Får du det du betalar för?

Transkript

1 Får du det du betalar för? Under två dagar i mars besökte länets miljökontor över 300 kaféer och restauranger på temat Får du det du betalar för? 220 av serveringarna kunde intyga att de verkligen serverade det som stod på menyn. Men runt 40 procent av de som påstod sig servera parmaskinka och parmesanost hade annat på tallriken. Den mars besökte livsmedelsinspektörer från 24 kommuner inom Stockholms län, samt Nyköping, 316 restauranger och kaféer för att kontrollera att det som stod på menyn också var det som verkligen serverades. Det vill säga att dyra livsmedel, som parmaskinka, oxfilé, parmesanost, olivolja och fetaost, inte bytts ut mot billigare alternativ eller att det som marknadsförs som svenskt, ekologiskt eller Kravmärkt verkligen var det. Restaurangerna fick visa upp aktuella varor i förråden eller följesedlar som visar vad de köpt in. De serveringar som inte följer reglerna kommer att följas upp genom nya kontroller. Många kunder är beredda att betala lite mer för att få vissa varor, till exempel svenskt kött. De ska då inte bli lurade utan alltid få det de betalar för. Alternativet är förstås att ändra menyn så den blir sanningsenlig, säger Sara Helmersson, bygg- och miljödirektör i Norrtälje kommun och ordförande i Miljösamverkan Stockholms län, som samordnade kontrollen. Ekologiskt i Åkersberga Under inspektionens andra dag åkte miljö- och hälsoskyddsinspektörerna Lezlie Lindhé och Erik Braide från Österåkers kommun bland annat ut till Runö kursgård i Åkersberga. Där mötte kökschefen Mikael Forsell upp och visade runt i lokalerna. Kursgårdens hemsida berättar att restaurangen serverar närproducerade och ekologiska råvaror så långt det är möjligt. Det är en ganska bred beskrivning och Lezlie och Erik är nyfikna på hur det ser ut i verkligheten. Sedan ett år tillbaka har vi Krav-licens och vi befinner oss i ett utvecklingsarbete med målet att kontinuerligt öka antalet Kravmärkta råvaror på menyn, berättar Mikael. Vi befinner oss på basnivån och behöver kunna visa upp femton Krav-märkta varor i exempelvis frukostmenyn. Meningen är sen att vi varje år utökar antalet Krav-märkta varor och jag har precis bokat ett möte med Krav för att vi vill snabba på denna process. I kylarna råder god ordning och bland mejerivarorna finns mycket Krav-märkt; osten, mjölken, yoghurten, smöret och äggen. All fisk är MSC-märkt och ingen fisk som serveras finns rödmärkt i WWF:s fiskguide. Många ekologiska varor är dyrare i inköp, men inte alla säger Mikael. Tack vare bra samordning och avtal lyckas vi ibland köpa in till ett lägre pris en konventionellt producerade varor. Kravmärkt och närproducerat kött är en större utmaning, särskilt som restaurangen även ställer krav på att leverantörer med fler än en anställd ska vara anslutna till kollektivavtal. Då blir det tyvärr ofta svårt att köpa in exempelvis kött och ägg från mindre gårdar i närområdet.

