Dokumentation Inspirationsträff 19/ lamm, får och get

Transkript

1 Dokumentation Inspirationsträff 19/ lamm, får och get Dokumenterat av Karin Jochnick och Peter Jacobsson Hushållningssällskapet Väst

2 Inledning Kvällen inleddes med att Karin Jochnick från Hushållningssällskapet presenterade arbetsgruppen för de cirka 70 gästerna som hade kommit denna inspirationskväll om lamm, får och get. Detta är en kick-start för förstudiearbetet. Hon hälsade kvällens inspiratörer välkomna! Karin Jochnick Hushållningssällskapet Väst - Förstudie om lamm, får och get - Vad finns det för affärsmöjligheter? Vi startar nu en förstudie för att finansiärer till den förstudie som nu startas för att undersöka förutsättningar för att skapa nya affärsmöjligheter inom lamm, får och get. Syfte och mål med förstudien Syftet med förstudien är att undersöka förutsättningar för ökad sysselsättning och avsättning för förädlade produkter av och från får, lamm och get i Dalsland. På vilket sätt man kan nå lönsamhet och en ökad tillväxt inom detta område. På vilket sätt vi kan utveckla nya affärsidéer och affärskoncept av produkter från får, lamm och get? Det handlar även om att ta vara på utrikesföddas kunskaper och möjligheter. Målet är att undersöka förutsättningar för att öka förädlingsgraden och avsättningen för produkter av lamm, får och get, inom såväl småskalig livsmedelsproduktion som hantverk. På vilket sätt vi kan utveckla nya affärsidéer och företagsamhet på landsbygden? Förstudien skall bland annat arbeta med produktutveckling och affärsmöjligheter. Vilka vägar finns för att skapa en kedja inom förädling och att ta fasta på det närproducerade inom får, lamm och get? Med detta menas de olika stegen från lamm, får och get till att nå ut till kund i form av produkter. Produktutveckling kopplat till biprodukter, vad det finns för biprodukter som vi kan få av får, lamm och get. Vi vill gärna ta del av utrikesföddas kunskap, traditioner/helger, vilka möjligheter till förädling det finns.

3 Frågeställningar som också kommer att belysas i förstudien är om det finns möjlighet att utveckla profilprodukter, som kan ge bärighet med hänsyn till miljöaspekter och i kombination med andra lokala produkter. Vidare vilken roll får-, lamm- och getkött spelar i den internationella matlagningen samt vilka närliggande produkter och verksamheter som skulle gynnas/utvecklas av ett integrerat arbetssätt. På vilket sätt kan vi nå ökade affärsmöjligheter och en ökad tillväxt bland företag på landsbygden? Vi kommer att arbeta fram en modell för Dalsland som vi även kan använda i andra geografiska områden sedan. Målgrupp Målgruppen för förstudien är: Småskaliga livsmedelsförädlare inom får, får, lamm och get Företag och föreningar inom hantverk Fårnäringen Utrikesfödda Eva Alfredson, Stenebyskolan Skinn på näsan, näsa för skinn Eva arbetar som lärare på Stenebyskolan med läder, skinn och päls. Av den skinnråvara som förädlas idag garvas % med tungmetallen krom. Denna metod skapar ett avfall under förädlingsprocessen och kräver därför speciell deponi. Hos oss som brukare kan metoden framkalla överkänslighet och allergi. Även som avfall på våra soptippar skapar de kromade lädren problem, som vi konsumenter idag inte är riktigt medvetna om. Sedan urminnes tider finns alternativa metoder för garvning b. l a den vegetabiliska. I främsta hand används då bark som garvämne, vilket innebär att trädet måste avverkas. I Peru växer det rikt blommande taraträdet vars bönbaljor extraheras till garvämne. Taraträdet har en livstid på ca 85 år och blommar 2ggr/år. Att använda baljorna istället för barken innebär att trädet inte behöver avverkas. På Gotland finns företaget Bioskinn som specialiserat sig på att förädla lammskinn med tara och som därmed kan erbjuda en garvning som är ekologisk, vilket innebär att skinnen är biologiskt nerbrytbara. Ett stort antal skinn skickas också till Tranås Skinnberedning där merparten av skinnen förädlas med myrsyra och krom. Även här finns dock möjlighet att få sina skinn ekologiskt förädlade. Aja Bergstrand, Manufactus Förädling av vår svenska ull Aja tovar, tvättar och kardar ullen. Hon anordnar även kurser. Hon vill gärna köpa in från producenter inom vårt område.

