Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm
|
|
- Karl Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI notat VTI notat Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm Foto: VTI Författare FoU-enhet Sonja Forward, Inger Forsberg och Catharina Lewin Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer Projektnamn Acceptansstudie Mälardalen, del 2 Uppdragsgivare Tekniska förvaltningen i Katrineholm
2
3 Förord Detta VTI notat är en beteendestudie på uppdrag av Katrineholms kommun. Studien behandlar attitydförändringar i samband med genomförda trafikåtgärder på två platser i Katrineholm. Projektledare vid VTI har varit Sonja Forward. Inger Forsberg, VTI, och Susanne Gustafsson, VTI, har genomfört intervjuer på de båda platserna. Linköping maj Sonja Forward VTI notat
4 VTI notat
5 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Storgatan Drottninggatan 7 2 Metod Urval Genomförande Analysmetod 8 3 Resultat Resultat Storgatan Resultat Drottninggatan Resultat En Jämförelse mellan Storgatan och Drottninggatan Resultat Generella trafikfrågor 15 4 Sammanfattning och slutsatser 17 5 Referenser 18 Bilaga: Enkät VTI notat
6 VTI notat
7 1 Bakgrund Katrineholms kommun gav Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i Linköping uppdraget att undersöka acceptansen hos befolkningen i Katrineholm för två genomförda trafikåtgärder som gjordes på Storgatan respektive två korsningar i nära anslutning till Drottninggatan i centrala Katrineholm. De båda områdena trafikerades före åtgärden av mycket tung trafik, bilar med höga hastigheter och en stor mängd fotgängare och cyklister. Huvudsyftet med åtgärderna var att skapa en säkrare miljö för framförallt de oskyddade trafikanterna. Åtgärderna bestod av förhöjda korsningar, avsmalningar och att en gårdsgata skyltades om till en gågata. Detta resulterade bl.a. i att flödet av bilar minskade drastiskt och att bilarnas hastighet minskade. Syftet med föreliggande uppdrag var att ta reda på allmänhetens inställning till dessa åtgärder. 1.1 Storgatan Undersökningen avsåg ett avsnitt av Storgatan som är i anslutning till centrum. Det berörda avsnittet på Storgatan är mellan Tingshusgatan och Bievägen inklusive dessa två korsningar. I en studie som kartlagt området under maj månad 2000 fann man att i genomsnitt, per timme, passerade 493 fordon, 208 gående och 136 cyklister. Samma studie fann också att bilarnas medelhastighet i korsningarna Storgatan/Tingshusgatan och Storgatan/Bievägen låg på något över 30 km/h och på Storgatan var hastigheten omkring 45 km/h (Thulin, m.fl., 2002). Tunga fordon använde också gatan som genvägsalternativ. Gatan ligger i nära anslutning till järnvägsstationen och resecentrum vilket förklarar det höga antalet oskyddade trafikanter. Det är också många gående och cyklister som korsar gatan på väg till och från centrum. Figur 1 Bilden visar avsnittet på Storgatan före åtgärd. VTI notat
8 De åtgärder som vidtogs var att förhöja de två korsningarna Storgatan/- Tingshusgatan och Storgatan/Bievägen. Gatans tidigare bredd, vilken var cirka 12 meter, smalnades av till 7,5 meter. Effekten av avsmalningen förstärktes genom att lägga smågatsten i körfälten och storgatsten emellan och utanför körfälten. I korsningarna lades också olika slag av gatsten. Figur 2 Bilden visar Storgatan efter åtgärd (observera att bilden är i motsatt riktning mot figur 1). Resultatet visade att fordonstrafiken minskade med 6 % (från 493 till 461). Den tunga trafiken svarade för den största minskningen, från 22 till 10 fordon per timme. Upphöjningar fick till följd att hastigheten sjönk med 20 km/h till en nivå runt 17 km/h och detta gällde totalt en sträcka om 600 meter. På den övriga sträckan sjönk hastigheten med cirka 5 km/h till 40 km/h (Thulin, m.fl., 2002). 6 VTI notat
9 1.2 Drottninggatan Beträffande Drottninggatan är undersökningen baserad på området mellan Drottninggatan/Djulögatan och Drottninggatan/Fredsgatan. Innan åtgärden var sträckan utformad som en s.k. gårdsgata, vilket innebär att både oskyddade trafikanter och personbilar får disponera gatuutrymmet, men att bilisterna gör det på de gåendes villkor. I en studie som kartlagt området under augusti månad 2001 fann man att i genomsnitt passerade 55 bilar, 112 cyklister och 207 gående sträckan per timme. Samma studie fann också att bilarnas medelhastighet låg på något över 19 km/h och att 10 % körde fortare än 26 km/h (Thulin & Obrenovic, 2002). Figur 3 Bilden visar Drottninggatan före åtgärd. Åtgärden innebar att gårdsgatan ändrades till en gågata. All fordonstrafik var därmed förbjuden bortsett från viss trafik som fått dispens. Gatuserveringar placerades vid båda sträckorna vilka i kombination med parkeringarna på båda sidor även skulle ha en hastighetsdämpande effekt. Thulin och Obrenovic (2002) fann att både antalet bilar och gående minskade. Antal bilar minskade till 14 per timme och gående till 185 per timme dvs. 11 % lägre. Medelhastigheten sjönk till något över 15 km/h 2. VTI notat
