blood model Elias Heed

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "blood model Elias Heed"

Transkript

1 Institutionen för kvinnors och barns hälsa Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete 15 hp Investigation of the effects of nanoparticle size on blood activation using a human whole blood model Elias Heed Handledare: Karin Fromell och Jaan Hong Institutionen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin 1

2 Abstract Nanoparticles are used more and more extensively in today's society, especially in the industry sector. Humans get exposed to nanoparticles daily but the effect is a topic that has not been fully explored yet and its effect on humans is still unknown. The purpose of this project was to investigate whether the size of nanoparticles is a factor that influences their effect on humans, mainly the effect on blood activation. In order to study this, nanopaticles of polystyrene with three different sizes (75, 120 and 260 nm) were selected and incubated in a human whole blood model, the Chandler loop. The samples from the Chandler loop experiments were analysed with three different ELISA's: C3a, terminal complement complex (TCC, sc5b-9) and thrombin-antithrombincomplexes (TAT). The results in this study indicate that the smallest nanoparticle has a higher potential for activating the coagulation system than the larger ones. The complement system did not seem to be significantly activated from the nanoparticles. More experiments needs to be done in order to get a better statistic value but just as it is the results look promising and there is a tendency for a higher activation of the coagulation system with the 75 nm nanoparticles. Key words: Polystyrene, coagulation, Chandler loop, TAT, CTI 2

3 Introduktion Nanopartiklar används mer och mer i dagens samhälle, särskilt inom industrin, och vi människor exponeras dagligen för nanopartiklar. Forskning om nanopartiklar och dess inverkan på människokroppen är fortfarande ett område som inte utforskats fullt ut. Tidigare forskning har visat att nanopartiklar kan påverka människokroppen på ett negativt sätt men vilka faktorer som påverkar detta är fortfarande oklart. Nanopartiklar finns till exempel i luftföroreningar, kosmetika och i läkemedel i utvecklingsstadiet. Epidemiologiska studier visar att exponering för luftföroreningar är associerat med ökad mortalitet och morbiditet, både i lungsjukdomar och kardiovaskulära sjukdomar [1]. En frågeställning var att ta reda på om nanopartiklar från luftföroreningar kan ta sig från lungorna in till blodcirkulationen vilket gav ett intressant resultat. I försök på människor visar det sig att nanopartiklar lätt tar sig genom barriären i lungorna till blodomloppet [2]. Det är bekräftat att nanopartiklar kan ta sig igenom luft/blodbarriären i lungorna men även absorberas av mag/tarmkanalen och sedan vidare ut i blodsystemet [3]. När nanopartiklar kommer i kontakt med blod adsorberas proteiner till dess yta och bildar en korona runt partikeln. Hur många och vilka slags proteiner som adsorberas beror på storleken hos nanopartiklarna samt deras kemiska och fysiologiska egenskaper. När proteinerna runt vissa nanopartiklar analyseras finns det proteiner som tillhör koagulations- och komplementsystemet, delar av det ospecifika immunförsvaret. Detta beror på att det ospecifika immunförsvaret är kroppens första tillvägagångssätt för att detektera material som inte är en del av kroppen, till exempel nanopartiklar. I en studie undersöktes vilken påverkan nanopartiklars storlek kan ha främst på vilka proteiner som adsorberas och bildar en korona runt partiklarna. Resultaten visar att vilka proteiner som adsorberas till nanopartiklar inte beror på nanopartiklars storlek utan påverkas mest av vilket ämne det är och vilka kemiska 3

4 egenskaper det har. Exempel på proteiner som påvisas på ytan av nanopartiklar av polystyren är kininogen och fibrinogen [7]. Koagulationssystemet är en del av hemostasen, kroppens system för att förhindra eller stoppa blodförlust vid skada. Koagulationssystemet består av en rad olika proteiner, som kallas koagulationsfaktorer, och trombocyter. När koagulationssystemet aktiveras inleds kaskadreaktioner, där fler och fler faktorer aktiveras för varje steg. Det finns tre sätt som koagulationssystemet kan starta på men de leder alla till samma resultat: fibrinogen omvandlas till fibrin och bildar ett koagel tillsammans med trombocyter. Hemostasen kan delas in i två sektioner, den primära och sekundära. Det primära systemet startas av trombocyter som aktiveras genom att de binder till proteiner i det skadade området, främst kollagen. När de aktiveras utsöndrar de ämnen från granula som startar och förstärker koagulationssystemets kaskadreaktion och drar till sig fler trombocyter. Koagulationssystemet aktiveras även av kontaktsystemet (intrinsicsystemet) genom att faktor XII binder till en yta och aktiveras till faktor XIIa eller genom att faktor VII kommer i kontakt med tissue factor och aktiveras till VIIa. När koagulationsfaktor XII kommer i kontakt med främst negativt laddade okända ytor aktiveras den till faktor XIIa som sedan aktiverar faktor XI. Detta leder i sin tur till att kaskadreaktionerna i koagulationssystemet startar, vilket till slut till gör att fibrin bildar ett koagel. Faktor XII kan även initiera ett annat system, kalikreinsystemet. När kininogen med hög molekylvikt och prekalikrein aktiveras av faktor XII bildas en peptid som heter bradykinin. Bradykinin kan starta inflammation, öka cellproliferation och migration samt öka den vaskulära permeabiliteten. Bradykinin har sedan tidigare kopplats till autoimmunitet, kardiovaskulära sjukdomar och cancer [18]. I en annan studie undersöktes det om nanopartiklars storlek och krökning, graden böjning hos partiklarnas yta, kan påverka koagulationssystemet i humant blod. De har två hypoteser om vilken effekt storlek och krökning hos nanopartiklar har. Den första är att små nanopartiklars krökning kan förhindra komplexet som aktiverar kontaktsystemet att bildas korrekt. Den andra är att funktionerna hos de proteiner som adsorberas till nanopartiklarna modifieras av 4

