Slutrapport. Projekt NoHALC

Transkript

1 Slutrapport Projekt NoHALC

2 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning 4 Projektets syfte, målgrupper och målsättningar 8 Utvärderingsinsatsens inriktning, uppläggning och genomförande 9 ESF-rådets intentioner och förväntningar 1 Lärande som genererar mervärde och innovativa lösningar 1 Utvecklingsprocesser som präglas av långsiktighet och hållbarhet 12 Projektets genomförande och funktionalitet 13 Projektets organisation och organisatoriska kontext 13 Projektmetodiken som den uttrycks av projektpersonalen 14 Intresseprocess 17 Introduktionsprocess 17 Inskrivningsprocess 18 Inventeringsprocess 18 Utförandeprocess 19 Uppföljningsprocess 2 Fortsättningsprocess 2 Projektets funktionalitet sett ur olika aktörers perspektiv 21 Deltagarperspektivet 21 Basfakta kring deltagarna och deras behov 21 Diagram 1 Procentuell fördelning kön. 22 Diagram 2 och 3 Procentuell fördelning män kvinnor

3 Diagram 4 Procentuell fördelning ålder 23 Sammanfattning av intervjuer med deltagare 24 Kvantitativa data om deltagarvolym samt om deltagarnas aktivitet i projektet 25 Diagram 5 Antal deltagare månad för månad Diagram 6 Genomsnittlig deltagartid månad för månad Diagram 7 Aktivitetsredovisning för perioden januari 213 september Intervjuer med personal från Enheten för Ekonomiskt bistånd 27 Intervjuer med handläggare inom Enheten för Ekonomiskt bistånd 28 Avslutande intervju med enhetschef för Enheten för Ekonomiskt bistånd 28 Intervjuer med handläggare från Funktionshinderenheten 29 Intervjuer inför delrapporterna 29 Avslutande intervju med planeringsledare inom Daglig Verksamhet 3 Intervjuer med arbetsgivare 31 Intervju med enhetschef Samverkan på Försäkringskassan 32 Intervju med projektansvarig områdeschef för Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinderenhet 33 Resultat, effekter och påverkansfaktorer 34 Diagram 8 Status för samtliga inskrivna deltagare (antal personer) 34 Diagram 9 Inskrivningstid i projektet (procentuell fördelning) 34 Diagram 1 Procentuell fördelning av orsaker till avslut för avslutade Diagram 11 Könsfördelning avslutade till arbete eller utbildning 35 Diagram 12 Åldersfördelning avslutade till arbete eller utbildning 36 Spridning, strategisk påverkan och implementering 37

4 Norra Hisingens Arbetslivcentrum - En ingång till arbetsmarknaden för alla Inledning och sammanfattning Föreliggande rapport utgör slutlig redovisning av den externa utvärderingen i projektet NoHALC (Norra Hisingens Arbetslivscentrum) som är ett kompetensutvecklingsprojekt inom Europeiska Socialfondens programområde 2. Utvärderingsarbetet som påbörjades har bedrivits i enlighet med principerna för lärande utvärdering/följeforskning och genomförts av Framtidsutbildning AB. Projektet NoHALC pågår från till och med Projektet riktar sig till en bred målgrupp av arbetssökande. Deltagare till verksamheten rekryteras från såväl Individ- och familjeomsorgens Enhet för Ekonomiskt bistånd som från den enhet inom verksamheten Funktionshinder som arbetar med personer i daglig verksamhet. Projekt NoHALC ska enligt projektansökan erbjuda en gemensam ingång för personer som har olika former av arbetshinder och som har behov av arbetsrehabiliterande insatser. Deltagargruppen utgörs i stor utsträckning av personer som har varit frånvarande från arbetsmarknaden under mycket lång tid eller inte alls kommit in på densamma. Endast ett fåtal har före inträdet i projektet sökt arbete genom Arbetsförmedlingen. Det är således en målgrupp som kan sägas befinna sig i ett utanförskap i relation till arbetsmarknaden och som kan antas behöva olika former av stöd för att kunna komma i utbildning eller arbete i en process med fokus på att tydliggöra deltagarens resurser. Projektets huvudmålsättning är att de personer som deltar i projektet ska närma sig eller nå den ordinarie arbetsmarknaden. Målsättningen ska, enligt projektansökan, uppnås genom att projektet bygger upp en verksamhet där det finns möjligheter till social samvaro och rehabilitering genom att delta i olika aktiviteter, kurser, hälsoinsatser, arbetsträning och praktik. Som utvärderingsrapporten visar har projektets verksamhet samtidigt tydligt fokus på att deltagarna snabbt ska övergå till utbildning, praktik eller anställning. Tiden i förberedande verksamhet i projektets och Arbetslivscentrums lokaler ska vara så kort som möjligt om förutsättningar finns för utbildning eller arbete. Stöd ges istället i den aktuella utbildningsverksamheten eller på arbetsplatsen. NoHALC är ett samverkansprojekt mellan SDF Norra Hisingen och Försäkringskassan. Deltagarna har försörjningsstöd och/eller ersättning via Försäkringskassan. Projektet har fått en delvis annorlunda utformning än den som beskrivs i ansökan till Europeiska Socialfonden. Verksamhetens utformning har efter hand anpassats till deltagargruppens förutsättningar och behov samt förändringar i förutsättningarna för att genomföra projektet i enlighet med de ursprungliga intentionerna. Initialt antogs att svårigheterna att få ut deltagarna på arbetsmarknaden skulle vara större än vad som varit fallet. Det fanns då en målsättning att projektet skulle erbjuda tjänster till företag i närområdet inom återvinning och att sysselsättningen i projektet skulle utmynna i ett socialt företagande efter projektperioden. Effekten av detta skulle bli nya arbetstillfällen i en anpassad arbetsmiljö för projektets målgrupp. Samtidigt som det visat sig svårt att realisera uppbyggnaden av det tänkta återvinningssystemet har möjligheterna att ordna praktikplaceringar samt utflödet till anställningar blivit större än beräknat. Detta föranledde under år 212 en begäran från projektägaren om ändringar i projektets budget och målsättningar som innebar att tanken på 4