2 Rätt ost på golfrestaurangen Färden gick vidare mot Österåkers golfrestaurang där kökschef Kevin Jansen tog emot precis när lunchrushen lagt sig. Här ligger fokus bland annat på att ta reda på om fetaosten, som restaurangen serverar i sin Rostad aubergine med fetaost, verkligen är äkta feta? Men kylarna är tomma på fetaost och därför får Kevin Jansen istället visa upp följesedlarna. Efter lite letande hittar Kevin och Erik flera beställningar och följesedlar med riktig feta och därmed får Kevins menyformulering godkänt. På parmesanfronten är allt i sin ordning och Kevin och Erik diskuterar ostens speciella kvaliteter och ursprung. Titta här på kanten, visar Erik, det måste vara en speciell stämpel som visar att osten verkligen är en äkta Parmesanost. Det räcker inte bara att det ser rätt ut på själva plastförpackningen. Tänk om leverantörerna fuskar Inte alla hade full koll På både Runö och golfrestaurangen var kökscheferna mycket medvetna om regelverken och inga missar uppdagades. Dagen innan däremot visade det sig att fem av elva besökta serveringar i Österåker inte hade full kontroll på vad som serverades. De får räkna med återbesök då de måste visa upp aktuella varor i förråden eller följesedlar som visar att de tidigare köpt in det som står på menyn och marknadsförs till gästerna. Det ska vara tydligt att gästerna får det de betalar för. Konkurrens ska ske på lika villkor, inte genom att servera billigare salladsost istället för fetaost, Grana Padano istället för Parmesan eller vanlig lufttorkad skinka istället för Parmaskinka. Alternativet är att ta bort till exempel parmesanosten och parmaskinkan från menyn, menar Lezlie Lindhé. Några resultat från kontrollerna i länet: Varor som presenterades som ekologiska eller Kravmärkta var nästan alltid det. Oxfilén var i 93 procent av fallen (vid 148 av 159 kontroller) verkligen oxfilé. 31 procent av nötköttet som marknadsfördes som svenskt visade sig inte vara det. (8 av 26 kontroller). Vid 40 procent av kontrollerna saknades bevis för att den skinka som serverades som parmaskinka verkligen var det (36 av 90 fall). Parmesanosten kunde inte visas vara parmesanost vid 38 procent av kontrollerna (54 av 143).

3 Bildtext: Drygt 40 procent av de undersökta serveringarna/restaurangerna med parmaskinka på menyn kunde inte visa att det verkligen var äkta vara som serverades. Foto: Johan Pontén Bildtext: Miljö- och hälsoskyddsinspektör Erik Braide kontrollerar följesedlar tillsammans med kökschefen Kevin Jansen vid Österåkers golfrestaurang. Erik vill se att fetaosten som stod på menyn fanns med i listorna av beställda varor. Det gjorde den.

4 Ekologisk olivolja serveras till maten på Runö kursgård, men används inte överallt i matlagningen förklarar kökschef Mikael Forsell. Miljö- och hälsoskyddsinspektör Erik Braide, Österåkers kommun, och kökschefen Kevin Jansen vid Österåkers golfrestaurang diskuterar parmesanostens hemligheter. Miljö- och hälsoskyddsinspektörerna Lezlie Lindhé och Erik Braide, Österåkers kommun, kontrollerar att det som står på menyn också är det som serveras.

5 Fakta Ofta förekommande fel Fetaost förväxlas med ost som liknar fetaost, men är gjord på komjölk. Feta får endast användas om ost som tillverkats i Grekland och som är gjord av fårmjölk eller en blandning av fårmjölk och getmjölk. Parmesanost förväxlas med andra italienska hårdostar. Det är också vanligt att Grana Padano förväxlas med Parmesanost. Äkta parmesanost har en särskilt stämpel på ostens utsida. Parmaskinka förväxlas med annan lufttorkad skinka. Parmaskinka/Prosciutto di Parma får endast användas om skinka som tillverkats enligt speciella traditionella metoder i provinsen Parma. Endast skinka som märkts med symbolen med en hertigkrona med ordet Parma får kallas parmaskinka/ Prosciutto di Parma. Ingen annan lufttorkad skinka får kallas parmaskinka i menyn. Mer information: Till kampanjdagarna fanns information på Miljösamverkan Stockholms hemsida om projektets upplägg, lathundar och checklistor för att underlätta för alla miljö- och hälsoskyddsinspektörer som deltog. Deltagande miljökontor som nås här! Miljösamverkan Stockholms län: miljosamverkan@stockholm.se tel: Pressbilder att använda finns här! Fakta Miljösamverkan Stockholms län 26 kommuner, Storsthlm och Länsstyrelsen i Stockholms län samverkar för att utveckla miljöbalkstillsynen och livsmedelskontrollen. Detta projekt, Får du det du betalar för på restaurangen?, är ett av 30-talet projekt där samverkan skapar samsyn för miljökontoren samtidigt som företagen får stöd i att följa lagstiftningen. Läs mer på miljosamverkanstockholm.se.