Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat"

Transkript

1 VTI notat Dödade och skadade på övergångsställe före och efter regeln om väjningsplikt Foto: VTI VTI notat Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 5363 Projektnamn Säkerhet på övergångsställe Uppdragsgivare Vägverket

2

3 Innehållsförteckning Sid 1 Bakgrund och sammanfattning 3 2 Dödade och skadade i fotgängarolyckor Skadade och dödade vid passage över gata 7 3 Vad hände med antalet skadade och dödade vid regelns införande? Passage på obevakat övergångsställe Passage över gata på plats utan övergångsställe Passage på signalreglerat övergångsställe fotgängarolyckor relaterat till olika förhållanden Väghållare Ljusförhållande Korsning respektive sträcka Början respektive slutet av passagen Fler än två parter inblandade i olyckan Fotgängarens och motorfordonsförarens ålder 2 Bilaga VTI notat 24-24

4 VTI notat 24-24

5 1 Bakgrund och sammanfattning Statens väg- och transportforskningsinstitut har fått i uppdrag av Vägverket att undersöka hur trafiksäkerhetssituationen har påverkats av införandet av regeln om motorfordonsförares väjningsplikt mot gående på obevakat övergångsställe. Regeln infördes 1 maj år 2. I en tidigare undersökning har VTI undersökt regelns effekt på framkomligheten se VTI rapport nr 468 från 21. Resultatet av den undersökningen visade bland annat att fotgängarnas väntetider minskade med två tredjedelar i och med regelns införande. Resultat visade också att den minskade väntetiden för fotgängarna svarade mot en lika stor tidsmässig fördröjning för motorfordonen sett i absoluta termer. I det uppdrag som VTI nu fått av Vägverket ingår förutom att studera säkerhetssituationen också att studera de förändringar som skett i den fysiska trafikmiljön. Särskilt gäller detta platser där gående korsar gatan. En mängd övergångsställen har tagits bort, en del har signalreglerats. Nya obevakade övergångsställen har tillkommit. Skyltad hastighet 5 km/h har i många fall ändrats till 3 km/h. Hastighetsreducerande åtgärder har vidtagits för att få ned bilarnas hastigheter. Denna undersökning är enbart inriktad på olycksförhållandet som det beskrivs baserat på polisrapporterade personskadeolyckor. Ett känt förhållande är att denna olycksstatistik är behäftad med ett icke obetydligt mörkertal. Alla rapporteringskvalificerade olyckor kommer inte till polisens kännedom. Alla olyckor som polisen har kännedom om rapporteras inte heller vidare till statistikansvarig. Mörkertalet är större för olyckor med lindrigare skadekonsekvens. Men det finns också andra faktorer som kan påverka mörkertalet och rapporteringsgraden. Det är exempelvis inte osannolikt att olyckor i större utsträckning än innan regelns införande anmäls till polisen eller att polisen är mer stringent nu än innan regelns införande då det gäller att rapportera olyckor och att tillhandahålla uppgifter om olyckor som inträffat vid passage på obevakat övergångsställe. En sådan administrativ förändring och effekt av denna kan i första hand förväntas ge sig till känna bland olyckor med lindrigare konsekvens. Det ingår i det syfte som gäller VTI:s övergripande undersökning av trafiksäkerheten att belysa ifall administrativa förändringar ligger bakom ett förändrat skadeutfall. Detta kommer att göras längre fram i projektet. Syftet är vidare att söka utnyttja sjukvårdsbaserad skadestatistik, som ju är behäftad med mindre mörkertal relativt den polisrapporterade. Åren har använts som jämförelseperiod. Mot denna har år 2 och åren jämförts. Jämförelse har gjorts på årsbasis och på tertialbasis. et skadade i olyckor som inträffade mellan gående och motorfordon på obevakat övergångsställe ökade efter införandet av regeln om väjningsplikt för fordonsförare mot gående på obevakat övergångsställe. et skadade var större andra och tredje tertialet år 2 jämfört med motsvarande genomsnittstertial perioden Ökningen kvarstod under perioden Den kvarstående ökningen gäller antalet lindrigt skadade trafikanter i första hand men också antalet svårt skadade. Ökning skedde av olyckor som inträffade då bil stannat för gående på obevakat övergångsställe och då blivit påkörd bakifrån av annan bil. Möjligen ökade också antalet olyckor med väjande bilist något. Ökningen av olyckorna resulterade i huvudsak i ökning av de lindriga skadefallen. VTI notat

6 Ökningen av antalet skadade fotgängare återfanns inom åldersgruppen yngre än 65 år. Det gällde såväl svåra som lindriga skadefall. Ingen förändring kunde konstateras inom gruppen fotgängare 65 år eller äldre. En tillfällig ökning av i första hand lindrigt skadade inträffade dock under år 2, efter regelns införande, för denna grupp. Såväl motorfordonsförare i åldern 65 år eller äldre som under 65 år var inblandade i ökat antal fotgängarolyckor med personskada på obevakat övergångsställe. Då det gällde de äldre förarna var ökningen begränsad till olyckor med lindriga skadefall, medan gruppen förare yngre än 65 år också var involverad i ett ökat antal olyckor med svåra skadefall. Den ökning av antalet olyckor som äldre motorfordonsförare var involverade i kunde hänföras till sådana som inträffat på obevakat övergångsställe i korsning och under dagtid. Den ökning av antalet olyckor som yngre motorfordonsförare, under 65 år, var involverade i gällde såväl sådana som inträffade på sträcka som i korsning och gällde också både dagsljus- och mörkerförhållande. 4 VTI notat 24-24

