med sike på Men dea är forfarande bara början på vår resa. Hur gör vi för a varje dag, i varje möe med andra människor, öka vår förroende som Moderaer och enskilda individer? Hur gör vi de lyssnande förhållningssäe ill en naurlig del av vilka vi är och hur vi kommunicerar med andra? Hur kan vi umana och uveckla oss själva som individer, föreningar, förbund, regioner och pari för a bli de självklara vale för människor 2014? Dea är några av de frågesällningar vi kommer a belysa, begrunda och bearbea under seminarie. De är i möe mellan människor vi skapar förroende, gemenskap och illhörighe de är där vi bygger broar, ändrar aiyder och minskar fördomar. Om man vill forsäa uveckla och uvecklas är dea seminarie som gäller illsammans ar vi den lyssnande resan ill nya och okända plaser! Du som delar har en cenral roll i seminarie. I samband med seminarie vidareuvecklas näverke för uvecklingsambassadörer genom e anal nyheer. Du som delar på seminarie blir också en delagare i näverke. Lokala äldrefrågor valvinnare för moderaerna i din kommun 2014? Dea är e seminarium som vänder sig ill moderaa poliiker på alla nivåer som arbear med äldrepoliik. Den som akiv delagi i äldrekampanjen och/eller akiv delagi i de lokala uvecklingsarbee är särskil välkommen. E särskil syfe med seminarie är a bygga hållbara näverk mellan seminariedelagarna. Moderaerna naionell håller jus nu på a a fram förslag ill en ny äldrepoliik i samverkan med de lokala uvecklingsarbee. På seminarie ar vi upp uvecklingen både lokal och naionell. Kan vi lära oss av varandras erfarenheer? Hur kan man arbea lokal med äldrefrågan? Vad innebär modera poliik på lokal nivå i din kommun? Hur kommunicerar och uvecklar vi poliiken? Du som delar spelar en cenral roll i seminarie. Vårens verksamhe från Moderaa Seniorer Seniorråde i Skåne räffas den 8 mars för a diskuera den kommande verksamheen. Den april äger MSS årssämma rum i Sundsvall. Moioner ill sämman ska vara inne senas den 29 februari. Den 11 maj går den radiionsenliga vårräffen av sapel på Hoell Öresund i Landskrona. På programme inleder Moderaernas kommunalråd i Landskrona, Cecilia Brorsson, dagen med a beräa om vad Visse du a moderaerna har e facklig näverk? Har du förroendeuppdrag i Moderaerna? Är du samidig facklig represenan på din arbesplas? Då kan du gå med i Moderaernas fackliga näverk. Ansvarig för de fackliga näverke är Jan Ericson, idigare facklig akiv och sedan 2006 riksdagsledamo och akiv i ubildningsuskoe och arbesmarknadsuskoe. Mejla facklignaverk@modera.se för a också bli en i näverke! som händer i Landskrona. Regionråd Caharina Blixen-Finecke informerar därefer om umaningar och möjligheer inom sjukvården och riksdagsledamoen Hans Wallmark föredrar om vår försvar och om viken av vår demokrai. Efer lunch ges möjlighe a lyssna ill Chriser Nielsen som alar under ema Landskrona 600 år. Efer de alar riksdagsledamoen Crisina Husmark Pehrsson om Nordiska råde och Lena Carlsson och Kahrine Jeppsson avsluar dagen med a ge e föredrag om Selma Lagerlöf. Välkommen a engagera dig i Moderaa Seniorer! Blå Skåne 4 11

7 Blå Skåne Myer om invandring Tolerans och öppenhe är fundamenala delar i de svenska samhälle och alla ho mo dea måse bemöas. På finns därför e anal myer och bemöande av dessa publicerade. Avsändaren är regeringen, men de är framförall på iniiaiv av inegraionsminiser Erik Ullenhag, som arbear med frågorna ill vardags, som sidan kommi ill. Sverige är och ska vara e öppe och oleran land. Vi ar e sor ansvar för människor som flyr ill vår land, har fri rörlighe inom EU och flexibla regler för arbeskrafsinvandring från länder uanför EU. Den som flyr undan förföljelse ska kunna få en frisad i Sverige och andra länder i Europa. De är vikig a påminna om a asylräen är en mänsklig räighe som ine kan mäas i kronor och ören. Den som kan försörja sig själv ska också få bosäa sig här genom arbeskrafsinvandring. Skolor får ha avsluningar i kyrkan vilke också sker på många håll. I den nya läroplanen för grundskolan, som gäller från 2011 är de ill och med krav a eleverna ska lära sig såväl naionalsången som e anal vanliga psalmer. A undervisningen ska vara icke-konfessionell, de vill säga fri från religiösa inslag, har gäll länge och har ingen koppling ill invandringen. Friskolor får ha konfessionell inrikning, där delagande i konfessionella inslag ska vara frivillig. Skolorna får ine längre servera fläskkö. De finns inga poliiska beslu eller riklinjer om vilken sors kö som ska serveras i skolor och förskolor. Några förskolor har beslua a ine servera fläskkö, men de illhör undanagen. Anledningen ill de är a många av barnen som går där ine äer de. I dag är 14,7 procen av svenskarna ulandsfödda. Dessuom finns de grupper som har en lång hisoria i lande: samer, ornedalingar, finnar, romer och judar räknas som naionella minorieer i Sverige. De sprids myer och halvsanningar om kosnader och problem med invandring och minorieer, särskil på inerne. Några av de vanligase myerna och fördomarna bemös och ges en uveckling kring i den