Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011

Transkript

1 Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 I Sverige blir vi mer och mer medvetna om matvanors betydelse. Samtidigt blir djungeln av råd, dieter och hur vi kan förändra vår vikt allt snårigare och frågorna därför fler. Hur möter vi patienternas frågor om mat och vilka råd ska vi ge? I syfte att presentera och diskutera de kostråd vi följer idag - och för att påbörja dialogen om nya tänkbara riktningar - bjöd folkhälsoenheten och läkemedelskommittén in till ett seminarium. Dagen var välbesökt med hälso- och sjukvårdspersonal från såväl länets vårdcentraler som sjukhus. Även förtroendevalda och tjänstemän syntes bland deltagarna. I mötet med varje patient har vi en möjlighet att samtala om hälsa och levnadsvanor. Men just mat är ett svårt ämne att prata om. För att öka vår kunskap och kunna möta patienternas frågor på ett så bra sätt som möjligt bjöd vi in till detta seminarium, berättar folkhälsochef Eva Pettersson Lindberg och Stephan Quittenbaum, ordförande i läkemedelskommittén. Därefter lämnade de över ordet till dagens moderator Sara Holmberg, med dr och distriktsläkare. Om man googlar på mat ger det 523 miljoner träffar. Vi kommer nog inte nå konsensus när dagen är över, utan till och med vara än mer förvirrade men förhoppningsvis på en högre nivå... Sara Holmberg delade med sig av sin kunskap och guidade deltagarna genom seminariet. Eva Pettersson Lindberg och Stephan Quittenbaum inledde dagen.

2 Välfärdens biverkningar livsstilsrelaterade sjukdomar Sara Holmberg, med dr/distriktsläkare, FoU Kronoberg De första kostråden kom under 1950-talet och redan då menade forskare att ett högt fettintag leder till större risk för hjärtinfarkt. Rekommendationen blev en fettsnål diet. Än idag baseras kostråden på tallriksmodellen och nyckelhålsmärkning, som båda innehåller ett lågt fettintag. På 1980-talet kom de första forskningsresultaten av fettsnål kost, men inga resultat stödde teorin att mättat fett i maten leder till högt kolesterol och hjärtsjukdomar. Trots detta är det en etablerad, men fortfarande obevisad, teori. Så minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar om man följer kostråden? Forskningen ger tyvärr inte tillräckligt tydliga svar idag. vad, hur och när vi äter har betydelse Fetman breder ut sig i Sverige. Samtidigt ökar medellivslängden år för år för både män och kvinnor och dödlighet till följd av hjärtsjukdom och stroke minskar. Det är inte bara vad vi äter utan också hur vi äter och när vi äter som är av stor betydelse, menar Sara Holm- berg. Frågeformulär visar matvanor Socialstyrelsen arbetar med att ta fram ett frågeformulär för att kunna identifiera ohälsosamma matvanor. Formuläret består av fyra frågor som värderar intaget av grönsaker, fisk, frukt och sötsaker. Frågorna värderar dock inga mängder. Att äta en bit choklad till kaffet varje dag blir lika onyttigt som att äta ett kilo godis varje dag. Kan det vara rimligt? I Sverige betyder BMI över 30 fetma. I USA räknas det som övervikt. I nästan hälften av USA: s stater har % av befolkningen ett BMI över 30 (siffror från 2005). I pauserna hade åhörarna mycket att diskutera och reflektera över. Det hälsosamma ätandets garnnystan vilken ända ska man dra i och hur får ihop mönstret? Agneta Andersson, universitetslektor, leg dietist, med dr, Uppsala universitet Uttrycket Det enkla är det svåra stämmer ganska väl överens med kosten. Vi pratar mycket om evidensbaserad hälso- och sjukvård, men bästa möjliga evidens bör förenas med tillgängliga resurser, terapeutens kunskap samt patients behov och preferenser när vi pratar om nutritionsbehandling. Vi bör därför fundera över vilka krav på evidens som är rimliga, menar Agneta Andersson. Individuella råd kontra evidens Även om individens upplevelse är viktig menar Agneta Andersson att vi även måste ha viss evidens när vi ger