10 Figur 4 Bilden visar Drottninggatan efter åtgärd. 2 Metod Studien genomfördes genom att intervjua personer som passerade Storgatan och Drottninggatan. Intervjun bestod i att besvara frågor i en fastställd enkät, se bilaga 1. Intervjuerna genomfördes under april månad 2003 och målet var att få totalt 100 svar på varje plats. 2.1 Urval Urvalet av personer, som ombads besvara enkäten gjordes på plats. För att få en så stor spridning som möjligt gjordes ett slumpvis visuellt urval av de personer som passerade området. Urvalet bestod i att försöka få en så jämn könsfördelning som möjligt samt spridning i åldrar. 2.2 Genomförande Intervjuerna utfördes av två anställda från VTI samt två anställda från Katrineholms kommun. Intervjuaren gav en kort presentation av projektet. Den som intervjuades fick frågan om de kände till området och om de hade vetskap om hur platsen sett ut före förändringen. Om så var fallet kunde intervjun fortsätta i annat fall avslutades intervjun. Vissa av frågorna som ställdes var kopplade till en skala som visades upp. Skalan bestod av två motpoler 1 7 där 1 stod för Instämmer helt och 7 stod för Tar helt avstånd. Personen ifråga fick peka ut var på skalan dennes svar befann sig. 2.3 Analysmetod Svaren från intervjuundersökningen lagrades i en databas. Statistiska analyser har gjorts i programmet SPSS. 8 VTI notat
11 3 Resultat I denna redovisning presenteras resultaten från Storgatan och Drottninggatan separat, därefter görs en jämförelse mellan de båda platserna och slutligen presenteras resultaten av de generella trafikfrågorna. 3.1 Resultat Storgatan Resultaten från samtliga deltagare presenteras först, därefter följer en redovisning av skillnaden mellan de som ofta färdades med bil eller till fots i området. Enkäten besvarades av 101 personer som kände till hur platsen sett ut före förändringen (48 % kvinnor och 52 % män). Medelåldern var 44 år. Den yngsta var 17 år och den äldsta 89 år. För kvinnor var medelåldern 41 år och för män 47 år. Åttiosju procent angav att Katrineholm var deras hemkommun medan 13 % hade någon annan hemkommun. På frågan om innehav av körkort för bil svarade 81 % att de har körkort, 86 % av männen och 76 % av kvinnorna. Totalt uppgav 19 % att de inte hade körkort; 14 % av männen och 24 % av kvinnorna. Endast ett fåtal av de tillfrågade var yrkeschaufförer, totalt 6 %. Sextiotvå procent uppgav att de har tillgång till bil och att de själva var den som huvudsakligen använde bilen, medan 37 % svarade att de inte har tillgång till bil och/eller inte är den som huvudsakligen använder bilen. Bland kvinnorna uppgav 45 % att det är dem själva som huvudsakligen använder bilen medan motsvarande siffra för männen var 82 %. Tabell 3.1 Områdets karaktär före åtgärden. Fråga Medelvärde Instämmer helt (1 2) % Snabb biltrafik 2,5 58 Mycket tung trafik 2,5 55 Många fotgängare 2,5 62 Många barn och ungdomar 2,6 55 Trafikmiljön riskabel för oskyddade trafikanter 2,5 62 1=instämmer helt; 7=tar helt avstånd Som framgår av tabell 1 trafikerades området före åtgärden av en stor mängd snabb biltrafik och tung trafik. Dessutom vistades många barn och ungdomar och fotgängare i området. Trafikmiljön var därmed riskabel för oskyddade trafikanter. VTI notat
12 Tabell 3.2 Generell förändring i trafikmiljön efter åtgärden områdets karaktär. Fråga Medelvärde Instämmer helt (1 2) % Mindre trafik 4,4 24 Attraktivare 3,5 50 Gångtrafikanter har ökat 4,1 19 Cyklister har ökat 4,1 17 Hastigheten sänkts 2,0 78 Ökad säkerhet för fotgängare 1,7 83 Mer angenämt område för fotgängare 2,4 68 Mindre angenäm väg för bilister 2,9 55 Den var helt onödig 5,0 22 1=instämmer helt; 7=tar helt avstånd Tabell 3.2 visar resultaten efter förändringen i trafiksituationen. Resultaten visar tydligt att det skett en stor förbättring för oskyddade trafikanter. Området blev både attraktivare och säkrare. Upphöjningarna medförde att hastigheten i området sänktes betydligt. Ingen förändring skedde beträffande antalet gångtrafikanter och cyklister i området efter åtgärden. Fler än hälften av alla upplevde att området blev mindre angenämt för bilisterna. En trolig orsak kan vara ovanan att passera upphöjningarna i rätt hastighet. Många ansåg också att det var en helt nödvändig åtgärd. Tabell 3.3 Betyg på trafikmiljön före och efter åtgärden. Fråga Medelvärde Högsta betyg (6 7) Lägsta betyg (1 2) Betyg före åtgärden 3,2 7,0 % 36,6 % Betyg efter åtgärden 5,0 49,5 % 13,9 % 1=lägsta betyg 7=högsta betyg Tabell 3.3 visar att betyget innan åtgärden var mycket lågt. Efter åtgärden höjdes betyget kraftigt och endast 14 % utdelade det lägsta betyget, medan hälften gav det högsta betyget mot tidigare bara 7 %. 10 VTI notat