5 utveckling av det sociala förtagandet övergavs. Medel omfördelades till administration för att möjliggöra för projektets arbetslivsstödjare att arbeta mer ute på arbetsplatser med stöd till deltagare och arbetsgivare. Det finns ett stort intresse för verksamheten i projektet både bland projektets målgrupp och hos de handläggare som träffar målgruppen. Det har under hela projekttiden funnits en kö till verksamheten. Detta beror både på att resurserna i stadsdelen inte är anpassade till behoven i målgruppen och på det arbetssätt som tillämpas i projektet. Det har kontinuerligt varit 5-8 deltagare inskrivna i projektet men samtidigt har dessa i genomsnitt endast deltagit 2-55 timmar per månad i projektets aktiviteter. Detta hänger samman med att deltagaren själv avgör hur många timmar och i vilka aktiviteter han/ hon bör delta. Tanken är att denna flexibla ingång ska skapa motivation och leda till att antalet timmar successivt kan ökas. Detta sker i vissa fall men inte i andra. Ett stort antal inskrivna deltagare med deltid i projektet belastar resurserna mer än om projektet skulle ha haft ett mindre antal deltagare på heltid. En styrka i projektet är det nätverk av engagerade arbetsgivare som projektet har rekryterat. Resultatet av detta har blivit ett betydande antal anställningar och praktikplatser. Genomförda intervjuer med ett antal arbetsgivare visar att dessa ser mycket positivt på samarbetet med projektet även i de fall praktikplaceringar inte har fungerat som tänkt. Projektets metod är enligt utvärderarna mer välanpassad till de externa aktiviteterna i jämförelse med de interna verksamheter som bedrivs i projektets lokaler. Detta är också i linje med den strategi för metodutveckling som projektet har valt. Projektet har god kompetens för att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering. Projektets resurser fokuseras på att stödja lärandet ute på arbetsplatserna i form av praktik, social träning och coachning genom projektets arbetslivsstödjare och arbetsplatsernas egna handledare. Resultatredovisningen visar att projektet t.o.m har haft 186 deltagare. Av dessa var vid mättidpunkten 131 deltagare avslutade och 55 deltagare fortfarande aktuella i projektet. Bland de som hade avslutats vid mättidpunkten hade 4 deltagare (31 %) gått till anställning eller utbildning och övriga avslutats av andra orsaker. Resultaten ska ses i relation till deltagargruppens förutsättningar. Det saknas adekvata jämförelsedata från liknande verksamheter men nämnas kan att utflödet från ESF-projekt som arbetar med deltagare inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) i genomsnitt uppgår till 24 % (Institutet för Framtidsstudier, 213). NoHALC s deltagargrupp befinner sig betydligt längre från arbetsmarknaden än vad personer i Jobb- och utvecklingsgarantin gör. Utvärderarna bedömer därför projektets resultat i övergång till utbildning och arbete som betydande. Viss tveksamhet kring hållbarheten i resultaten kan dock uttryckas då en del av rekryteringarna har säsongskaraktär samt att det också finns anställningar som har avbrutits av olika skäl efter kortare eller längre perioder. Sammantaget har dock projektet bidragit till att en betydande andel av projektdeltagarna har närmat sig arbetsmarknaden och i många fall fått en förankring på denna. Detta har naturligtvis stor betydelse för de berörda både relaterat till ett ökat välmående och egen försörjning. Det senare innebär i sin tur samhällsekonomiska vinster genom minskade försörjningsstöd och vårdkostnader samt ökade skatteintäkter. Projektets verksamhet har inneburit effekter på såväl ett individuellt plan för projektdeltagarna som för projektägarens verksamhet. På individplanet har projektet inneburit att ett betydande antal deltagare har kunnat stärka sina resurser i relation till arbetsmarknaden och att en andel av dessa också kunnat påbörja en utbildning eller en anställning. De organisatoriska vinsterna med projektet består dels i att projektägaren har kunnat etablera verksamheten Arbetslivscentrum utifrån konceptet 5

6 En väg in i verksamheten för klienter både från Funktionshinderenheten och från Enheten för Ekonomiskt bistånd och dels i att projektpersonalen har utarbetat en metod där deltagarna från dessa organisationer får ett likvärdigt stöd. I detta avseende är verksamheten unik i sin organisering och innebär att projektet blandar gruppen med diagnostiserade funktionshinder med långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare. Oavsett vilken enhet man tillhör så ges samma förutsättningar och bemötande utifrån möjligheter och kompetens i relation till arbetsmarknaden. Personalen i projektet uppfattar att man utifrån sina erfarenheter har utarbetat en fungerande arbetsmetod och denna har också dokumenterats. Utvärderarna ser detta som en viktig del för att kunna kvalitetssäkra, sprida och implementera projektets erfarenheter. Förutsättningarna för att projektet skulle generera ett organisatoriskt lärande har varit goda då projektets verksamhet bedrivs integrerat med övriga verksamheter på Arbetslivscentrum. Samverkan med remittenterna, Enheten för Ekonomiskt bistånd och Funktionshinderenheten, är bra. Det finns fungerande kommunikationsstrukturer och gemensam uppföljning. Det enda problemet som remittenterna tydligt uttrycker är egentligen att det inte finns tillräckligt med platser i projektet. Därutöver finns synpunkter från Enheten för Ekonomiskt bistånd på det begränsade antal timmar som en del deltagare har i aktivitet. Projektpersonalen menar också att samarbetet fungerar bra men urvalet av deltagare har fungerat bättre från Daglig Verksamhet än från Enheten för Ekonomiskt bistånd. Samverkan med Försäkringskassan finns både på chefsnivå och på handläggarnivå och uppges fungera bra. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har förbättrats sedan projektet fick en kontaktperson på förmedlingen. Arbetet med spridning, strategisk påverkan och implementering har i huvudsak begränsats till den egna stadsdelen. Projektägarens intention är att den metod som utarbetats i projektet NoHALC ska styra arbetet i alla de verksamheter som ingår i Arbetslivscentrums organisation men även att delar i arbetssättet ska kunna implementeras i verksamheterna hos Enheten för Ekonomiskt Bistånd samt i Funktionshinderenheten. En ansökan har gjorts till ESF-rådet om medel till en förstudie och fördjupad implementering under perioden Syftet med det nya projektet är att: Utveckla och implementera metoden från det pågående PO 2-projektet NoHALC. Skapa ett e-learning verktyg som stöd för djupare implementering och spridning. Metoden ska implementeras hos medarbetarna på Arbetslivscentrum, handläggarna på socialkontoret, handläggarna på Försäkringskassan samt till personer på de arbetsplatser som tillhandahåller anställning, praktik och arbetsträning. Denna rapports uppläggning följer stukturen i den s.k. programteorin. Inledningsvis beskrivs projektets inriktning, syfte och målsättningar. Därefter presenteras uppläggningen av den externa utvärdering som genomförts i projektet. I det nästföljande avsnittet beskrivs och analyseras projektets genomförande med fokus på metod samt projektaktörernas uppfattningar om funktionalitet och resultat. Därefter gör utvärderarna en värdering av projektets resultat, effekter och påverkansfaktorer. Slutligen beskrivs förutsättningarna för spridning, strategisk påverkan och implementering. 6