7 2 Dödade och skadade i fotgängarolyckor et gående som dödats i trafiken har minskat trendmässigt sedan lång tid tillbaka se bilaga 1. Under 199-talets andra hälft och framåt har nivån dock varit tämligen oförändrad. Undantaget är som framgår av figur 1 år 22 då antalet dödade fotgängare var 58 stycken, vilket är signifikant mindre än året innan. Som framgår av figuren var utvecklingen tämligen lika i tättbebyggt och i ej tättbebyggt område. 7 6 Dödade Fotgängare: fil analys_allm utv gående.xls Tättbebyggt område Ej tättbebyggt område Figur 1 gående som dödats i tättbebyggt respektive ej tättbebyggt område. Källa: VITS. et svårt skadade gående har i likhet med antalet dödade minskat trendmässigt sedan en längre tid tillbaka. Nivån har dock varit tämligen oförändrad under 199-talets andra hälft och framåt. Det gäller som framgår av figur 2 i såväl tättbebyggt som ej tättbebyggt område. VTI notat

8 Svårt skadade fotgängare Tättbebyggt område Ej tättbebyggt område Figur 2 gående som skadats svårt i tättbebyggt respektive ej tättbebyggt område. Källa: VITS. et gående som skadats lindrigt har inte förändrats trendmässigt under de sista 2 25 åren. Någon sådan förändring har inte heller som framgår av figur 3 skett i vare sig tättbebyggt eller ej tättbebyggt område under perioden Lindrigt skadade fotgängare Tättbebyggt område Ej tättbebyggt område Figur 3 gående som skadats lindrigt i tättbebyggt respektive ej tättbebyggt område. Källa: VITS. 6 VTI notat 24-24

9 2.1 Skadade och dödade vid passage över gata Följande figurer 4 7 visar antal dödade och skadade i olyckor mellan gående och motorfordon då den gående korsat gatan eller vägen. Som underlag används olyckstypen Fotgängare i konflikt med motorfordon i VITS. Begränsning görs till undertyperna F1, F2 och F5 F8 dvs. de undertyper, som anger att den primärt inblandade fotgängaren korsat vägen/gatan (i korsning eller på sträcka). Indelning görs på: Obevakat övergångsställe Signalreglerat övergångsställe Oreglerad passage i tätort. Platsen angavs som signalreglerad i de fall koderna I funktion eller Ja hade angivits i VITS. I övriga fall angavs platsen som ej signalreglerad. För att förbättra data och minska antalet Okänt tillfrågade VTI berörda kommuner och bad dem att i efterhanda söka komplettera med uppgift om signalreglering förelåg eller inte vid den tidpunkt då olyckan inträffade. Genom detta förbättrades datakvalitén betydligt. Den uppfattningen bekräftades också av att de aktuella platser där Okänt angivits som regel var platser utan signalreglering. et fall där det var okänt om passagen skett på övergångsställe inskränkte sig till två stycken med svårt skadade gående. I resultatredovisningen beaktas olyckor där gående tillsammans med motorfordonet varit primärt delaktiga till olyckans uppkomst enligt den definition som brukas i Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS). Dels redovisas antal skadade och dödade primärt inblandade fotgängare dels antal skadade i de olyckor där den primärt inblandade fotgängaren inte skadats. Som framgår av figur 4 toppade antalet gående som dödats vid passage på obevakat övergångsställe till år 2, det år som väjningspliktsregeln infördes. Skillnaden relativt de två närmast föregående två åren är dock inte större än vad som kan tillskrivas tillfälligheten. Under perioden minskade antalet dödade gående på obevakat övergångsställe. Av figurerna 5 och 6 framgår att antalet gående som skadats svårt eller lindrigt ökade till en högre nivå perioden 2 22 än vad förhållandet var åren innan. Man ser också av de tre figurerna att antalet gående som årligen skadats eller dödats vid passage på signalreglerat övergångsställe eller på oreglerad passageplats inte följer samma utveckling som antalet skadade och dödade på obevakat övergångsställe. Vare sig antalet dödade, svårt skadade eller lindrigt skadade ökade under perioderna 2 och Av figur 7 framgår att det under år 2 och den efterföljande perioden inträffade betydligt fler gåendeolyckor på obevakat övergångsställe än under perioderna innan där den primärt inblandade fotgängaren klarat sig utan skada men där annan trafikant, oftast bilisten, kommit till skada. En viss ökning kan också konstateras på signalreglerat övergångsställe. VTI notat

10 14 Dödad 12 Obevakat övergångsställe Oreglerad passage i tätort Signalreglerat övergångsställe Figur 4 Årligt antal dödade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage över väg/gata. Källa: VITS. Svårt 8 7 Obevakat övergångsställe Oreglerad passage i tätort Signalreglerat övergångsställe Figur 5 Årligt antal svårt skadade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage över väg/gata. Källa: VITS. 8 VTI notat 24-24

11 16 14 Lindrigt skadade Obevakat övergångsställe Oreglerad passage i tätort Signalreglerat övergångsställe Figur 6 Årligt antal lindrigt skadade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage över väg/gata. Källa: VITS. 6 Fotgängarolyckor där annan än fotgängaren skadats. Fil: ej öställe.xls Obevakat övergångsställe Oreglerad passage i tätort Signalreglerat övergångsställe Figur 7 Årligt antal skadade trafikanter i kollisionsolycka mellan gående och motorfordon vid passage över väg/gata men där den primärt inblandade gående inte skadats. Källa: VITS. VTI notat