13 En jämförelse mellan personer som ofta gick i området med dem som ofta körde bil Ytterligare analyser gjordes där deltagarna delades in i två olika grupper. Grupp 1 var personer som svarat att de ofta promenerade i området (n=74) och grupp 2 hade ofta kört bil i området (n=59). Tabell 3.4 visar deras attityd till området efter åtgärden. Tabell 3.4 Attityd till området efter åtgärd: Medelvärden. Fråga Fotgängare Bilister Mindre trafik 4,5 4,6 Attraktivare 3,0 3,7 Gångtrafikanter har ökat 4,0 4,2 Cyklister har ökat 4,1 3,9 Hastigheten sänkts 2,1 2,0 Ökad säkerhet för fotgängare 1,8 1,7 Mer angenämt område för fotgängare 2,3 2,4 Mindre angenäm väg för bilister 3,2 2,9 Den var helt onödig 5,2 4,6 1=instämmer helt; 7=tar helt avstånd Av tabell 3.4 kan utläsas att fotgängarna i högre grad ansåg att området blivit attraktivare och att åtgärden inte var onödig. Bilisterna ansåg i högre grad att området blivit mindre angenämt för dem. I övrigt var deras åsikter om åtgärden ganska lika. Tabell 3.5 Betyg efter åtgärden: Medelvärden. Fråga Fotgängare Bilister Betyg efter åtgärden 5,2 4,8 1=lägsta betyg 7=högsta betyg Fotgängarna gav ett något högre betyg jämfört med bilisterna se tabell 3.5. Åtta procent av fotgängarna och 17 % av bilisterna gav det lägsta betyget vilket var en 1:a eller 2:a. VTI notat
14 3.2 Resultat Drottninggatan I denna redovisning presenteras först resultaten från samtliga deltagare. För att kunna utläsa eventuella skillnader delades även de svarande in i två olika grupper beroende på om de färdades med bil eller till fots i området. Enkäten besvarades av 100 personer, hälften kvinnor och hälften män. Den totala medelåldern låg på 42 år och den var lika för både kvinnor och män. Den yngsta var 17 år och den äldsta var 86 år. Den stora majoriteten, 97 % angav att de hade Katrineholm som hemkommun medan 3 % uppgav att de hade en annan hemkommun. På frågan om innehav av körkort för bil, svarade totalt 79 % att de hade körkort, 70 % av kvinnorna och 88 % av männen. Fyrtioåtta procent av kvinnorna och 80 % av männen uppgav att de hade tillgång till bil och att det i huvudsak var de själva som använde denna. Av samtliga svarande var det sju av männen som var yrkeschaufförer och ingen av kvinnorna. Tabell 3.6 Områdets karaktär före åtgärden. Fråga Medelvärde Instämmer helt (1 2) % Snabb biltrafik 3,0 46 Mycket tung trafik 4,2 16 Många fotgängare 2,4 62 Många barn och ungdomar 2,0 75 Trafikmiljön riskabel för oskyddade trafikanter 2,2 72 1=instämmer helt; 7=tar helt avstånd. Som framgår av tabell 3.6 fanns det före åtgärden många fotgängare, bl.a. barn och ungdomar i området och trafikmiljön ansågs vara riskabel för trafikanter. Tabell 3.7 Generell förändring i trafikmiljön efter åtgärden områdets karaktär. Fråga Medelvärde Instämmer helt (1 2) % Mindre trafik 5,0 11 Attraktivare 3,9 35 Gångtrafikanter har ökat 4,8 22 Cyklister har ökat 4,3 30 Hastigheten sänkts 1,5 67 Mer angenämt område för fotgängare 2,1 75 Ökad säkerhet för fotgängare 2,0 78 Mindre angenäm väg för bilister 2,9 54 Den var helt onödig 5,0 23 1=instämmer helt; 7=tar helt avstånd. Tabell 3.7 visar att flertalet instämde med att hastigheten sänkts, att området blivit angenämare för fotgängare och att säkerheten för samma grupp hade ökat. Detta kan inte ha berott på att trafiken minskat eftersom de flesta ansåg att denna var kvar på samma nivå som tidigare. En relativt stor andel ansåg att det blivit mindre 12 VTI notat
15 angenämt för bilister. Trots detta var den generella uppfattningen positiv och de flesta ansåg att åtgärden var nödvändig. Tabell 3.8 Betyg på trafikmiljön före och efter åtgärden. Fråga Medelvärde Högsta betyg (6 7) Lägsta betyg (1 2) Betyg före åtgärden 3,0 4 % 36 % Betyg efter åtgärden 5,3 57 % 9 % 1=lägsta betyg 7=högsta betyg. De tillfrågade fick betygsätta vägens utformning före och efter åtgärden. Som framgår av tabell 3.8 gavs ett mycket lågt betyg före åtgärden. Bara 4 % gav högsta betyg och mer än en tredjedel (36 %) gav lägsta betyg. Efter åtgärden höjdes betyget avsevärt och det var endast 9 % som gav det lägsta betyget, medan nästan sex av tio (57 %) gav högsta betyg. En jämförelse mellan personer som ofta gick i området med dem som ofta körde bil Ytterligare analyser gjordes där deltagarna delades in i två olika grupper. Grupp 1 var personer som svarat att de ofta promenerade i området (n=82) och grupp 2 hade ofta kört bil i området (n=57). Tabell 9 visar deras attityd till området efter åtgärden. Tabell 3.9 Attityd till området efter åtgärd: Medelvärden. Fråga Fotgängare Bilister Mindre trafik 5,1 5,1 Attraktivare 3,8 3,9 Gångtrafikanter har ökat 4,6 5,0 Cyklister har ökat 4,2 4,3 Hastigheten sänkts 1,6 1,5 Mer angenämt område för fotgängare 2,3 2,0 Ökad säkerhet för fotgängare 2,0 1,8 Mindre angenäm väg för bilister 3,0 3,0 Den var helt onödig 5,0 5,0 1=instämmer helt; 7=tar helt avstånd. Av tabell 3.9 kan utläsas att fotgängare och bilister hade liknande uppfattningar beträffande att åtgärden bidragit till mindre trafik, ett attraktivare område, att hastigheten sänkts och att området blivit mindre angenäm för bilister men mer angenäm för fotgängare. Däremot instämmer fotgängarna i högre grad än bilisterna i påståendet att gångtrafikanterna har ökat. Tabell 3.10 Betyg efter åtgärden: Medelvärden. Fråga Fotgängare Bilister Betyg efter åtgärden 5,3 5,4 1=lägsta betyg 7=högsta betyg. VTI notat