4 Mycket ull som finns i affärer är importerat idag. Man kan lämna in sin ull för bearbetning och sedan få tillbaka det. Hon visade ett 12 min långt bildspel där slöjdföreningen på Orust har skördefest sista helgen i september varje år och som är väldigt populärt med cirka 1000 besökare. kommer en getyoghurt utan tillsatser, som Carina har tagit fram för att säljas. Foto: Karin Jochnick Carina Johansson, Dals Spira Getmjölk, inte bara ost Dals Spira är det första och enda getmjölksmejeriet i Sverige. Hon startade 2001 i liten skala med getosttillverkning, 2004 var hon med på en resa till Irland, som Hushållningssällskapet anordnade inom projektet Dalslandsmat. Där blev hon verkligen inspirerad att själv starta ett getmjölksmejeri. År 2006 började Carina att bygga upp ett getmjölksmejeri. År 2007 levererades den första getmjölken ut till kund. Att getmjölk har en positiv inverkan på vår hälsa har varit känt i flera tusen år. Getmjölken är den mjölk som mest liknar human mjölken (människans bröstmjölk). Getmjölk går utmärkt att frysa utan några förändringar på upptinad mjölk. Ett flertal personer som är komjölks allergier klarar getmjölk bättre, men den får ej marknadsföras för detta ändamål. Som svar på varför har Carina fått det kan misstolkas. Frakten tar en stor del av förtjänsten. Synd att det är så dyrt suckar Carina. Hon vill gärna att någon/flera startar upp med getverksamhet och levererar getmjölk till hennes mejeri. Det är idag större efterfrågan än utbud. Det krävs minst 100 getter för att få ekonomi enligt Carina. Det finns stor potential för Dals Spira att växa om de får in tillräckligt med mjölk till sin produktion. Dals Spiras ost och konsumtionsmjölk finns att köpa i handeln via återförsäljare samt i egen butik i mejeriet. År 2010

5 Ulla Olsson, Lokalproducerat i Väst Lokalproducerat en växande näring Lokalproducerat i Väst är ett regionalt resurscentrum för småskalig livsmedelsproduktion och förädling i Västra Götaland. De startade sin verksamhet 2007 men kom igång på allvar De arbetar för att stödja småskaliga livsmedelsproducenter på olika sätt, bland annat för att främja handel av lokalproducerade livsmedel inom Västra Götaland. Det skall vara lätt för den enskilda konsumenten, restaurangen eller köket att få tag i lokalt, regionalt och/eller ekologiskt producerade livsmedel. Sex branschråd har bildats med fem deltagande livsmedelsproducenter i varje råd, vilka representerar Bageri & Spannmålsprodukter, Fisk & Skaldjur, Frukt & Grönt, Förädlade produkter, Kött, Chark & Ägg och Mejeri. De arbetar uppdragsstyrt där producenterna och branschråden påverkar/styr verksamheten. Branschrådens roll är att fånga upp och lyfta branschspecifika frågeställningar och behov. Det kan exempelvis handla om kompetensutveckling, kvalitetsfrågor, samordning kring logistik Lokalproducerat i Väst AB s finansieras av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Verksamheten är även delvis finansierad med EU-medel. Idag har Lokalproducerat i Väst AB drygt 300 producenter registrerade i databasen som tillsammans omsätter drygt 900 milj. Just nu arbetar de med fler olika frågeställningar t.ex: transporter, kundkontakter, förpackningar och ett gemensamt varumärke Smaka på Västsverige. Vilka kriterier som skall gälla för att få verka under varumärket är nästa centrala frågeställning som producenterna skall enas kring, säger Ulla. P-O Andersson, Östanå Fårgård presentation av gård och verksamhet P-O och hans hustru Inga startade 1966 med några får. Idag har de cirka 150 tackor. De bereder skinn om året och tar hjälp av Donia skinnberedning i Tranås. Inga arbetar med hantverk bl. a tofflor, vantar, västar och kuddar, täcken med vadmal på baksidan som säljs på hantverksmässor i hela Sverige. Det finns

