Läkarprogrammet Hälsouniversitetet i Linköping stadiumiiitentamen, bildtentamen

Transkript

1 Bilden visar en registrering av flödet i vena femoralis i ljumsken, under det att patienten gör en djup inandning och därefter andas ut, markerat med pilar. Flöde från benet i proximal riktning är nedåt i bild. 1 Fråga 1 (3p) A. Beskriv hur in- och utandning påverkar flödet (1p) B. Beskriv varför detta sker (1p) C. Vad kan det bero på om inte någon andningsvariation i flödet skulle föreligga? (1p)

2 Johannna, 48 år, vårdas på medicinska kliniken pga. hypertoni. Hon remitteras till ögonkliniken för konsultation. Följande hämtas från remissen: 2 "48-årig kvinna som inkommer med malign hypertoni. Blodtryck upp mot 260/180 mmhg. Kraftig vänsterkammarhypertrofi, proteinuri och kreatininstegring. Tacksam för bedömning av ögonstatus". Remissvar: "Patienten är sängliggande, och får enl. uppgift ej sitta upp. Anger att synen subjektivt är som vanligt. Ögonen har lätt konjunktival injektion. Tonus palperas u a. Klar insyn. Ögonbottnar:se bild!. Fråga 2 (5p) Ange vilka avvikande fynd du ser på bilden. (2p) Redogör för de bakomliggande mekanismerna till att ögonbottenförändringarna uppkommer. (2p) Ange även hur du vill klassificera graden av sjukdom. (1p)

3 Lars Abrahamsson, 67 år, söker akut med anledning av några veckors anamnes på epigastralgier, trötthet, feber ca 38ºC, samt klåda. När hans dotter, som bor på annan ort, kom på besök, påtalade hon att Lars var gul. 3 Lars är tidigare appendektomerad men har i övrigt varit frisk och äter inga mediciner. Vid undersökning av Lars noteras, förutom en tydlig ikterus, ett hematom lateralt på buken. Lars anger att detta uppkom när han lekte med sitt barnbarn i förrgår. På direkt förfrågan bejakar Lars att han utöver ovanstående symtom noterat ökad tendens till att få blåmärken den senaste tiden. Du bedömer att det finns ett samband mellan Lars ikterus och den ökade blödningsbenägenheten. Fråga 3 (3p) Vilka mekanismer skulle kunna vara tänkbara till den ökade blödningsbenägenheten med tanke på att Lars har ikterus? (3p)

4 59-årig kvinna med tidigare känd hypertoni som för någon vecka sedan sökte vårdcentralen då hon noterat övergående rödaktigt missfärgad urin under ett par dagar. Visar sig ha ett förmaksflimmer vid besöket på vårdcentralen, samt spår av röda blodkroppar i urinen. Patienten avlider ett par dagar efter besöket på vårdcentralen av en subarachnoidalblödning. Bilden visar utseendet av vänster njure vid obduktionen. Fråga 4 (4p) A. Centralt i bilden ses en vävnadsförändring, som engagerar såväl bark som märg. Beskriv och sätt en diagnos på vävnadsförändringen (2p) 4 B. Förklara mekanismerna bakom uppkomsten av vävnadsförändringen (2p)

5 Elin Landström, 20 år, söker på vårdcentralens mottagning. Hon känner sig trött och mår illa men har inte kräkts. Hon klagar över värk i ryggen, I status framkommer dunkömhet över den högra njurlogen samt att Elin har feber 38,8 C. Elin har instruerats att medföra ett morgonurinprov, transporterat i plastpåse med isbitar. Comburtest Enhet Ref.område Resultat U-ALBUMIN arb enh U-GLUKOS arb enh 0 0 U-ACETOACETAT arb enh 0 0 U-Hemoglobin/Erytrocyter arb enh 0 2 U-LEUKOCYTER arb enh 0 2 U-Nitrit: positiv. P-CRP: 37 mg/l (ref. <10 mg/l). I urinsedimentet ses rikligt med glitterceller och agglutinat. Dessutom ses flera strukturer varav en har markerats på bilden. Fråga 5 (5p) A) Vilken diagnos ter sig mest sannolik utifrån anamnesen? (1p) 5 B) Beskriv mekanismerna för hur den i bilden markerade strukturen uppkommer (2p) C) Varför blir U-Nitrit positiv? (2p)

6 Mats Dahlberg, 48 år, genomgår utredning på internmedicinska mottagningen med anledning av anemi, trötthet, viktnedgång och diarréer. Han har också påtalat domningskänsla i fötterna och neurofysiologisk undersökning har påvisat perifer neuropati. Laboratoriemässigt har man bl a kontrollerat en kapillärdiff. Där finner man att många av granulocyterna uppvisar en typisk patologisk förändring. I bilden ses en normal granulocyt (den övre) och en som uppvisar den typiska patologiska förändringen (den nedre). Fråga 6 (5p) A) Vilken patologisk förändring illustreras? (1p) 6 B) Vilken bedömer du vara orsaken till att Mats har utvecklat den illustrerade patologiska förändringen? (utgå från den information som presenteras i ingressen samt fyndet som illustreras) (1p) C) Redogör i detalj för hur den delen av cellen som uppvisar den patologiska förändringen påverkas vid tillståndet i fråga. (3p).

7 Jan Sörensen, 52 år, är frisk och tar inga mediciner. Han arbetar som polis. Jan söker nu eftersom han har lagt märke till att hans vänstra hand har blivit svagare. Han nämner att han exempelvis har svårt att hålla i batongen med vänster hand. Den högra handen har han däremot inga problem med. Jan tror själv att besvären orsakas av en skada han ådrog sig mot handleden i samband med ett gripande. Redan vid en första inspektion av vänster hand noteras en tydlig muskelatrofi. Du misstänker en nervskada. Fråga 7 (5p) A. Vilka muskler ter sig atrofierade? (1p) 7 B. Vilken nerv torde vara skadad? (1p) C. Vilka motoriska hand- och fingerfunktioner förväntar du dig vara nedsatta till följd av denna skada? (3p)

8 Patient A och B har en polleninducerad allergisk rhinit. Vid utredningen av dessa patienter gjordes näslavage i samband med pollenprovokationen. Därvid erhölls olika profiler beträffande mediatorfrisättningen i lavagevätskan (v g se bild). Hos patient A innehöll lavagevätskan förhöjda koncentrationer av histamin, medan lavagevätskan hos patient B innehöll förhöjda koncentrationer av såväl histamin som prostaglandin D 2 (PGD 2 ) och leukotrien C 4 (LTC 4 ). Fråga 8 (4p) Med hänsyn till de fynd som gjordes i lavagevätskan: vilken farmakologisk behandling bör patient A respektive B få? Motivera ditt ställningstagande. (4p) 8

9 En 45-årig man kommer in till akutmottagningen med bröstsmärta sedan ca 1 timme. EKG tas omedelbart, se bilden. Fråga 9 (5p) A. Vilken diagnos ställer du? (1p) 9 B. Vilken är den mest sannolika orsaken till att detta tillstånd uppstått (OBS du ska inte beskriva elektrofysiologin utan den ursprungliga process som ligger bakom EKGförändringarna!).(4p)

10 69-årig man ursprungligen från Syrien. Känt diastoliskt blåsljud sedan tidig medelålder. Under de senaste två åren andfåddhet och trötthet. Inkommer akut med tecken på hjärtinfarkt, och avlider något dygn senare. Bilden ovan är från den obduktion som utförs. 10 Fråga 10 (5p) A. På bilden visas, förutom ett postmortalt koagel, några olika sjukliga förändringar i det uppklippta hjärtat. Vilka? (2p) B. Förklara uppkomstmekanismen för de förändringar du angivit i A. (3p)

11 Bilden visar Marianne Andersson, 47 år, som söker på vårdcentralens mottagning pga. att hon har blivit så rund och röd i ansiktet. Hon har också noterat att midjemåttet ökat påtagligt och hon har fått bristningar i huden på magen. Vid undersökningen finner man även att Marianne har två fettansamlingar, supraclaviculärt och dorsocervicalt ( buffalo hump ). Marianne arbetar som vårdbiträde. Hon är tidigare frisk och äter inga mediciner. Hon röker inte och dricker ett par glas vin på helgerna. Fråga 11 (5p) A) Vilken diagnos ter sig mest sannolik? (1p) 11 B) Beskriv bakomliggande orsaker och mekanismer vid detta tillstånd (4p)

12 Malin Ekström, 26 år. Söker på kvinnoklinikens mottagning då hennes menstruationer upphört det sista halvåret. Hon har även känt sig olustig haft svårt att koncentrera sig på arbetet. Utredningen inkluderar bl a mätning av prolaktin i serum. Svaret visar kraftigt förhöjt prolaktinvärde och en MR-undersökning (v.g. se bilden) av hypofysområdet genomförs, vilken visar ett 5 mm stort mikroadenom. Fråga 12 (5p) A) Vilka effekter har prolaktin? (2p) 12 B) Hur regleras insöndringen? (2p) C) Hur skall man behandla Malin? (1p)