7 Vissa delar av rapporttexten finns i bilagedelen. Detta avser i huvudsak synpunkter från projektaktörerna som presenterats i tidigare levererade delrapporter. Det är undertecknads förhoppning att rapporten ska kunna bidra till en fortsatt konstruktiv dialog kring förändringsmöjligheter i arbetet med projektets målgrupper samt utvecklingen av den framtida verksamheten inom Norra Hisingens Arbetslivscentrum. Helsingborg Bo Eriksson Framtidsutbildning AB 7

8 Projektets syfte, målgrupper och målsättningar Projekt NoHALC ska enligt projektansökan erbjuda en gemensam ingång för personer som har olika former av arbetshinder och som har behov av arbetsrehabiliterande insatser. Projektets huvudmålsättning är att dessa personer ska närma sig eller nå den ordinarie arbetsmarknaden. Målsättningen ska uppnås genom att projektet bygger upp en verksamhet där det finns möjligheter till social samvaro och rehabilitering genom att delta i olika aktiviteter, kurser, hälsoinsatser, arbetsträning och praktik. NoHALC är ett samverkansprojekt mellan SDF Norra Hisingen och Försäkringskassan. Deltagarna har försörjningsstöd och/eller ersättning via Försäkringskassan. Deltagare till verksamheten rekryteras i huvudsak från Individ- och familjeomsorgens enhet för Ekonomiskt bistånd som från den enhet inom Funktionshinder som arbetar med personer i daglig verksamhet men även Försäkringskassan har kunnat anvisa deltagare. Projektet har valt en bred målgruppsavgränsning och erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter för att deltagarna ska kunna komma igång efter en längre tids passivitet samt individanpassade insatser för att stärka möjligheterna att förbereda sig för praktik. De förväntade resultaten av projektet beskrivs på följande sätt: 9 % av deltagarna ska efter deltagande i projektet uppleva ökad självkänsla, att man införskaffat verktyg, sociala kompetenser och nätverk som underlättar etablering på arbetsmarknaden samt fått ökade kunskaper om funktionshinder, tillgänglighet, jämställdhet, miljö och hälsa. 1 % ska ha upplevelsen av ett bättre bemötande från medarbetarna inom organisationen och från företagarna. Alla deltagare ska ha genomgått en noggrann kartläggning och ha en individanpassad handlingsplan. Ett socialt företag ska ha startats eller vara på gång att starta när projektet avslutas. Projektet ska ha minst 2 utbildade handledare i Supported Employment och minst 2 utbildade handledare i socialt företagande. 7 % av medarbetarna ska ha ökat sina kunskaper om funktionshinder och tillgänglighet, återvinning, Supported Employment och socialt företagande. Projektet ska bygga upp minst 3 återvinningssystem i förvaltningen som en del i arbetsträningen. Minst 1 praktikplatser ska ha etablerats med Supported Employment. Projektet ska under projekttiden erbjuda minst 1 företag i de närliggande industriområdena information om återvinning, kartläggning av återvinningsrutiner, erbjuda uppbyggnad av återvinningssystem samt arrangera minst 2 informationsträffar om tillgänglighet per år. Som framgår finns således mål såväl på individ- som på organisationsnivå. Målsättningarna i fråga om socialt företagande och återvinningssystem har ändrats under projektets gång och är inte längre aktuella. Såvitt utvärderarna känner till har inga nya målformuleringar gjorts. Fokus uppfattas av utvärderarna nu ligga på att med stöd av Supported Employment hitta kortaste vägen till ett arbete för deltagarna. Projektpersonalen förefaller i hög utsträckning agera utifrån deltagarnas uttryckta behov samt utifrån en bedömning av förutsättningarna för att realisera dessa. 8

9 Utvärderingsinsatsens inriktning, uppläggning och genomförande En lärande utvärdering innebär att utvärderarna med vetenskapliga metoder på ett systematiskt sätt beskriver, analyserar och värderar projektets funktionalitet och måluppfyllelse men också att utvärderarna under hela projektprocessen kontinuerligt återför utvärderingsinformation i syfte att konstruktivt stödja projektets lärprocess. Referensramen för utvärderingen utgörs av projektansökan och dess formuleringar kring syfte, mål, organisation, metodik, resurser och förväntade resultat. De grundläggande utgångspunkterna för utvärderingsarbetet är därför att genom inhämtande av information från berörda aktörer jämföra referensramen med hur verksamheten faktiskt utvecklas under projektets gång och relatera detta till ett projektlogiskt resonemang med hjälp av den s.k. programteoretiska modellen. I utvärderingens referensram innefattas också att anknyta projektets utformning till Socialfondens intentioner och till de förväntningar på projektens inriktning och utformning som framgår av ESF-rådets riktlinjer och vägledningsdokument. Utvärderingsmodellen för lärande utvärdering tydliggörs i nedan modell. Utvärderande perspektiv Följeforskningsperspektiv Effektutvärdering Resultatutvärdering Processutvärdering Resurs Aktivitet Resultat Effekt Nytta Lärande perspektiv Det utvärderande perspektivet har varit grunden i arbetet och inneburit att utvärderarna har samlat in information kring genomförda aktiviteter och utfallet av dessa för att ta tillvara på lärdomar och erfarenheter. Följeforskningsperspektivet innebär att utvärderarna har följt projektets utvecklingsprocess och löpande gett återkoppling till projektaktörerna men också att projektets verksamhet har 9