16 Både fotgängare (10 % lägsta betyg och 59 % högsta betyg) och bilister (12 % lägsta betyg och 65 % högsta betyg) gav ett högt betyg efter åtgärden, se tabell Resultat En Jämförelse mellan Storgatan och Drottninggatan Deltagarnas svar jämfördes för att se om attityden till åtgärden var beroende av om det handlade om Storgatan eller Drottninggatan? Svaren har även signifikantstestats och resultatet betecknas som signifikant om nivån är minst 99 % (p<.01). Denna signifikansnivå har valts eftersom det var relativt få deltagare som ingick i studien, vilket motiverar en något strängare gräns än den mer traditionella nivån på 95 %. Den test som använts är t-test. Tabell 3.11 Signifikanta skillnader i attityder innan åtgärd: Medelvärden. Fråga Storgatan Drottninggatan p Snabb biltrafik 2,5 3,0 ns Mycket tung trafik 2,5 4,3 *** Många fotgängare 2,5 2,4 ns Många barn och ungdomar 2,6 2,0 ** Trafikmiljön riskabel för oskyddade trafikanter 2,5 2,2 ns 1=instämmer helt 7=tar helt avstånd; ns=icke signifikant; **=p<.01; ***=p<.001. Tabell 3.11 visar att det fanns en viss skillnad i bedömningen beträffande trafiken och antalet barn och ungdomar i området. Resultatet kan anses som ganska naturligt eftersom platserna har olika karaktär. Drottninggatan var en gårdsgata som hade mindre tung trafik och därför också fler barn och ungdomar. Det var ungefär lika många fotgängare på båda platserna och risken bedömdes lika riskabel för oskyddade trafikanter. Tabell 3.12 Signifikanta skillnader i attityder efter åtgärd: Medelvärden. Fråga Storgatan Drottninggatan p Mindre trafik 4,4 5,0 ns Attraktivare 3,5 3,9 ns Gångtrafikanter har ökat 4,1 4,8 *** Cyklister har ökat 4,1 4,3 *** Hastigheten sänkts 2,0 1,5 ** Mer angenämt område för fotgängare 2,4 2,1 ns Ökad säkerhet för fotgängare 1,7 2,0 ns Mindre angenäm väg för bilister 2,9 2,9 ns Den var helt onödig 5,0 5,0 ns 1=instämmer helt 7=tar helt avstånd; ns=icke signifikant; **=p<.01; ***=p<.001. Tabell 3.12 visar att hastigheten hade sänkts mer på Drottninggatan än på Storgatan. Däremot hade antalet cyklister och gångtrafikanter ökat mer på Storgatan. 14 VTI notat
17 Tabell 3.13 Betyg efter åtgärden: Medelvärden. Fråga Storgatan Drottninggatan p Betyg efter åtgärden 5,0 5,3 ns 1=lägsta betyg 7=högsta betyg; ns=icke signifikant. Tabell 3.13 visar att betyget var väldigt lika oavsett sträcka. 3.4 Resultat Generella trafikfrågor Vissa frågor som ställdes i enkäten syftade till att undersöka den generella åsikten bland deltagarna om några trafikfrågor. Resultaten från de generella trafikfrågorna gäller båda trafikavsnitten. På frågan om man ansåg att hastigheter över 30 km/h är ett problem för oskyddade trafikanter svarade 60 % att de instämmer med det. För att bäst få ned hastigheterna har givits förslag på åtgärder såsom skyltar, gupp, avsmalningar, rondell och annat, som kan vidtas. En rangordning mellan 1 5 för de olika åtgärderna fick anges. Tabell 3.14 Rangordning 1 5 för att bäst få ned hastigheterna. Fråga Medelvärde Gupp 1,94 48 % 22 % 20 % 7 % 3 % Rondell 2,27 25 % 35 % 30 % 9 % 1 % Avsmalningar 2,36 22 % 36 % 30 % 8 % 4 % Skyltar 3,58 7 % 6 % 15 % 65 % 7 % Annat 4,43 7 % 2 % 5 % 13 % 73 % 1=högsta; 5=lägsta. Tabell 3.14 visar hur man rangordnat alternativen mellan 1 5 på allmänhetens förslag till generella åtgärder för att bäst få ned hastigheter. Gupp är det som de flesta av de intervjuade rangordnat som bästa metod (n=118). Som nummer två i rangordningen kommer avsmalningar (n=117) följt av rondell (n=113). Beträffande kategorin Annat är det många som har kommentarer om gupp, och guppens utförande trots att gupp som kategori rangordnats högt. Resultatet kan ses som något förvånande och motsägelsefullt eftersom gupp rangordnats högst, men ändå får många negativa kommentarer. Exempel på negativa kommentarer om gupp: för höga gupp gupp inte bra för låga bilar guppen onödigt höga guppen mjukare skyltning vid gupp belysningen dålig vid gupp mindre antal vägbulor där stadsbussar har trafik är emot väggupp sämre för lastbilar med gupp räcker med gupp vid övergångsställe tänk på miljön alla start och stopp försämring för utryckningsfordon VTI notat