råd. Vi måste lära oss att hantera detta på ett bra sätt och samtidigt vara ödmjuk inför patientens upplevelser, säger Agneta och fortsätter: Enligt en ganska omfattande studie har vi till exempel evidens för att frukt och grönsaker minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Hur går det ihop med den 50-åriga mannen som aldrig ätit frukt och grönsaker och ändå mår bra. Innebär det att vi ställer vetenskapen på kant? Finns det någon enkel sanning? Vad som är nyttigt beror bland annat på population, patientens egna situation (såsom arbetstider, familjeförhållande och motion), hur mycket man äter och hur kosten är paketerad (vilken struktur livsmedlet har). Men detta är svårt att förklara och ofta vill ju patienter få ett konkret svar. Så vi polariserar och förenklar. Vi vill ha en enkel sanning! Frågan är om det går att göra på en allmängiltig nivå? Kanske är det så att vi måste individanpassa?

3 Mat vid diabetes Christian Berne, professor och överläkare, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Diabetespatienter har genom åren fått stå ut med många olika kostråd. Under 1920-talet gällde det att äta så få kolhydrater som möjligt för att ens överleva om man led av Diabetes typ 1. Sedan dess har kolhydratnivån i kostråden ökat och ligger idag på cirka 55 procent av det dagliga födointaget. Jämförelse mellan koster I studier som resulterat i SBU-rapporten Mat vid Diabetes jämfördes skillnader mellan olika koster på diabetespatienter och patienter med nedsatt glukostolerans. Bland annat jämfördes skillnader mellan lågfettkost, lågkolhydratkost samt drycker. Resultaten visade bland annat att lågfettkost och lågkolhydratkost gav samma effekt vid glukoskontroller och resulterade i att många patienter kunde sluta med långtidsbehandling, berättar Christian Berne. SBU-rapporten visar också att personer med diabetes som regelbundet konsumerar alkohol har lägre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och lägre total mortalitet. Rekommendationer vid diabetes står fast Trots diverse olika resultat blev domen för rapporten att inget vetenskapligt stöd har framkommit vare sig för eller emot ändringar av dagens diabeteskostrekommendationer. Socialstyrelsens vägledning Mat vid diabetes kommer hösten En liknande rapport om mat och viktreducerande behandling vid fetma kommer år Ja, vilka kostråd gäller egentligen? Christian Berne pratade om mat vid diabetes Är det rött vin till den feta maten man ska dricka för att leva länge? Fredrik Nyström, professor i internmedicin, Linköpings universitet Vad händer om man äter snabbmat varje dag under fyra veckor? Fredrik Nyström från Linköpings universitet berättade om sin snabbmatsstudie, som hade samma upplägg som den amerikanske dokumentären Supersize me. I korta drag handlar dokumentären om en man som äter mat från McDonalds tre gånger om dagen i en månad. I Fredriks studie deltog 18 försökspersoner, varav sex var tjejer. Alla var relativt smala och vältränade, i åldern år. Varje dag under fyra veckor skulle de äta lunch och middag på McDonalds, Burger King eller Sibylla. Målet var att fördubbla personernas kaloriintag och att viktuppgången skulle vara 5-15 %. De fick inte gå mer än steg om dagen och för att hålla koll på det fick de en stegräknare. Om de cyklade köpte vi istället ett busskort till dem. Från 80 till 92 kg Utifrån målen var resultaten lyckade. Den genomsnittliga viktuppgången var 10 %, men en kille gick från 80 till 92 kg på två veckor. Kaloriintaget ökade i snitt med 70 %. De åt alltså väldigt duktigt, säger Fredrik. Idén om mättat fett Mätningar av försökspersonerna före och efter de fyra veckorna, visade att det farliga LDL kolesterolet ökade lite och det nyttiga HDL kolesterolet påtagligt ökade av snabbmat. Vi såg också att det mättade fettet såg bra ut, vilket däremot kolhydrater inte gjorde. Så varifrån har vi fått idén om att mättat fett inte är bra? Smågodis & jordnötter Fredrik berättade även om andra studier som han eller andra genomfört. I en studie lottades 25 personer till att äta 20 kcal/dag/kg kroppsvikt i form av smågodis eller jordnötter under två veckor. Det var en liten studie, men den visade att de som åt godis gick upp i vikt, inte de som åt jordnötter. Rött vin varje dag Slutligen berättade han också om en randomiserad rödvinsstudie gjord i Linköping på 44 friska frivilliga personer över 25 år. I tre månader skulle män dricka 2 glas vin/dag och kvinnor 1 glas vin/dag. Vi såg ingen viktökning eller kroppsfettökning i vingruppen. För kvinnor blir det kalorier på en månad vilket borde gett en viss viktuppgång. För män handlar det om kalorier. Ingen av deltagarna fick känslig lever eller effekter på leverfetthalten. Så ja, det är bättre att dricka rött vin till den feta maten, avslutar Fredrik.

4 Lågkolhydratkost mycket mer än en modediet Andreas Eenfeldt, specialist i allmänmedicin Karlstad Andreas Eelfeldt, även känd som kostdoktorn. För 24 år sedan slog fetmaepidemin till i världen. Samtidigt drog en kampanj som varnade för fett, fram genom USA. Finns det ett samband? Det ironiska är att när vi äter mindre fett behöver vi äta mer kolhydrater. Kolhydraterna höjer insulinet i kroppen och insulin är kroppens fettlagrande ämne. Därav leder mindre fett till mer fetma, menar Andreas Eenfeldt. Kost efter kropp Patienter med fetma får idag rådet att äta minimalt med fett. Andreas Eenfeldt ställer frågan: Vad gör vi när de inte lyckas gå ner i vikt? Han ger själv svaret: Vi antar att de är hopplösa fall, glupska och lata. Sen skär vi bort deras magsäck, som ju faktiskt är fullt frisk. Borde vi inte anpassa kosten efter kroppen och inte kroppen efter kosten? För få studier Många kolhydratanhängare tycker fortfarande att studierna som gjorts på lågkolhydratdieter är för få och små för att räknas. Andreas menar att anledningen kanske är att de har visat goda resultat. Det finns inga bevis för att lågkolhydratkost, eller ens naturligt mättat fett, är farligt. Modedieter Socialstyrelsens beslut när dr Annika Dahlqvist blev anmäld för att rekommendera lågkolhydratkost till sina patienter, löd: Kolhydratlåg kost kan idag sägas vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet vid viktminskning. Jag ser det som att rädslan för fett, tallriksmodellen och nyckelhålsdieten är en modediet. Vi borde börja ifrågasätta om det inte är dags att skrota den nu, säger Andreas Eenfeldt. Paneldebatt... Så var det äntligen dags för den avslutande paneldebatten, där dagens föreläsare men också landstingets diabetessamordnare Karin Johansson, dietist Susann Ask och överläkare Kjell-Åke Jönsson deltog. Innan ordet blev fritt fick Karin, Susann och Kjell-Åke lyfta fram sina respektive ståndpunkter om dagens ämne. Susann lyfte fram individen och menade att det är viktigt att se till personen framför oss när vi ger kostråd. En del kan inte laga mat, vår ekonomi är ofta begränsad, en del har bara sig själv att tänka på och andra har en familj att ta hänsyn till. Kanske kan man inte alltid välja själv när man ska äta man jobbar skift, har mycket representantluncher eller jobbar som lastbilschaufför. Vad ger vi för råd till dem? Har vi tillräcklig kunskap för att vägleda våra patienter, undrar Susann. Råden är föränderliga Karin menar att det är viktigt att vi är ödmjuka inför de kostråd vi ger. Det är ju föränderligt över tid, därför är det viktigt att vi informerar om olika livsmedel. Att vi hjälper patienter att hitta lösningar så att det fungerar i deras vardag. Det är också viktigt med livskvalitet och att patienterna kan äta det de vill, tycker om och mår bra av. Matpyramid i egen design Kjell-Åke har gjort en egen variant av matpyramiden. I fem år har jag tagit fram den här bilden och gått igenom den med varje patient som kommer till mig och frågar vad de ska ha för kost. Den har fungerat bra.