5 konformationsförändringar eller att den aktiva ytan blir steriskt störd, det vill säga elektronmoln som repellerar varandra. De resultat de fick fram är att nanopartiklar både kan ha positiv och negativ påverkan av koagulationssystemet. Små nanopartiklar som har mindre krökning (26 och 60 nm) ger liten eller till och med minskad aktivitet av koagulationssystemet. De större nanopartiklarna (90 och 220 nm) ger ökad aktivering av koagulationssystemet [5]. I ytterligare en studie som också undersöktes hur krökning och storlek hos nanopartiklar kan påverka koagulationssystemet hos människor gav liknande resultat. Man kom fram till att små nanopartiklar med hög krökning inte gav någon aktivering av koagulationssystemet medan stora nanopartiklar med låg krökning aktiverade koagulationssystemet. Detta berodde på att faktor XII genomgick en konformationsförändring på de större nanopartiklarnas yta men inte på de små vilket förmodligen berodde på att proteinerna inte kunde adsorberas ordentligt till ytan [6]. Komplementsystemet är en del av det ospecifika immunförsvaret, kroppens första försvarslinje mot okända ämnen. Komplementsystemet består av över 30 olika proteiner som finns lösta i blodplasman eller på cellmembran. De funktioner som komplementsystemet har är att försöka lysera bakterier, märka in (opsonera) ämnen för fagocytos, eliminera cirkulerande immunkomplex i blodet, vara stöd för det specifika immunförsvaret samt underlätta kemotaxi. När komplementsystemet aktiveras sker det genom kaskadreaktioner. Systemet kan starta via tre sätt, den klassiska vägen, den alternativa vägen och lektinvägen. Den klassiska vägen aktiveras via immunkomplex, till exempel att det sitter flera IgG på en främmande mikroorganism. Lektinvägen aktiveras när lektin binder till mannos, glukos eller andra sockermolekyler som kan finnas på ytan hos mikroorganismer. Den alternativa vägen aktiveras när C3 (komplementfaktor) kommer i kontakt med okända ytor. Komplementsystemet kan aktiveras när plasmaproteiner adsorberas till okända ytor vilket i sin tur startar den klassiska vägen för komplementaktivering. Det kan ske antingen genom IgG eller adsorberat C1q eller C3. Både koagulations- och komplementsystemet kan påskynda 5

6 upptaget av nanopartiklar i kroppen, orsaka kronisk inflammation efter längre perioder av exponering av nanopartiklar samt underlätta transport av nanopartiklar in i celler. Nanopartiklar kan ha en rad negativa konsekvenser för den mänskliga kroppen och de främsta är kronisk inflammation och cancer [4,16]. Om nanopartiklarna har en avlång form kan de ge skador på lungorna som liknar de som uppkommer vid exponering av asbest. Detta uppkommer då till exempel makrofager försöker fagocytera de främmande partiklarna men istället för att omsluta partiklarna blir makrofagerna perforerade av partiklarnas form och en inflammation startar [17]. För att undersöka om storleken hos nanopartiklar har någon inverkan på kaskadsystem i humant blod bör en relativt inert nanopartikel väljas så att inte själva ämnet kan påverka resultat. De nanopartiklar som valdes till denna studie var av polystyren eftersom de anses vara relativt inerta. Den metod som utgör själva grunden i denna studie för att undersöka nanopartiklars inverkan på människor är helblodsmodellen Chandler loop [8,9]. I tidigare studier har Chandler loop till exempel använts till att testa hur humant helblod reagerar mot olika material som stentar för kärlvidgning i hjärtats kranskärl. Anledningen till att denna metod valdes är att principen bakom gör den lämplig till detta experiment. Principen bakom Chandler loop är att i så stor mån som möjligt simulera samma förhållanden som råder i människokroppen. För att få samma temperatur som i människokroppen används en inkubator som är inställd på 37 C och för att hålla blodet i rörelse så används en rotor som roterar looparna i 30 rpm. Att tillsätta antikoagulant för att blodet inte ska reagera mot looparna går inte eftersom detta kan skapa interferens hos ett av systemen som undersöktes, koagulationssystemet. Detta problem löses med en annan metod där allt material som kommer i kontakt med blod prepareras genom heparinisering. Principen bakom denna metod är att belägga olika material med ett lager av immobiliserat heparin. Heparin är väldigt likt ett ämne som finns i våra blodkärl som heter heparansulfat vars funktion är att kontrollera koagulationssystemet. Det kan göra detta genom att binda till antitrombin vilket ökar dess 6

7 förmåga att binda till trombin flerfaldigt. Genom att applicera denna metod till Chandler loop så behöver det inte tillsättas antikoagulant till blodet. Chandler loop är metoden som används vid själva experimentet men för att få ut resultat från experimenten så används tre olika ELISAs: C3a, TCC (Terminal Complement Complex) och TAT (Trombin Antitrombin). I detta projekt fokuserades det främst på att undersöka om nanopartiklars storlek och krökning hade någon betydelse för deras interaktion med humant helblod. 7

8 Material och metod Heparinisering Allt material som kom i kontakt med blod hepariniserades innan användning, till exempel falconrör, pipettspetsar och provtagningsslang. Det första steget i heparinisering var att rengöra materialet genom att låta det ligga i en 5 % w/v lösning av amoniumperoxidsulfat i 60 minuter i 60 C för att sedan sköljas minst 5 gånger i MQ-vatten (Millipore quality). Detta steg utfördes inte om materialet var sterilt innan. Därefter placerades materialet i en lösning av PAV (Polyamine, Corline, 0,25 mg/ml i borat buffert) i 15 minuter i rumstemperatur för att därefter sköljas med MQ-vatten minst 5 gånger. Sedan placerades materialet i en lösning med heparinkonjugat (Corline, 0,05 mg/ml i 0,1 M acetat buffert/0,5 M NaCl, ph 4) i minst 60 minuter i rumstemperatur följt av sköljning i MQ-vatten minst 5 gånger. Sedan upprepades momenten med PAV och heparinkonjugat med sköljning av MQ-vatten minst 5 gånger emellan och efteråt. PAV och heparinkonjugat återanvändes upp till 5 gånger. Därefter inkuberades materialet med boratbuffert (9,5 g di-sodiumtetraborat Decahydrate/L, ph 9) i 15 minuter i rumstemperatur. Efteråt hälldes lösningen bort och materialet inkuberades med en blandning av boratbuffert och acetatanhydrid (ph 10,5, 1 µl anhydrid/ml boratbuffert) i 10 minuter i rumstemperatur. Sedan sköljdes materialet med MQvatten minst 5 gånger och lufttorkades. Sist kontrollerades det om hepariniseringen var lyckad genom att låta en liten bit material inkubera med ToulidineBlue (2 mg/ml späddes 1:10 med MQ-vatten) i 2-3 minuter och sedan sköljas med MQ-vatten. Karaktärisering av nanopartiklar Nanopartiklar (Life technologies) av polystyren var i storlekarna 60, 100 samt 200 nm enligt de dokument företaget tillhandahöll. Storlekarna på nanopartiklarna och deras laddning kontrollerades med hjälp av photon correlation spectroscopy (Malven zeta sizer) vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. När kontrollen utfördes späddes alla prover 1/1000 8

9 i plastkyvetter och en medföljande elektrod placerades i kyvetterna innan analys. Elektroden rengjordes med MQ-vatten mellan varje prov och efter avslutad analys. Helblodsmodell, Chandler loop Laboratoriet har sedan tidigare etikprövats och fått godkänt för blodtappning från friska frivilliga. Först och främst förbereddes allt material som behövdes innan blod togs från blodgivare. Eppendorfrör fylldes med 30 µl EDTA (0,2 M, ph 7,4). Heparinslangar (Corline) med 4 mm innerdiameter klipptes i 20 cm långa segment. Sedan sattes två stycken stödringar av metall per slang runt dem samt en konnektor per slang i dem. Blodgivare kom direkt till labbet varefter blod togs venöst. Blodet som användes för experimentet samlades i ett hepariniserat falconrör (45 ml) och provtagningsslangen som användes var hepariniserad. De första 2 ml blod som kom samlades i ett separat falconrör (15 ml) och kastades på grund av att nålen kan ha skapat en liten aktivering av koagulations- och komplementsystemet. Blodet användes i experimentet så snabbt som möjligt. Suspensioner med nanopartiklar (Life technologies) med olika storlek men samma area förbereddes. Därefter tillsattes 2 ml blod från en blodgivare i varje heparinslang tillsammans med ett fåtal µl nanopartiklar eller lika stor mängd MQ-vatten (blank) som partikelsuspension. Sedan slöts slangen till en loop och den inkuberades i ett värmeskåp samtidigt som det roterades av en motor (Masterflex) med tillhörande rotationsplatta (tillverkad på Biomedicinskt centrum). Inkubationstiden var 1 timme, temperaturen var 37 C och rotationshastigheten var 30 rpm. Det utfördes även ett experiment där CTI (Corn trypsin inhibitor) tillsattes till looparna med nanopartiklar. CTI inhiberar faktor XII och experimentet utfördes för att undersöka om det var faktor XII som initierade koagulationssystemet. Utöver det så fördes det över 1 ml blod per rör till två stycken eppendorfrör för att agera som nollprov. 9

10 Under inkubationen analyserades nollproven med en cellräknare, XP-300 (Sysmex), och alla värdena noterades (LPK, EPK och så vidare) men det var främst trombocytvärdena som var relevanta till denna studie. När inkubationstiden var över togs looparna ut och dess innehåll hälldes ned i medicinkoppar, varefter förekomst av synligt koagel undersöktes. Sedan fördes 1 ml blod från varje loop över till ett förberett eppendorfrör med EDTA som därefter analyserades med cellräknaren. Proverna centrifugerades därefter i 15 minuter i 4 C i 4500 x g. Därefter samlades plasman och placerades i separata eppendorfrör för infrysning i -70 C [8,9]. Kammarförsök I jämförande syfte utfördes det helblodsförsök med hjälp av kammare som liknade helblodsförsöken i Chandler loop. Allt material som kom i kontakt med blod hepariniserades enligt instruktionen ovan (kammare, lock, provtagningsslang och så vidare). När allt material var förberett så kom en blodgivare direkt till labbet för att ge blod. Varje kammare (specialtillverkad) har 2 stycken cirkulära brunnar som rymmer 1,75 ml vätska vardera, till varje kammare tillsattes 1,5 ml blod, till 3 kammare tillsattes även suspensioner av nanopartiklar, i en annan tillsattes ingenting för att agera som negativ kontroll och i den sista tillsattes ingenting heller men istället för ett vanligt lock användes en yta av polystyren. Därefter inkuberades kamrarna i 37 C, 30 rpm, i 60 minuter med hjälp av en vågmaskin (incubating waver, VWR). Sedan fördes 1 ml blod från varje brunn över till eppendorfrör med EDTA i för att sedan avläsas med cellräknare. Därefter centrifugerades proverna, plasman separerades och frystes in i -70 C. Därefter utfördes de tre ELISAs som nämns i denna del på plasman. 10

11 ELISA Spädningsbuffert (1 g BSA/100 ml tvättbuffert + 5 ml 0,2 M EDTA) och tvättbuffert (0,05 % Tween 20 i PBS) var samma i samtliga ELISAs. TMB (3,3', 5,5'-tetramethylbenzidine, Surmodics), stopplösning (1M H 2 SO 4 ) och spektrofotometer (Multiskan EX, Thermo) var samma i samtliga ELISAs. Plattorna lästes av i våglängden 450 nm. C3a Det första steget var att varje brunn i en 96-hålsplatta coatades med 100 µl av den monoklonala antikroppen 17,3 (tillverkad på labb, 1/600 i PBS) och inkuberades sedan i 4 C över natt. Dagen efter tillsattes 200 µl spädningsbuffert till varje brunn för blockering. Därefter inkuberades plattan i rumstemperatur i 60 minuter på en skakmaskin. Därefter tillsattes alla prover, kontroller, standarder och blankprover till respektive plats i plattan, allting kördes med dubbelprover. I varje brunn tillsattes 100 µl prov. Proverna späddes 1/1000 med spädningsbuffert, den höga kontrollen var färdigspädd, den normala kontrollen späddes 1/1000 med spädningsbuffert och standarden var färdigspädd. Sedan inkuberades plattan på skak i rumstemperatur under 60 minuter. Därefter tillsattes 100 µl biotinylerad antic3a (tillverkad på labb, 1/800 i spädningsbuffert) till varje brunn. Sedan inkuberades plattan på skak i rumstemperatur i 60 minuter. Sedan tillsattes 100 µl streptavidin HRP (GE Healthcare, 1/500 i spädningsbuffert) till varje brunn varefter plattan inkuberades på skak i rumstemperatur i 15 minuter. De sista stegen var att 100 µl TMB tillsattes till varje brunn och inkuberades i rumstemperatur i 5 minuter. Sedan stoppades reaktionen med 100 µl stopplösning och plattan lästes av. 11

12 TCC Det första steget var att varje brunn i en 96-hålsplatta coatades med 100 µl av den monoklonala antikroppen Hu C5b-9 (Diatec, 1/1500 i PBS) och inkuberades sedan i 4 C över natt. Dagen efter tillsattes 200 µl spädningsbuffert till varje brunn för blockering. Därefter inkuberades plattan i rumstemperatur i 60 minuter på en skakmaskin. Därefter tillsattes alla prover, kontroller, standarder och blankprover till respektive plats i plattan, allting kördes med dubbelprover. I varje brunn tillsattes 100 µl prov. Proverna späddes 1:5 med spädningsbuffert, kontrollerna var färdigspädda och standarden späddes först 1:100 och sedan med den som bas i en seriespädning 1:2, 1:2, 1:2 och så vidare. Sedan inkuberades plattan på skak i rumstemperatur under 60 minuter. Därefter tillsattes 100 µl biotinylerad antic5 (Biosite, spädning varierar mellan olika batcher) till varje brunn. Sedan inkuberades plattan på skak i rumstemperatur i 60 minuter. Sedan tillsattes 100 µl streptavidin HRP (GE Healthcare, 1/500 i spädningsbuffert) till varje brunn varefter plattan inkuberades på skak i rumstemperatur i 15 minuter. De sista stegen var att 100 µl TMB tillsattes till varje brunn och inkuberades i rumstemperatur i 5 minuter. Sedan stoppades reaktionen med 100 µl stopplösning och plattan lästes av. TAT Det första steget var att varje brunn i en 96 hålsplatta coatades med 50 µl av den monoklonala antikroppen får antitrombin (Enzyme research laboratories, 1/125 i PBS) och inkuberades sedan i 4 C över natt. Dagen efter tillsattes 150 µl spädningsbuffert till varje brunn för blockering. Därefter inkuberades plattan i rumstemperatur i 60 minuter på en skakmaskin. Därefter tillsattes alla prover, kontroller, standarder och blankprover till respektive plats i plattan, allting kördes med dubbelprover. I varje brunn tillsattes 50 µl prov. Proverna späddes 12