18 Exempel på positiva kommentarer: ännu större gupp så att folk verkligen saktar ner bygg ett gupp på Bivägen i höjd med Konsum Det finns även förslag till andra hastighetssänkande åtgärder istället för gupp, t.ex. att sänka hastighetsgränsen till 30 km/h i hela tätorten, införa kamera- och/eller polisövervakning, hastighetskontroller m.m. Tabell 3.15 Generella trafikfrågor. Fråga Medelvärden Instämmer helt (1 2) % Centrum hastighetsregleras till 30 km/h 2,3 70 Bostadsområden hastighetsregleras till 30 km/h 2,6 63 Bilist lämna företräde för fotgängare trots väntetid 1,6 87 1=instämmer helt 7=tar helt avstånd. Tabell 3.15 visar att en majoritet av deltagarna instämmer med att både centrum och bostadsområden borde hastighetsregleras till 30 km/h och ännu fler instämmer med rimligheten i att som bilist lämna företräde för fotgängare trots väntan. Tabell 3.16 Rangordning 1 4 Vem tycker du ska se till att oskyddade trafikanter kan röra sig säkert i trafiken? Fråga Medelvärde Bilisterna 1,6 56,5 % 32 % 10,5 % 0,5 % Väghållaren/kommunen 1,8 41 % 37 % 19 % 3 % Polis 2,8 6 % 21 % 60 % 13 % 1=högsta; 4=lägsta. Tabell 3.16 visar hur man rangordnat de tre alternativen gällande vem som ska se till att oskyddade trafikanter kan röra sig fritt i trafiken. Den högsta rangordningen, siffran 1, har givits för bilisterna, därefter följer väghållare/kommun. Polisen har rangordnats först på tredje plats. En generell fråga som ställdes till dem som intervjuades både på Storgatan och Drottninggatan var om man ansåg att Djulögatan skulle stängas av för biltrafik vid Stadsparken. En dryg tredjedel, 35 % (n=66) svarade ja, medan 65 % (n=125) inte ansåg det. 16 VTI notat
19 4 Sammanfattning och slutsatser På uppdrag av Katrineholms kommun undersöktes acceptansen hos allmänheten för förändringar i gatumiljön på två ställen i Katrineholms centrala delar. Den ena platsen var på Storgatan vilken kan beskrivas som en huvudgata. Det andra området var i nära anslutning till Drottninggatan, ett område som tidigare varit en s.k. gårdsgata. I området som ansluter till Storgatan förhöjdes korsningarna och vägen smalnades av. Effekten av avsmalningen förstärktes genom att man la ut olika typer av gatsten. Det andra områdets gårdsgata skyltades om till en gågata. Syftet med föreliggande studie var att undersöka olika trafikantgruppers acceptans för vidtagna åtgärder. Frågor om trafikmiljön i det aktuella området fick besvaras av100 personer per plats, både före och efter förändringen. På Storgatan visade resultaten att de tillfrågade anser att hastigheten har sänkts, området har blivit mer angenämt och säkrare för fotgängare. Före åtgärden gav 7 % av de tillfrågade området högsta betyg. Efter åtgärden var motsvarande siffra 50 %. Gällande åtgärden på Drottninggatan uppger de tillfrågade att hastigheten har sänkts och området har blivit mer angenämt och säkrare for fotgängare. Före åtgärden gav enbart 4 % av de tillfrågade området högsta betyg, men efter åtgärden gav 57 % högsta betyg. I båda områdena var synen hos fotgängare snarlik synen hos bilister. De tillfrågade ansåg dessutom att väggupp är det effektivaste sättet att få ned hastigheten, följt av avsmalningar och rondeller. I båda grupper tillfrågade ansågs att det i första hand är bilisterna som ska se till att oskyddade trafikanter kan röra sig säkert i trafiken, följt av väghållaren/kommunen och polisen. Resultaten visar tydligt att de åtgärder som vidtagits har påverkat trafikmiljön på ett positivt sätt med sänkta hastigheter och en säkrare miljö. De tillfrågade är i allmänhet mycket nöjda med insatsen och ger den mycket gott betyg. Således måste dessa förändringar anses vara mycket lyckade. VTI notat
20 5 Referenser Thulin, Hans & Forward, Sonja & Karlsson, Bo & Sandberg, Ulf: Demoprojekt Region Mälardalen. VTI Meddelande 930. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Thulin, Hans & Obrenovic, Alexander: Drottninggatan i Katrineholm gårdsgata och gågata. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping VTI notat
21 Enkät Bilaga 1 Sid 1 (5) Först några frågor om dig själv... Kryssa i rutorna och fyll i informationen på de streckade linjerna. 1. Kön?! Kvinna! Man 2. Födelseår? år 3. Hemkommun?! Katrineholm! Annan, ange vilken kommun: 4. Körkort för bil?! Ja! Nej 5. Är du yrkeschaufför?! Ja! Nej 6. Om du har tillgång till bil är det då du som huvudsakligen använder denna?! Ja! Nej 7. Försök beskriva trafikmiljön så som den var förut, innan åtgärden För snabb biltrafik: Mycket tung trafik (lastbilar/bussar): Stor andel fotgängare: Många barn och ungdomar: VTI notat