här exen. De pågår en massinvandring, om några årionden kommer svenskar a vara i minorie i si ege land. Påsående är direk felakig. I dag är knapp 15 procen av befolkningen född i e anna land. Saisiska Cenralbyrån räknar med en näs inill oförändrad andel i framiden, andelen beräknas öka ill 16,5 procen I grunden bygger myen på a personer med uländsk bakgrund aldrig blir svenskar och a de skulle vara e problem om människor har en bakgrund i e anna land. De är också vär a noera a den enskil sörsa gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som sod för en femedel av invandringen. De flesa så kallade flykingar saknar flykingskäl. En sor del av de flykingar som kommi ill Sverige de senase åren har kommi från länder som Irak, Afghanisan och Somalia, länder som är hår drabbade av krig och konfliker. År 2010 beviljades asylsökande personer permanen uppehållsillsånd. Av dem hade 91 procen aningen skyddsskäl eller flykingskäl. Som skyddsbehövande räknas bland anna människor som löper risk a sraffas med döden, usäas för kroppssraff, oryr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och människor som löper allvarlig risk a skadas på grund av väpnad konflik. Uöver dem som ansöker om asyl här i lande ar Sverige dessuom, i samarbee med FNorgane UNHCR, emo e par usen kvoflykingar varje år. Den som hävdar a kaegorin skyddsbehövande ine ska kunna ges en frisad i Sverige menar således a vi ska kasa u människor som riskerar oryr eller dödssraff. Invandringen kosar Sverige ioals miljarder kronor varje år. De naionalekonomiska sudier som gjors av invandring har ia på effeker på ill exempel illväx, handel, föreagande, löner och offenliga finanser. De finns inge självklar sä a foga samman dessa olika perspekiv ill e svar. Vissa sudier av invandring i USA och Japan pekar på svag posiiva effeker på illväxen, men de finns även sudier som pekar på svag negaiva effeker. Sudier av den fria rörligheen inom EU pekar på vissa posiiva effeker på illväxen. Flera sudier pekar på a invandring leder ill ökad handel med invandrarnas ursprungsländer. Andelen föreagare är högre bland urikes födda än bland inrikes födda och urikes födda har fler ansällda per föreag. De finns eorier om a öppna och olerana samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i opp i flera inernaionella index över innovaionsklima. De är ine hel klar hur invandringen påverkar de offenliga finanserna. De beräkningar som finns visar på sörre kosnader än inäker. Två vikiga saker som påverkar beräkningarna är hur gamla människor är när de kommer ill Sverige och hur sor andel som arbear. En förbärad inegraion kan ge sora posiiva effeker. De bör också noeras a beräkningarna handlar om offenliga inäker och ugifer på individnivå. De posiiva effekerna som invandring har på samhällsekonomin som helhe genom ökad illväx, handel och föreagande ingår ine. Sammanage kan vi se a Sverige, i likhe med ill exempel Kanada och Ausralien, har kunna kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk uveckling. Vi sår oss väl såväl när de gäller må på ekonomisk produkion som bredare välfärdsmå. Invandringen leder ill lönedumpning. Få svenska sudier har gjors som har kunna visa på invandringens effek på lönerna bland den infödda befolkningen. En svensk sudie visar på mycke små posiiva effeker av invandring på inföddas inkomser. Andra svenska forskare har visa a 1990-ales invandring ill Sverige ine hade någon effek på lönespridningen. Sverige är på väg a bli e muslimsk land. Invandrarna ar jobben från svenskar. Frågan om invandring är en poliisk hepoais. Sedan Sverigedemokraernas inåg i Riksdagen 2010 har den ine blivi mindre he. Frågan diskueras hemma vid köksborden och de förekommer a inryck har agis från näe och den uppsjö av rasisiiska hemsidor som sprider påsåenden om invandringen och vad den innebär för Sverige och vår samhälle. Som en konsekvens av dea har regeringen skapa en hemsida för a bemöa främlingsfienlighe och flera av myerna kring invandring. FOTO: MARTIN FORS Uppskaningsvis lever några hundrausen personer i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger emellerid ine någo om huruvida personen är religiös eller ine. Av inegriesskäl för vi inga regiser över religiös illhörighe, kulur eller enicie i Sverige. De kan dock konsaeras a de muslimska rossamfunden sammanlag har run medlemmar, vilke endas ugör dryg en procen av Sveriges befolkning. Barnen får ine sjunga naionalsången och skolavsluningar får ine hållas i kyrkan. Invandring bidrar ofa posiiv ill arbesmarknaden genom a kompensera för undersko av inhemsk arbeskraf inom vissa yrken och genom a bidra ill a skapa fler jobb. I dag kan vi exempelvis se a ungefär en av fyra läkare och andläkare i Sverige är födda i e anna land. På lång sik är de främs ubude av arbeskraf som besämmer sysselsäningen. Dessuom visar forskning a invandring bidrar ill ökad urikeshandel och därmed ökad illväx genom a personer med uländsk bakgrund besier goda kunskaper om bland anna affärskulur, poliik och språk i sina idigare hemländer.