12 3 Vad hände med antalet skadade och dödade vid regelns införande? I följande avsnitt redovisas antal skadade och dödade tertialbasis. Dessa resultat redovisas i figurerna Åren utgör jämförelsegrupp. År 2, det år då regeln infördes, redovisas separat och åren sammanslagna. Regeln om väjningsplikt infördes den 1 maj dvs. vid början av det andra tertialet. I avsnittet görs också jämförelser i tabellform mellan perioderna och Resultaten signifikanstestas (på 95 % signifikansnivå). 3.1 Passage på obevakat övergångsställe Av figur 8 framgår att antalet trafikanter som skadats vid kollisionsolycka mellan gående och motorfordon då den gående passerat på obevakat övergångsställe ökade då regeln om väjningsplikten infördes. Det framgår av figurerna 8 12 där tertialen efter regelns införande jämförs med motsvarande tertial före regelns införande. I tabell 2 jämförs perioden med perioden Resultatet visar att det skett en ökning av både antalet skadade gående som varit primärt inblandade i olyckorna och av övriga trafikanter som skadats i olyckan. Ser man till skadans svårhetsgrad kan följande sägas. Någon förändring som kan ses som säkerställd kan inte konstateras då det gäller antalet dödade i fotgängarolyckor som inträffat på obevakat övergångsställe. Detta konstaterande grundas på resultaten i figur 9 och tabell 2. et svårt skadade ökade under det sista tertialet år 2, se figur 1 och var som framgår av tabell 2 högre under perioden jämfört med perioden Det resultatet gäller i första hand svårt skadade primärt inblandade gående. Vad gäller övriga trafikanter som skadades svårt i fotgängarolyckan skedde också där en ökning. Den är dock inte är större än att den kan tillskrivas tillfälligheten. et lindrigt skadade ökade under det sista tertialet år 2, se figur 11 och var som framgår av tabell 2 högre under perioden jämfört med perioden Det resultatet gäller såväl gående som var primärt inblandade i olyckan som övriga trafikanter inblandade i olyckan. Resultatet antyder ökning av antalet lindrigt skadade även under tertial 1 år 2 dvs. innan regeln formellt trätt i kraft. et fotgängarolyckor med annan skadad trafikant än den primärt inblandad fotgängaren ökade tertial 2 och 3 år 2 jämfört med motsvarande tertial jämförelseperioden , se figur 12. Resultatet antyder viss ökning även tertial 1 relativt motsvarande tertial under jämförelseperioden. Det förhöjda antalet olyckor med oskadad primärt inblandad fotgängare gällde även under efterperioden 21 22, se även tabell 2. Av den tabellen framgår att ökningen av antalet skadade i dessa olyckor främst gällde de lindriga skadefallen. Ökning skedde också av de svåra skadefallen, men den var inte större än att den skulle kunna tillskrivas tillfälligheten. I tabell 1 redovisas antal skadefall per tertial uppdelat med hänsyn till svårhetsgrad med hänsyn till om den primärt inblandade fotgängaren skadats (inkl dödats) eller inte. Av tabell 2 framgår att det totala antalet skadade ökade med 23 stycken under perioden relativt den nivå som gällde under perioden Lägger man till den förändring som skedde under de två sista tertialen år 2, se 1 VTI notat 24-24

13 tabell 1, relativt nivån för motsvarande tertial under perioden blir den totala ökningen 271 skadade. et lindrigt skadade ökade med 232 stycken, antalet svårt skadade med 46 stycken och antalet dödade minskade med 7 stycken Övriga skadade i olyckan Skadade gående som var primärt inblandade i olyckan Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren År 2 Åren Figur 8 dödade och skadade per tertial i olyckor som inträffat mellan gående och motorfordon då den gående passerat på obevakat övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS Övriga dödade Dödade gående som var primärt inblandade i olyckan Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren År 2 Åren Figur 9 dödade per tertial i olyckor som inträffat mellan gående och motorfordon då den gående passerat på obevakat övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS. VTI notat

14 6 5 Övriga svårt skadade Svårt skadade gående som var primärt inblandade i olyckan Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren År 2 Åren Figur 1 svårt skadade per tertial som inträffat i olyckor mellan gående och motorfordon då den gående passerat på obevakat övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS Övriga svårt skadade Svårt skadade gående som var primärt inblandade i olyckan Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren År 2 Åren Figur 11 lindrigt skadade per tertial i olyckor som inträffat mellan gående och motorfordon då den gående passerat på obevakat övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS. 12 VTI notat 24-24

15 6 5 Tertial 1 Tertial 2 Tertial Tidsperiod Figur 12 olyckor per tertial som inträffat mellan gående och motorfordon på obevakat övergångsställe och som resulterat i att annan trafikant än den gående skadats. Redovisning med 95%-iga konfidensintervall. Källa: VITS. Tabell 1 dödade och skadade trafikanter i olyckor mellan gående och motorfordon på obevakat övergånsställe exklusive de primärt inblandade fotgängarna. Källa: VITS. på tertialbasis Skadade och dödade i olyckor där primärt inblandade fotgängare varit oskadade Skadade och dödade i olyckor där primärt inblandade fotgängare skadats eller dödats Olyckor Döda Sv sk Li sk S:a Olyckor Döda Sv sk Li sk S:a Tertial Tertial Tertial Tertial Tertial Tertial Tertial Tertial Tertial Tabell 2 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående, som inträffat på obevakat övergångsställe. Källa: VITS. på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade gående Övriga dödade och skadade trafikanter Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens -4 3* 69* 95* * 19* -6 35* 174* 23* *Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. VTI notat

16 3.2 Passage över gata på plats utan övergångsställe Resultaten i figur 13 och tabell 3 indikerar ingen förändring av antalet skadade och dödade i olyckor som inträffat då den gående passerat över gatan utan att nyttja övergångsställe. Perioderna 2 samt jämförs med perioden Övriga skadade i olyckan Skadade gående som var primärt inblandade i olyckan Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren År 2 Åren Figur 13 skadade och dödade per tertial i olyckor som inträffat mellan fotgängare och motorfordon i tätort då fotgängaren passerat över gatan på plats utan övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS. Tabell 3 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående, som inträffat då fotgängaren passerat över gatan på plats utan övergångsställe. Källa: VITS. på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade gående Övriga dödade och skadade trafikanter Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens *Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 3.3 Passage på signalreglerat övergångsställe Resultaten i figur 14 och tabell 4 indikerar att ökning skett av antalet olyckor där annan trafikant än den primärt inblandade gående skadats dvs. olyckor som i huvudsak varit sådana där motorfordonsföraren väjt undan för den gående som stod i begrepp att gå ut på övergångsstället eller som befann sig på detta. Ökningen gäller lindriga skadefall och gäller tredje tertialet. 14 VTI notat 24-24

