Får du det du betalar för?

Transkript

1 Projektrapport Får du det du betalar för? Rapport från Redlighetskontroller inom SILK 2018 Sammanfattning Redlighet är ett kontrollområde som relaterar till fusk - en riktning livsmedelskontrollen idag behöver utvecklas åt. Vissa dyra, exklusiva eller ekologiska råvaror är något som en del konsumenter är villiga att betala mer för. Under två kontrolldagar i mars 2018 genomfördes därför ett länsgemensamt kontrollprojekt inom nätverket SILK. Utvalda råvaror kontrollerades på serveringar som lunchrestauranger och caféer runtom i länet, med syfte att säkerställa att konsumenten får det livsmedel som förväntas. Projektet pågick i sin helhet under 9 dagar, där kontrollerna utförs under dag 1 och dag 2. Senast dag 4 rapporterades resultatet som sedan sammanställdes av projektgruppen och ett pressmeddelande kunde släppas dag 9. I projektet deltog 23 kommuner inom länet, samt Nyköping. Sammanlagt kontrollerades 311 serveringar, varav 73 % kunde intyga att de verkligen serverade det som stod på menyn. Råvaror som omfattades var dyrare och som skulle kunna bytas ut mot billigare utan slutkonsumentens vetskap. De råvaror som ingick i projektet delades in i tre kategorier: 1. Krav eller ekologiskt: nöt, fläsk, fågel, ägg och grönsaker 2. Svenskt ursprung: nöt, fläsk och fågel 3. Beteckning: Parmesanost, parmaskinka, oxfilé, fetaost, olivolja Bland de serveringar som fick avvikelser, var det vanligast att parmaskinka och parmesanost hade bytts ut mot billigare alternativ (41 % respektive 37 %) samt att nötkött som marknadsfördes som svenskt i själva verket var utländskt kött (25 %). Resultatet visar också att serveringar som påstod sig servera oxfilé nästan alltid gjorde det och att råvaror som presenterades som ekologiska eller Kravmärkta nästan alltid var det. Bakgrund Information om livsmedel blir ett allt viktigare område att kontrollera. Konsumenter vill veta mer om maten de köper och företagen påstår med om maten som säljs. Påståenden om livsmedel är i princip alltid en frivillig form av livsmedelsinformation. Det kan vara påståenden om ett livsmedels näringsinnehåll, dess hälsoeffekter eller råvarornas kvalitet. Vissa dyra, exklusiva eller ekologiska råvaror är något som en del konsumenter är villiga att betala mer för och förväntar sig därmed att få. Samma råvaror är också relativt enkla att byta ut mot billigare alternativ på serveringar utan att konsumenten märker någon skillnad, och blir därmed lurad. Detta kan bero på ett medvetet fusk hos verksamhetsutövare för ekonomisk vinning, men även okunskap hos verksamhetsutövarna kan bidra Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post: miljosamverkan@stockholm.se.