10 relaterats till en bredare kontext och förankrats i teorier och forskning. Det lärande perspektivet syftar till att återföra centrala lärdomar och erfarenheter till projektet och andra relevanta aktörer. Uppdraget har omfattat såväl process-, resultat- och effektutvärdering. Analysarbetet bygger på den s.k. programteoretiska modellen som i huvudsak innebär att beskriva och analysera på vilket sätt projektets resurser omformats till relevanta aktiviteter i relation till de behov som projektet avsett att tillgodose, vilka resultat som projektet genererat i relation till formulerade målsättningar, vilka effekter som uppkommit som en direkt följd av projektets verksamhet samt vilken nytta projektet medfört på individ-, organisations- och samhällsnivå. Underlag för såväl aktuell slutrapport som tidigare följeforskningsrapporter är: Löpande dokumentation från projektet i form av lägesrapporter, nyhetsbrev, deltagarlistor, rapporter till Statistiska Centralbyrån (SCB) med mera. Intervjuer med remittenter, deltagare, personal, arbetsgivare och styrgrupp. Deltagande observation i samband med olika projektaktiviteter. Utvärderarna har regelbundet träffat projektledaren samt projektteamet i dialogmöten kring projektets utveckling och vad som framkommit genom utvärderingsaktiviteterna. Utvärderarna har också frekvent deltagit i styrgruppsmöten. Vid två tidigare tillfällen har utvärderarna skriftligen dokumenterat utvärderingsresultaten och analysen av dessa. Den första följeforskningsrapporten levererades och den andra ESF-rådets intentioner och förväntningar I aktuellt avsnitt beskrivs kort några områden som är viktiga utifrån intentionerna i Socialfondsprogrammet samt tillämpningen av detta. Lärande som genererar mervärde och innovativa lösningar Projekt inom Europeiska Socialfonden förväntas bidra till mervärde och innovativa lösningar på specifika behov och problem som anges i projektets ansökan till ESF-rådet. Dessutom finns en övertygelse om att de nya lösningarna har bättre förutsättningar för att bli hållbara om de genomförs i samverkan mellan de aktörer som berörs. Denna övertygelse bygger på erfarenheterna från redan genomförda projekt både i tidigare programperioder och i nuvarande programperiod. Projekten ska generera mervärden både genom lärande på individplanet och på ett organisatoriskt plan. Verksamheterna ska utveckla innovativa lösningar som ska kunna implementeras i reguljär verksamhet och spridas till andra. En svårighet är dock att skapa utrymme för ett lärande i projekten som kan leda till nya lösningar och som kan implementeras i de reguljära organisationerna. Ofta upptas tiden helt av att rekrytera deltagare, genomföra och administrera aktiviteter för deltagarna samt att redovisa till finansiären. Det är också ofta svårigheter att överföra lärandet från projektorganisationen till de reguljära verksamheterna. Det är dock synnerligen viktigt att hitta lösningar 1

11 på dessa båda problem för att den investering som projektet innebär ska kunna ge avkastning i framtiden. Tanken med att driva ett utvecklingsprojekt med tillgång till extern utvärderingskompetens är att det ska leda till utveckling för individ, organisation och samhälle som nedan figur vill illustrera. Detta förutsätter att projektet kan etablera strukturer för lärande som är hanterbara. Genomförande Initiativ Utvärdering Lärande Hållbarhet och långsiktiga effekter = utveckling för individ, organisation och samhälle Spridning och implementering I boken Lärande utvärdering (Svensson, Brulin, Jansson och Sjöberg, 29) menar författarna att: Frågan är vad som ska förändras i det som ska göras hållbart. Är det individer eller organisationer? Forskning visar att en förändring som enbart utgår från individer sällan ger bestående effekter. Långsiktig hållbarhet i utvecklingsarbetet förutsätter att det samtidigt sker en förändringar av den omgivning som individen ingår i. Organisatoriskt lärande innebär att det inte enbart är individer som förändras utan hela organisationens beteende kan förändras när den blir en lärande organisation (Ellström, 1996). Organisationslärandet omfattar den kunskap som finns nedlagd i själva organisationen, i dess organisationskarta, filosofi, riktlinjer, ledarskapsprinciper, personaladministration och kommunikation. Alla enskilda medlemmar i en organisation kan tillägna sig ny kunskap men endast när kunskapen tränger in i organisationen på ett sådant sätt att den också blir normgivande för organisationsmedlemmarnas fortsatta handlande kan man tala om att organisationen lär (Moxnes, 1986). 11

12 Utvecklingsprocesser som präglas av långsiktighet och hållbarhet För att skapa hållbarhet och långsiktighet i en utvecklingsprocess finns det flera aspekter att beakta. Enligt en figur som presenteras i boken Lärande utvärdering kan verksamma faktorer i en utvecklingsprocess som präglas av långsiktighet och hållbarhet illustreras enligt följande; Aktivt ägarskap Professionell styrning - Sätta ramar - Följa utveckling - Implementera resultat Strategiskt beslut i samspel med ägarna Kompetent ledning Engagerade deltagare - Organisera nätverk - Engagera - Motivera - Föra dialog - Pröva idéer - Genomföra förändringar Enligt ovan redovisad figur skapas en hållbar och långsiktig utvecklingsprocess genom fyra komponenter: Ett aktivt ägarskap som präglas av att sätta ramar, följa utveckling och implementera beslut. En professionell styrning där strategiska beslut fattas i samspel mellan projektägare och projektets samverkanspartners. En kompetent ledning som innehar kompetens inom att organisera nätverk, engagera, motivera och föra dialog på projektledningsnivå. Engagerade deltagare som prövar idéer samt genomför förändringar i detta fall medverkande projektpersonal och personal hos samverkansparter. Som figuren illustrerar hör dessa delar ihop och är beroende av varandra. Komponenterna kan därför inte ses, förstås och beaktas fristående av varandra. Svensson och Brulin presenterar i boken Att äga, styra och utvärdera stora projekt (211) ett kompletterande perspektiv då de menar att en hållbar och långsiktig utveckling skapas genom följande tre komponenter; Ett aktivt ägarskap inom ramen för en effektiv och genomskinlig projektorganisation. 12