17 7 6 Övriga skadade i olyckan Skadade gående som var primärt inblandade i olyckan Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren År 2 Åren Figur 14 skadade och dödade per tertial i olyckor som inträffat mellan fotgängare och motorfordon då fotgängaren passerat på signalreglerat övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS. Tabell 4 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående, som inträffat då fotgängaren passerat över gatan på signalreglerat övergångsställe. Källa: VITS. på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * 21* *Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 3.4 fotgängarolyckor relaterat till olika förhållanden Väghållare Som framgår av tabell 5 ökade antalet skadade i olyckor på obevakat övergångsställe på såväl statligt som kommunalt vägnät. I tabellen jämförs perioderna och och jämförelsen gäller skadade och dödade i olyckor som skett vid passage på obevakat övergångsställe. Den ökning som skedde på statligt vägnät är begränsad till lindriga skadefall och till annan trafikant, än den primärt iblandade gående. Då det gäller det kommunala vägnätet visar resultaten att det skett ökning av såväl lindriga som svåra skadefall och att ökningen gäller både primärt inblandade gående och övriga inblandade trafikanter. Man kan som jämförelse också säga att det inte skedde någon ökning på statligt eller kommunalt vägnät av skadade eller dödade i olyckor som inträffade då gående passerat över gata utan övergångsställe se tabell 6. VTI notat

18 Tabell 5 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe på statligt respektive kommunalt (inkl. enskilt) vägnät. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Statligt vägnät på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * 27* * 26* Kommunalt (inklusive enskilt) vägnät på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens -6 31* 71* 96* * 81* -7 37* 148* 178* * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 6 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående vid passage över gatan på plats utan övergångsställe. Indelning på statligt respektive kommunalt (inkl. enskilt) vägnät i tätort. Källa: VITS. Statligt vägnät i tätort på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens Kommunalt (inklusive enskilt) vägnät i tätort på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå Ljusförhållande Som framgår av tabell 7 ökade det totala antalet trafikanter som skadats (inklusive dödats) i olycka mellan gående och motorfordon på obevakat övergångsställe mellan perioderna och såväl under dagsljus som under mörker. Under dagsljus kan man säga att den egentliga ökningen gäller lindrigt skadade och då både de primärt inblandade fotgängarna och de övriga inblandade trafikanterna. Under mörker gäller ökningen också svårt skadade trafikanter och också de primärt inblandade fotgängarna och de övriga trafikanterna. Då det gäller passage över gata på passageplats som saknar övergångsställe har ingen egentlig förändring av döds- och skadetalen skett vare sig under dagsljus eller mörker se tabell 8. Samma förhållande, ingen egentlig förändring, gäller även för passage som företogs på signalreglerat övergångsställe se tabell 9. Man kan vidare konstatera att det under år 2 inträffade ett betydande antal skade- och dödsfall under mörker vid passage på obevakat övergångsställe sex 16 VTI notat 24-24

19 dödades, 42 skadades svårt och 57 skadades lindrigt. Merparten av dessa olyckor skedde under tertial tre. För att bli jämförbara med värdena i tabell 7 skall 2 års värden multipliceras med två Tabell 7 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe. Indelning efter ljusförhållande. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Obevakat övergångsställe: Dagsljus på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * 4* * 85* * 125* Obevakat övergångsställe: Mörker (inklusive gryning/skymning) på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens -2 21* 34* 53* -1 8* 17* 24* -4 29* 52* 77* * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 8 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående vid passage över gatan på plats utan övergångsställe. Indelning efter ljusförhållande. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Plats utan övergångsställe (tätort): Dagsljus på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens Plats utan övergångsställe (tätort): Mörker (inklusive gryning/skymning) Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. VTI notat

20 Tabell 9 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på signalreglerat övergångsställe. Indelning efter ljusförhållande. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Signalreglerat övergångsställe: Dagsljus på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens Signalreglerat övergångsställe: Mörker (inklusive gryning/skymning) Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå Korsning respektive sträcka Resultaten i tabell 1 visar att det skett ökning på såväl sträcka som i korsning av antalet trafikanter som skadats i kollisionsolycka på obevakat övergångsställe. Tabell 1 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe. Indelning på sträcka/korsning. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Sträcka på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * * 31* 8 5* 57* Korsning Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * 69* * 77* * 146* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå Början respektive slutet av passagen Ökning har skett av de olyckor som skett i början av passagen på det obevakade övergångsstället och de som skett i slutet av denna, se tabell 11. Men resultatet indikerar att det skett en mer markant i passagens början än i dess slut av olyckor som resulterat i svår personskada. Till detta kommer också att det skett en ökning av det antal övriga trafikanter dvs. exklusive de primärt inblandade gående, som skadats i olycka som inträffat i början av passagen. Dessa olyckor är med få 18 VTI notat 24-24

21 undantag sådana där den primärt inblandade fotgängaren inte skadats. Olyckorna är som regel sådana där motorfordonsföraren stannat för att släppa fram fotgängaren eller väjt för denne och då blivit påkörd bakifrån, se vidare figur 15. Någon ökning av samma typ av olyckor som inträffat i passagens slutfas kunde inte konstateras. Tabell 11 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe. Indelning efter var på passagen olyckan inträffat. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Början av passagen på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Differens * 58* * 86* -4 23* 125* 144* Slutet av passagen Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Differens * 36* * 39* * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå Fler än två parter inblandade i olyckan Figur 15 visar antal olyckor mellan gående och motorfordon som inträffat på obevakat övergångsställe och där åtminstone ett ytterligare trafikelement utöver de två primära elementen, fotgängaren och motorfordonet, varit delaktigt. Den typ som är vanligast då det gäller dessa olyckor är påkörning bakifrån av det motorfordon som är primärt delaktigt i olyckan. Man ser att det skedde en klar ökning av olyckorna under tertial 2 och 3 år 2 dvs. efter det att regeln trädde i kraft. Ett större antal olyckor inträffade också under perioden jämfört med perioden VTI notat