2 till detta. Detta kontrollprojekt har fokuserat på säljande begrepp som att ett livsmedel är svenskt, eller att de är ekologiskt 1 eller Krav 2 producerat. Inom EU finns det vissa livsmedel med ett särskilt skydd, exempelvis ett skyddat ursprung eller ett skyddat recept. Ett urval av livsmedel med dessa särskilt skyddade beteckningar har också ingått i kontrollen. Syfte Projektets syfte var kontroll av utvalda råvaror vid serveringar för att säkerställa att konsumenten får det livsmedel som förväntas. Särskilt fokus ägnades åt sådana råvaror som bedöms ge ett visst mervärde till livsmedlet och där risken är större att konsumenten vilseleds. Kontrollerna skulle utföras länsgemensamt och som en koncentrerad insats i syfte att uppnå en större effekt av kontrollerna. Metod Projektet initierades av SILK-nätverket under hösten En projektgrupp sattes ihop för att samordna projektet. Råvaror som skulle ingå i projektet valdes ut och en gemensam checklista togs fram för att underlätta kontrollerna och sammanställning av resultat. Ett faktablad som kort beskrev de olika områdena, inklusive relevant lagstiftning, togs fram i syfte att kunna användas som lathund vid inspektionerna. En inbjudan med den viktigaste informationen gällande projektet togs fram och skickades ut till samtliga kommuner inom SILK-nätverket. Ett pressmeddelande förbereddes tillsammans med en kommunikatör för att kunna släppas i samband med resultatsammanställningen. Deltagande myndigheter Följande myndigheter deltog i projektet: Danderyds kommun, Ekerö kommun. Haninge kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Nynäshamns kommun, Sigtuna kommun, Sollentuna kommun, Solna stad, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Södertälje kommun, Tyresö kommun, Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Upplands-Bro kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms kommun, Värmdö kommun, Österåkers kommun och Nyköpings kommun. Genomförande Kontrollerna genomfördes under två dagar i mars Kontrollerna gjordes på serveringar som lunchrestauranger och caféer runt om i länet. Projektet omfattade oförpackade livsmedel som beställs utifrån en meny eller muntliga uppgifter, avsedda för direktförtäring av konsument. Råvaror som omfattades var de som var dyrare och som skulle kunna bytas ut mot billigare utan slutkonsumentens vetskap. De råvaror som ingick i projektet delades in i tre kategorier, vilka var följande: 1. Krav eller ekologiskt: nöt, fläsk, fågel, ägg och grönsaker 2. Svenskt ursprung: nöt, fläsk och fågel 3. Beteckningar: Parmesanost, parmaskinka, oxfilé, fetaost, olivolja Kontrollerna bestod i att verifiera att det som stod på menyn eller presenterades muntlig stämde överens med det som faktiskt serverades. Verifieringen kunde ske genom t.ex. jämförelse mellan den information som gavs till konsumenten och information från leverantören via förpackningen, 1 En produktionsform där man bland annat ska nyttja naturresurser, djurens välfärd spelar en viktig och bruket av bekämpningsmedel är begränsat och reglerat enligt förordning (EG) nr 834/ En svensk certifiering som har mer långtgående regler än EU-förordningarna, Krav har även regler för klimat och social hänsyn. 2 Miljösamverkan Stockholms län

3 följesedel eller annat dokument. I de fall en servering använde båda den dyrare och den billigare råvaran till olika rätter kunde massbalansberäkning 3 vara aktuellt. Projektet utfördes i samband med den planerade kontrollen. Antal råvaror som kontrollerades per inspektion bestämdes av inspektören utifrån vad som serverades från menyn den aktuella kontrolldagen, dock var förväntningen att minst 1 3 råvaror kunde kontrolleras per inspektion. Minst en råvara inom varje kategori skulle väljas ut om det var möjligt. I första hand skulle krav, ekologiskt och svenskt ursprung väljas ut för kontroll, vilket förutsatte att inspektören besökte serveringar som kunde tänkas ha detta på menyn. De eventuella brister mot lagstiftningen som upptäcktes under projektets genomförande hanterades som fynd vid offentlig kontroll av respektive myndighet. Projektet pågick i sin helhet under 9 dagar, där kontrollerna utförs under dag 1 och dag 2. Dag 4 var sista dagen för rapportering av resultatet som sedan sammanställdes av projektgruppen. Tillsammans med kommunikatör togs ett pressmeddelande fram som släpptes av MSL dag 9. De enskilda kommunerna hade även möjlighet att släppa egna pressmeddelanden. Resultat I projektet deltog 23 kommuner inom länet samt Nyköping. Flest verifieringar gjordes för oxfilé, parmesanost och fetaost. Totalt 311 verksamheter kontrollerades, varav 86 verksamheter (27 %) hade minst en avvikelse. Av de 86 verksamheter hade 21 verksamheter två avvikelser, sju verksamheter hade tre avvikelser och en verksamhet hade fyra avvikelser. Totalt gjordes 715 olika verifieringar spritt över de av utvalda 311 verksamheterna Krav-märkt Antal Ja Nej Vet ej Nöt Fläsk Fågel Ägg Grönsaker Diagram 1. Antal= antal verifieringar. Ja= överensstämmelse. Nej= Ingen överensstämmelse. Alla verifieringar där inspektören har svarat Vet ej på resultatet har räknats bort från antalet verifieringar i samtliga kategorier. 3 En jämförande beräkning av ingående och utgående kvantitet av en viss produkt eller råvara i syfte att verifiera rätt mängd. Miljösamverkan Stockholms län 3

4 Ekologiskt Antal Ja Nej Vet ej Nöt Fläsk Fågel Ägg Grönsaker Diagram 2. Antal= antal verifieringar. Ja= överensstämmelse. Nej= Ingen överensstämmelse. Alla verifieringar där inspektören har svarat Vet ej på resultatet har räknats bort från antalet verifieringar i samtliga kategorier. 30 Svenskt ursprung Antal Ja Nej Vet ej Nöt Fläsk Fågel Diagram 3. Antal= antal verifieringar. Ja= överensstämmelse. Nej= Ingen överensstämmelse. Alla verifieringar där inspektören har svarat Vet ej på resultatet har räknats bort från antalet verifieringar i samtliga kategorier. 4 Miljösamverkan Stockholms län

5 Oxfilé och skyddade beteckningar Antal Ja Nej Vet ej Oxfilé Parmaskinka Parmesanost Fetaost Olivolja Diagram 4. Antal= antal verifieringar. Ja= överensstämmelse. Nej= Ingen överensstämmelse. Alla verifieringar där inspektören har svarat Vet ej på resultatet har räknats bort från antalet verifieringar i samtliga kategorier Resultatet visar att det var flest överensstämmelser för påståenden om Krav- och ekologiska råvaror, se diagram 1 och 2. För grönsaker, nöt och fläsk stämde verifieringarna i alla fallen, oavsett presentation om Krav eller ekologiskt. Antalet verifieringar för grönsaker var 23 stycken, medan endast 9 verifieringar gjordes för nöt och 4 för fläsk. För ägg stämde de 10 verifieringarna som gjordes i alla fallen för ekologiskt, men för Krav hittades en avvikelse av de 7 verifieringar som gjordes. För fågel i samma kategori saknas det resultat då ingen verifiering gjordes. I kategorin om svenska livsmedel, se diagram 3, var det vanligast att nötkött som marknadsfördes som svenskt i själva verket var utländskt kött (25 % av 26 verifieringar). Fläsk och fågel som marknadsfördes som svenskt var utländskt i 21 % respektive 8 % av fallen (14 respektive 24 verifieringar). Bland de serveringar som fick avvikelser rörande beteckningen på livsmedel, se diagram 4, var det vanligast att parmaskinka och parmesanost hade bytts ut mot billigare alternativ (41 % av 87 verifieringar respektive 37 % av 139 verifieringar). Fetaost och olivolja som presenterades som sådant var utbytta i 12 % av 145 verifieringar respektive 15 % av 61 verifieringar. För oxfilé var endast 4 % av de 151 serveringar som påstod sig servera oxfilé felaktigt. Analys och slutsats De områden där det förefaller vara flest brister är påståenden om svenskt ursprung av köttråvaror, särskilt nöt och fläskkött, samt användandet av skyddade beteckningar. I juni 2017 antog regeringen en Livsmedelsstrategi 4 som sträcker sig fram till Till strategin finns en handlingsplan där bl.a. marknadsföring av svenska livsmedel som stärker Sverigebilden och insatser som ökar kunskaper om svenska mervärden lyfts fram. När det gäller animalieproduktion så är 4 Miljösamverkan Stockholms län 5

6 det väl känt att Sverige har höga krav på djurskydd, ett exempel på mervärde. I ljuset av det är det rimligt att fortsatta kontroller fokuserar ytterligare på att animaliska livsmedel som utges för att vara svenskt. Det finns ett uppenbart incitament att lura konsumenten att betala mer för kött som påstås vara svenskt men som i 25 % av fallen i detta arbete uppenbarligen kommer från ett annat land. Den extrema torkan under våren och sommaren 2018 med bland annat nödslakt som konsekvens, ledde till att regeringen gav ett extra stöd till svenska jordbrukare på 1,2 miljarder 5. Större kedjor som Ica och Coop bidrog med att stötta svenska jordbrukare genom att köpa in och därmed sälja mer svenskt kött 6 samtidigt som man stoppade inköpet av utländskt kött 7. Konsekvenserna av torkan rapporterades flitigt av media under sommaren 8, man kan tänka sig att samma resonemang kring att välja svenskt kött före utländskt finns hos konsumenten när man går på restaurang. I detta projekt framgick det också att det var vanligt att livsmedel med skyddade beteckningar byttes ut mot billigare varianter, trots att det är vanligt att kontrollen tittar på detta regelbundet vid inspektioner av serveringar. Det är inte ovanligt att restaurangerna har beställt en produkt men att leverantören istället har skickat en billigare variant utan att restaurangen har varit uppmärksam på detta eller inte haft kunskap om att det är en skillnad. Det är därför rimligt att kontrollen av skyddade beteckningar kan ingå fortsätta att ingå vanliga rutinkontrollen som tidigare. Man kan misstänka att dessa avvikelser oftare handlar om misstag och okunskap än om uppsåtligt fusk. Felaktigt köttursprung ligger således närmare uppsåtligt fusk eftersom det i de fallen är tydligt varifrån köttråvaran faktiskt kommer ifrån. Sett till resultatet i det här projektet så indikeras det att Krav och ekologiska råvaror inte är i lika stort kontrollbehov i nuläget som svenskt ursprung och skyddade beteckningar. Däremot bör kontroll av detta ingå i den ordinarie kontrollen eftersom det är ett område som, precis som svenskt ursprung, ligger relativt nära till hands för medvetet fusk. Det är känt att den ekologiska maten är dyrare för konsumenten än konventionell. Jordbruksverket uppger i en rapport att de senaste årens marknadsutveckling för ekologiska livsmedel har lett till att efterfrågan, såväl nationellt som internationellt, ökar kraftigt. Den svenska produktionen av ekologiska livsmedel har dock inte ökat i samma utsträckning utan att efterfrågan överstiger tillgången inom de flesta produktområden 9. Detta projekt kan användas som grund för framtida liknade projekt, men bör då utvecklas. T.ex. skulle man, med stöd av resultatet, kunna fokusera på endast svenskt ursprung och under något fler dagar. Ett av syftena med att utföra det här projektet koncentrerat och samtidigt i länet var att kontrollerna skulle ge mer effekt. Likvärdig kontroll bör också vara en del av syftet, och det är därför rimligt att ha med i projektet vilka åtgärder som de enskilda kommuner vidtog när brister upptäcktes Miljösamverkan Stockholms län