13 En samverkan mellan viktiga aktörer och organisationer som bygger på gemensam kunskapsbildning varvat med handling. Ett utvecklingsinriktat lärande som leder till multiplikatoreffekter. Genom att kombinera de två teoretiska perspektiven blir det tydligt att dessa faktorer bör beaktas internt i projektet men även i den kontext inom vilken projektet verkar. Projektets genomförande och funktionalitet I detta avsnitt beskrivs till att börja med kort projektets organisation och organisatoriska kontext. Därefter beskrivs och analyseras projektets metodik. Slutligen redovisas och analyseras berörda projektaktörers syn på projektets funktionalitet och utfall. Projektets organisation och organisatoriska kontext Projektägare är Norra Hisingens stadsdelsförvaltning. Styrgruppen för projektet består av: Områdeschef för Individ- och familjeomsorg Funktionshinder Stöd och sysselsättning. Enhetschef Samverkan Försäkringskassan Göteborg Nordväst. Enhetschef Enhet för Ekonomiskt bistånd. Planeringsledare Daglig Verksamhet/sysselsättning. Utvecklingsledare EU. Projektledare NoHALC/enhetschef Norra Hisingens Arbetslivscentrum. Av information på Göteborgs Stads hemsida, framgår att Den som är arbetssökande eller har socialbidrag kan få särskilt stöd av kommunen. Stödet kallas arbetsmarknadsinsatser. För att få del av stödet ska man vara inskriven hos Arbetsförmedlingen eller ha kontakt med socialkontoret i sin stadsdel. I första hand ska den som är arbetssökande få service genom Arbetsförmedlingen. Enheten för Ekonomsikt bistånd utreder behov av försörjningsstöd. Enheten samarbetar med Arbetsförmedlingen, Arbetslivscentrum samt verksamheter inom Samordningsförbundet Hisingen Delta då behovet av försörjningsstöd är kopplat till arbetslöshet. Om man har en funktionsnedsättning kan man få olika typer av stöd via kommunen eller Arbetsförmedlingen. Stöd via Arbetsförmedlingen kan vara lönebidrag, Offentligt skyddat arbete (OSA), utvecklingsanställning eller trygghetsanställning. Kommunen tar fram platser för OSA, erbjuder aktivitet inom ramen för Daglig Verksamhet samt kan erbjuda arbete i kooperativa former. Inom verksamhetsområdet Daglig Verksamhet finns olika arbetsplatser med inriktning mot industri, trädgård, konst, kultur och olika servicearbeten såsom fixarservice, tvätteri och Café. Arbetsuppgifterna utformas efter individens behov, förmåga och önskemål och arbetet sker under ledning av handledare och pedagoger. Förutom arbete erbjuds friskvård och möjlighet till utflykter, studiebesök och andra sociala aktiviteter. Ett biståndsbeslut jämlikt antingen Socialtjänstlagen (SoL) eller lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) behövs för att kunna delta i verksamheten. 13

14 Verksamheten Norra Hisingens Arbetslivscentrum har tillkommit för att skapa en gemensam ingång till arbetsmarknaden för personer som sökt stöd antingen genom Enheten för Ekonomiskt Bistånd eller genom Funktionshinderenheten/Daglig Verksamhet. Från 211 har de nämnda enheterna tillhört samma organisation. Norra Hisingens Arbetslivscentrum etablerades i nuvarande lokaler och har ett antal uppdrag inom följande områden: Verksamheter för ungdomar; Kommunala uppföljningsansvaret, Unga Vuxna samt Backa Base. Projekt för ungdomar; Ung helg, Unga jobb samt sommarjobb 9:or. ESF-finansierade projekt; projekt NoHALC samt projekt Idé. Daglig verksamhet; Fixargruppen samt arbete/praktik. Genom samlokaliseringen av ovan nämnda verksamheter skapades en arbetsgrupp med ett antal kompetenser som arbetsterapeuter, stödpedagoger, stödassistenter, socionomer med flera. Verksamheterna förutsätts dels arbeta med sina respektive uppdrag men också arbeta integrerat utifrån det rehabiliterande synsätt och den arbetsmetod som tagits fram i projektet NoHALC. Det finns sammanlagt 3,5 tjänster i projektet. Projektledaren har haft 5 % av sin arbetstid i projektet och arbetat 5 % som verksamhetsansvarig för den samlade enheten. Därutöver finns kompetens i form av arbetsterapeut, habiliteringspersonal och sjukgymnast. En personal med habiliteringskompetens har på halvtidstjänst ansvarat för arbetsträningen i projektets verkstad. Övriga tre har dels ansvarat för vissa förberedande aktiviteter och dels för kontakter med arbetsgivare. Arbetsterapeut och den andra personalresursen med habiliteringskompetens som båda arbetar heltid har haft de flesta kontakterna med arbetsgivare. Sjukgymnast och arbetsterapeut delar ansvar för de hälsoinriktade aktiviteterna. Dessa aktiviteter består av hälsogrupp, tillgång till gym och kurs i kroppskännedom. Projektmetodiken som den uttrycks av projektpersonalen Under ledning av processtöd från Europeiska Socialfonden har projektteamet reflekterat över och dokumenterat sitt arbetssätt. Projektledaren slutför för närvarande en sammanställning av denna dokumentation. Undertecknad har dock kunnat ta del av befintligt underlag samt erhållit tillåtelse att citera delar av materialet. Beskrivningen av metoden utgår från beskrivningar av de delprocesser i verksamheten som utgör plattformen för mötet mellan arbetssökande och personal. Bemötandet utgår från fyra centrala värderingar; respekt, tillit, egenmakt och meningsfullhet. Värderingarna definieras inte specifikt men av den text som beskriver metoden och de synpunkter som personalen har framfört i intervjuer så tolkar undertecknad dessa värderingar på följande sätt: Respekt handlar till stor del om att respektera den arbetssökandes integritet men står också för att projektpersonalen ser till deltagarens förutsättningar istället för att se till diagnoser, bakgrund eller andra diskrimineringsgrunder. Fokus i mötet med deltagaren är den aktuella personens förmågor och möjligheter i relation till arbetsmarknaden utifrån en helhetssyn på individen. För att möjliggöra denna ambition behövs, som undertecknad ser det, en stor lyhördhet och förmåga till empati. 14

15 Tillit innebär att deltagarna ska känna trygghet och tilltro till projektpersonalen i stödprocessen. Egenmakt utgår ifrån att det är deltagaren själv som äger sin process mot arbetsmarknaden. Målet med verksamheten är att deltagaren ska bli så självständig som möjligt, få en plats i arbetslivet och på så sätt möjliggöra en ökad delaktighet i samhället. Det är dock deltagaren själv som bestämmer när han/hon är redo att ta nästa steg i processen. Meningsfullheten definieras av deltagaren men bygger på tanken att så snabbt som möjligt kunna komma ut på en arbetsplats för att utifrån sin kompetens och tilldelade ansvarsområde kunna utföra förekommande arbetsuppgifter samt ingå i en arbetsgemenskap. Utöver dessa värderingar uppfattar undertecknad att områdena jämställdhet och tillgänglighet också innefattar värderingsmässiga ställningstaganden. Alla deltagare ska erbjudas samma stöd för att närma sig arbetsmarknaden, oavsett bakgrund, förutsättningar eller eventuella diagnoser. Alla erbjuds samma möjligheter till aktivitet. NoHALC s förhållningssätt grundas på en önskan om att inkludera personer som idag står utanför arbetsmarknaden för att öka mångfalden i arbetslivet. NoHALC utgår från att många egenskaper är könskodade och arbetar aktivt för att inte att detta inte ska medföra en skillnad mellan kvinnor och män. Tillgänglighet i mötet mellan människor är en central del i metoden. Målgruppen har främst psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar vilket gör att vikten ligger vid relationsbyggande som en tillgänglighetsanpassning snarare än fysiska anpassningar på arbetsplatsen. Fokus ligger alltså inte enbart på att anpassa arbetsmarknaden efter deltagarens förutsättningar, utan även att anpassa deltagaren för arbetsmarknaden genom att på rätt sätt förberedas och rustas inför arbetsmarknadens krav. Metoden i projektet bygger på samarbeten mellan deltagare, personal hos offentliga organisationer samt arbetsgivare som alla parter ska kunna ha nytta av. Deltagaren får en möjlighet att i en reell arbetsmiljö uppnå syfte och målsättning med deltagandet i projektet och får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. De offentliga organisationerna kan uppnå sina verksamhetsmål och arbetsgivarna kan knyta till sig kompetens i en rekryteringsprocess där de dels får stöd av projektets personal men också får möjlighet att under strukturerade former introducera den arbetssökande i sin verksamhet. Deltagarprocessen beskrivs utifrån följande processer: Intresseprocess. Introduktionsprocess. Inskrivningsprocess. Inventeringsprocess. Utförandeprocess. Uppföljningsprocess. Fortsättningsprocess. Varje process beskrivs i sina huvuddrag och stöds av dokument för rutiner och arbetssätt i respektive fas. Nedan bild ger en översikt av processen. 15

16 NoHALC-metoden Förhållningssätt Intresseprocess Introduktionsprocess Inskrivningsprocess Inventeringsprocess Utförandeprocess Uppföljningsprocess Fortsättningsprocess Respekt Tillit Egenmakt Meningsfullt Nystart Makten över sin historia Mångsidig kompetens i teamet Deltagarstyrd Meningsfull och gemensam målsättning Egenmakt skapar motivation Motivation skapar egenmakt Klargörande av deltagarnas möjligheter Utgå från arbetsmarknadens behov Tydliga förväntningar Alla vinner Återkopplinh Samarbete över gränser Våga avsluta Val av efterstöd Rekommendation leder till åtgärd Deltagarnas lärande Lärande inför nästa process 16

17 Intresseprocess De som kan anvisa deltagare till verksamheten är Socialtjänsten, Försäkringskassan samt Daglig Verksamhet. Huvuddragen i denna process beskrivs på följande sätt: Intresseanmälan görs av beställare tillsammans med deltagare, detta för att deltagaren ska kunna styra vilken information som lämnas till utförare. Intresseanmälan innehåller deltagarens och beställarens kontaktuppgifter samt tidigare utredningar som deltagaren anser har betydelse för arbetsmarknaden. Här klargörs också samtliga parters ansvarsområden. Det krävs godkännande från deltagaren för att skicka med dessa utredningar. Ingen annan bakgrundinformation behöver bifogas om inte deltagaren bedömer att det har relevans för arbetsmarknaden. Detta för att kunna arbeta utifrån nuvarande situation, aktuella förutsättningar i förhållande till arbetsmarknaden och för att respektera deltagarens integritet. Det viktiga är att fokusera på engagemang och motivation. Deltagaren ska få möjlighet att slippa sin tidigare historia om det är vad denna önskar. Deltagaren ska ha möjlighet att avgöra vilken information som är aktuell. Deltagarens aktiva roll är viktig för den upplevda egenmakten. Möjligheten ökar samtidigt för en samsyn gällande planeringen mellan beställare, deltagare och utförare. Det är viktigt att beställare och deltagare har ett syfte med varför en intresseanmälan ska göras och vad de vill uppnå med deltagandet. Intresseanmälan görs i ett särskilt dokument. Som framgår görs i beskrivningarna tydliga knytningar till de värderingar som ligger till grund för verksamheten. Introduktionsprocess Efter att en person har antagits som deltagare i verksamheten genomförs ett introduktionssamtal i enlighet med för detta upprättad mall. Grunderna för detta samtal beskrivs av projektpersonalen på följande sätt: Under det inledande introduktionssamtalet närvarar två ur teamet som har olika yrkesbakgrund. Teamet består av yrkeskategorier med kunskap inom socialt arbete, fysisk och kognitiv rehabilitering, funktionsnedsättning samt kunskap om arbetsmarknaden och dess behov. Syftet med samverkan i teamet är att se individen och dennes möjligheter utifrån olika kompetenser. Detta för att få en helhetsbild av individen som möjligt, samt för att kunna identifiera eventuella funktionsnedsättningar, även hos deltagare som saknar diagnostiserade sådan. De olika yrkeskategorierna kompletterar varandra i helhetssynen på deltagaren. Därmed kan teamet på ett tidigt stadium kunna identifiera anpassningar som kan behövas i förhållande till arbetsmarknaden så som social färdighetsträning, språkutveckling, fysiska eller kognitiva anpassningar. Under samtalet är det viktigt att använda sig av öppna frågor och låta deltagaren lyfta sina egna frågeställningar, det är deltagaren som styr samtalet. Detta av respekt för deltagaren och för att stärka egenmakten får denne möjlighet att förmedla den bild av sig själv som den vill arbeta utifrån. Introduktionssamtalet ligger till grund för ett möte i teamet där diskussion förs om vilka aktiviteter som kan erbjudas som anses meningsfulla i arbetet med att stötta deltagaren att närma sig arbetsmarknaden. 17