22 Bilaga 1 Sid 2 (5) Trafikmiljön var riskabel för oskyddade trafikanter: 8. Vilken förändring i trafiksituationen har åtgärden lett till? Vägen har blivit mindre trafikerad Trafikavsnittet är attraktivare än förut Andelen gångtrafikanter har ökat Andelen cyklister har ökat Hastigheten har sänkts Den har skapat ett mera angenämt område att vistas i för fotgängare Den har ökat säkerheten för fotgängare Vägen har blivit mindre angenäm att färdas på för bilister Den var helt onödig VTI notat
23 Bilaga 1 Sid 3 (5) 9. Försök betygsätta vägens utformning. Markera en siffra mellan ett och sju, där sju är det högsta betyget och ett det lägsta. Före åtgärden Efter åtgärden De senaste två månaderna hur ofta har du promenerat eller kört bil på denna sträcka? Tre gånger Ungefär en Ungefär två Ungefär en Mindre Inte alls eller mer till två till tre gång per än en per vecka gånger gånger i månad gång i i veckan i månaden månaden Promenerat!!!!!! Kört bil!!!!!! VTI notat
24 Bilaga 1 Sid 4 (5) Till sist några generella trafikfrågor. 11. Anser du att hastigheter över 30 km/tim är ett problem för oskyddade trafikanter?! Ja! Nej Gå till fråga Hur kan man bäst få ned hastigheterna? Rangordna från 1-5! Skyltar! Gupp! Avsmalningar! rondell! Annat i sådana fall vilket: 13. Centrum borde hastighetsregleras till 30 km/tim 14 Bostadsområden borde hastighetsregleras till 30 km/tim 15. Det är rimligt för dig som bilist att lämna företräde för fotgängare trots att du får vänta 16. Vem tycker Du ska se till att oskyddade trafikanter kan röra sig säkert i trafiken? Rangordna från 1 4. # väghållaren, kommunen # bilisterna # polis # annan Vilken eller vilka? 17. Anser du att Djulögatan skall stängas av för biltrafik vid Stadsparken?! Ja! Nej VTI notat
25 Bilaga 1 Sid 5 (5) 18 Övriga kommentarer Hjärtligt tack för din medverkan! VTI notat
Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan
VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket
Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic
PM 2008-12-07 Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic Innehållsförteckning Sammanfattning (sidan 2) Bakgrund och syfte (sidan
RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic
RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA
Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad
Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013
2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer
Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001
VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer
Särö Väg- & Villaägareföreningar
Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin
Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad
Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,
Etikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.
Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat
Vallgatan - uppföljning 1 Vallgatan Uppföljande studie Rapport nr 4:2002 Trafikkontoret 2 Vallgatan - uppföljning Vallgatan - uppföljning 3 Förord SWECO VBB har på uppdrag av Trafikkontoret gjort en uppföljande
Kv. Päronet 2. Kompletterande handling - Trafik. Utredare. Therese Nyman Ann Storkitt Olga Hanelis
Kv. Päronet 2 Kompletterande handling - Trafik Utredare Therese Nyman Ann Storkitt Olga Hanelis 2016-01-13 Innehåll Kompletterande trafikutredning Kv. Päronet 2... 3 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Kompletterande
Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo.
Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. ATT KÖRA MED FARTKOLLARE I BILEN 1. Hur är det att ha en fartkollare
Projekt Vackert Rättvik Projektet
Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,
Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat
VTI notat 24-24 Dödade och skadade på övergångsställe före och efter regeln om väjningsplikt Foto: VTI VTI notat 24 24 Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 5363 Projektnamn
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102
Projektförslag. Skolhastighetsmätningar
Projektförslag Skolhastighetsmätningar Skolhastighetsmätningar Det är av yttersta vikt att hastigheten 30 km/h hålls utanför skolor. NTF Sörmland- Örebro län- Östergötland arbetar för att öka uppmärksamheten
Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror
Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som
Val av transporter i Aneby kommun
VTI notat 13 2003 VTI notat 13-2003 Val av transporter i Aneby kommun Författare Sonja Forward FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40257 Projektnamn Aneby Uppdragsgivare Vägverket
Effekt av belysningsåtgärder. Strandgatan Eskilstuna. VTI notat 32 2004. VTI notat 32-2004
VTI notat 32-2004 VTI notat 32 2004 Effekt av belysningsåtgärder på Strandgatan i Eskilstuna Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 50431 Projektnamn Uppdragsgivare Hans Thulin, Susanne Gustafsson
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1
Den självkörande bussen rullar långsamt, men utvecklingen går fort!