6 större efterfrågan på skinn idag än utbud. P-O och Inga är intresserade av att köpa ännu flera skinn men de vill gärna se på dem först så att de är fina. Det handlar om Gotlandsfår och Lester i första hand. Ann-Kristin Vorbau, Axels Charkuteri tar emot kött för förädling i sitt charkuteri Ann-Kristin driver ett charkuteri med egentillverkning, rökeri och gårdsbutik. Hon har tre anställda. Hennes specialitet är viltprodukter och vegetariskt. Torsdag och fredag har hon öppet butiken för försäljning. Hon tar emot beställning på rökning och kan ta emot kött för styckning och förädling samt har viss legotillverkning. Hon har även en egen kylbil. Hon söker producenter med vilt- och griskött som hon kan beställa kött av till charkuteri. Hon är med i Dalslandsmat där de har byggt upp en gemensam ordercentral som ligger i Håverud. Tillsammans levererar de ut produkter till 33 butiker i Konsum Bohuslän Dalsland. De har också leveranser till ICA-butiker och restauranger. Logistik är svår och dyrt säger hon. Över huvud taget är det mycket tidskrävande och tufft att driva företag. Det krävs mycket kontroll av hälsovårdsmyndigheter och det är viktigt att man har ett bra egenkontrollprogram. Ali Taimory - Vilka produkter kan förädlas och som det finns en marknad för men som idag inte förädlas? Ali arbetar som produktutvecklare och kvalitetsansvarig på ett charkuteri där de styckar, paketerar och levererar kött. Ali kommer från Iran och säger att vi svenskar är dåliga att ta vara på hela djuret. Det är svårt att profilera biprodukter te x mage och huvud. Man kan säga att biprodukter finns i 3 olika varugrupper vilka tre varugrupper? Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där vi kan lära av varandra. Svenskar äter hellre konstig mat utomlands än på hemmaplan. Man kan använda lammets mage till soppa och huvudet kan man rosta. Det finns saluhallar här i Sverige där kan man finna dessa produkter. SRM lamm är inga problem.

7 Ur miljöaspekter är det viktigt att bränna avfallet från döda djur. För att kunna profilera produkter från lamm, får och get är det viktigt att gårdsnamnet står på den färdiga produkten. Detta säljer mycket mer. Christina Kobel, Länsstyrelsen Mobila slakterier Christina arbetar som rådgivare på Länsstyrelsen och har tidigare varit Miljöoch hälsoinspektör samt miljöchef. I sitt arbete gör hon 2-3 gårdsbesök om dagen. Det finns ett stort intresse för småskalig livsmedelsproduktion, men framförallt har intresset ökat för gårdsnära slakt och styckningsanläggningar. Ofta upplever landsbygdsföretagaren att regelverken är för krångliga för att våga starta och man har svårt att ta till sig alla regler. Intresse finns att starta mobilt slakteri, men är fårproducenterna villiga att ev betala mer för slakten om man får slaktat sina djur hemma? Utbildning och har kursverksamhet står också på Christinas schema. Det är viktigt att bygga rätt från början, det kostar mer att bygga fel. Slaktavfallet utgör ungefär 50 % av djuret och kostnaden är ca 3,50 kr per kg för avfallet. Slaktavfallet är energirikt och kan användas till biogas. Det kräver värmebehandling för att undvika smitta. I vissa delar av landet tillåter jordbruksverket att avfallet grävs ner i jorden. Man delar in slaktavfallet i 3 kategorier: 1- Smittfarligt (srm) 2- Foder 3- Livsmedel Christina uppmanar deltagarna att det finns möjligheter att söka investeringsstöd. Paneldebatt Under kvällen har vi en paneldebatt där deltagarna har möjlighet att ställa frågor. Här följer en sammanfattning av denna debatt. Det finns en ökande marknad för utrikesfödda och svenskar. Man är beredd att betala kr/kg för lammkött.