7 Bilagor Bilaga 1: Projektplan Bilaga 2: Inbjudan till projektdagarna Bilaga 3: Checklista Bilaga 4: Lathund Miljösamverkan Stockholms län 7

8 Projektplan Får du det du betalar för? Redlighetskontroller inom SILK Projektplan 1.1 Bakgrund Redlighet är ett kontrollområde som relaterar till fusk - en riktning livsmedelskontrollen idag behöver utvecklas åt. Vissa dyra, exklusiva eller ekologiska råvaror är något som en del konsumenter är villiga att betala mer för och förväntar sig därmed att få. Samma råvaror är också relativt enkla att byta ut mot billigare alternativ på serveringar utan att konsumenten märker någon skillnad, och blir därmed lurad. Detta kan bero på ett medvetet fusk hos verksamhetsutövare för ekonomisk vinning, men även okunskap hos verksamhetsutövarna kan bidra till detta. 1.2 Syfte Kontroll av utvalda råvaror vid serveringar med syftet att säkerställa att konsumenten får det livsmedel som förväntas. Särskilt fokus ägnas sådana råvaror som bedöms ge ett visst mervärde till livsmedlet och där risken är större att konsumenten vilseleds. Genom att utföra den här typen av kontroll länsgemensamt och alla samtidigt kan vi uppnå en större effekt, samtidigt som vi får en ögonblicksbild av nuläget. Projektet ska utföras under våren 2018 och som en koncentrerad insats i hela länet. 1.3 Omfattning och avgränsningar Kontrollerna är avgränsade till de kommuner som är anslutna till nätverket SILK. Alla kontroller ska utföras enbart under två förutbestämda dagar. Kontrollerna kommer att ske på serveringar som lunchrestauranger och caféer. Projektet omfattar oförpackade livsmedel som beställs utifrån en meny eller muntliga uppgifter, avsedda för direktförtäring av konsument. Råvaror som omfattas är de som är dyrare och som skulle kunna bytas ut mot billigare utan slutkonsumentens vetskap. De råvaror som ingår i projektet är uppdelade i tre kategorier, vilka är följande: 1. KRAV eller ekologiskt: nöt, fläsk, fågel, ägg och grönsaker 2. Svenskt ursprung: nöt, fläsk och fågel 3. Parmesanost, parmaskinka, oxfilé, fetaost, olivolja 1.4 Genomförande För att underlätta kontrollen och rapporteringen för inspektörerna tas en checklista fram. Ett faktablad tas fram som kort beskriver de olika områdena, inklusive relevant lagstiftning, i syfte att kunna användas som lathund vid inspektionerna. Efter utförd inspektion sker rapporteringen av resultatet via Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post: miljosamverkan@stockholm.se.