13 beroende på trombocytvärdena med CPD-plasma (tillverkad på labb) och sedan spädningsbuffert, den höga kontrollen späddes 1:2 med spädningsbuffert, den låga kontrollen späddes 1:10 med spädningsbuffert, CPD kontrollen späddes 1:4 med spädningsbuffert och standarden späddes först 1:2 i en seriespädning med CPD-plasma, 150 µl spädningsbuffert tillsattes till varje standard. Sedan inkuberades plattan på skak i 37 C under 120 minuter. Därefter tillsattes 50 µl av antikroppen får antitrombinperoxidas (Enzyme research laboratories, 1/125 i spädningslösning för konjugat, Enzyme research laboratories) till varje brunn. Sedan inkuberades plattan på skak i 37 C i 60 minuter. De sista stegen var att 100 µl TMB tillsattes till varje brunn och inkuberades i rumstemperatur i 5 minuter. Sedan stoppades reaktionen med 100 µl stopplösning och plattan lästes av. Statistik Spektrofotometriprogrammet Ascent räknade ut medelvärde samt standardavvikelse. Figurerna skapades med hjälp av programmet GraphPad Prism 6. Oparade t-tester med signifikansnivån P <0,05 utfördes även med detta program. 13

14 Resultat Karaktärisering av nanopartiklar För att karaktärisera nanopartiklarna av polystyren i studien användes metoden photon correlation spectroscopy (dynamisk ljusspridning). Resultatet visade att nanopartiklarna som enligt tillverkaren hade den påstådda storleken 60, 100 och 200 nm egentligen hade storleken 75, 120 och 262 nm. Alla nanopartiklar hade samma laddning. Helblodsmodell Chandler loop och ELISA I det första experimentet som utfördes med Chandler loop användes suspensioner av de tre nanopartiklarna 262 nm, 120 nm och 60 nm med en total area på 100 cm 2 och MQ-vatten tillsattes till en loop för att agera som blank. Blod som inte användes i loopen användes för att få initiala värden på blodet. När experimentet var utfört separerades plasma och frystes in i - 70 C för vidare analys. Plasman analyserades för C3a, TCC och TAT. Resultatet från det första experimentet var att nanopartiklarna med 262 nm hade ett medelvärde på 963 µg/l C3a, 80 AU/L TCC och 74 µg/l TAT. Nanopartiklarna med 120 nm hade ett medelvärde på 797 µg/l C3a, 74 AU/L TCC och 80 µg/l TAT. Nanopartiklarna med 75 nm hade ett medelvärde på 793 µg/l C3a, 55 AU/L TCC och 154 µg/l TAT. Totalt startades 30 prover men ett fåtal gick förlorade. Det andra experimentet som utfördes var identiskt med experiment ett förutom att suspensionerna av nanopartiklar hade en total area på 500 cm 2. Även i detta experiment var det totalt 30 prover där ett fåtal gick förlorade. Samma tre ELISA som utfördes på experiment ett användes också i experiment två och resultatet var att nanopartiklarna med 262 nm hade ett medelvärde på 923 µg/l C3a, 24 AU/L TCC och 69 µg/l TAT. Nanopartiklarna med 120 nm hade ett medelvärde på 755 µg/l C3a, 11 AU/L TCC och 101 µg/l TAT. Nanopartiklarna med 75 nm hade ett medelvärde på 859 µg/l C3a, 11 AU/L TCC och 145 µg/l TAT. Resultaten kan ses i figur 1, 2 och 3. 14

15 g/l Oparade t-tester utfördes på resultaten från dessa experiment för att jämföra skillnaden mellan dem. Detta visade att det finns en signifikant skillnad mellan de initiala värdena och resterande värden men det finns ingen signifikant skillnad mellan nanopartiklarna 262 nm och 75 nm. Till exempel så var värdet mellan 262 nm och 75 nm i TAT med 100 cm 2 0,298 och i 500 cm 2 0, Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm Figur 1: Resultat för C3a med Chandler loop. Y-axeln visar mängden i µg/l. Experiment med suspensioner av tre olika sorters nanopartiklar med den totala arean 100 cm 2 motsvaras av de svarta kolumnerna och lösningar med totala arean 500 cm 2 motsvaras av de grå kolumnerna. Koncentrationen är µg/l och linjerna ovanför kolumnerna visar standardavvikelsen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan nanopartikel 262 nm och 75 nm. 15

16 AU/L Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm Figur 2: Resultat för TCC med Chandler loop. Y-axeln visar mängden i AU/L. Experiment med suspensioner av tre olika sorters nanopartiklar med den totala arean 100 cm 2 motsvaras av de svarta kolumnerna och lösningar med totala arean 500 cm 2 motsvaras av de grå kolumnerna. Koncentrationen är AU/L och linjerna ovanför kolumnerna visar standardavvikelsen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan nanopartikel 262 nm och 75 nm. g/l Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm Figur 3: Resultat för TAT med Chandler loop. Y-axeln visar mängden i µg/l. Experiment med suspensioner av tre olika sorters nanopartiklar med den totala arean 100 cm 2 motsvaras av de svarta kolumnerna och lösningar med totala arean 500 cm 2 motsvaras av de grå kolumnerna. Koncentrationen är µg/l och linjerna ovanför kolumnerna visar standardavvikelsen. Ingen signifikant skillnad mellan nanopartikel 262 nm och 75 nm noterades. 16

17 g/l AU/L g/l Vid ett senare tillfälle utfördes ett tredje experiment med Chandler loop och ELISA. Arean hos suspensioner med nanopartiklar som användes var 500 cm 2 men CTI tillsattes även till samtliga loopar. Totalt användes tio prover i experimentet, av dessa hade nio tillräckligt hög kvalitet för analys. Efter experimentet analyserades plasman med de tre ELISAs som användes i tidgare experiment. Resultatet var att nanopartiklarna med 262 nm hade ett medelvärde på 2672 µg/l C3a, 110 AU/L TCC och 27 µg/l TAT. Nanopartiklarna med 120 nm hade ett medelvärde på 2141 µg/l C3a, 72 AU/L TCC och 60 µg/l TAT. Nanopartiklarna med 75 nm hade ett medelvärde på 1383 µg/l C3a, 48 AU/L TCC och 152 µg/l TAT. Resultaten visas i figur 4. A B C Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm 0 Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm 0 Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm Figur 4: C3a fig A, TCC fig B och TAT fig C. Koncentrationen på Y-axeln är µg/l i TAT och C3a. Koncentrationen är AU/L i TCC. Suspensioner av nanopartiklar med den totala arean 500 cm 2 användes. De grå kolumnerna representerar de loopar som innehöll CTI och de svarta är loopar utan CTI, de som tidigare analyserats. Linjerna ovanför kolumnerna visar standardavvikelsen. Kammarförsök och ELISA Med syftet att undersöka om det blir en starkare reaktion mot en solid yta polystyren än naopartiklar användes en helblodsmodell med flera kammare. Fem kammare användes med två brunnar i varje kammare. Suspensioner med nanopartiklar tillsattes till tre kammare, blank 17