8 Det går att lära svenskar att äta getkött om man säljer det som gourmetkött och som delikatess. Ali drar en liknelse till ishotellet i Yokkasjärvi dit det är många utländska turister som är beredda att betala väldigt mycket för att besöka detta hotell genom att det är så speciellt. Vårt klimat är jättebra för lamm och getproduktion. Bättre än i många andra länder. En del personer bland de utrikesfödda vill gärna att slaktmetoden Hallahslakt används, det är olika. Det är inte förbjudet i Sverige med Hallahslakt. Det finns bland annat ett företag i Surte som använder denna slaktmetod. Studenter på Stenebyskolan skulle säkert vara intresserade av att kunna vara med att utveckla produkter och nya affärsmöjligheter inom lamm, får och get säger Eva Alfredson på Stenebyskolan. Förutsättningar för nya affärsmöjligheter är stora, och möjligheterna ökar i takt med att efterfrågan ökar på lokalproducerat och småskaligt inom såväl livsmedel som hantverk. På Gotland tar allt fler unga över får- och lammproduktionen. Via ett Leaderfinansierat projekt, samt GOT-KOM arbetas det för fullt med en helhetssatsning när det gäller att utveckla näringens samtliga delar såsom avel, kött, ull, skinn, tillhandhålla utbildning, samt arbete med en exportsatsning innehållande varumärket Skinnriket Gotland inom vilket produkter från i första hand Gotlandsfåret kommer att utgöra huvudingrediens. Skulle vi kunna bygga upp Dalslandsfår. Som småskalig livsmedelsproducent är det bra att vara med i en Lokalproducerat i Väst. Att samverka leder till ett vinnande koncept. Det är viktigt Det är viktigt med ursprung, att livsmedlen har en tydlig avsändare. För att kunna nå lönsamheten är det också viktigt att öka förädlingsgraden. Inom området getmjölk finns det stora framtidsplaner. Dals Spira kommer att lansera en getyoghurt Det råder en stor efterfrågan, som är större än det utbud vi har idag. Killingkött är också det en delikatess. På Östanå Fårgård tillverkar och säljer de kläder och annat hantverk. De är i behov av mera skinn. Det finns en stor problematik kring varg i Dalsland. Detta kommer delvis att kunna lösas med att det från 1 jan 2010 kommer att införas licensjakt. Man kan också söka bidrag för stängsel ca 6kr/m. Hedehundar, som lever bland får eller alpackor är andra alternativ till att skydda fåren mot varg. Kanaler för att nå ut med produkter från

9 Aja är skolor, dagis, mässor, marknader, tjejkvällar, prova på-dagar/kvällar. Aja färgar sin ull själv med syrabaserad färg. För att få fram en bra ull är det viktigt att djuret får bra mineraler under sin uppväxt. Ullen måste också vara ren innan den skickas iväg. Press och mediabevakning Det har varit ett stort intresse från pressen att skriva om vår inspirationskväll. Tidningar som har bevakat detta är Land Lantbruk, TTEla, Dalslänningen, NWT, TV4 Väst och Västerbygden. Avslutning och hur går vi vidare? slakterier. Vidare att få till stånd fasta samarbetsformer mellan råvaruproducent och livsmedel och hantverk, Baggringar, styckningskurs, utveckling av turism mm. Ett flertal önskar också rådgivning för att starta upp alt utveckla egen verksamhet. Avslutningsvis har deltagarna fått möjlighet att kunna anmäla sitt intresse för att vara med i det fortsatta arbetet och att vara med i en arbetsgrupp. De arbetsgrupper som kommer att startas för förstudiearbetet är följande: Hantverk Småskalig livsmedelsförädling Turism Under kvällen kom det fram att det finns en efterfrågan av lokalproducerade livsmedel och hantverk. Det finns kanaler ut på marknaden och det finns ett intresse för deltagarna att vara med i det fortsatta arbetet. Inledningsvis delades det ut en liten enkät till var och en för att göra en kartläggning över intresse och var deltagarna befinner sig idag, hur många och vilka djur de har. De fick också lämna önskemål om vad vi kan arbeta vidare med. Bland dessa kom det fram önskemål om ett utökat samarbete mellan fårägare och önskemål om att lära sig hur/vad man kan göra av skinnet. Det finns intresse av att bygga upp ett kundnät för avsättning av produkter samt mobila Nu trycker vi på startknappen. Vill ni vara med? Kontaktperson Hushållningssällskapet Väst Karin Jochnick Projektledare

10 Tele: E-post: