Dokumentation Inspirationsträff och Kickstart för projektet Lamm får get Mat Hantverk Turism Bohusläns Museum

Transkript

1 Dokumentation Inspirationsträff och Kickstart för projektet Lamm får get Mat Hantverk Turism Bohusläns Museum

2 Inledning Karin Jochnick hälsade alla välkomna och gick kort igenom programmet för dagen. Detta är en kickstart för projektet Lamm, får och get Hantverk Mat - Turism som förstudien om Lamm, får och get har mynnat ut i. Karin hälsade alla inspiratörer och deltagare välkomna. Karin Jochnick HS Väst Om förstudien Lamm, får och get Karin började med att redogöra för vad förstudien inom lamm, får och get kommit fram till. Finansiärer är Landsbygdsprogrammet och Hemslöjd Västra Götaland. Målgrupperna för denna förstudie har varit: Småskaliga livsmedelsförädlare inom lamm, får och get Företag och föreningar inom hantverk Fårnäringen Utrikesfödda De problem som finns idag är kostnader för logistik. Det blir allt längre att köra till slakteriet. Många upplever att det är hårt arbete och att det är svårt att nå ut på marknaden. Drivkrafterna är lönsamhet och tillväxt och att kunna gå från hobby till företag. Mycket kunskap erfordras för att kunna göra det och det finns ett behov av denna kunskap. Efterfrågan på lamm varierar geografiskt. Det är också beroende av kunskap, hur duktig en kock är att tillaga lammet. Även hur duktig handlaren är spelar en stor roll. Efterfrågan är stor på lamm hos vissa restauranger men ingen efterfrågan på get. Vissa butiker är beredda på att sälja närproducerat lamm för ett högre pris. Ett problem är omläggning av slaktproduktion. Det finns färre antal slakterier och många får själva köra sina lamm för slakt. Producenterna behöver ökad kunskap om ex. parasiter, avmaskning samt tillgång till en obruten kylkedja. Det finns en efterfrågan av hantverk till butiker Skinnet och ullen kan ge mer intäkter än köttet. Det finns möjligheter att sälja produkter inom e-handel. Det finns ett stort intresse för att köpa ekologiska skinn. Viktigt för att få lönsamhet är att man har många ben att stå på. Upplevelsebaserad turism, är ett ben som flera producenter kan ha i sin verksamhet. Det finns även ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade gårdar så att rörelsehindrade kan komma ut. Känslan av att känna sig som hemma, att det är småskaligt och genuint är viktiga faktorer. Utrikesfödda har mycket kompetens som vi kan utnyttja. De använder andra delar av lammet och har kunskapen. Studien har mynnat ut i ett nytt projekt som startar nu. Projektet finansieras av landsbygdsprogrammet, Hemslöjd Västra Götaland, Norra Älvsborgs Fåravelsförening och Hushållningssällskapet Väst via Prytz donationsfond Angelica Skarin och Ragnar Jonsson, Resurser och möjligheter inom Fåravelsförbundet Angelica Skarin berättare om vad Fåravelsförbundet har ett erbjuda. Hon anser att människor mår bra av gemenskap

3 och kontaktytor. Genom förbundet får man utbildning, kunskap och man träffar andra att diskutera får med. Svenska fåravelsförbundet arbetar med frågor på riksnivå såsom rovdjurspolitiken, förenklingar för lantbrukare och EUdirektiv. Förbundet tar fram olika verktyg för sina medlemmar så att de kan utveckla sin verksamhet som ex. foder-program. Elitlamm är ett dataprogram som gör att medlemmarna kan registrera sina lamm, kontrollera sjukdomar mm. Detta passar både små och stora lammproducenter. Medlemmarna får också 8 nr/år av tidningen Fårskötsel som är den enda facktidningen för fårproducenter. Som medlem är man automatiskt medlem i ett distrikt. De distrikt som finns i vårt område är Norra Älvsborgs Fåravelsförening och Bohusläns Fåruppfödare. Getavelsförbundet ingår som en avdelning i Fåravelsförbundet. Distrikten erbjuder ett varierat och aktuellt program. Som lammningskväll och kurser i att klippa får mm. Gå in på och klicka på distrikt för att se aktivitetslistan. Som medlem finns möjligheter att träffa likasinnade och samtidigt ge Sveriges fårägare en starkare röst. Ragnar Jonsson är ordförande i Norra Älvsborgs fåravelsförening. De har 10 olika rasföreningar samt ett avelsprogram. Avelsprojektet innehåller 4-5 raser vilket ger ett tillräcklig stort underlag för att få fram värden. Det är viktigt att så många som möjligt använder dessa program så att det finns underlag att driva det vidare. Bertil Fryklind Potential och möjligheter Bertil Fryklind har tidigare arbetat som banktjänsteman. Han utryckte att hans kunskaper om får och lamm är begränsade men har en vision om förbättrade möjligheter för Dalsland. Bertil menar att Dalsland är ett för fint landskap för att det ska bli öde. Hans mål är att göra Dalsland till ett inflyttningslandskap där det bor människor. Om Åmåls kommun skulle servera lammkött två ggr i månaden till sina skolor och äldreboenden skulle det innebära 30 lamm i månaden. Det är viktigt att hitta verksamheter som passar in i Dalsland. Bertil uppmanade till samarbete och att starta föreningar och kooperativ. Förädla era produkter och se till att ni behärskar produktionskedjan längre ut fortsatte Bertil. Ett speciellt kvalitetsmärke borde tas fram och få bort en del av mellanhänderna mellan producent och konsument. Det är viktigt att man är aktiv i sin marknadsföring, både inom Sverige och utanför Sverige. Bertil berättade om att han hade sett företaget Stigen Buss annonsera om en bussresa till Halland för en fårshow. Han har aldrig sett en sådan resa gå till Dalsland men det är hans förhoppning att det i framtiden även ska gå resor till en fårfarm i Dalsland. Ingmar Zachrisson, företaget Mysten - Ullspinneri Minimill Under två år hölls ulldagar på Bohusläns Museum för fårägare och hantverkare. Ullspinneri Minimill är en fortsättning av dessa dagar. Ullen, är det på fåret, som går

4 att förädla mest. Vi har regler som säger att man måste klippa fåren minst 1 ggr/året. Om då ullen inte förädlas så är de en ren utgift. Idag finns det svårigheter att hitta personer som spinner och kardar ullen. Ur detta växte idén att starta ett eget spinneri. Just nu pågår arbetet med att ta fram stadgar för en ekonomisk förening. Ingemar visade en serie maskiner, fabricerade i Kanada, som nu utprövas i Jämtland. En förstudie har gjorts för att se om det finns ett intresse av att spinna sin egen ull. Man har även ringt runt till spinnerier och fått det bekräftat att det är långa köer. I dagsläget är man inte rädd för att det inte ska finnas råvara eller intressenter utan hur det går att hitta ekonomi i det hela. Företaget har haft kontakt med en designer i London, Ingemar visade bilder på en kollektion som är inriktad på Japan. Intresset med att arbeta med ull är drivkraften. Förhoppningen är att kunna erbjuda ullspinneri i direkt samarbete med producenter vid denna tid nästa år. Susanne Harrysson, hemslöjd Västra Götaland Slöjd och hantverk Susanne arbetar som en av sju Hemslöjdskonsulenter i Västra Götaland, anställda av regionen. Hemslöjdskonsulenternas uppgift är att stödja och bevara kunskapen om slöjd. Målgruppen är både dem som slöjdar för att det är roligt och dem som vill satsa på det som näring och del av sin sysselsättning. Gå in på för att få mer information om deras verksamhet. Det bedriver kursverksamhet, utställningar mm. De stödjer också olika projekt. Susanne beskrev kort ett tidigare projekt med målet att ta fram garn av den glansliga svenska ryaullen för vävning och knytning av ryor anpassade till dagens moderna hem. Susanne välkomnade de som var intresserade av att gå med i intressegruppen för Hantverk att komma till Vitlycke Museum i Tanumshede den 10 oktober. Då kommer gruppen träffa inköpsansvarig för butiken på museet för att kunna diskutera vilka produkter som är efterfrågade och intressanta att ha till försäljning. Birgitta Eliasson - Westform Birgitta berättade om den ekonomiska förening som hon är med och driver som heter Westform. Efter att idén kom upp på ett näringsseminarium startade ett antal slöjdföretagare en ekonomisk förening. De gör två utställningar om året som visas på Internet. Syftet med utställningarna på nätet är att visa olika slöjdprodukter tillsammans i en intressant miljö som lockar till köp. Krav för att vara med i Westform är att man är företagare, håller de kvalitetskrav som ställs, att man har egna idéer och att arbetet är välgjort. Medlemmarna måste bo inom Västra Götalands regionen För att se utställningarna gå in på Utställningar hålls i olika miljöer. De tidigare utställningarna har varit i hemmiljö, restaurang och skatehall. Westform vill gärna att fler hantverkare ansluter sig till dem. Christer Jonsson och Maria Jonasson - Internetbaserad försäljning Hur kan vi sälja produkter från lamm, får och get på nätet? Den frågan ställde sig

5 Christer och Maria. De har själva haft får för köttproduktionen men ville utöka sin verksamhet. De beskrev hur de gick tillväga och hur de tänkt under processens gång. Efter jul 2009 började de tänka på hur de kunde sälja utanför deras eget närområde. De besökte webbhotellet one.com. För cirka 60 kr/mån har de tillgång till adressen Genom webbhotellet fick de tillgång till ett program där man på ett lätthanterligt sätt och med hjälp av mallar får hjälp med hur man kan sätta ihop sin egen webbsida. De har valt att köparen kan titta på produkterna på sidan och sedan maila till dem om man önskar köpa något. sedan mailar till dem om man önskar köpa något. Sedan uppstarten har de sålt ca skinn. Tips om hur sidan kan få fler träffar gavs från publiken, som fler länkar på sidan, att skapa ett gmailkonto för att se vilka sökord som är högst värderade och vilka sökord besökaren använder för att hitta till deras sida. Leif Strand och Lars Odén, Ekobeställarna Leif och Lars driver Ekobeställarna. De efterlyste lammkött och vädjade till deltagarna att kontakta dem om de ville sälja kött eftersom det finns en efterfrågan på ekologiskt lamm. Idag säljer de endast förädlat lammkött som korv. De har aldrig prutat på priset utan betalat leverantören det den vill ha. De är också intresserade av kött som inte är kravslaktat. Köttet måste vara certifierat och förpackat samt transporteras till deras utlämning i Göteborg. I deras butik finns det även möjlighet för producenterna att komma och visa sina produkter. Tips från deltagarna var att Ekobeställarna tar kontakt med slakteriet Håkantorp. Carina Johansson, Dalslands Matambassadör, Budskap från Matlandet Carina arbetar som Matambassadör i Dalsland och berättade kort om sitt uppdrag. För två år sedan lanserade Eskil Erlandsson en vision om Sverige som det nya matlandet. Jordbruksdepartementet utsåg matambassadörer som ska verka på regionalnivå. Synpunkter på hur Sverige ska utvecklas och hur regelverk ska kunna förändras och förenklas. De övriga matambassadörerna i Västra Götalandsregionen är: Per Karlsson - Bohuslän Claes Wernersson Västergötland Carina Johansson, DalsSpira AB - Getmjölk en bristvara? Carina driver ett mejeri som är inriktat på getmjölk. Där framställer hon mjölk, yoghurt och ost. Det är stor efterfrågan på mjölk och de vill gärna köpa lokalt så är någon intresserad av att starta upp getmjölksproduktion är de intresserade av ett samarbete. Det finns också ett intresse av fårmjölk för att använda till yoghurt. Carina kommer att satsa på mjölk och yoghurt eftersom det är störst efterfrågan på det. Hon driver också en gårdsbutik. För mer information se mejeriets hemsida:

6 Leif Johansson, Högens fårgård - Småskaligt slakteri Leif berättade om sitt arbete med att bygga upp ett gårdsslakteri. Förhoppningen är att Livsmedelsverket ska ha godkänt anläggningen den 30 september. Han är övertygad om att det finns ett behov av småskalig och närproducerad slakt. Han räknar med att slakta 60 lamm/vecka. Troligen kommer de att KRAV-certifiera sig. I inledningsskedet kommer producenterna få leverera djuren själva. Gården ligger i Väneryr där de också driver en gårdsbutik, sedan sommaren Kjell Johansson, Dalslandsaktiviteter Upplevelsebaserad turism Kjell startade Dalslandsaktiviteter De arbetar i både skog och vatten i olika former. Han gjorde en kort presentation av företaget och vad de erbjuder sina besökare. Ex på aktiviteter är guldvaskning, samarbetsövningar, upplevelser och utbildningsprogram. De har också olika turridningar, i vintras kunde de erbjuda sina besökare åka häst och släde. Man kan också få prova på att bo i lappkåta. De har en inhägnad mark med dovhjort och älg. I år har de byggt ut 700m2 som omfattar ett informationscenter för olika företag och program. Centret är planerat att vara nyckeln för utveckling av naturturismen i vårt område. På centret finns även en butik, restaurang och akvarium. Barn kan med undervattenskikare få titta på Brax, gädda mm. En gädda är preparerad med en kamera så det även går att se ur gäddans perspektiv. Möjlighet till samarbete finns om man vill sälja något i butiken. Anläggningen är öppen hela året. För mer information se, Ann-Christin Vorbau Axel Chark, Delikatessbutik/ gårdsbutik för lokalproducerat kött Ann-Christin Vorbau driver Axels chark och har specialiseras sig mot vilt. Hon upplever inte så stor efterfrågan på lamm, men hon påpekar också att det kan bero på att de inte har salufört det. Hon har drivit företaget i år. Måndag köper hon in, tisdag är produktionsdag, onsdag packas det. Butiken har öppet torsdag och fredag. Ann-Christin tar även emot kött för rökning vilket har visat sig vara en mycket lönsam affär. Efter 1-2 veckor kommer producenten och hämtar det. Företaget tillverkar också korv och säljer sina produkter över disk vilket blir det mest lönsamma eftersom det inte finns några mellanhänder. Legotillverkning med förädling av kött ex: korv - där den som lämnar kött kan vara delaktig med önskemål om recept. Ragnar Jonsson och Ingemar Zachrisson, Lammring Mjörnbygdens Lamm Mjörnbygdens Lamm var ett projekt för att bevara öppet landskap kring sjön Mjörn och för att skapa nya beteshagar. Fåravelsföreningen tog kontakt med gårdar som ville få ut djuren på nya betesmarker. Det var också en bra PR att sälja kött som betat runt Mjörn i Alingsås, Lerum och Ale-kommun. Djurägarens namn stod på köttet. Producenten kunde stå i den lokala matbutiken och bjuda på lammgryta.