22 4 35 Övrigt Påkörning bakifrån Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren År 2 Åren Figur 15 olyckor per tertial som inträffat mellan gående och motorfordon på obevakat övergångsställe då ytterligare trafikelement utöver de primära, fotgängaren och motorfordonet, varit inblandade. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS Fotgängarens och motorfordonsförarens ålder Primärt inblandade gående Av tabell 12 framgår att gruppen äldre (här 65 år och äldre) svarar för merparten av de dödsfall som inträffar då gående passerat över gatan och blivit påkört av motorfordon. Även då det gäller svåra och lindriga skadefall är äldreandelen hög och högst på obevakat övergångsställe. Tabell 12 visar att det inte skett någon egentlig nivåförändring av antalet dödade och skadade äldre mellan perioderna och vare sig det gäller passage på obevakat övergångsställe, signalreglerat dito eller passageplats utan övergångsställe. Den ökning som konstaterades i tabell 2 av svårt och lindrigt skadade gående på obevakat övergångsställe kan tillskrivas gående i medelåldern och i de yngre åldersgrupperna, här sammanfattat med gruppen yngre än 65 år se tabell 12. Då det gäller år 2, det år som regeln infördes, kan man konstatera att av de tolv gående som dödades under år detta år, se figur 9, var samtliga 65 år eller äldre, åtta av dessa förolyckades i olyckor som skedde efter regelns ikraftträdande. Vidare skadades 25 personer i åldern 65 år och äldre svårt och 42 lindrigt under år 2 vid passage på obevakat övergångsställe. För att jämföra med resultaten i tabell 12 måste döds- och skadetalen för år 2 multipliceras med 2. Resultaten indikerar då att det skedde en uppgång av i första hand antalet lindrigt skadade äldre och möjligen också antalet dödade som skulle kunna tillskrivas eller sättas i samband med regelinförandet. Ökningen tycks dock ha varit av tillfälligt slag. Någon kvarstående ökning kunde inte konstateras under perioden VTI notat 24-24

23 Tabell 12 skadade och dödade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage över gatan. Indelning efter den gåendes ålder och efter typ av passageplats. Källa: VITS. på Obevakat övergångsställe <65 år årsbasis Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens 42* 73* 114* Passage över gata på plats utan övergångsställe <65 år 65+ Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens Signalreglerat övergångsställe <65 år 65+ Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 13 visar att det inte skett någon reell förändring av antalet äldre fotgängare (65+), som passerade som dödats på obevakat övergångsställe vare sig detta var beläget på sträcka eller i korsning. För gruppen fotgängare yngre än 65 år visar resultatet ökning på såväl sträcka som i korsning av skadetalen. Tabell 13 skadade och dödade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage på obevakat övergångsställe. Indelning efter den gåendes ålder och m.h.t. olycksplats. Källa: VITS på Olycksplats på sträcka Yngre än 65 år 65 eller äldre 2-årsbasis Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens 3 18* 21* Yngre än 65 år Olycksplats i korsning 65 eller äldre Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens -3 38* 54* 9* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 14 visar att det inte skett någon reell förändring av antalet dödade äldre fotgängare (65+), som passerade på obevakat övergångsställe vare sig detta skedde under mörkertid eller under dagsljus. För gruppen fotgängare yngre än 65 VTI notat

24 år visade motsvarande resultat ökning såväl under mörker som under dagsljus. Det gällde både lindriga och svåra skadefall. Tabell 14 skadade och dödade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage på obevakat övergångsställe. Indelning efter den gåendes ålder och m.h.t. ljusförhållande. Källa: VITS. på Obevakat övergångsställe dagsljus Yngre än 65 år 65 eller äldre 2årsbasis Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens 17* 35* 53* Obevakat övergångsställe mörker Yngre än 65 år 65 eller äldre Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens 25* 35* 59* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Primärt inblandade motorfordonsförare Tabell 15 visar att båda ålderskategorierna motorfordonsförare, de som var 65 år eller äldre och de som var yngre än 65 år, var delaktiga i det ökade antalet trafikanter som skadades i fotgängarolyckor på obevakat övergångsställe i efterperioden De äldre förarna var i huvudsak involverade i ökningen av olyckor med lindrig personskada medan förarna yngre än 65 år också var involverade i ökningen av antalet svåra skadefall. Tabell 15 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående, som inträffat då den gående passerat på obevakat övergångsställe. Indelning m.a.p. den primärt inblandade motorfordonsförarens ålder. Källa: VITS. Motorfordonsföraren yngre än 65 år på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * 98* -5 24* 115* 134* Motorfordonsföraren 65 år eller äldre Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * 19* 12* 12* * 31* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 22 VTI notat 24-24

25 Sträcka/korsning Av tabell 16 framgår att motorfordonsförare i den yngre förarkategorin dvs. under 65 år var inblandade i ett ökat antal olyckor på obevakat övergångsställe på såväl sträcka som i korsning. et svåra skadefall var signifikant större under efterperioden jämfört med föreperioden Då det gällde de äldre förarna, de som var 65 år eller äldre, var ökningen begränsad till övergångsställe i korsning se tabell 17. Tabell 16 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe då motorfordonsföraren varit yngre än 65 år. Indelning m.a.p. olycksplats. Källa: VITS. Olycksplats på sträcka Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * 35* 8 37* 45* Olycksplats i korsning Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * 66* * 89* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 17 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe då motorfordonsföraren varit 65 år eller äldre. Indelning m.a.p. olycksplats. Källa: VITS. Olycksplats på sträcka Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens Olycksplats i korsning Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens 2 18* 2* 1 11* 11* * 31* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. VTI notat

