Grund-/särskola. Årsunda kyrkskolan årskurs 1-6:s kvalitetsredovisning Kunskapsförvaltningen. Skoltid:

Transkript

1 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(15) Carl Carlsson Årsunda kyrkskolan årskurs 1-6:s kvalitetsredovisning Organisation Årsunda skola leds av rektor Carl Carlsson. Till sitt stöd finns en ledningsgrupp bestående av två lärare och en fritidspedagog. Skolan har 15 maj elever var av 80 flickor och 67 pojkar fördelade på sju klasser från förskoleklass till åk 6. Antalet elever i klasserna varierar från 16 till 26. Vi har få elever som kommer från andra länder. En elev har läst svenska som andraspråk och en elev har haft undervisning i modersmål. Skoltid: förskoleklassen åk 1-3 åk 4-6 kl.8-12 kl.8-13 kl.8-14 Skolan har under läsåret bestått av tre arbetslag, lärare till åk 1-3, åk 4-6 och ett arbetslag med fritidspedagoger och förskollärare. Varje arbetslag har en arbetslagsledare som tillsammans med rektor bildar skolans ledningsgrupp. Fritidsbarnen är indelade i lilla och stora fritids. Fritidsverksamheten pågår mellan kl och Samarbete sker med förskolan som öppnar De barn som börjar före kl går in på avdelningen Törnrosdalen på morgonen. Efter samlar man alla de barn som är kvar gemensamt på lilla fritids. De dagar det finns barn som behöver omsorg efter stannar en personal kvar. Vi har haft 80 barn inskrivna på fritids under läsåret. Personella förutsättningar På skolan arbetar 18 personer 5 män och 14 kvinnor med olika tjänstgöringsgrader. På 131 elever i åk 1-6 har vi 9,25 lärartjänster under vårterminen. Det ger ett nyckeltal på 7,1 tjänster per 100 elever. Vi har en speciallärare på 0,50 tjänst samt en specialpedagog på 0,30 tjänst. Vi har en mycket stor andel lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Vi har 1,8 tjänst i förskoleklassen och tre tjänster på fritidshemmet. Personalen som arbetar med förskoleklassen arbetar även på fritidshemmen och fritidshemspersonalen arbetar även som resurs i skolan. Administrationen omfattar 0,20 tjänst. Vi har också en resurs på 0,50 tjänst. Rektors tjänst omfattar 0,5 tjänst. Ett elevhälsoteam är kopplat till skolan bestående av specialpedagog, skolsköterska, skolkurator, speciallärare och rektor. Materiella förutsättningar Vår skola är vackert belägen med närheten till naturen och sjön, vilket vi utnyttjar för kunskapsinhämtning, rörelse och rekreation. Eleverna har stora ytor att röra sig på utomhus både på skolgården och i angränsande skogsområden. Det har gjort att de rör mycket på sig och är duktiga på att leka tillsammans. Kunskapsförvaltningen

2 Datum Sidan 2(15) Byggnaderna är från 1968 och klassrummen och gymnastiksalen skulle behöva rustas. Men vi har fått nya fina möbler i alla klassrum vilket har skapat ökad trivsel och en bättre arbetsmiljö. Vi har ett fint bibliotek skapat av pedagoger och elever tillsammans. Vi köper in nya böcker varje läsår för att hålla det levande och attraktivt för eleverna. En fritidspedagog tillsammans med de sex eleverna i biblioteksgruppen har ansvaret för biblioteket. Eleverna har ständig tillgång till biblioteket och det används dagligen. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Vår plan för det systematiska kvalitetsarbetet ligger som grund för vårt kvalitetsarbete. När det gäller normer och värden har vi lagt stor vikt vid att försöka skapa en trivsam skola, där eleverna kan känna sig trygga och finna arbetsro, och därmed få goda förutsättningar för att kunna nå de nationella kunskapsmålen. Vi arbetar utifrån våra värdegrundsord: respekt, ansvar, trygghet, gemenskap och arbetsglädje samt nolltolerans mot kränkningar. Kring de orden har vi byggt vår värdegrund samt tagit fram en gemensam konsekvenstrappa som gäller både i skolan och på fritidshemmet. Vårt likabehandlingsarbete finns väl beskrivet i vår Likabehandlingsplan. För att kunna följa elevernas kunskapsutveckling används diagnostiska prov, nationella prov, Skolverkets bedömningsmaterial och andra utvärderingar, skriftliga och muntliga, som den enskilde pedagogen gör. Vi använder oss också av andra utvärderingar och kartläggningar t.ex. kommunenkäten i åk 3 och åk 5 för att mäta övriga prioriterade mål i läroplanen. Under hösten genomfördes en skolinspektion. De träffade elever, personal och skolans rektor. Under året har tre dagar ägnats åt arbetet med kvalitetsarbete och analyser. Den första i januari, den andra i maj och sista dagen i juni. Rektor har under våren gått en intern utbildning kring analysarbete. 3. Normer och värden Mål Alla barn på Årsunda skola och fritids ska känna sig trygga och respekterade. Alla barn ska känna att de blir väl behandlade av alla vuxna på skolan och på fritids. Alla barn ska känna att de blir väl behandlade av sina skolkamrater. Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer. Mått Att öka resultaten i åk 3 och 5 i kommunenkäten på frågan om: trygghet vuxnas bemötande klasskamraters bemötande flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna på skolan Resultat 2

3 Datum Sidan 3(15) Resultatet från kommunenkäten i åk 3 och för åk 5 (* Skolinspektionens enkät inför inspektionen ) Jag känner mig trygg i skolan ,28 (3,52) 3,58 (3,52) ,19 (3,53) 3,67 (3,39) ,80 (3,70) 3,2 (3,40) ,5 (3,5) 7,6 (8,2) * ,8 (3,5) 3,6 (3,5) Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna i skolan ,12 (3,48) 3,26 (3,50) ,29 (3,62) 3,7 (3,36) ,80 (3,70) 3,10 (3,30) ,5 (3,6) 10 (8,8) * ,7 (3,5) 3,6 (3,5) Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater ,44 (3,42) 3,58 (3,45) ,10 (3,43) 3,42 (3,36) ,40 (3,50) 3,20 (3,40) ,2 (3,5) 8,5 (8,5) * ,9 (3,4) 3,5 (3,4) Jag tycker att pojkar och flickor behandlas likvärdigt av alla vuxna i skolan ,33 (3,23) 2,42 (3,10) ,95 (3,45) 3,83 (3,03) ,60 (3,40) 2,70 (2,90) ,5 (35) 7 (7) * ,5 (3,6) 2,9 (3,5) Resultat från skolans egna enkäter. Fråga Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Jag känner mig trygg i skolan. 3,7 2,9 3,1 3,1 3,7 3,4 Jag trivs i skolan. 3,7 2,9 3,2 2,9 3,6 3,1 Jag har arbetsro i skolan 3,2 2,4 2,9 2,7 3,6 2,7 Jag tycker att flickor och pojkar behandlas likvärdigt av alla vuxna. Jag känner mig väl behandlad av alla vuxna. Jag känner mig väl behandlad av mina klasskamrater. De vuxna på skolan agerar alltid när någon behandlas illa. 3,6 3,6 3,0 2,7 3,0 2,5 3,8 3,5 3,3 3,1 3,5 3,0 3,4 3,1 3,4 2,9 3,5 3,0 3,9 3,1 3,0 2,9 3,2 2,3 3