18 g/l AU/L tillsattes till en och den sista fick kontakt med en solid yta av polystyren. Totalt var det 24 prover som användes men några få förlorades vid experimentet. Efter experimentet användes de tre ELISA som tidigare använts för att analysera nivåerna av TAT, TCC och C3a. Resultatet var att nanopartiklarna med 262 nm hade ett medelvärde på 577 µg/l C3a, 118 AU/L TCC och 304 µg/l TAT. Nanopartiklarna med 120 nm hade ett medelvärde på 500 µg/l C3a, 37 AU/L TCC och 153 µg/l TAT. Nanopartiklarna med 75 nm hade ett medelvärde på 512 µg/l C3a, 47 AU/L TCC och 488 µg/l TAT. Den solida ytan hade ett medelvärde på 410 µg/l C3a, 25 AU/L TCC och 87 µg/l TAT. Resultaten visas i figur 5. A B C g/l Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm Solid 0 Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm Solid 0 Initial Blank 262 nm 120 nm 75 nm Solid Figur 5: C3a fig A, TCC fig B, och TAT fig C. Koncentrationen på Y-axeln är µg/l i C3a och TAT, AU/L i TCC. Den totala arean på suspensionerna av nanopartiklar som användes är 3 cm 2, samma area som blodet med hel yta blir utsatt för. Medelvärde + standardavvikelsen. 18

19 Diskussion Syftet med denna studie var att med hjälp av metoderna Chandler loop, PCS/Zeta potential, kammare och ELISA undersöka om nanopartiklars storlek är en faktor som påverkar nanopartiklarnas förmåga att aktivera blodets kaskadsystem. Resultaten från Chandler loop experimenten med totalyta på 100 och 500 cm 2 pekar på att komplementsystemet inte reagerade så starkt mot nanopartiklarna då kontrollopar gav likvärdiga nivåer. Koagulationssystemet däremot verkade aktiveras mycket, starkare mot nanopartiklarna med storleken 75 nm än de större partikelstorlekarna. Den totala ytarean på partiklarna verkar inte ha påverkat resultatet så mycket vilket kan ses i resultatet från TAT. Resultaten från experimenten med CTI verkar peka på att när koagulationssystemet inhiberades så aktiverades komplementsystemet mer. Det syntes ingen markant skillnad mellan TAT-nivåerna vilket kan bero på att koagulationssystemet redan hade blivit aktiverat innan experimentet startade. En förklaring kan vara att alltför lång tid förflutit mellan blodtappning och experiment. En svaghet med denna del är att bara ett experiment utfördes vilket gör att man inte kan dra alltför starka slutsatser från resultaten. Resultaten som erhölls från kammarförsöken verkar peka mot ungefär samma resultat som från loopförsöken, intressant nog gav nanopartiklarna mer reaktion än när blodet utsattes för en solid yta av polystyren. Fördelen med att använda Chandler loop är att det ger en bra simulering av förhållandena som råder inne i våra blodkärl samt att man inte behöver tillsätta antikoagulant som kan skapa interferens i de system som undersöktes. En nackdel med Chandler loop är att även om den simulerar samma förhållanden som finns i kroppen så har den en faktor som kan påverka, det vill säga att blodet kommer i kontakt med luft vilket skapar en yta där protein kan denaturera. Detta gör att även blodtappningen är en kritisk del av experimentet. En annan nackdel är att heparinisering kan misslyckas om man inte kontrollerar lösningarna som används i det 19

20 momentet noga. För att komma över problemet med hepariniseringen så måste man noga kontrollera CHC och PAV innan användning, om fällning observeras i lösningarna måste de kastas och nya prepareras. Ett annat problem som dök upp med Chandler loop var vid tillsättning av blod till looparna. Blodet måste tillsättas med konstant hastighet och pipettspetsen måste vara i kontakt med en av insidorna av loopen och inte ta upp hela loopöppningen. Om detta inte görs så kan det bildas många små luftbubblor i loopen istället för en stor vilket kan resultera i att blodet inte roterar vid inkubation. Om blodet inte roterar så koagulerar det och loopen blir oanvändbar för vidare analys. Med övning, tid och erfarenhet så lär man sig att överkomma dessa problem. I en annan studie där nanopartiklar av en annan sort (kiseldioxid) studerades används en annan metod. De använder djurförsök med möss [10]. Fördelarna med att använda djurförsök istället för Chandler loop är att blodet inte exponeras för någonting annat än det som det är ämnat att exponeras för, vilket i detta fall är nanopartiklar. De nackdelar som finns är att de undersöker hur djur påverkas och inte människor, djurförsök är ett bra första steg men det betyder inte att resultaten man ser hos dem går att replikera i människor. En andra nackdel är att man potentiellt utsätter mössen för lidande. Chandler loop kan sägas vara en metod som används innan djurförsök. Det ger inblick i hur helblod reagerar mot det materialet. I en liknande studie där det används nanopartiklar av kisel gav det liknande resultat och konklusion som i denna studie. Små nanopartiklar mellan nm kunde aktivera koagulationssystemet [11]. I en andra studie där de använde samma sorts nanopartiklar som denna studie, polystyren, får även de fram resultat som pekar mot detta. Nanopartiklar som är större än 60 nm är betydligt mindre reaktiva mot blodsystemen [12]. I en studie där nanopartiklar av silver med endast en storlek användes produceras det rätt så intressanta resultat. Silverpartikelns storlek är 24 nm och ger ingen aktivering av 20

