Slutrapport Lamm, får och get förstudie

Transkript

1 Slutrapport Lamm, får och get förstudie Lst diarienr Förstudierapport sammanställd av Karin Jochnick Hushållningssällskapet Väst Tel , E-post Projektet är finansierat av landsbygdsprogrammet och Hemslöjd Västra Götaland

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund och nuläge...4 Metod...5 Kartläggning... 5 Kommunikation... 6 Projekt... 6 Avgränsningar...6 Syfte och mål...7 Målgrupp...7 Geografisk sträckning...8 Potential för lamm- och getproduktion...8 Vad händer ute i landet?...9 Västra Götaland... 9 Dalsland med omnejd Producent - Restaurang Producent - Butik Producent Slakteri Producent och mejeri Producent och Hantverksbutik Producent turism Utrikesföddas erfarenheter och kompetens Möjligheter och förutsättningar Bilagor 1. Projektplan förstudie 2. Vad händer ute i landet? 3. Kartläggning Dalsland med omnejd 4. Kartläggning Producent Restaurang 5. Kartläggning Producent Butik och charkuteri 6. Kartläggning Producent Slakteri 7. Kartläggning Producent Hantverksbutiker 8. Kartläggning utrikesföddas kompetens och erfarenhet 9. Kartläggning producentled 10. Projektplan Lamm, får och get Mat Hantverk Turism Förstudien finns i sin helhet, tillsammans med bilagor på under landsbygd och lamm, får och get 2

3 Sammanfattning Det finns en stor utvecklingspotential inom lammnäringen och ett stort intresse från ett flertal producenter att utveckla sin verksamhet, öka sin avsättning, nå ut på nya marknader. Det finns ett uttalat behov av att kunna nå ökad kompetens och samverkan inom affärsutveckling. Det finns behov av ökad kompetens inom fårproduktion och skötsel. Att kunna göra bra urval av livlamm samt ta hand om ull och skinn för försäljning är värdefullt för att nå en ökad lönsamhet. I samband med klimat- och miljödebatter har efterfrågan av närproducerade produkter ökat såväl inom småskalig livsmedelsproduktion som inom hantverk. Det ligger i tiden och det finns en stor potential att utveckla. Efterfrågan varierar under året, vissa månader är den större än andra. Det finns också geografiska variationer. Detta beror delvis på kulturella faktorer, vilken kunskap och kompetens det finns inom butik och restaurang om lammkött samt vilken kundgrupp man vänder sig till. Slaktmöjligheterna är begränsade idag pg. a att man lagt ner sin lammslakt i Skara, Skövde och sommaren 2010 även i Brålanda. Det är därför färre slakterier som åtar sig slakt av lamm, får och get. Transporter är också ett stort problem för att nå lönsamhet. För att främja en positiv utveckling och nå en ökad avsättning för närproducerat krävs det en fungerande logistik. Det finns stort intresse för att ha dialogträffar inom såväl småskalig livsmedelsproduktion som inom hantverk där producenter och inköpare träffas för en dialog. En dialog mellan producent och inköpare stärker relationen mellan dessa och underlättar för en framtida dialog. Det finns positiva erfarenheter från att dialogträffar genererar affärskontakter och ökad avsättning i en förlängning. Förståelsen ökar för varandras situation och möjligheter finns för en ökad samverkan. Det finns ett stort antal utrikesfödda, som inte äter fläsk- och/eller nötkött pg. a kultur, religion och tradition. Ett stort antal av dessa är muslimer, som är i behov av Hal-alslaktat kött. Det finns inte så många slakterier i vår region som kan leva upp till detta. Många utrikesfödda har i sitt hemland en kultur och tradition att tillvarata flera delar av djuret än vad vi gör i Sverige. I vissa geografiska områden har vi stora problem med att tillvarata inälvor och huvud då detta klassas som riskavfall pg. a sjukdomar och parasiter. I ett kommande projekt är vår målsättning att kunna mobilisera kraft för att kunna utveckla affärsmöjligheter i samverkan. 3

4 Bakgrund och nuläge Landsbygden behöver ett adekvat betestryck för att inte buskar och skog ska ta över. Den biologiska mångfalden gynnas av betande djur. Historiska landskapselement och vårt kulturarv behöver värnas. Fåret är ett av våra äldsta husdjur - man antar att domesticeringen av fåren började för år sedan. I Sverige var fåret en viktig leverantör av ull till vadmal under medeltiden. När Gustav Vasa kom till makten började han importera såväl finfibrig ull som finulliga, vita får. Förädlingen innebar tyvärr en nedvärdering av allmogefåren, som ansågs vara "primitiva" och som genom rekommenderat urval successivt minskade i antal. Svensk fårnäring genomgår i likhet med andra branscher en strukturrationalisering mot färre fårägare med större besättningar och professionalismen ökar. Det finns ca 7000 fårbesättningar i Sverige och en mindre del av dessa har lammproduktion som huvudsaklig sysselsättning. Den genomsnittliga besättningsstorleken är knappt 30 vuxna får. Endast 10 %, det vill säga ca 700 besättningar, har fler än 50 vuxna får. En tredjedel, det vill säga ca 2300, har färre än 9 vuxna får. 1). Svenska fårraser är gutefår, pälsfår/gotlandsfår, ryafår, finullsfår samt de oförädlade s. k allmogefåren - gestrikefår, roslagsfår, dala pälsfår, helsingefår, svärdsjöfår, värmländska skogsfår och åsenfår. 2) Får och getter är både symbolbärare, husdjur, kulturmiljövårdare, gosedjur och livsmedel med funktionella egenskaper som kvalité, hälsobefrämjande m.m. Det finns ett stort intresse och behov av att belysa och framtona möjligheterna med hur man kan förädla får, lamm- och getkött samt hur man på bästa sätt kan skapa sysselsättningstillfällen på landsbygden. Med hjälp av en förstudie har vi undersökt vilka förutsättningar det finns för en aktörssamverkan inom området får, lamm och get, i syfte att öka förädlingsgraden och avsättningen för produkter, kött men även biprodukter från djuren. Ett resultat av förstudien har varit att ta fram en projektansökan för ett kommande projekt, att finna samarbetspartners och finansiering Källa: Föreningen Gutefåret och Lantrasforum 4

5 Metod Vi inledde arbetet med förstudien med att bilda en projektgrupp bestående av representanter från Lokalproducerat i Väst, Hemslöjd Västra Götaland, Röda Korset, Fåravelsföreningen, utrikesfödda samt fårnäringen. Tillsammans lade vi upp riktlinjer för projektets genomförande och på vilket sätt vi skulle kunna nå måluppfyllelsen. Under förstudiens gång har projektgruppen träffats ett antal gånger för att planera, förbereda och arbeta med förstudiens fortskridande. Gruppen har haft fysiska möten, telefonmöten samt kommunikation via e-post. Tidigt i förstudiens arbete anordnade vi en inspirationsträff dit vi bjöd in producenter och hantverkare från näringen, organisationer, kommuner, Stenebyskolan, m.fl. För att nå ut till så många producenter inom lamm, får och get som möjligt köpte vi adresser från Jordbruksverket. Vi skickade därefter ut en inbjudan till i Dalsland med omnejd får-, lamm, och getägare som finns i Dalsland. Under inspirationsträffen fick deltagarna anmäla sitt intresse till att vara delaktiga i en arbetsgrupp under förstudien. Ca 40 deltagare anmälde intresse till att delta i någon av följande arbetsgrupper, som vi gav förslag till: Småskalig livsmedelsproduktion, Hantverk och Turism. Vi har under studien haft tre nätverksträffar. Två gemensamma för alla producenter samt en som var uppdelad mellan hantverkare och småskaliga livsmedelsproducenter. Under en av nätverksträffarna bjöd vi in potentiella inköpare och under en träff gjorde vi studiebesök på två olika företag, varav en med inriktning mot småskalig livsmedelsförädling och en med inriktning mot hantverk. Kartläggning I studien har vi strävat efter att kartlägga såväl producent- som inköpsledet inom småskalig livsmedelsförädling och hantverk. Vi har också strävat efter att göra en omvärldsorientering internationellt, nationellt, regionalt och lokalt för att se vad som händer inom lamm, får och getområdet. Under två halvdagar har projektledaren träffat en grupp utrikesfödda, som deltar i ett projekt Från jord till bord, grön integration (JOBO). Vid dessa tillfällen har vi fått ta del av erfarenheter från olika kulturer och religioner om traditioner och bruk i deras hemland och hur de här i Sverige tar hand om kött, skinn, ull samt andra delar av djuret. Ett antal producenter har, parallellt med studien, fått ta del av kostnadsfri rådgivning av Hushållningssällskapet, som drivits inom ett annat uppdrag. 5

6 Kommunikation Inbjudan och dokumentation till olika träffar har vi lagt ut på under landsbygd och där under Lamm, får och get. Vi har bjudit in lokalpress och media till våra nätverksträffar. Projektplan Vi har byggt upp en projektplan med budget för ett kommande projekt. Vår ambition är att skapa ett aktivitetsprojekt där vi erbjuder nätverksträffar, studiebesök, studieresa samt dialogträffar mellan producenter och inköpare. Syftet med projektet är att öka andelen närproducerade produkter från lamm, får och get i Västra Götaland och att stärka företagsamheten hos såväl enskilda producenter som i samverkan. Vi har målsättningen att mobilisera de resurser som finns för att kunna utveckla de behov och önskemål om affärsutveckling, som framkommit i studien. Det finns stort intresse för och behov av kompetensutveckling bland producenter. Vi har valt att lägga denna del utanför aktivitetsprojektet och knyta an till det som finns att erbjuda på marknaden och hellre ansöka om medel för specifika kurser utanför ramen för detta projekt. Möjligheter till rådgivning inom affärsutveckling kommer att erbjudas deltagarna via ett parallellt projekt inom Hushållningssällskapet. Avgränsningar Vi har valt att försöka lyfta fram idéer och möjligheter till affärsutveckling i studien. I nästa fas, under ett genomförande av projekt är målsättningen att vi skall kunna ta tag i respektive idé och arbeta vidare med utveckling av denna. Vi har hållit fokus på de möjligheter som finns lokalt i Dalsland och angränsande landskap, till viss del Bohuslän och Norra Älvsborg (enl. tidigare länsindelning). Urval för kartläggning har varit producenter, restauranger, butiker, slakterier, charkuterier och hantverksbutiker, som vi tror har intresse av närproducerat. 6

7 Syfte och mål Syftet med förstudien har varit att undersöka: Förutsättningar för ökad sysselsättning och avsättning för förädlade produkter av och från får, lamm och get i Dalsland. På vilket sätt man kan nå lönsamhet och en ökad tillväxt inom detta område. På vilket sätt vi kan utveckla nya affärsidéer och affärskoncept av produkter från får, lamm och get. Hur vi kan ta tillvarata utrikesföddas kunskaper och möjligheter. De mål vi haft med förstudien har varit att: Undersöka förutsättningar att öka förädlingsgrad och avsättning för produkter av lamm, får och get, inom såväl småskalig livsmedelsproduktion som hantverk. Undersöka på vilket sätt vi kan utveckla nya affärsidéer och företagsamhet på landsbygden. Undersöka vilka vägar det finns för att skapa en kedja inom förädling och att ta fasta på det närproducerade inom får, lamm och get. Med detta menas de olika stegen från lamm, får och get till att nå ut till kund i form av produkter. Undersöka hur möjligheten ser ut till produktutveckling kopplat till olika produkter, även med koppling till utrikesföddas kunskap, traditioner/helger, vilka möjligheter till förädling det finns. Ta fram ett förslag till modell för liknande satsningar, vilken kan appliceras på andra områden (både verksamhetsområden och fysiska områden) inom regionen. Frågeställningar som också skulle komma att belysas i förstudien är om det finns möjlighet att utveckla profilprodukter, som kan ge bärighet med hänsyn till miljöaspekter och i kombination med andra lokala produkter. Vidare vilken roll lamm, får- och getkött spelar i den internationella matlagningen samt vilka närliggande produkter och verksamheter som skulle gynnas/utvecklas av ett integrerat arbetssätt. Målgrupp I vårt arbete med förstudien har vi vänt oss till följande målgrupper: Företag inom småskalig livsmedelsproduktion inom får, får, lamm och get Företag och föreningar inom hantverk Fårnäringen Utrikesfödda Deltagare i förstudien har bestått av män och kvinnor, svenskar och utrikesfödda i varierande ålder. 7

8 Geografisk sträckning Huvudfokus på förstudien har varit Dalsland men vi har även varit öppna för att producenter och inköpare i angränsande kommuner och län har fått delta. Främst är det Bohuslän som visat intresse för att delta i studien utöver Dalsland. I den kartläggning som gjorts har vi valt att göra ett urval bland dem som kan tänkas ha störst potential till att vilja arbeta med närproducerat. Vi har försökt att få en någorlunda spridning geografiskt inom och utanför Dalsland när det gäller inköpsledet. Potential för lamm- och getproduktion Framtiden för lammproduktionen ser ljus ut och konsumtionen av näringens produkter, främst kött, skinn och landskapsvård ökar stadigt och ligger rätt i tiden. Konsumenten bryr sig allt mer om hur djuret har haft det under hela sin levnad och väljer produkter i ökad omfattning produkter utifrån etiska och hälsomässiga skäl. Självförsörjningen av svenskt lamm är låg eller endast knappt 40 % varför näringen står inför en betydande utmaning och potential som få andra branscher kan uppvisa.3) Enligt Jordbruksstatistisk årsbok finns drygt 500 lantbruksföretag i Sverige med getter och/eller killingar med sammantaget djur. 20 procent av landets getter, cirka 1 200, finns i Jämtlands län. 139 medlemmar har till LRF:s Medlems- och Marknadsregister angett getter som en utvecklingsbar verksamhet. 4) 4 8

9 Vad händer ute i landet? Det pågår utvecklingsarbete på såväl nationell som regional och lokal nivå i Sverige inom lamm, får och get. Det är viktigt att ta del av erfarenheter och kunna bygga vidare på den kunskap och kompetens som finns. Nedan anges några exempel på utvecklingssatsningar på nationell och regional nivå. Läs mer i bilaga 2). Eldrimner är ett nationellt centrum för småskaligt mathantverk. De ger kunskap, stöd och inspiration till småskaliga mathantverkare i hela Sverige. Fåravelsförbundet har ett gemensamt forum för fårproducenter där det ingår olika lokala fåravelsföreningar. De arrangerar kurser/utbildning, har en gemensam hemsida där de tar upp aktuella frågor mm. LRF i samarbete med Jordbruksverket arbetar med utvecklingsfrågor inom lamm, får och get i ett projekt som heter Kraftsamling lamm och som bestått av ett antal delprojekt inom såväl avel, kött, ull och skinn, nyckeltal för kvalitetshöjning i lammnäringen, fårdataprogram för avel, produktion och bevarande, uppfödning av inomhuslamm, kunskapsdatabas för lammproducenter mm. Andra goda exempel på utveckling inom lamm är Ekolamm på Gotland där syftet är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att ta fram och förvalta ett varumärke för att saluföra medlemmarnas lammprodukter. I Undersåker utanför Åre har en ekonomisk förening startats för att främja medlemmarnas ekonomiska, ekologiska och sociala intressen. Läs mer om olika exempel på utvecklingssatsningar runt om i landet i bilaga 2. Västra Götaland Fåravelsförbundet - Fåravelsförbundet har olika lokalavdelningar i Sverige. I vår region finns Norra Älvsborgs Fåravelsförening och Bohusläns Fåruppfödare. De anordnar kurser och aktiviteter samt är ett forum för fårproducenter. Läs mer på 9

10 Fåråret - är en handledning över fårets skötsel under ett år, framtagen för att kunna ge praktiska och handfasta råd till lammproducenter.5 Slöjd i Väst - I regionen finns tre länshemslöjdsföreningar Göteborgs och Bohusläns ideella hemslöjdsförening, Skaraborgs hemslöjdsförening och Älvsborgs läns hemslöjdsförbund. Till dessa är ett stort antal lokalföreningar anslutna. Hemslöjdskonsulenterna i Västra Götaland har sin verksamhet inom Västarvet, Västra Götalandsregionens natur- och kulturarvsförvaltning. Hemslöjdskonsulenterna i Västra Götaland Hemslöjdskonsulenternas uppgift är att väcka intresse för att främja och förmedla kunskap om hemslöjd på ett hållbart sätt. Hemslöjdskonsulenterna i VG samarbetar med övriga kulturinstitutioner i regionen. Att genom samordning och nätverksbyggande stödja slöjden som näring och öka möjligheten till försörjning i en småskalig verksamhet är en viktig uppgift bland många andra. En del av verksamheten är att ta initiativ till och anordna kurser, seminarier och att driva olika projekt. Genom stöd och kontakt med slöjdare bidrar man till utveckling inom slöjd och hantverk. Läs mer på Projekt med ullspinneri Det pågår ett projekt i vår region om att starta ett ullspinneri. Dalsland med omnejd Producentled Intresset för att delta i studien har varit god. Till de producenter, som anmält intresse till att vara delaktiga i en arbetsgrupp skickades en enkät via brev och ett antal personer har fått en enkät via e-post. Sammanlagt har vi fått in 28 svar. Producenterna fick i denna kartläggning vara anonyma. Majoriteten av de producenter som deltagit i studien har upp emot 30 får. Det finns några producenter som har över 100 får i sin besättning. De har skickat sina djur för slakt för att sedan göra återtag. Köttet har sedan har sålts direkt från gården till privatpersoner eller på marknader. 71 % av dem som deltagit i studien vill utveckla sin verksamhet och nå en ökad avsättning samt kunna nå ut via olika marknadskanaler. Att kunna nå ökad lönsamhet och att samarbeta med andra aktörer för transport och logistik samt marknadsföring är aktuellt. Hela 51 % av dem som vill utveckla sin verksamhet, vill gärna göra detta inom 1 3 år. För att kunna utveckla sin verksamhet finns det behov av att göra nya investeringar, få hjälp med vilka möjligheter det finns för utveckling och att nå nya kunder, kompetensutveckling, samarbete samt marknadsföring. För att nå utveckling av sin verksamhet finns det ett uttalat behov av att få ökad kompetens inom affärsutveckling såsom ekonomi och lönsamhet, planering, tillverkning och marknadsföring. Men 5 Jesper Eggertsen Länsstyrelsen Skara och Åsa Lindqvist Fårhälsovården. 10

11 det finns också behov av mera kunskap och kompetens inom fåravel och att kunna göra bra urval av livlamm samt att ta hand om ull och skinn för försäljning. Vi har genomfört en kartläggning inom inköpsledet. Vi valde att göra intervjuer per telefon till ett antal butiker, restauranger, slakterier, charkuterier och hantverksbutiker som valts ut av projektgruppen. Det finns stor efterfrågan av närproducerade produkter, främst inom kött. Under vissa tider på året är det stor brist. Det finns behov av att kunna skapa ett bra samarbete mellan producent, slakteri, charkuteri och butik/restaurang så att det blir en kedja från jord till bord som bygger på ett vinna - vinna koncept. Nedan ges en sammanfattning över det som kom fram via intervjuerna. Producent - Restaurang Det finns restauranger som inte har möjlighet att ta in närproducerat lammkött p. g. a att det blir för dålig lönsamhet. Det finns också restauranger där det råder brist på tillräcklig mängd närproducerat kött inom lamm. Det finns vissa geografiska variationer på efterfrågan idag. Det är ofta vissa delar av lammet såsom lammytterfilén, stekar samt kotletter som det är störst efterfrågan på inom restaurang och det är ofta för kostsamt att köpa in detta närproducerat. Detta köps istället in från grossist och köttet kommer ofta från utlandet. Producent - Butik Det finns ett flertal butiker i vårt område som önskar en större tillgång till närproducerat lammkött. Efterfrågan varierar hur de vill ha köttet levererat. Vissa butiker har tillgång till egen styckning medan andra efterfrågar konsumentförpackat kött. Jämnt flöde är nästan lika viktigt som kvalitet. 11

12 Producent Slakteri Det är ett flertal slakterier som, p. g a rådande konjunktur, har fått lägga om sin slaktproduktion och som inte längre tar emot lamm och får. Ett slakteri står inför att kunna slakta ca 80 kg lamm/tim eller ca 300 kg nötkött/tim. Det är idag ett par slakterier inom vårt närområde som tar emot lamm, får och get. Det är viktigt att producenten som står inför att starta en lammproduktion har god uppfattning om vad man skall göra av lammen på hösten. Det finns en problematik kring transport till och från slakterier. Idag är det mer regel än undantag att producenten får köra sin besättning till slakteriet själva. Det krävs mer av producenten idag då det inte är lika lätt att ringa och be att slakteriet skall komma och hämta djuren inför slakt som tidigare varit möjligt. Problemet för såväl producent som slakteri är att få lönsamhet med hänsyn till transporter. Lagen kräver också en kylbil när man hämtar köttet om det skall säljas ut till konsument. Att hålla en obruten kylkedja är viktigt. Det finns önskemål från slakterier att producenter skall öka slaktvikten på lamm. En uppfattning från bl. a slakterier är att producenter är i stort behov av att skaffa sig en grundläggande kompetens inom lammproduktion, olika sjukdomar och parasiter samt god djurhållning för att kunna nå ökad avsättning och lönsamhet. De behöver lära sig om hur parasiter beter sig och om avmaskning. En stor del av slakten har anmärkningar på levern beroende på stora och lilla flundran som sätter sig i gallgångar på levern, vilket hämmar fåren. Denna parasit är utbredd längs hela kustbandet. De får i sig detta när de betar på blöta beten. Producent och mejeri Det är endast ett fåtal producenter, som tar tillvara mjölk från får och get idag. Här finns en stor potential att kunna leverera get- och även fårmjölk till DalsSpira Mejeri. Det finns stor efterfrågan av getmjölk. Det finns också getostmejerier med tillverkning av ost som kan ha ett behov av extra mjölk. 12

13 Producent och Hantverk Det är ett flertal producenter/fårägare som önskar ta tillvara skinn och ull. Många är glädjande nog intresserade av ekologisk beredning av skinnen och att lära mer om hur man sköter sina får för att få högsta klass på skinn och ull. En del tillverkar redan egna skinn/ullprodukter och andra vill lära sig mer. Som hantverkare behöver man flera ben att stå på och att kunna erbjuda olika former av upplevelser för turister, konferenser och skolbarn kan vara ett sätt att försörja sig. Marknader med lamm som tema och Slöjd/Hantverk/Skördevandringar kan vara sätt att nå ut med sin verksamhet. Ett antal hantverksbutiker har en potential för att kunna profilera sig genom unikt närproducerat hantverk där man vet bakgrunden och kan presentera produkten på ett personligt sätt. Intresset för det ekologiska har ökat och flera är intresserade av att sälja hela skinn som är ekologiskt beredda. Producent turism Det finns potential att utveckla upplevelsebaserad turim kopplad till lamm, får och get. Viktiga saker att tänka på i samband med detta är att kringatmosfären är tilltalande så att gästen/kunden får en positiv upplevelse i samband med besöket. Att bygga upp en trevlig miljö är viktigare än man ofta tror och att gästen/kunden känner sig välkommen och trygg. Att få besökaren att känna sig som hemma ökar trivseln. Ibland fokuserar man på fel saker. Exempel på detta kan vara att ett museum enbart fokuserar på sin utställning. Det är kanske caféet som ligger i anslutning som gör att folk väljer att besöka detta museum framför andra eller att personalen är extra trevlig et. c. Skyltar som visar tydligt var man kan parkera, äta, var toaletten är e tc är värdefullt och viktigt. Tillgänglighetsanpassning av gårdar som gör att lammen kan bli tillgängliga för rullstolsburna, blinda m fl. är en möjlighet. Detta kan öka antalet målgrupper till gården/anläggningen. 13

14 Utrikesföddas erfarenheter och kompetens Idag lever vi i ett mångkulturellt samhälle där det finns många olika kulturer och traditioner som kan leda till nya produkter inom mat, hantverk och turism. I flera kulturer äter man inte fläskkött varför efterfrågan på lamm och fårkött är stor för dessa. I vissa kulturer och religioner krävs det Halal-slakt. Halal-slakt i Sverige innebär att djuren blir el-bedövade innan slakt men att snittet för avlivning/avblodning utförs av en imam. Djuret skall vara vänt mot Mecka och prästen ber en bön för djuret. Blodet får inte tas tillvara. Enligt utrikesföddas erfarenheter behöver den som slaktar enligt metoden vara muslim. Det är inte många slakterier som kan möta denna efterfrågan lokalt. Halal-kunderna är viktiga för Scan, som därför byggt upp ett samarbete och kan erbjuda halal-slaktade lamm på slaktplatserna Linköping, Hörby, Krylbo och Ickholmen.6 Utrikesfödda tillvaratar ett större antal delar av djurets kropp, i sina hemländer, än vad som är traditionellt för oss i Sverige. Med hänsyn till risker med parasiter och andra sjukdomar räknas ofta huvud och vissa inälvor som riskavfall för slakterierna och går därför till spillo. Möjligheter och förutsättningar Vårt geografiska område ligger strategiskt mellan Göteborg, Karlstad och Oslo och vi har en stor potentiell marknad att kunna nå ut till. Med en grundläggande och god kompetens som bas samt genom att bygga upp ett koncept för samverkan mellan producent slakteri charkuteri grossist butik/restaurang finns stora möjligheter till affärsutveckling inom produktion av framförallt lammkött inom småskalig livsmedelsproduktion och förädling. Inom hantverk finns stort behov och intresse av att kunna samverka för att nå nya marknader, ökad avsättning och lönsamhet. Det finns stora utvecklingsmöjligheter i att kunna ta tillvara ull och skinn och detta kan leda till ytterligare inkomster för producenterna. För bäst potential är det fördelaktigt att kunna specialisera sig på det man är bra på och samarbeta med andra som kompletterar den egna verksamheten. Det är viktigt att tillvarata de resurser för samverkan som redan finns idag och bygga vidare på det som idag fungerar bra. Det är viktigt att satsa på en bra logistik för transport. Det finns idag aktörer och organisationer för samverkan mellan olika producenter inom småskalig livsmedelsproduktion såsom Lokalproducerat i Väst, Håverud Gourmet, som är en gemensam ordercentral för aktörer inom Dalslandsmat för transport ut till butik och restaurang. Inom hantverksledet finns Hemslöjd Västra Götaland, Västform, olika hantverkskooperativ m. fl, som strävar efter att samverka och hjälpa producenter att kunna nå ökad avsättning. Producenter 6 DjiaNvnTg 14

15 av lamm, får och get behöver samordna resurser för att nå ut med sina produkter och nå en ökad avsättning samt lönsamhet. I samarbete med Fåravelsföreningen kan t.ex. nätverksträffar anpassas efter årstid och fårhantering. T.ex. åtgärder inför lammning, parasitkontroll, betesmarksstöd, arrenden, leasing, betesrutiner och vallskörd, fårmönstring, slakt- och pälsmognadsbedömning, uttagning av avelsdjur, inköp av livdjur, fårklippning och ullhantering, nya trender i ull- och skinnanvändning, produktmöjligheter och marknadsföring, etappvis utveckling av företaget - enskilt och i samverkan. Det finns ett flertal affärsmöjligheter att arbeta vidare med detta. Det finns behov av mobilisering och bildning av kluster, arbetsgrupper, nätverksträffar samt kompetensutveckling för att utveckla olika verksamheter. Vår målsättning är att koppla ihop de resurser som finns tillgängliga till varje affärsmöjlighet för att kunna utveckla dessa. Slutresultatet av detta arbete kan vara nya projekt, nya verksamheter mm om förutsättningarna anses gynnsamma. Se projektplan i bilaga 5. Exempel på affärsmöjligheter är: Utlåning/leasing av djur för bete Getmjölksleverans Småskaligt slakteri Delikatessbutik för lokalproducerat kött Lammringar, för samordnade insatser inom marknadsföring, logistik och inköp av insatsvaror. Upplevelsebaserad turism Internetbaserad försäljning Samarbete mellan producent och inköpsled inom såväl livsmedel, hantverk och turism 15