4 Datum Sidan 4(15) Bedömning: Målet uppfyllt i mycket hög grad Analys Trygghet Målet är uppfyllt i mycket hög grad när det gäller trygghet på skolan. Årskurs 2 avvek från det under Det fanns flera elever i klassen som upplevt otrygghet i och utanför klassrummet. Åtgärder som två pedagoger i klassrummet, förbättrat samarbete med föräldrar, mer fokusarbete kring trygghet så som ex. samarbetsövningar, samtal kring skyldigheter och rättigheter, sattes in under HT 14 och vi ser nu ett förbättrat resultat. På de 7 frågorna i vår egen enkät ligger eleverna i åk 5 högre än på deras resultat i åk 3. Jämfört med Sandviken i den kommungemensamma enkäten ligger Årsunda åk 5 högre på 13 av 24 frågor i enkäten och har ökat på i stort sett samtliga frågor när vi jämför med deras tidigare genomförda enkäter. Två frågor behöver förbättras och det är om vuxna på skolan agerar och om flickor och pojkar behandlas likvärdigt. De ligger dock inte på några alarmerande nivåer. I fråga om likvärdighet arbetar vi i klassrummet med att ställa frågorna på olika sätt så att det blir mer fokus på varannan kille och tjej. Både kommunens enkäter (skola och fritids) och våra egna enkäter visar att Årsunda skola är en mycket trygg skola. Föräldrar och elever tar snabbt kontakt med vuxna på skolan när något händer. Vi behöver lära eleverna hur de ska hantera när/om de blir utsatta för nätmobbning. Alla klasser har inte arbetat med nätvett. Inför hösten är det väldigt viktigt att vi arbetar mer aktivet med det. Förslag på att vår mjukvaruansvarige ansvarar för det. Lärarna agerar när något händer. I samtal med eleverna har det återigen framkommit att vi vuxna behöver röra oss mer över hela skolområdet och att vi behöver komma omedelbart när saker sker. Det är alltid minst två vuxna rastvärdar ute när alla elever har rast. Vi behöver prata med eleverna om vad som är rimligt och vad vi tycker att de ska klara av att sköta själva. Vi har som policy att reda ut problemen vidare, om det behövs, men det kan vara senare under dagen och med respektive klasslärare istället för direkt med rastvärden. Vi har under höstterminen arbetat med organiserade lekar och aktiviteter under rasterna och sett mycket goda resultat av detta. Det har t.ex. handlat om olika lekar, turneringar som eleverna varit delaktiga, tillsammans med trygghetsambassadörerna, för att anordna. Vi vill utveckla detta mera. Väl behandlad av klasskamrater I åk 3 så visade resultaten under åk 2 att eleverna upplevde sig mer otrygga, mindre väl bemötta av både elever och vuxna. Detta har vi arbeta med under läsår och resultaten är nu mycket bättre. Klasslärarna upplever även att det är bättre stämning i klassen. I åk 5 har man förbättrat resultatet från åk 3. Har under perioder haft behov av att arbeta med tjej- och killgrupper och det har gett bra resultat. I åk 6 har de haft fortsatt arbete med kill- och tjejsamtal för att förbättra sammanhållningen och gemenskapen Väl behandlad av alla vuxna 4

5 Datum Sidan 5(15) I kommunens enkät ligger vi något under snittet i kommunen. Vi ser en skillnad mellan åk 1-3, 5 och åk 4, 6. Kravbilden är större på de äldre eleverna. Vi behöver diskutera vad eleverna lägger i betydelsen av väl behandlad av alla. Vi vill att alla ska nå så långt som möjligt och då krävs att vi vuxna ställer höga förväntningar vilket kan uppfattas av vissa elever att det ställs för höga krav och att man då inte upplever sig som väl behandlad. Vi ser att kravbilden ökar drastiskt mellan åk 3 och 4 och tror att även eleverna upplever det. I åk 6 ser vi att betygsstressen påverkar många elever negativt. Flickor och pojkar behandlas likvärdigt Pojkarna upplever fortfarande att de får fler tillsägelser än flickorna. Flickorna ser att pojkarna får mer tid av pedagogerna i vissa grupper. Vi vuxna anser att vi säger till i de situationer där det krävs oavsett vilket kön det gäller. Vi fortsätter att samtala med grupperna om vad vi vuxna kan göra för att ändra på detta resultat. Eftersom vi arbetat med det här under flera läsår så undrar vi om inte även det ökat medvetenheten hos eleverna och gjort dem mer uppmärksamma i varje enskild situation. 4. Kunskaper och 9. Betyg och bedömning Mål Att öka måluppfyllelsen i svenska för att ha nödvändiga redskap i alla ämnen. Att öka måluppfyllelsen i matematik. Att behålla hög måluppfyllelse i engelska. Öka IT-kompetensen hos elever och pedagoger. Mått Att öka måluppfyllelsen på de nationella proven i svenska i åk 3. Att öka måluppfyllelsen i matematik på de nationella proven i åk 3, 6. Att öka måluppfyllelsen på de nationella proven i engelska i åk 6. Att vi följer vår IT-strategi. Resultat på nationella prov Åk 3 svenska, antal elever som klarat delproven Delprov A B C D E F G H elever elever elever Åk 3 matematik, antal elever som klarat delproven Delprov A B C D E F G elever elever elever Åk 6 svenska provbetyg på de NP, antal elever på respektive betygsnivå Betyg F E D C B A Antal Antal Antal