21 koagulationssystemet och har potentiellt en inhibitorisk påverkan på intrinsicsystemet [13]. Detta kan relateras till vår och andra studiers resultat att det kanske finns ett optimum för storleken hos nanopartiklar med avseende på koagulationsaktivering. I två liknande studier undersöktes det hur ett poröst material av aluminium påverkar koagulations- och komplementsystemet. Resultatet de kom fram till är att små porer (20 nm) är mer koagulationsaktiverande och stora porer (200 nm) aktiverar komplementsystemet [14, 15]. Detta liknar resultatet som uppkom i denna studie. Betydelsen av de resultat som kommit fram i denna studie för framtida diagnostik är att storleken hos nanopartiklar påverkar graden aktivering hos koagulationssystemet och man bör då bestämma en storlek hos nanopartiklarna som passar syftet. Behöver du nanopartiklar som är inerta eller till och med kan ge inhibitorisk verkan på koagulationssystemet? Välj väldigt stora nanopartiklar >200 nm. Vill du ha en partikel som ger hög aktivering av koagulationssystemet? Välj en partikel runt nm. De saker som fortfarande kan göras och förbättras med studien är att köra fler försök med CTI för att verkligen bekräfta att det är faktor XII som sätter igång koagulationssystemet. Att köra fler försök generellt bör göras och ha en större pool av blodgivare för att få bättre och bättre statistiska värden. En annan sak att göra är att testa andra storlekar på nanopartiklarna, kanske till exempel mindre storlek. De resultat som erhölls i vår studie var väldigt intressanta i relation till syftet av projektet. De visar att storleken hos nanopartiklar har betydelse för aktiveringen av koagulationssystemet men om koagulationssystemet påverkas i signifikant grad är fortfarande oklart. Sammanfattningsvis visar resultaten som kom fram i studien är trenden som syns i loopförsöken med TAT. Det verkar indikera på att det finns särskilda storleksintervall där nanopartiklar ger mer eller mindre aktivering av koagulationssystemet. 21

22 Referenser [1] Samet JM, et al. Fine particle air pollution and mortality in 20 U.S. cities, N Engl J Med. 2000; 343; [2] Nemmar A, et al. Passage of inhaled particles into the blood circulation in humans. Circulation. 2002;105: [3] Wang J, et al. Acute toxicity and biodistribution of different sized titanium dioxide particles in mice after oral administration. Toxicology letters. 2007; 168; passage till blod [4] Ekstrand-Hammarström B, et al.tio 2 nanoparticles tested in a novel screening whole human blood model of toxicity trigger adverse activation of the kallikrein system at low concentrations. Biomaterials May;51: [5] Sanfins E, et al. Size-dependant effects of nanoparticles on enzymes in the blood coagulation cascade. Nano Letters Aug 13;14(8): [6] Kushida T, et al. Effect of nano-scale curvature on the intrinsic blood coagulation system. Nanoscale Nov 6;6(23): [7] Lundqvist M, et al. Nanoparticle size and surface properties determine the protein corona with possible implications for biological impacts. Proc Natl Acad Sci U S A Sep 23;105(38): [8] Christensen K, et al. Improved blood compatibility of a stent graft by combining heparin coating and abciximab. Thrombosis Research. 2005:115:

23 [9] Larsson R, Larm O, Olsson P. The search for thromboresistance using immobilized heparin. An Ne Yo Aca Of Sci [10] Nemmar A, et al. Amorphous silica nanoparticles impair vascular homeostasis and induce systemic inflammation. Int J Nanomedicine. 2014; 9: [11] Yoshida T, et al. Intranasal exposure to amorphous nanosilica particles could activate intrinsic coagulation cascade and platelets in mice. Part Fibre Toxicol. 2013; 10: 41. [12] Mayer A, et al. The role of nanoparticle size in hemocompatibility. Toxicology April 28; 258; [13] Martínez-Gutierrez F, et al. Antibacterial activity, inflammatory response, coagulation and cytotoxicity effects of silver nanoparticles. Nanomedicine. 2012; 8; [14] Ferraz N, Hong J, Karlsson M. Procoagulant Behavior and Platelet Microparticle Generation on Nanoporous Alumina. Jour of biomat appli May; 24; [15] Ferraz N, et al. Nanoporesize affects complement activation. Jour of biom mat res January; 87A; [16] Eun-Jung P, et al. Induction of chronic inflammation in mice treated with titanium dioxide nanoparticles by intratracheal instillation. Toxicology June; 260;

24 [17] Ken-Ichiro I, et al. Effects of Pulmonary Exposure to Carbon Nanotubes on Lung and Systemic Inflammation with Coagulatory Disturbance Induced by Lipopolysaccharide in Mice. Exp Biol Med December; 233; [18] Yi Wu. Contact pathway of coagulation and inflammation. Thromb J. 2015; 13:

Nanoparticle size-dependent activation of the hemostasis and the innate immune system.

Nanoparticle size-dependent activation of the hemostasis and the innate immune system. Institutionen för kvinnors och barns hälsa Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete 15 hp Nanoparticle size-dependent activation of the hemostasis and the innate immune system. Johanna Sundström

Läs mer

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av Borrelia burgdorferi IgG med hjälp av ELISA Årskull: Laborationsrapport i immunologi termin 3 Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:

Läs mer

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad

Läs mer

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover

Läs mer

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson

Läs mer

Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson

Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson PhD, forskare Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Ni har säkert hört talas om partiklar Vi exponeras för partiklar! Hanna Karlsson

Läs mer

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet 18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet Christina.fjaeraa@kau.se 054-7001687 Immunologi Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi.

Läs mer

Johan Benesch. Null Ellipsometry and Protein Adsorption to Model Biomaterials

Johan Benesch. Null Ellipsometry and Protein Adsorption to Model Biomaterials Johan Benesch Null Ellipsometry and Protein Adsorption to Model Biomaterials Biokompatilitet Förmågan hos ett material att fungera med en väl avvägd värdrespons i en specifik tillämpning. Duffin 1991 Biomaterial

Läs mer

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA) Immunologi Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA) 1 OCH Referenser. Jawas et al: Medical Microbiology. Delves, Martin, Burton and Roitt:

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1

BIMA15 HT Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 BIMA15 HT 2015. Säkerhetsföreskrifter och kompletterande laborationer 1 Innehåll: 1. Säkerhet på labbet 2. Övning: spädning och spektrofotometer 3. Övning: att väga och ställa ph 4. Labrapport Laborationerna

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri

Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Umeå universitet Biomedicinska Analytikerprogrammet Koncentrationsbestämning med hjälp av spädningsteknik och spektrofotometri Årskull: Laborationsrapport i Grundläggande laboratorievetenskap, termin 1

Läs mer

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Årskull: Laborationsrapport i Klinisk laboratoriemetodik 1, termin 4 Laborationsdatum:

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

NANOTOXIKOLOGI: OM MÖJLIGA HÄLSORISKER MED NANOMATERIAL

NANOTOXIKOLOGI: OM MÖJLIGA HÄLSORISKER MED NANOMATERIAL NANTXIKLGI: M MÖJLIGA HÄLSRISKER MED NANMATERIAL Prof. Bengt Fadeel Enheten för Molekylär Toxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Stockholm Nano: en nanopartikels storlek förhåller

Läs mer

Analys av antistreptolysin-o i patientserum

Analys av antistreptolysin-o i patientserum Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Analys av antistreptolysin-o i patientserum Årskull: Laborationsrapport i Klinisk Laboratoriemetodik II Laborationsdatum: Inlämnad: Godkänd: Handledare:

Läs mer

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö

Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö Protein C och S på laboratoriet Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö Vitamin K-beroende proteiner Vitamin K nödvänding för -karboxylering

Läs mer

DNA FRÅN BLOD & KINDCELLER

DNA FRÅN BLOD & KINDCELLER EQUALIS Användarmöte, Molekylärdiagnostik 2012 Quality Hotel, Ekoxen, Linköping 7 8 november, 2012 DNA FRÅN BLOD & KINDCELLER Majid Osman, kemist, PhD Klinisk kemi, Linköping DNA stabilitet Provtagning

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21

Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21 Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21 Bakgrund Under det senaste decenniet har många studier visat

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 29 maj 2002, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.