9 webbformulär. Ett pressmeddelande förbereds för att kunna släppas i samband med resultatsammanställningen. Kontrollerna består i att verifiera att det som står på menyn eller presenteras muntlig stämmer överens med det som faktiskt serveras. Verifiering kan ske genom t.ex. jämförelse mellan den information som ges till konsumenten och information från leverantören via förpackningen, följesedel eller annat dokument. I de fall en servering använder båda den dyrare och den billigare råvaran till olika rätter kan massbalansberäkning vara aktuellt. Projektet kan utföras i samband med den planerade kontrollen. Antal råvaror som ska kontrolleras per inspektion bestäms av inspektören utifrån vad som serveras från menyn den aktuella kontrolldagen, dock är förväntningen att minst 1 3 råvaror kan kontrolleras per inspektion. Minst en råvara inom varje kategori väljs ut om det är möjligt. I första hand väljs KRAV, ekologiskt och svenskt ursprung ut för kontroll, det krävs då att inspektören väljer serveringar som kan tänkas ha detta på menyn. Projektet pågår i sin helhet under 8 dagar. Kontrollerna utförs under dag 1 och dag 2. Dag 4, senast kl ska alla inspektioner vara rapporterade i webbformuläret. Resultatet sammanställs av projektgruppen för att ett pressmeddelande ska kunna släppas dag Projektorganisation 2.1 Projektgrupp Uppdragsgivare för projektet är SILK-nätverket. Projektet samordnas av livsmedelskontrollen på miljöförvaltningen i Stockholm stad, miljöenheten i Nacka kommun och miljö och hälsoskyddskontoret i Sigtuna kommun. Projektledare är Li Hyllengren (Stockholm), Irene Thydén (Nacka) och Josefin Littmarck (Sigtuna). Projektdeltagare är kontrollmyndigheter inom SILK:s respektive inspektörer. 2.2 Resursramar Tiden för kontrollen ska ingå i den ordinarie kontrollen. Vid avvikelser utförs extra offentlig kontroll i enlighet med gällande lagstiftning och respektive kontrollmyndighets rutiner. Varje myndighet får vid varje given situation själv bedöma vilket åtgärder som är rimliga och lämpliga för att eventuella brister ska rättas till. 2.3 Tidplan Projektet kommer att genomföras under vecka 12, Inspektionerna sker under två dagars tid, måndag och tisdag vecka 12. Deltagande kontrollmyndigheter bestämmer hur många inspektioner de ska bidra med till projektet. På torsdagen vecka 12 är deadline för inrapportering i webbformuläret. Under måndagen ska ett resultat kunna släppas i form av ett pressmeddelande. Projektrapporten ska vara klar under våren De eventuella brister mot lagstiftningen som upptäcks under projektets genomförande hanteras som fynd vid offentlig kontroll av respektive myndighet. 2.4 Risker Eftersom kontrollerna ska ske enbart under två dagar ökar risken att ingen av de råvaror som ska kontrolleras serveras under just de dagarna. Risken har troligen minimerats genom att ha med ett flertal råvaror som bedöms vara vanligt förekommande hos serveringar. 2 Miljösamverkan Stockholms län

10 2.5 Rapportering - Redovisning Sammanställning av resultatet görs av projektledarna i direkt anslutning till att rapporteringen ska vara klar. Resultatet av projektet presenteras i en projektrapport. Bilagor: Bilaga 1: Inbjudan till projektdagarna Bilaga 2: Checklista Bilaga 3: Lathund Ansvarig chef: Daniel Persson, Stockholm stad Miljösamverkan Stockholms län 3