26 Ljusförhållande Av tabell 18 framgår att motorfordonsförare i den yngre förarkategorin dvs. under 65 år var inblandade i ett ökat antal mörkerlyckor på obevakat övergångsställe. Såväl antalet svåra som lindriga skadefall var signifikant större under efterperioden jämfört med föreperioden Under dagsljus var ökningen begränsad till olyckor där annan än den primärt inblandade gående skadats och dessutom begränsad till lindrigare skador. Då det gällde kategorin äldre förare dvs. 65 år eller äldre gällde ökningen dagsljus och de lindrigare skadefallen, men gällde alla inblandade trafikanter se tabell 19. Tabell 18 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe då motorfordonsföraren varit yngre än 65 år. Indelning m.a.p. ljusförhållande. Källa: VITS. Olyckan inträffat under dagsljus på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * 73* * 77* Olyckan inträffat under mörker (inkl. gryning/skymning) på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens -2 16* 18 32* -1 8* 18* 25* -3 23* 37* 57* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 19 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe då motorfordonsföraren varit 65 år eller äldre. Indelning m.a.p. ljusförhållande. Källa: VITS. Olyckan inträffat under dagsljus på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * 16* 12* 12* * 28* Olyckan inträffat under mörker (inkl. gryning/skymning) på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Differens * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 24 VTI notat 24-24

27 Bilaga 1 Sid 1 (1) Årligt antal dödade och skadade gående. Källa: SIKA. År Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade VTI notat 24-24

Uppföljning av regeln om väjningsplikt för fordonsförare mot fotgängare på obevakat övergångsställe

Uppföljning av regeln om väjningsplikt för fordonsförare mot fotgängare på obevakat övergångsställe VTI rapport 597 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Uppföljning av regeln om väjningsplikt för fordonsförare mot fotgängare på obevakat övergångsställe Trafiksäkerhetseffekten Hans Thulin Utgivare:

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden

Läs mer

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad # VTlnotat NUmmer: T 53 Datum: 1989-03-21 Titel: Uppskrivningsfaktorer för polisrapporterade olyckor och polisrapporterade skadade Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743

Läs mer

Olyckor.

Olyckor. Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor

Läs mer

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en

Läs mer

Bilisters beteende vid övergångsställe

Bilisters beteende vid övergångsställe Bilisters beteende vid övergångsställe Observationer av bilisters benägenhet att lämna gående företräde vid fem obevakade övergångsställen i Stockholm stad. Linda Hallenberg RAP. 1 mars 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...

Läs mer

Länk i tätort. VTI notat VTI notat Pilotstudie baserad på data framtagna vid trafiknätsanalys enligt Lugna gatan

Länk i tätort. VTI notat VTI notat Pilotstudie baserad på data framtagna vid trafiknätsanalys enligt Lugna gatan VTI notat 18 2003 VTI notat 18-2003 Länk i tätort Pilotstudie baserad på data framtagna vid trafiknätsanalys enligt Lugna gatan Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer

Läs mer

Resultat från VTI:s enkät till landets kommuner 1999/2000 gällande kommunernas väg- och gatunät

Resultat från VTI:s enkät till landets kommuner 1999/2000 gällande kommunernas väg- och gatunät VTI notat 44 2003 VTI notat 44-2003 Resultat från VTI:s enkät till landets kommuner 1999/2000 gällande kommunernas väg- och gatunät Författare FoU-enhet Hans Thulin Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer

Läs mer

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.   Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Vägtrafikskador 2018

Vägtrafikskador 2018 Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61

Läs mer

Antalet olyckshändelser i trafiken risker på gång/cykelöverfarter

Antalet olyckshändelser i trafiken risker på gång/cykelöverfarter VTI notat 58 2001 VTI notat 58-2001 Antalet olyckshändelser i trafiken risker på gång/cykelöverfarter Användning av mobiltelefon, rollator och inlines Resultat från några frågor som tillkom vid modifieringen

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.  Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg

MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg V T1 notat Nr 44-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen Författare: Gudrun Öberg Verksamhetsgren: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution:

Läs mer

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic PM 2008-12-07 Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic Innehållsförteckning Sammanfattning (sidan 2) Bakgrund och syfte (sidan

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Kan gångpassagen ersätta övergångsstället? Projekt finansierat av SKL. Åse Svensson, LTH Hossein Ashouri, Malmö stad

Kan gångpassagen ersätta övergångsstället? Projekt finansierat av SKL. Åse Svensson, LTH Hossein Ashouri, Malmö stad Kan gångpassagen ersätta övergångsstället? Projekt finansierat av SKL Åse Svensson, LTH Hossein Ashouri, Malmö stad Syfte Att i en begränsad studie undersöka gåendes situation på övergångsställe och gångpassage

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm

Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm VTI notat 39-2004 VTI notat 39 2004 Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm Foto: VTI Författare FoU-enhet Sonja Forward, Inger Forsberg och Catharina Lewin Trafikanters

Läs mer

Utredning om delavstängning

Utredning om delavstängning VTI. notat 72-1998 i Utredning omdelavstängning av Djulögatan i Katrineholm Författare FoU-en het Hans Thulin Trafiksystem Projektnummer 50170 Projektnamn Uppdragsgivare DistributiOn Utredning om delavstängning

Läs mer

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan

Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan Dnr Sida 1 (9) 2015-04-22 Handläggare Catarina Nilsson 08-508 262 42 Till Trafiknämnden 2015-05-21 Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut

Läs mer

Effekt av belysningsåtgärder. Strandgatan Eskilstuna. VTI notat 32 2004. VTI notat 32-2004