Cover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury

Läs mer

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Karl-Magnus Lövnord Clinical Conversion Specialist BD Diagnostics - Preanalytical Systems, Stockholm, Sverige karl-magnus_lovnord@europe.bd.com

Läs mer

Introduktion till cellodling. cellen cellodling desinfektion

Introduktion till cellodling. cellen cellodling desinfektion Introduktion till cellodling cellen cellodling desinfektion Milstolpar i cellodlingshistorik Hooke studerade kork och gav namnet cell till de små kammare som han såg Arnolds arbetade med grodlymfocyter

Läs mer

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Immunteknologi, en introduktion Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser. Antikroppar genereras av b-lymphocyter, som är en del av de vita blodkropparna Varje ursprunglig

Läs mer

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte

NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte 160205 NOAK aktuella laboratorieaspekter Ett drama i två akter Andreas Hillarp, Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Halland - Hur mäta och skillnader mellan

Läs mer

Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent

Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent alirokumab alirokumab PRALUENT (alirokumab), Rx, (EF) C10B, förfyllda pennor 75 mg och 150 mg. Indikation: Praluent är indicerat hos vuxna med

Läs mer

Boazuls rullmanschetter är ett komplett system för att åstadkomma och bibehålla blodtomhet i armar och ben vid operationer i blodtomt fält.

Boazuls rullmanschetter är ett komplett system för att åstadkomma och bibehålla blodtomhet i armar och ben vid operationer i blodtomt fält. 1 2 Innehållsförteckning sid 1. Introduktion 2 2. Innehåll 2 3. Säkerhetsanvisningar 2 4. Komma igång 3 5. Rengöring 5 6. Desinfektering 5 7. Sterilisering 5 8. Förpackning och lagring 7 9. Garanti 7 1.

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar

Läs mer

/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores

/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores 2008-01-18/LGM Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores Syfte: Med två olika DNA extraktionsmetoder försöka få fram tillräckligt mycket celler

Läs mer

Deepti vill flytta fokus från huden

Deepti vill flytta fokus från huden Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma

Läs mer

Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml

Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml För att rena genomiskt DNA från insamlingssatser tillhörande Oragene och ORAcollect -familjerna. Besök vår hemsida, www.dnagenotek.com,

Läs mer

Kromatografi. Kromatografi

Kromatografi. Kromatografi Kromatografi Tekniker för att Rena Ex. inför vidare studier, terapeutisk användning etc. Fraktionera Ex. inför vidare analys, Depletion av HAPs från plasma inför 2D-gel (max-kapacitet

Läs mer

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två

Läs mer

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret

Läs mer

Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp

Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp Tentamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap A, 7,5 hp Kursens namn: BMLVA 7,5 högskolepoäng Kurskod: BL1001 Kursansvarig: Charlotte Sahlberg Bang Datum: 2011-12-10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 46 p Poängfördelning:

Läs mer

Investigation of complement inhibition and blood coagulation by using

Investigation of complement inhibition and blood coagulation by using UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för kvinnors och barns hälsa Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete 15 hp, Vt 18 Investigation of complement inhibition and blood coagulation by using Multiplate

Läs mer

Quantiferon-TB Gold Plus

Quantiferon-TB Gold Plus Quantiferon-TB Gold Plus Verifiering av metoden, svarsrutiner, problem och fallgropar Torbjörn Kjerstadius 2017-03-14 Vad är Quantiferon-TB Gold Plus? Quantiferon TB-Gold Plus (QFT) är en Interferon Gamma

Läs mer

) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p)

) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p) Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari 2014. Uppgift 1 (10p) För akronymerna FT- IR, AUC, AFM, UV och MALDI: a) Skriv ut förkortningen! b) Föreslå för varje metod två egenskaper hos biomolekyler som

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter

Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter Utförd av: Johanna Nylund Hanna Svahlstedt Linnea Stenlund Yousif Saeed Bakgrund Många läkemedel utövar sin effekt genom att de binder in till receptorer

Läs mer

Laboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson

Laboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Laboration DNA Datum:16/11 20/11 2015 Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Material och metod Materiallista hänvisas till labhandledning s.3 (BIMA15 ht 2015, Lab III: DNA.) Uppsamling

Läs mer

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp

ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp (andreas.hillarp@regionhalland.se) Reaktioner som påverkar APTT Intrinsic pathway HMWK PK Extrinsic

Läs mer

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas

Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Isolering och rening av proteinet tiopurinmetyltransferas Inledning och syfte Proteinet tiopurinmetyltransferas (TPMT) är ett humant enzym vars naturliga funktion ännu är okänd. Proteinet katalyserar överföring

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent

Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent Information Praluent (alirokumab) och hur man tar Praluent alirokumab alirokumab PRALUENT (alirokumab) Rx (EF) förfyllda pennor 75 mg och 150 mg. Indikation: Praluent är indicerat hos vuxna med primär

Läs mer

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

Utveckling av fysiologiskt baserade farmakokinetiska (PBPK) modeller för nanopartiklar

Utveckling av fysiologiskt baserade farmakokinetiska (PBPK) modeller för nanopartiklar Utveckling av fysiologiskt baserade farmakokinetiska (PBPK) modeller för nanopartiklar Ulrika Carlander Doktorand IMM enheten för arbetsmiljötoxikologi 5 December 2014 1 Agenda Översikt om nanopartiklar

Läs mer

Sverigefinal EUSO 2018: Biologi

Sverigefinal EUSO 2018: Biologi Sverigefinal : A. Praktiskt arbete i grupp (1h) Det praktiska arbetet består av laborationerna 1 och 2. Diskutera och fundera tillsammans i gruppen. Fastna inte på någon uppgift för länge! Varje gruppmedlem

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin

Patientnära Analyser. - Kvalitativa Analyser Stickprov, helst morgonurin Patientnära Analyser Fariborz Mobarrez Patientnära Analyser Kvalitativa tester på patient urin Kvalitativa tester på egen urin F-Hb B-Glukos B-CRP PK --> OBS Tillhörande fall Pt-kreatininclearence 2 Provtagning