1 PM 2017:58 Jonas Åström Nina Hvitlock Christer Ljungberg 2017-10-03 Den självkörande bussen rullar långsamt, men utvecklingen går fort! Foto av Oskar Elfving Söderström Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund
INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1
INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling och medborgarservice Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Sara Heppling Trygg Telefon: 08-508 24 016 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Översyn av hastighetsgränser
Utvärdering av Actibump i Linköping
Rapport 2016:56, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Linköping Effekt på hastighet och väjningsbeteende Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende.
PM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Inkomna synpunkter till Trafikplanen
Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle
Riktlinjer för passager i Västerås
nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen
Vägtrafikskador 2018
Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61
Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp
RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1
Bilaga 1; Bakgrund Innehåll
Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...
Hastigheter i Stockholm
Hastigheter i Stockholm Resultat av hastighetsmätningar 1986-2000 Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Rapport 4 Förord Hastigheten har stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som skadornas
NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN
NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1
Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen
Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram
Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll
Trafikanternas syn på vägarbeten Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Utvärdering av kameraövervakade vägarbetsplatser en pilotstudie Radar som registrerar hastigheten hos passerande fordon Kamera
Rapport Valboskolan. - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6
Rapport Valboskolan - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6 Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet & Miljö Dalslandskommunernas kommunalförbund Bakgrund Färgelanda
Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011
Trafiksäkerhet och vintertrafik Svevias trafikbarometer, januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning av huvudresultat... 4 1. Vintertrafik... 6 2. Köra för fort...10 3. Farliga trafiksituationer...14
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?
Hastighetsmätningar Ljungskogen 2015
2015-04- 23 Hastighetsmätningar Ljungskogen 2015 Kontaktuppgifter NTF Sydost: Madelein Johansson Adress: WTC, Skeppsgatan 19, 211 11 Malmö Telefon: 076-177 81 90 Hemsida: www.ntf.se/sydost E- post: madelein.johansson@ntf.se
Utredning om delavstängning
VTI. notat 72-1998 i Utredning omdelavstängning av Djulögatan i Katrineholm Författare FoU-en het Hans Thulin Trafiksystem Projektnummer 50170 Projektnamn Uppdragsgivare DistributiOn Utredning om delavstängning
Stadens användning. Göteborgsförslag Max 30 km/h i hela Majorna
Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2018-11-06 Utfärdat 2018-09-12 Diarienummer 5542/17 Stadens användning Martina Fahlcrantz Telefon 031-368 26 53 E-post: martina.fahlcrantz@trafikkontoret.goteborg.se Göteborgsförslag
Utvärdering av Actibump i Uppsala
Trivector Traffic Rapport 2015:45, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Uppsala Effekt på hastighet, väjningsbeteende och buller Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump. Effekter på hastighet,
LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA
LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation
Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella
Cykling och gående vid större vägar
Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:
Underlag till. Förslaget om nya hastigheter
Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter
Bilaga A Hastighetsformulär. Hastighetsmätningar. Observatör: Datum: Tid: Väder: Plats: Sida: Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3
Bilaga A Hastighetsformulär Hastighetsmätningar Observatör: Datum: Tid: Väder: Plats: Sida: Nr/ Vinkel 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Punkt 1 Punkt 2 Punkt
Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.
Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,
DETTA HAR HÄNT FRÅN KOMMUNES OCH TRAFIKVERKETS SIDA. Markerat med rött.
TRAFIKSITUATIONER I FIGEHOLM Arbetsgrupp: Disa Carlsson, Inger Nicklagård, Claes Zachrison DETTA HAR HÄNT FRÅN KOMMUNES OCH TRAFIKVERKETS SIDA. Markerat med rött. 1. Trafiksituationen vid in/utfarten till
Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen
Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller
FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET
FALLSTUDIER FUNKTIONSBESKRIVNING FRAMKOMLIGHET I RÄTT HASTIGHET I MÅNGA TRAFIKMILJÖER är det svårt att hitta bra åtgärder som ger önskad trafiksäkerhetseffekt. Många åtgärder leder till negativa bieffekter.
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever
Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)
Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura
Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN
Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt
Trafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/
Trafikförslag Syster Estrids gata Dnr: 3043/12 2014-10-23 Trafikförslag Syster Estrids gata Dnr: 3043/12 Medverkande: Beställare: Trafikkontoret Göteborgs Stad Box 2403 403 16 GÖTEBORG Vxl 031-368 00 00
4b) I. Synpunkter på förslag till åtgärder för attförbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete
O O ON G, H 4.0 G 4-. O = VTI notat 19-2000 Synpunkter på förslag till åtgärder för attförbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information
Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
S T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R
STATISTIK FÖR Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV CYKELFRÄMJANDETS CYKLISTVELOMETER 2018 Rapportförfattare: Enkätfabriken AB www.enkatfabriken.se Kontaktperson Cykelfrämjandet: Emil Törnsten 073
SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen
SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...
Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1
Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra!
Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det frågas efter, vad du anser eller hur du brukar göra! 1. Är du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? 3. Känner
41» Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid. intermittenta och långsamma vägarbeten. ' 2000 o N H
' 2000 o N H.8 O= 5 VTI notat 20-2000 1 Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid intermittenta och långsamma vägarbeten Författare FoU-enhet Maria Berlin och Lena Nilsson
för alla Peter trafikanter
Förhöjda övergångsställen för alla trafikanter TEKNISK en studie om RAPPORT farthinder 2007:08 Förhöjda övergångsställen för alla Peter trafikanter Rosander Mikael Lyckman en Charlotta studie om Johansson
Hastighetsmätningar vid övergångsställen i Halland 2006
Hastighetsmätningar vid övergångsställen i Halland Halmstad Växjövägen 8/8 kl.-7. Riktning: Mot centrum 8 8 7 - - - - - - - -7 7-7 7-8 MC Antal mätningar: Medelhastighet: Medianhastighet: 7,% höll laglig
Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd
Cykelvett Cykla lagligt och säkert Tips och råd Rätt utrustning Enligt lag måste en cykel ha: Ringklocka Broms I mörker måste cykeln också ha: Vit reflex och strålkastare med vitt eller gult ljus fram
Trafikutredning TCR Oskarshamn
2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin
Frågor till Dig som kör bil
Frågor till Dig som kör bil 1c. Vilken eller vilka behörigheter har Du nu? A: motorcykel B: personbil C: tung lastbil D: buss E: släpfordon Taxi 1d. Om Du tidigare har haft en högre behörighet, markera
Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan
1 Bilaga 1 Vad gör bussen långsam? I följande avsnitt ges en mer noggrann beskrivning av de fem stråken där medelhastigheten i hög- och/eller lågtrafiken och där körtidskvoten mellan bil är låg i hög-
Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning
Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Vår trafiksäkerhet. Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b
Bilaga 2b Ärendemening Vår trafiksäkerhet Syfte Vägverket har till uppgift att informera allmänheten i frågor som rör trafiksäkerhet. Genom att fråga allmänheten får vi viktig kunskap om hur vi uppträder
PitePanelen. Rapport 3. - Vad tycker panelen om gångfartsområden efter Storgatan
PitePanelen Rapport 3 - Vad tycker panelen om gångfartsområden efter Storgatan April 2009 Anna Lena Pogulis Ekonomikontoret 1.0 Inledning I Storgatans ombyggnad har två etapper genomförts vilket innebär
VTlnotat. Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro
VTlnotat Nummer: T 54 Datum: 1989-04-05 Titel: Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro Författare: Hans Thulin och Alexander Obrenovic Avdelning:
Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006
Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA
Svar på motion om översyn av övergångsställen
1(1) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2017-02-27 46 Svar på motion om översyn av övergångsställen Dnr 2016-000048 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen.
Kundundersökning juli Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: DG-N Nynäshamn-Visby
Kundundersökning juli Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: DG-N Nynäshamn-Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte s. Metodbeskrivning s. Klassificering av indexnivåer s. Prioriteringsanalys
Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister
Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa
Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun
Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria
VTI PM Diarienummer: Utökad utvärdering av bygdevägar. Henriette Wallén Warner Christopher Patten
VTI PM 2017-11-28 Diarienummer: 2017-0334-7.3 Utökad utvärdering av bygdevägar Henriette Wallén Warner Christopher Patten Diarienummer: 2017-0334-7.3 Linköping 2017 Omslagsbilder: Svante Berg, Movea Förord
Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun
Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar
S T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R
STATISTIK FÖR Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV CYKELFRÄMJANDETS CYKLISTVELOMETER 2018 Rapportförfattare: Enkätfabriken AB www.enkatfabriken.se Kontaktperson Cykelfrämjandet: Emil Törnsten 073
Resultat från webbenkät
Resultat från webbenkät Webbenkäten genomfördes under september 2008 och resulterade i 1554 svar. Könsfördelningen var relativt jämn; 53 % kvinnor och 47 % män. Åldersfördelningen på de svarande var också
Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003
VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn
Oskyddade Trafikanter
Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och
REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN
1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att
Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning
Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan
Nationella hastighetsprojektet 2001
Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse
Plan för rätt fart i Piteå
Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
FRÅGOR OM FARTKOLLAREN
FRÅGOR OM FARTKOLLAREN Din bil förses med en fartkollare som informerar Dig om Du överskrider hastighetsgränsen på vissa sträckor. Besvara nedanstående frågor om hur Du tror att det kommer att fungerar
Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble
Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version
Medborgarförslag om förändringar i trafikmiljön i Niemisel
Tekniska nämnden 2008 12 11 147 376 Tekniska nämndens arbetsutskott 2008 11 27 218 495 Dnr 2008/457.30 Medborgarförslag om förändringar i trafikmiljön i Niemisel Bilagor: Yttrande, Polismyndigheten Yttrande,
Bilisters beteende vid övergångsställe
Bilisters beteende vid övergångsställe Observationer av bilisters benägenhet att lämna gående företräde vid fem obevakade övergångsställen i Stockholm stad. Linda Hallenberg RAP. 1 mars 2005 Innehållsförteckning
Utlåningsverksamhet -Prolaser
Utlåningsverksamhet -Prolaser Uppföljning av förbundets utlåning av instrument för hastighetsmätning genom enkät till dem som lånat år 2 till 6 Helena Hartzell RAP 2 feb 7 BAKGRUND NTF Stockholms län
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ
BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ - Information Datum 2018-02-07 Författare Stadsmiljö - Trafik Förutsättningar för att få ställa ut blomlådor på din gata Blomlådor i tätbebyggt område Grundförutsättningen