18 Inskrivningsprocess Efter introduktionssamtalet diskuteras den information som kommit fram i ett möte med teamet. Under diskussionen bestäms även vem som ska vara kontaktperson för deltagaren. Kontaktpersonen har flera uppgifter: Följer deltagaren under hela processen med stöd ifrån teamet. Är deltagarens närmsta stöd och ansvarar för att avtal och genomförandeplan upprättas regelbundet. Ansvarar för dokumentation och närvarorapportering till beställare samt fungerar som en länk mellan projektet och myndigheter som försäkringskassa, arbetsförmedling, skola m.fl. Genomförandeplanen beskrivs på följande sätt i metoddokumentationen: I samband med introduktionssamtalet upprättar deltagare och kontaktperson en genomförandeplan för att mål, syfte och metod ska bli tydliga. Där ingår även att klargöra vilket stöd individen önskar samt vilken ansvarsfördelning som ska finnas mellan deltagare och kontaktperson. En överenskommelse som syftar till att tydliggöra förutsättningarna för deltagande i aktuell aktivitet formuleras. Utifrån genomförandeplan och överenskommelsen utformas sedan en individuell planering. En viktig erfarenhet som uttrycks i metoddokumentationen är att För att deltagaren ska bli motiverad behöver omfattningen och kravnivån överensstämma med deltagarens självbild och tro på den egna förmågan. För att nå egenmakt och av respekt för deltagaren är det viktigt att lyssna på dennes önskemål om vilka aktiviteter denne ska delta i och i vilken omfattning. Därför diskuteras tillsammans med deltagaren, utifrån mål och syfte, vilka aktiviteter som är meningsfulla. En tillit till deltagaren och en tilltro till dennes kunskap om den egna förmågan är en viktig utgångspunkt i arbetet. Stödjande dokument utgörs av genomförandeplan samt överenskommelse. Inventeringsprocess När deltagaren skrivits in och börjat delta efter sin genomförandeplan påbörjas inventeringen av dennes resurser. Detta sker löpande samtidigt som deltagaren deltar i aktiviteter så som arbetsträning, gruppaktiviteter och individuella träffar. Med hjälp av dokumentet uppföljning av aktivitet samt checklista diskuteras aktivitetsutförandet av kontaktperson och deltagare. Till grund för detta ligger också dokumentation som sker utifrån genomförandeplan, samt dokumentation av löpande observationer i aktivitet. Kontaktpersonen samlar in observationer från samtliga aktiviteter och redovisar för deltagaren. I följande beskrivning definieras aktiviteternas meningsfullhet: Fokus på inventeringen av resurser ska dock ligga på deltagarens upplevelse av utförda aktiviteter och det är också denna upplevelse som är avgörande om aktiviteten är meningsfull och fyller sitt syfte. Att deltagarens egen upplevelse och tron på den egna förmågan är i samstämmighet med kravnivån på aktiviteten är grundläggande för att utveckla deltagarens självkänsla och motivation. 18

19 Samtidigt betonas vikten av att identifiera och stärka deltagarnas resurser i relation till arbetsmarknaden: Det är viktigt att fokus läggs på deltagarens resurser, det vill säga egenskaper som kan vara styrkor i relation till arbetsmarknaden. Samtidigt behöver eventuella utvecklingsmöjligheter som anses vara av vikt för deltagarens möjligheter på arbetsmarknaden identifieras och eventuella kompensatoriska strategier tas fram. Det vill säga att rikta deltagarens förmågor och utvecklingsmöjligheter mot arbetsmarknaden och anpassa valet av aktivitet. Behöver deltagaren tydlig struktur i sitt arbete så söker kontaktpersonen arbetsplatser som kan möjliggöra detta. Därefter diskuteras åter deltagarens mål och syfte och med utgångspunkt från resultatet anpassas eventuellt planeringen. Processen ut mot arbetsmarknaden inleds när deltagaren själv känner sig redo att ta steget ut på arbetsmarknaden genom att söka möjligheter till aktivitet i reell miljö genom arbetsträning, praktik etcetera. Att deltagaren själv känner sig redo betraktas som avgörande för att processen mot arbetsmarknaden ska bli lyckad. Detta belyses på följande sätt i metoddokumentationen: För att nå dit ska kravnivån hela tiden vara i balans med deltagarens bild av den egna förmågan. Samtidigt arbetar kontaktpersonen kontinuerligt motivationshöjande genom att uppmuntra deltagaren att våga ha visioner och arbetar med att medvetandegöra deltagaren om dennes förmåga i förhållande till aktivitet. I vissa fall kan flera bedömningar av arbetsförmågan kunna behöva göras om processen inte fortlöper som planerat. Stödjande dokument finns för uppföljning av aktivitet, checklista samt bedömning av arbetsförmåga. Utförandeprocess Under utförandeprocessen närmar sig deltagaren arbetsmarknaden. En aktivitet ute på en arbetsplats kan föregås av aktiviteter i lokalerna hos NoHALC. Om flera deltagare har samma behov av liknande aktiviteter skapas grupper. Projektpersonalen uttrycker följande beträffande dessa aktiviteter: Det finns flera fördelar med gruppaktiviteter, dels är det tidseffektivt men det skapar även förutsättningar för social färdighetsträning samt ett forum där deltagarna kan stötta varandra och känna delaktighet. Även vid deltagande i gruppaktiviteter ska det finnas ett individuellt mål och syfte med aktiviteten. I inledningsskedet av projektdeltagandet är alla möten i de föregående beskrivna processerna förlagda till NoHALC s lokaler. Insatser sker utifrån att teamets samlade kompetens ska kunna användas för att hitta den kortaste och effektivaste vägen till målet: I det löpande arbetet genomförs kontinuerligt träffar i teamet för att vägleda varandra i arbetet med deltagaren och genom att nyttja varandras yrkeskompetenser hitta den mest effektiva vägen till arbetsmarknaden. Att hela tiden arbeta på att hitta den mest effektiva vägen är att respektera både deltagarens, utförarens, beställarens och arbetsgivarens tid. För deltagaren är detta även ett led i att säkerställa att allt deltagande är meningsfullt och uppfyller sitt syfte. En första kontakt med en arbetsgivare tas av projektpersonal innan det är aktuellt att göra ett studiebesök tillsammans med en deltagare. Detta för att göra en bedömning av arbetsplatsens 19

20 tillgänglighet, möjliga arbetsuppgifter, se till att det finns en handledare tillgänglig och informera om verksamheten. En handledare är deltagarens närmaste kontakt på arbetsplatsen och ska fungera som en länk mellan deltagare och utförare. I denna del av metodbeskrivningen berörs vikten av att matcha rätt deltagare mot rätt arbetsgivare samt att kunna erbjuda såväl arbetssökande som arbetsgivare de resurser som efterfrågas. Att bygga goda relationer betonas som viktigt. En del i processen som särskilt kommenteras i texten är vilken information som kan vara relevant att förse arbetsgivaren med: Innan ett studiebesök kan bli aktuellt diskuterar utförare och deltagare för att tillsammans komma överens om vilken information man väljer att delge arbetsgivaren. Fokus bör ligga på vilka resurser deltagaren har i förhållande till arbetsuppgifterna men även utvecklingsmöjligheter behöver tas upp. En annan punkt som tas upp är att Det är viktigt att direkt klargöra syftet med arbetsmarknadskontakten. Det kan vara anställning, språkträning, att väcka intresse för nya arbetsområden, social färdighetsträning med mera. Ett tydligt syfte skapar förutsättningar för att förväntningarna är desamma hos arbetsgivare, deltagare och utförare samt att fokus koncentreras till aktivitetens mål. Detta förtydligas genom praktikavtalet. Uppföljningsprocess Regelbunden uppföljning är en viktig del i processen mot arbetsmarknaden: En uppföljning sker med regelbundenhet under hela processen och kontaktpersonen fungerar som sammankallande i nätverket. Dessa utförs tillsammans med deltagare, kontaktperson, beställare och handledare i praktik samt eventuella andra kontakter beroende på vilken del av processen deltagaren befinner sig i. Deltagaren är alltid central och delaktig i uppföljningsprocessen. Vid en uppföljning återkopplas till deltagarens mål och syfte samt identifieras dennes utveckling, styrkor och utvecklingsområden. Samtidigt identifieras om det behövs någon form av kompensatoriskt stöd för att driva processen vidare mot arbetsmarknaden. Detta kan till exempel innebära en förändring av aktivitetens upplägg eller anpassning av aktivitetens tid för att effektivisera deltagarens process. Även om deltagaren är i fokus så ses uppföljningarna som viktiga också utifrån ett arbetsgivarperspektiv. En ambition uttrycks att få arbetsgivarna att känna att det finns fullt stöd vid eventuella frågor eller situationer som behöver lösas snabbt. Utifrån uppföljningens resultat kan deltagarens planering ändras om andra åtgärder anses vara aktuella för att närma sig arbetsmarknaden. Detta sker alltid i samråd med deltagare och medverkande parter. Det finns en checklista för uppföljning av aktiviteter. Fortsättningsprocess En deltagare har genomgått hela processen när denna har fått anställning, påbörjat studier eller inte bedöms kunna närma sig arbetsmarknaden ytterligare utan är i behov av andra insatser. Dessa insatser kan till exempel vara att deltagaren behöver stöd av hälso- och sjukvård eller att deltagaren blivit bostadslös och på grund av detta har andra behov som behöver tillgodoses först innan arbetsmarknadsåtgärder kan tas vid. 2

21 I metodbeskrivningen påpekas särskilt att: Det är viktigt med ett noga övervägande innan beslut om att avbryta processen tas. För deltagare som anses stå långt ifrån arbetsmarknaden kan processen ta lång tid utan att denne ska riskera att förlora sin möjlighet till åtgärder mot arbetsmarknaden. När bedömningen görs att de arbetsmarknadsåtgärder som erbjudits av någon anledning inte är aktuella görs en sammanfattning av processen för deltagaren att ha med sig i framtiden. Ett sammanfattande samtal hålls också mellan deltagare, beställare och utförare. Om processen inte har fungerat så finns möjlighet för den arbetssökande att återkomma: Det är viktigt att benämna att det finns möjlighet att återkomma med en ny intresseanmälan när förutsättningarna för deltagaren förändrats. Fokus på sammanfattningen läggs på vad deltagaren uppnått i processen, detta för att deltagaren ska se sina framsteg. Vikten av stöd efter att deltagarens målsättning har uppnåtts påpekas i texten: För deltagare som fortsatt till studier och arbete är det viktigt att ett efterstöd erbjuds. Detta stöd ska vara individanpassat och kan innehålla till exempel efterstöd på arbetsplats om problem uppstår, information och handledning gällande arbetslöshetskassa, vård av barn med mera. En intressant del är också intentionen att vid avslut diskutera deltagarens process i teamet för att kunna ta vara på lärdomar inför kommande processer. Projektets funktionalitet sett ur olika aktörers perspektiv Under projektprocessen har intervjuer återkommande genomförts med olika aktörer för att spegla deras kontakter med och syn på projektets verksamhet. Dessa intervjuer sammanfattas under respektive aktörsrubrik och kompletteras med uppgifter i bilagor. Deltagarperspektivet I detta avsnitt redovisas till att börja med några basfakta kring deltagarna och deras behov. Därefter sammanfattas synpunkter från deltagare framförda i intervjuer. Slutligen redovisas kvantitativa data kring deltagarvolym samt om deltagarnas aktivitet i projektet. Basfakta kring deltagarna och deras behov Projektet har arbetat med ett stort antal deltagare. Sammanlagt har 186 personer skrivits in i projektet och av dessa var 55 personer fortfarande aktuella Deltagarnas bakgrund beträffande kön och ålder framgår av följande diagram. 21

22 Diagram 1 Procentuell fördelning kön. 42% 58% Kvinnor Män 58 % av samtliga inskrivna i projektet är män och 42 % kvinnor. Vid planeringen av projektet antogs att 38 % skulle vara kvinnor och 62 % män utifrån den könsmässiga fördelningen i projektets målgrupper. Den faktiska fördelningen stämmer således väl med den planerade. Diagram 2 och 3 Procentuell fördelning män kvinnor Det har konstant varit en övervikt av manliga deltagare i projektet. Detta är ett mönster i projekt inom Socialfondens programområde år 213 år 212 år Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec andel män 22

23 år år år Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec andel kvinnor Den procentuella fördelningen åldersmässigt i projektet framgår av nedan diagram. Diagram 4 Procentuell fördelning ålder 26 % 38 % 5 % 12 % 19 % 24 år eller yngre år år år 55 år eller äldre Projektet har åldersmässigt haft en fördelaktig profil gentemot arbetsmarknaden. Projektpersonalen har gjort kartläggningar av deltagarna men uppgifterna i dessa kartläggningar har inte aggregerats så att en heltäckande beskrivning av behoven i deltagargruppen kan göras. Inför den andra följeforskningsrapporten gjorde undertecknad en studie av bakgrundsdata beträffande ett urval av deltagare. Urvalet utgjordes av de deltagare som fram till och med februari månad 213 hade skrivits ut till utbildning eller arbete. Denna urvalsstudie som baserades på data kring 45 personer visade i huvudsak följande: 23