Läs mer

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1) Blodinfo 1(9) Tillgängliga blodkomponenter Under följande sidor beskrivs: Erytrocyter Erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad Erytrocyter i plasma, leukocytbefriad (utbytesblod) Erytrocyter, leukocytbefriad,

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Coatest SP Factor VIII 82 4086 63 Swedish revision 12/2004

Coatest SP Factor VIII 82 4086 63 Swedish revision 12/2004 AVSETT ÄNDAMÅL Kitet är avsett för fotometrisk bestämning av faktor VIII-aktivitet i plasma, antikoagulerad med citrat vid diagnostisering av FVIII-brist eller för monotorering av patienter i substitutionsterapi

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm

Läs mer

Reproduktions- Immunologi

Reproduktions- Immunologi Reproduktions- Immunologi Tolerans av placenta och foster Immunsvar & Tolerans Antigen Immunsystemet Främmande Immunsvar Kroppseget Tolerans Graviditet: En utmaning för immunsystemet Skydda fostret från

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

CELLODLINGSHANDLEDNING

CELLODLINGSHANDLEDNING CELLODLINGSHANDLEDNING inom kursen Morfologisk metodik och Cellodling, 7.5hp Göteborg 2014-08 Ali-Reza Moslemi och Inger Johansson LABORATION: TILLVÄXTKURVA PÅ AGS-CELLER INTRODUKTION Sterilarbete och

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen

Läs mer

LIFECODES B-Screen assay

LIFECODES B-Screen assay BRUKSANVISNINGEN LIFECODES B-Screen assay REF BCSG IVD INNEHÅLLSFÖRTECKNINGEN AVSEDD ANVÄNDNING... 2 KORTFATTAD FÖRKLARING... 2 METODPRINCIP... 2 REAGENSER... 2 FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER... 3 FÖRSIKTIGHET...

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Skillnader mellan manlig och kvinnlig Skillnader mellan manlig och kvinnlig plasma EQUALIS Användarmöte Transfusionsmedicin 20101007 Stella Larsson Bitr överläkare Cherchez la femme Etikett på plasmapåsen märks med blodgivarens kön initialt

Läs mer

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.1-2.5 Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf.

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador

Läs mer

Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu

Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu Hälsoeffekter som identifierats så här långt Nanomaterial kan tränga längre in i den mänskliga kroppen

Läs mer

Expertgruppen för Koagulation

Expertgruppen för Koagulation Nyheter 2018 Expertgruppen för Koagulation Inger Fagerberg Blixter Tromboelastometri eller Tromboelstografi ROTEM/TEG ny extern kontroll ROTEM Delta ROTEM Sigma TEG ROTEM TEG MCF R MA CT Koagulationstid=

Läs mer

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland

Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland andreas.hillarp@regionhalland.se APC-resistens Fenotypen motsvaras av en genotyp (FV G1691A, FV

Läs mer

Teknik blad 2. Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur

Teknik blad 2. Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur Teknik blad 2 Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur från MJÖLK 1 Bra startkultur kommer från bra mjölk Använd mjölk från friska djur, i enlighet med lagens krav, och tillverka kulturen utan att

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Introduktion till laboration Biokemi 1

Introduktion till laboration Biokemi 1 Introduktion till laboration Biokemi 1 Annica Blissing IFM Biochemistry Upplägg Laborationen sträcker sig över flera tillfällen Isolering, gelfiltrering, absorbansmätning och påvisande av sulfat Provberedning,

Läs mer

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter Björn Fagerberg, Överläkare, professor em Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Läkare för Miljön Lars Barregård, Överläkare, professor Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv

MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv Eva Lif Juni 2008 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng (C-nivå) Handledare (intern): Mauritz Glaumann

Läs mer

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma:

Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: Aktivering av signalen via TCR involverar många steg som måste stämma: 1) TCR-MHC kontakt 2) Protein Tyrosin kinaser fosforilerar 10 ITAMs på CD3 och speciellt ζ. 3) Protein tyrosin kinas ZAP-70 binder

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

PK (INR) och D-dimer

PK (INR) och D-dimer EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel

Läs mer

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande

Läs mer

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning

Läs mer

Leucosep-rör LTK.615 BIPACKSEDEL. För in vitro-diagnostik PI-LT.615-SE-V3

Leucosep-rör LTK.615 BIPACKSEDEL. För in vitro-diagnostik PI-LT.615-SE-V3 Leucosep-rör LTK.615 BIPACKSEDEL För in vitro-diagnostik PI-LT.615-SE-V3 Bruksanvisning Avsedd användning Leucosep-rör är avsedda att användas vid insamling och separation av perifera mononukleära celler

Läs mer

UV-reaktor. Katja Eriksson. Handledare: Hannah Heidkamp. Karlstads universitet 2012-03-26

UV-reaktor. Katja Eriksson. Handledare: Hannah Heidkamp. Karlstads universitet 2012-03-26 UV-reaktor Katja Eriksson Handledare: Hannah Heidkamp Karlstads universitet 2012-03-26 1 Sammanfattning Ett fotokemiskt experiment kan göras genom att bestråla ett organiskt material som exempelvis färg

Läs mer

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2

Läs mer

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna.

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna. 1(6) Rör för venprovtagning Alla rör ska vändas 5-10 gånger efter provtagning. Rörtyp Ljusblå propp, svart ring Blodvolym/ dragvolym 3 ml Användning Koagulationsanalyser Vfn varukatalog/ Mediq Anmärkning

Läs mer

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?

Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2003, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p. 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! 3 Glöm inte att lämna in KURSUTVÄRDERINGEN! Observera att i kursutvärderingen för

Läs mer

Ink-jet tryckning av detektorer för infrarött ljus Avtal 13-376

Ink-jet tryckning av detektorer för infrarött ljus Avtal 13-376 Henrik Andersson Mittuniversitetet Avdelningen för elektronikkonstruktion Holmgatan 10 851 70 Sundsvall E-post: henrik.andersson@miun.se Tfn: 060-148457 Ink-jet tryckning av detektorer för infrarött ljus

Läs mer

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet

Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet Laborationshandledning, Njurfunktion Termin 3, läkarprogrammet Välkomna till dagens laboration i Klinisk Kemi, som i huvudsak kommer att beröra analyser som syftar till att bedöma njurarnas tillstånd.

Läs mer

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus Tromboelastografi Monitorering av koagulationsprocessen i helblod Koagulationstid - bildandet

Läs mer

Eluering av transglutaminasantikroppar från tarmbiopsier. En pilotstudie från Örebro

Eluering av transglutaminasantikroppar från tarmbiopsier. En pilotstudie från Örebro Eluering av transglutaminasantikroppar från tarmbiopsier En pilotstudie från Örebro BAKGRUND - CELIAKIPROJEKT Forskningsprojekt/Kvalitetsarbete under ST. Celiakidiagnostik (Per Olcén, Anna-Karin Åberg).

Läs mer