6 Datum Sidan 6(15) 2015 Åk 6 Engelska provbetyg, antal elever på respektive betygsnivå Betyg F E D C B A Antal Antal Antal En elev har ej deltagit på samtliga provdelar vilket gjort att hen inte fått ett provbetyg. Åk 6 Matematik provbetyg, antal elever på respektive betygsnivå Betyg F E D C B A Antal Antal Antal Åk 6 SO provbetyg, antal elever på respektive betygsnivå Betyg F E D C B A Antal Re 2013 Antal 21 Hi Åk 6 NO provbetyg, antal elever på respektive betygsnivå Betyg F E D C B A Antal Ke 2013 Antal 21 Fy Betyg i åk 6, antal elever på respektive betygsnivå Ämne År Elevtal F E D C B A Meritvärde Bd , , ,4 En , , ,6 Hkk , , ,9 Idh , , ,7 Ma , , ,3 Mu , , ,7 6

7 Datum Sidan 7(15) Bi , , ,9 Fy , , ,9 Ke , , ,0 Ge , , ,9 Hi , , ,8 Re , , ,2 Sh , , ,5 Sl , , ,7 Sv/ Sv , , ,7 Te , , ,6 Resultat i åk 6 Betygen i åk 6 Många av betygen har förbättrats jämfört med tidigare åk 6. När vi ser på höstterminens betyg och vårterminens betyg så har de ökat avsevärt. Betygskraven har tydliggjorts för både föräldrar och elever. Eleverna är väl medvetna om vad som förväntas av dem och många har stärkts och fokuserat på att nå de nivåer de velat. Tyvärr blir de höga kraven också tunga för flera elever vilket gjort att de inte vågar tro på den egna förmågan. De ämnen där eleverna träffar läraren ungefär en gång per vecka ser vi är svårare att bedöma än de ämnen där läraren tillbringar mer tid med eleverna. Vi ser också att vår sambedömning gett resultat för att vi ämnesövergripande kan se hur eleverna uppnår betygskraven. De ämnen som ej deltagit i sambedömningen är Mu, Sl, Hkk, Id vilket vi skulle kunna tänka har påverkat deras lite lägre betygssättning. När vi analyserar resultaten i Ma så ser vi att vi inte haft någon extra resurs på ämnet och ingen extra speciallärartid har heller prioriterats på ämnet. Den speciallärartid som lagts i klassen har lagts på en specifik elev som tyvärr ändå inte nått de uppsatta målen. Nationella proven åk 3 Vi har haft möjlighet att anpassa undervisningen i mindre grupper anpassad utefter nivå i både svenska och matematik eftersom två pedagoger har varit knutna till gruppen. I matematiken har pedagogerna satsat på grundbegrepp och 7

8 Datum Sidan 8(15) matematiska strategier. I svenskan har pedagogerna satsat i första hand på läsförståelse vilket också gett effekter på matematiken. Nationella proven åk 6 Nationella proven tycker vi ger en tydlig bild av elevernas kunskaper och det ger oss ett stöd i vår bedömning och något att kolla av vår egen bedömning i ämnena emot. Vi uppskattar att vi ej deltagit i Nationella Proven i No och So. Den tid som vi kompenseras för vårt arbete med Nationella Proven motsvara inte den faktiska arbetstiden vi lägger ner. Att genomföra proven får stora konsekvenser för hela skolan eftersom vi vid varje delprov varit tre vuxna för att tillgodose varje elevs behov. Vi upplever att det är nödvändigt och gett goda resultat att vi faktiskt avsatt tre pedagogers tid till detta. Utifrån vårt mål att öka måluppfyllelsen i matematik vid de Nationella Proven ser vi att det i år är fler elever som är godkända. F-nivå (röd) har vi i år ett bättre resultat jämfört med Även E-nivå (gul) och D-C nivå (grön) har vi förbättrat våra resultat. Den enda nivå som inte ökat är B-A-nivå (blå) som ligger strax under tidigare resultat. Resultatet från kommunenkäten i åk 3 och åk 5. (* Skolinspektionens enkät inför inspektionen ** Ingen enkätfråga genomfördes) Jag (eleverna) vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena ,28 (3,53) 3,11 (3,53) ,19 (3,45) 3,17 (3,28) ,40 (3,50) 3,20 (3,20) ,1 (3,4) 8,6 (8,4)* ,0 (3,4) 3,5 (3,2) Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen ,28 (3,69) 3,63 (3,70) ,81 (3,78) 3,75 (3,55) ,70 (3,80) 3,40 (3,60) ,7 (3,7) ** ,6 (3,8) 3,3 (3,6) Bedömning: Målet uppfyllt i ganska hög grad Analys Vi har under läsåret lagt mer tid på att tydliggöra målen för de olika arbetsområdena de sitter uppsatt på väggen och de har dem i sina arbetsböcker. Vi återkommer ofta till målen under arbetets gång. Därför har eleverna bra inblick i målen för deras arbete. Däremot tror vi att en del av eleverna inte känner att lärarna förväntar sig att de ska nå målen på grund av att de i de skriftliga omdömena står att det finns risk för att eleven inte ska nå målen. Genom att vi blir tydligare med att visa målen så är det fler elever som nu har insikt om sina egna svårigheter vilket vi tror ger resultatet på frågan: Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 8