11 Inbjudan till SILK-projekt Får du vad du betalar för? Redlighetskontroller inom SILK 2018 Vem? Kontrollerna ska ske av inspektörerna i de kommuner som är anslutna till nätverket SILK. När? Under måndagen 19 mars och tisdagen 20 mars (vecka 12) kontrolleras utvalda råvaror vid serveringar för att säkerställa att konsumenten får det livsmedel som förväntas. Senast torsdag 22 mars kl ska alla inspektioner vara rapporterade i webbformuläret. Resultatet sammanställs och ett pressmeddelande släpps måndagen 26 mars. Var? Serveringar som lunchrestauranger och caféer där det är möjligt att de utvalda råvarorna kan finnas på dagens meny. Vad omfattas? Oförpackade livsmedel som beställs utifrån en meny eller muntliga uppgifter, avsedda för direktförtäring av konsument. Råvaror som omfattas är de som är dyrare och som skulle kunna bytas ut mot billigare utan slutkonsumentens vetskap. De råvaror som ingår i projektet är uppdelade i tre kategorier, vilka är följande: 1. KRAV eller ekologiskt: nöt, fläsk, fågel, ägg och grönsaker 2. Svenskt ursprung: nöt, fläsk och fågel 3. Parmesanost, parmaskinka, oxfilé, fetaost, olivolja Antal råvaror som ska kontrolleras per inspektion bestäms av inspektören utifrån vad som serveras från menyn den aktuella kontrolldagen, dock är förväntningen att 1 3 råvaror kan kontrolleras per inspektion. Minst en råvara inom varje kategori väljs ut om det är möjligt. I första hand väljs KRAV, ekologiskt och svenskt ursprung ut för kontroll, det krävs då att inspektören väljer serveringar som kan tänkas ha detta på menyn. Hur? Verifiera att det som står på menyn eller presenteras muntlig stämmer överens med det som faktiskt serveras. Verifiering kan ske genom t.ex. jämförelse mellan den information som ges till konsumenten och information från leverantören via förpackningen, följesedel eller annat dokument. I de fall en servering använder båda den dyrare och den billigare råvaran till olika rätter kan massbalansberäkning vara aktuellt. Ta gärna hjälp av den framtagna checklistan och lathunden vid kontrollen. Rapportering? Rapportering av resultatet ska ske senast torsdag den 22 mars 2018 kl genom en länk till webbformuläret som skickas ut i samband med att projektet startar. Observera att det krävs en rapportering för varje genomförd inspektion. Frågor? Projektgruppen består av: Li Hyllengren, Stockholm stad, li.hyllengren@stockholm.se Irene Thydén, Nacka kommun, irene.thyden@nacka.se Josefin Littmarck, Sigtuna kommun, josefin.littmarck@sigtuna.se Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post: miljosamverkan@stockholm.se.

12 Checklista för kontroll av redlighet på serveringar Redlighetsprojekt SILK (En blankett per verksamhet) Bilaga 2 Verksamhet Org. nummer Inspektör Datum Kommun* Närvarande företaget *Obligatorisk uppgift 1. Vad står på menyn eller kommuniceras muntligt (fota ev. menyn) Ja a. Presenteras någon av följande produkt som ekologisk? Nöt Fläsk Fågel Ägg Grönsaker b. Presenteras någon av följande produkt som KRAVmärkt? Nöt Fläsk Fågel Ägg Grönsaker c. Presenteras någon av följande produkt med svenskt ursprung? Nöt Fläsk Fågel Presenteras någon av följande produkter? d. Styckningsdetalj Oxfilé e. Ursprungsbeteckningen Parmaskinka f. Ursprungsbeteckningen Parmesanost g. Ursprungsbeteckningen Fetaost h. Benämning och produktinnehåll Olivolja

13 Bilaga 2 2. Verifiering Stämmer uppgifterna med de produkter som faktiskt används? Ja Nej a. Ekologisk märkning? b. KRAVmärkning? c. Svenskt ursprung? Övriga specifika produkter: Nöt Fläsk Fågel Ägg Grönsaker Nöt Fläsk Fågel Ägg Grönsaker Nöt Fläsk Fågel d. Styckningsdetalj Oxfilé? e. Ursprungsbeteckningen Parmaskinka? f. Ursprungsbeteckningen Parmesanost? g. Ursprungsbeteckningen Fetaost? h. Benämning och produktinnehåll Olivolja?

14 Bilaga 3 Påstående: Ekologiskt KRAVmärkt Svenskt ursprung Parmesanost Parmaskinka Oxfilé Fetaost Olivolja Beskrivning: Alla förpackningar som innehåller ekologiska livsmedel är märkta med EU-lövet. Att råvaran är ekologisk ska anges på förpackningen, ytteremballage och/eller även följesedlar/följedokument. KRAV-märket visar att råvaran är producerad på ekologisk grund med extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Kan även vara en specifik gård eller område i Sverige (t ex gris från Gotland, korv från Småland) SUB - Skyddad ursprungsbeteckning endast ost från ett avgränsat område i Italien (Parmigiano Reggiano). SUB - Skyddad ursprungsbeteckning endast lufttorkad skinka från Parma i Italien (Prosciutto di Parma). Styckningsdetalj som sitter på nötdjurets bakdel. Den är placerad i ryggbenet/ryggraden parallellt med ryggbiffen. SUB - Skyddad ursprungsbeteckning en ost från Grekland framställd av fårmjölk eller får- och getmjölk. Vegetabilisk olja som framställs enbart från oliver. Lagstiftning som kan vara relevant att hänvisa kontrollen till: - Förordning (EG) nr 178/ Förordning (EG) nr 1169/ Förordning (EG) nr 1151/ Förordning (EG) nr 29/2012 EU-lövet, EU-Ekologiskt SUB, Skyddad ursprungsbeteckning