Effekt av belysningsåtgärder. Strandgatan Eskilstuna. VTI notat 32 2004. VTI notat 32-2004 VTI notat 32-2004 VTI notat 32 2004 Effekt av belysningsåtgärder på Strandgatan i Eskilstuna Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 50431 Projektnamn Uppdragsgivare Hans Thulin, Susanne Gustafsson

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2013 1 Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon 08 508 27 200 www.stockholm.se/trafikkontoret

Läs mer

Bilaga A Hastighetsformulär. Hastighetsmätningar. Observatör: Datum: Tid: Väder: Plats: Sida: Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3

Bilaga A Hastighetsformulär. Hastighetsmätningar. Observatör: Datum: Tid: Väder: Plats: Sida: Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Bilaga A Hastighetsformulär Hastighetsmätningar Observatör: Datum: Tid: Väder: Plats: Sida: Nr/ Vinkel 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Punkt 1 Punkt 2 Punkt

Läs mer

Lars Leden*, Charlotta Johansson**

Lars Leden*, Charlotta Johansson** RISKEN ATT SKADAS ÖKADE EFTER DEN NYA TRAFIKREGELN OM VÄJNINGSPLIKT MOT GÅENDE INFÖRDES - FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD SÄKERHET PÅ ÖVERGÅNGSSTÄLLEN Lars Leden*, Charlotta Johansson** * VTT Bygg och transport,

Läs mer

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6 Vägtrafikskador 2001 SIKA Statistik 2002:6 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor TSV 2009:2856 PM 1(20) Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor TSV 2009:2856 PM 2(20) Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Bestämmelser vid cykelöverfarter... 6 Beteende vid cykelöverfarter...

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

Riktlinjer för passager i Västerås

Riktlinjer för passager i Västerås nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen

Läs mer

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson

SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson 1 Trafikskadeutvecklingen i Sveriges Kommuner Redovisningen och analysen är en lägesbild som beskriver hur trafiksäkerheten har

Läs mer

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:

Läs mer

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen

Läs mer

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm

En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2012 1 2013 Stockholms stad, Trafikkontoret Trafikkontoret Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Box 8311, 104 20 Stockholm Telefon

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Uppsala

Utvärdering av Actibump i Uppsala Trivector Traffic Rapport 2015:45, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Uppsala Effekt på hastighet, väjningsbeteende och buller Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump. Effekter på hastighet,

Läs mer

Utformning av övergångsställen där äldre fotgängare omkommit

Utformning av övergångsställen där äldre fotgängare omkommit Utformning av övergångsställen där äldre fotgängare omkommit Bild 1 Rekommenderad storlek Bredd: 800 pkt Höjd: 800 pkt Titel: Utformning av övergångsställen där äldre fotgängare omkommit Publikation: 2007:124

Läs mer

SHARED SPACE. Samrum. Bergen 20 september 2007

SHARED SPACE. Samrum. Bergen 20 september 2007 1 SHARED SPACE Samrum Bergen 20 september 2007 2 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola) Dessa projekt är finansierade

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Linköping

Utvärdering av Actibump i Linköping Rapport 2016:56, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Linköping Effekt på hastighet och väjningsbeteende Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende.

Läs mer

TRAFIKSÄKRA ÖREBRO! Eva-Li Westerberg, Örebro kommun. Malin Rosén, SWECO

TRAFIKSÄKRA ÖREBRO! Eva-Li Westerberg, Örebro kommun. Malin Rosén, SWECO TRAFIKSÄKRA ÖREBRO! Eva-Li Westerberg, Örebro kommun Malin Rosén, SWECO Bakgrund, Örebro Örebros Trafiksäkerhetsarbete Varför ett TS-program just nu? Hur får man ett uppdrag? Bakgrund, trafiksäkra staden

Läs mer

VTInotat. Effekt av delavstängning av Djulögatan i Katrineholm. Projektnamn: Effekt av delavstängning av Djulögatan i Katrineholm

VTInotat. Effekt av delavstängning av Djulögatan i Katrineholm. Projektnamn: Effekt av delavstängning av Djulögatan i Katrineholm VTInotat Hummer: T 76 Datum: 1989+12-14 Titel: Effekt av delavstängning av Djulögatan i Katrineholm Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 74370-8 Projektnamn: Effekt av delavstängning

Läs mer

TSU92-, svarsprocent och resandelar för perioden

TSU92-, svarsprocent och resandelar för perioden VTI notat 23 2004 VTI notat 23-2004 TSU92-, svarsprocent och resandelar för perioden 1992 2001 Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn TSU92- Uppdragsgivare

Läs mer

Vem får gå, vem får vänta?

Vem får gå, vem får vänta? Vem får gå, vem får vänta? - En observation vid övergångsställen om bilisters benägenhet att lämna företräde påverkas av vem som ska gå över gatan. Linda Hallenberg RAP. 7 juni 2005 Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Utredningsrapport

Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Utredningsrapport Statistik 2009:5 Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn Åren 1989-1996, 1996-2002 samt 2003-2008 Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Undertitel Utredningsrapport Transport och kommunikationer

Läs mer

Motorfordonsförares väjningsbeteende gentemot cyklande

Motorfordonsförares väjningsbeteende gentemot cyklande Bulletin 244 Motorfordonsförares väjningsbeteende gentemot cyklande Jutta Pauna Christer Hydén Åse Svensson 2009 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik och väg Motorfordonsförares

Läs mer

Vägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004

Vägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004 Vägtrafikskador 1999 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer, Vägtrafik A.2 Statistikområde Trafikolyckor A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet

TSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen Avdelningen för väg och järnväg Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten

Läs mer

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket

Läs mer

Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan?

Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? VTI notat 6 2002 VTI notat 6-2002 Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? Författare FoU-enhet Arne Land Göran Nilsson Projektnummer 50290 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Transportsäkerhet

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade

Läs mer

skadade och dödade personer.

skadade och dödade personer. i notat Nr 54-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Förändrad vinterväghållning i Region Sydöst. Effekt på antalet skadade och dödade personer. Författare: Peter Wretling Verksamhetsgren: Drift och underhåll

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017. Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1

Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 Trafikolycksutvecklingen i Stockholm 2010 BILAGA 1 2011-10-17 Rapporten är framtagen av Trafikkontoret. Kontaktperson: Anna-Sofia Welander Telefon 08-508 261 94 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 TRAFIKOLYCKSRAPPORTERING...

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

Hur skapa en säker trafikmiljö för gående?

Hur skapa en säker trafikmiljö för gående? LTH - TRAFIKDAGEN 14 Hur skapa en säker trafikmiljö för gående? Åse Svensson 2014. 05. 05. Singelolyckor 80% av gåendes allvarliga skador 2 Gåendes dödsolyckor (50, 2012) Kaotisk bild systematik? Alkohol-

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman 2014-3668 0480-4503 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003

Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003 VTI notat 46-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003 Hans Thulin Förord Föreliggande undersökning ingår som

Läs mer

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare VTI PM 2015-11-20 Diarienummer: 2014/0571-8.3 Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare En skattning baserad på polisens misstanke Åsa Forsman Susanne Gustafsson Förord Genom Trafikverkets

Läs mer

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge

Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge Trafiksäkerhetsarbetet översikt Trafiknätsanalys 2004 med åtgärdsprogram Mycket av åtgärderna har genomförts Hastighetsplan 2012 Arbete

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA

Läs mer

Trafikolyckor 2011 BILAGA 1. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm. - på väg mot ett Stockholm i världsklass

Trafikolyckor 2011 BILAGA 1. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm. - på väg mot ett Stockholm i världsklass BILAGA 1 En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen i Stockholm Trafikolyckor 2011 - på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafikkontoret 2012 Stockholms stad, Trafikkontoret Trafikkontoret

Läs mer

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL MÅLSTYRDA KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM ROGER JOHANSSON SWECO, SE TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM - FÖR ATTRAKTIVA STADSRUM OCH ETT RIKT STADSLIV 1. Planering i tidigare skeden 2.

Läs mer

Vägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004

Vägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004 Vägtrafikskador 2003 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig

Läs mer

v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat

v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat VZfnotat Nummer: T 14 - Datum: 1987-05-05 Titel: HUR PÅVERKAS KORRIGERINGAR AV OBSERVERAT ANTAL OLYCKOR OM MAN BEAKTAR SKILLNAÄDER I RAPPORTERINGSGRAD/SKAÄDEFÖLJD MELLAN OLIKA REGIONER? Författare: Ulf

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

VTlnotat. Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro

VTlnotat. Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro VTlnotat Nummer: T 54 Datum: 1989-04-05 Titel: Effekt av korsningsåtgärder på çyklisternas trafiksäkerhet - Resultat från tre korsningar i Orebro Författare: Hans Thulin och Alexander Obrenovic Avdelning:

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation Anna-Sofia Welander Trafikplanering 08-508 261 94 anna-sofia.welander@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-03-18 Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad 2009-2013, Del 1 Analys

Läs mer

Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt

Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden en översikt Sjukvårdsrapporterade olyckor ombord på buss inom Stockholms län under perioden 2011 2013 en översikt 1 Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Olycksutveckling Moped

Olycksutveckling Moped Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:

Läs mer

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket

Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket Dödade i trafiken enligt vägtrafikantgrupp 800 700 Totalt 600 500 400 I personbil 300

Läs mer

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd Cykelvett Cykla lagligt och säkert Tips och råd Rätt utrustning Enligt lag måste en cykel ha: Ringklocka Broms I mörker måste cykeln också ha: Vit reflex och strålkastare med vitt eller gult ljus fram

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) 2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att

Läs mer

Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S).

Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S). Lotten Backström Trafikplanering 08-508 262 15 lotten.backstrom@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-05-20 Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från

Läs mer

Förfrågan om beteende vid övergångsställen i Lovisa

Förfrågan om beteende vid övergångsställen i Lovisa Förfrågan om beteende vid övergångsställen i Lovisa 28.6.2018 Bakgrund och svar Enkäten genomfördes på finska och svenska som en del av projektet Trafiksäkerhetsaktör i Lovisa. Enkäten förverkligades som

Läs mer

Projektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994

Projektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994 ' VT1 notat Nr 10-94 Utgivningsår: 1994 Titel: BREDA KÖRFÄLT, -= EFFEKT PA TRAFIKSAKERHET Lägesrapport januari 1994 Författare: Resursgrupp: Ulf Bräde och Jörgen Larsson Trafiksäkerhetsanalys Projektnummer:

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18

Ramböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18 Ramböll Sverige AB --- Österåkers kommun Söralidsvägen Stockholm 2007-04-18 Österåkers kommun Datum 2007-05-04 Uppdragsnummer Utgåva/Status Leverans ver. 3 Stefan Thelander Stefan Thelander Johanna Appelberg

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Uppföljning trafiknätsanalys Hastighetssäkrade gång- och cykelpassager och 30-zoner Uppföljning av hastigheter i 30-zoner mätningen visade 40 km/tim trafikarbete

Läs mer

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS

Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-04-22 126 Motion om ökad trafiksäkerhet vid passage på Sandgatan. KS 2013-430 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Skolskjutsbarns inblandning i. i olyckor VTI notat VTI notat

Skolskjutsbarns inblandning i. i olyckor VTI notat VTI notat VTI notat 41-2003 VTI notat 41 2003 Skolskjutsbarns inblandning i olyckor 1994 2001 Foto: Anna Anund, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 40482 Projektnamn Uppdragsgivare Anna Anund, Jörgen Larsson

Läs mer

Hastigheter i Stockholm

Hastigheter i Stockholm Hastigheter i Stockholm Resultat av hastighetsmätningar 1986-2000 Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Rapport 4 Förord Hastigheten har stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som skadornas

Läs mer