7 Lammproducenterna bildade en lammring som såg till att det fanns lamm varje vecka. Problem uppstod när ICA ville stycka sina lamm i Västerås. Ingemar påpekade att det har varit problem med slakten varje år i 10 år, vilket har varit bra eftersom man då har varit tvungna att utveckla sig och hitta nya möjligheter. Då bytte de strategi och gick direkt till restaurangerna. En höst såldes 500 lamm men det gav inte direkt någon vinst. Nu säljer gårdarna direkt till kund och slipper mellanhänder vilket ger en bättre lönsamhet. Mjörnbygdens Lamm är en aktiv grupp. Mjörnbygdens Lamm fungerar som en enhet mot skinnberederiet och får på så sätt en rabatt. Samarbetet finns fortfarande kring slakt och styckningsplanering men gårdarna säljer, i huvudsak, idag sitt kött själva. Morgan Bauman på Töllås Fårgård, Utlåning/leasing av för djur för bete Morgan har, tillsammans med sin fru Barbara, en gårdsbutik, där de säljer kött, skinn, hemkokt sylt och marmelad samt grönsaker. De började med ett halvt hektar, fåren har gått på grannarnas marker. De bor på Orust, vilket är en ö som håller på att växa igen. Fick förfrågan från markägare om att ha sina djur på deras marker utan att behöva betala för det. Nu har det förändrats så att markägarna betalar för att få djuren betandes hos sig. För många som köper lamm är det lamm som betar på en strandäng, som ger sådant kött man gärna vill ha. Transport och stängsel är i det flesta fall betalda av markägaren % av deras 140 tackor är uthyrda. 130 kr per tacka betalar de som hyr. Det är väldigt sällan några problem. De ser oftast djuren endast vid leverans och hämtning, då daglig tillsyn sköts av markägaren. Vem som står för transport, tillsyn och stängsel kan vara bra att göra klart innan. Betessläpp, stalljournal och transportdokument som ska finnas på mottagande plats samt förflyttningsrapport är viktigt att tänka på. Jonatan Dalberg HS Väst, Lönsamt i att ha lamm, får och get Några saker att tänka på för att få lönsamhet är alltid att ha låga kostnader och att marknadsanpassa. Även att man har ett högt utbyte per get eller tacka. Levereras endast kött är kalkylen ganska svag, men kan man utöka med skinn och mjölk blir kalkylen starkare. Om man själv äger hela eller delar av förädlingen och kan sälja direkt till slutkonsumenten ökar vinsten. Det är bra att utnyttja olika former av ekonomiska bidrag, som t. ex EU-bidrag. Ex. investeringsstöd, gårdsstöd, miljöstöd (där ingår det ekologiska stödet) kompensationsstöd som ger lite mer pengar för djur och mark. Oftast måste man ha både djur och mark för alla dessa stöd för att få extra pengar. Jonatan gav rådet att ta reda på vad som krävs. Tre räkneexempel med samma förutsättningar för att visa att det är skillnad om man endast levererar lamm jämfört med om man också säljer skinnen direkt till konsument. Effekten blir ännu större om man dessutom är KRAV-märkt. Nettot ökar ju mer av fåret eller geten som man utnyttjar var Jonatans slutrekommendation.

8 Vad blir nästa steg? Uppsummering och avslutning Karin summerade kort dagen som varit. Alla välkomnades till att gå med i en intressegrupp hantverk eller mat, alternativt båda. Turism kommer vara som en integrerad del eftersom det berör alla. Det kommer att bli intressanta studiebesök, erbjudas mentorskap till de olika idéerna, nätverksträffar, coachning, affärsplaner. Stöttning och hjälp till de idéer som finns. Bland de resurser som finns är; Lokalproducerat Väst, Fåravelsförbundet, Hemslöjdskonsulenterna och HS. Vår målsättning är att vi skall utveckla en handlingsplan och/eller en projektplan resp affärsidé som vi går vidare med. Därför rekommenderar vi att ni går kurserna Att gå från idé till kommersiellt koncept, som HS anordnar med start redan i oktober. För er som har många idéer och inte vet riktigt vilken ni vill utveckla är kursen Att designa din framtid att rekommendera. Också denna startar under hösten. Nästa år finns det möjlighet att gå en kurs i hur man utvecklar en affärsplan. Aktiviteter under hösten 7/10 har intressegruppen Mat sitt första möte på Högens Fårgård 10/10 har intressegruppen hantverk sitt första möte på Vitlycke Museum i Tanum. 12/10 startar kursen i Designa din framtid 30/10 studiebesök hos företag i Alingsåstrakten för inspiration. 23/11 startar kursen Från idé till kommersiellt koncept att skapa en handlingsplan Inbjudan kommer att skickas ut till dessa aktiviteter. Mer dokumentation och information på hemsidan under landsbygd och lamm, får och get. Styrgruppen för projektet ställde sig upp och fick en presentation. De ska hjälpa till att lotsa igenom projektet så att Får, get och lamm blir en växande marknad. Karin tackade för att alla ville komma och till dem som hjälp till att ordna denna dag.