5 metoder före råd Åhörarna hade flera frågor, liksom debattörerna själva. En fråga handlade om Socialstyrelsens kommande riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna är mer metoder hur vi närmar oss patienterna, inte om vilka råd vi ska ge. Här får vi nog se varje patient individuellt. Det innebär att både sjuksköterskor och dietister måste öka sin kunskap i ämnet, menar Christian Berne. Är det inte väldigt märkligt att vi går ut med metoder före själva råden? Vi vet hur vi ska informera men inte vad vi ska informera om, tycker Fredrik Nyström. När det gäller diabetes kommer råden under hösten, förtydligar Christian. Men inte när det gäller hjärt-kärlsjukdom, där har vi inga vetenskapliga råd att ge. Detsamma när det gäller FaR, vi har inga bevis för att det minskar sjuklighet, kontrar Fredrik. Uttalandet om FaR ville Agneta Andersson svara på: Det beror på hur hård man är med evidensen. Jag tror att det är bra med fysisk aktivitet. Men fysisk aktivitet kan ju vara vad som helst, det är inte bara promenader för det tror jag också är bra, menar Fredrik. Rörelseglädje Nästa fråga kom från publiken: Det pratas mycket om risken att skada sig när man rör sig. I skolan finns det något som heter rörelseglädje. Att röra på sig och äta hälsosamt är jätteviktigt för barnen i skolan. Skulle jag kunna få ett kortfattat svar på vad vi ska följa i skolan? Ni vinner mycket på att undvika socker och stärkelse, menar Andreas Eenfeldt. Jag tror att man ska undvika uttrycket äta sig mätt. Då blir vi lite småtjocka allihopa och en del till och med feta. Barnen kanske ska få vara lite hungriga ibland, menar Fredrik. Att äta långsamt och medvetet är nog klokt. Då hinner man känna efter att man är mätt eller inte hungrig, hörs från publiken. Mindre läskflaskor och godispåsar Sista frågan ställdes från publiken till Andreas: Vi åt ju mycket socker och stärkelse redan innan Hur förklarar du att vi inte var feta då? Man förbrände det man åt på ett annat sätt då, vi rörde oss mer i vardagen. Dessutom var det inte lika stora mängder, läskflaskorna var mindre och godispåsarna rymde inte flera kilo. Karin Johansson är diabetessamordnare i Landstinget Kronoberg. Vi måste anpassa energiintaget till dagens verlighet, vi kommer inte tillbaka till tiden då alla barn sprang ute hela dagarna och delade på en 33 cl läsk, menar Christian. Hälften av de medelånders svenskarna är överviktiga, av dem är flest män. Idag är det vanligare att vara överviktig än normalviktig. Så vad är normalt? Fredrik Nyström och Christian Berne såg ut att trivas i paneldebatten även när åsikterna gick isär. Avslutande ord Dagens sista ord fick arrangörerna Stephan Quittenbaum och Eva Pettersson Lindberg: Det är en utmaning vi har framför oss. Vi måste se till den enskilda patienten och omsätta den kunskap vi har så klokt som möjligt. Arbetet kommer också att fortsätta i landstingets medicinska kommitté och dess undergrupper.