9 Datum Sidan 9(15) Sammanfattande analys av skolans resultat En bidragande orsak till att vi haft svårt att nå målen är att vi under läsåret haft mycket svårt att få vikarier och genom vår sammanställning ser vi att vi inte haft fullständig personalstyrka vid 100 dagar. Det innebär att våra extraresurser flyttas till andra klasser för att täcka upp för frånvarande lärare. Det drabbar alltså i första hand elever med särskilda behov. Ofta får även lärarna ge upp sin planeringstid för att täcka upp för andra vilket innebär att de måste förlänga sin arbetstid för att hinna med. Personalens stress och arbetsbelastning ökar vilket påverkar arbetsklimatet för personal och elever. Eftersom vi även är en liten personalstyrka drabbas vi hårt av varje frånvarotillfälle. Personalen kommer under nästa läsår att fylla i tillbudsblanketter vid alla tillfällen. Språkutvecklingsplanen Vårt mål att introducera En läsande klass i alla årskurser har ej blivit genomfört, men vi ser däremot att vi arbetar mer riktat med språk i alla ämnen. Vi arbetar med läsestrategier, strukturerna i olika typer av texter och begreppsfokus i alla ämnen. IT Strategi Vi har inte reviderat handlingsplanen sedan läsåret 2013/14 delvis på grund av att vi har köpt in tjänst mjukvaruansvarig. Det är viktigt att ansvarige leder arbetet med revideringen. Förskoleklassen har inte arbetat med datorer under året. Årskurs 1 har till största del arbetat med de mål som är uppsatta för årskursen. Focus har legat på ASL. Årskurs 2 och 3 har till stor del arbetat med målen för årskurserna. Åk 1 Mellan höstterminen och vårterminen har det skett ett pedagogskifte. Under höstterminen var det tre pedagoger som bedömde måluppfyllelsen och under vårterminen har det varit en pedagog som bedömde. Upplägget av undervisningen har förändrats under läsåret och gruppen har fått ett annat lugn. Svenskundervisningen drivs av en och samma pedagog och från sportlovet har klassen haft samling på ca 15 minuter som även ger övning i samtal i helklass. Måluppfyllelsen i alla ämnen har ökat på gruppnivå. Gruppen är stor och sedan sportlovet har vi alltid varit en pedagog och en resurs i gruppen som gett oss möjlighet att dela gruppen. Åk 2 Under vårterminen har det skett ett pedagogskifte. Under höstterminen introducerades klassen i En läsande klass för att lyfta hela klassen och därefter gjordes en pedagogisk insats i svenska med speciallärare. Alla elever kollades av mot nivåerna i God läsutveckling. Utifrån det sattes en extra insats in för 4 elever för att öka deras läsflyt och läsförståelse under vårterminen ett 60 minuters pass i veckan. En liten grupp i matte har fått specialstöd två till tre gånger i veckan. Åk 3 Mellan höstterminen och vårterminen har det skett ytterligare ett pedagogskifte i gruppen. Detta har påverkat gruppens trygghet och måluppfyllelse negativt. Flertalet elever som är gulmarkerade är på väg mot grönt. Det kopplades två pedagoger till gruppen inför höstterminen, under vårterminen kopplades en av pedagogerna till en annan grupp en dag i veckan därefter har det varit två pedagoger i gruppen samtidigt 30% av tiden. Åk 4 9

10 Datum Sidan 10(15) Måluppfyllelsen i åk 4 har förbättrats i gruppen. En stor anledning är den extra resurs som sattes in under vt och som har arbetat mycket med en elev som tidigare haft negativ inverkan på inlärningssituationen. Det råder numera ett avsevärt mycket bättre klassrumsklimat vilket främjar inlärningen för hela gruppen. Ett fortsatt behov av extra resurs finns. Föräldrar har varit aktiva med att lösa konflikter mellan några elever, vilket även har gett ett positivt resultat i skolan, inte bara för de inblandade eleverna utan även hela gruppen. Det är en grupp som är i stort behov av extra resurser, då sex elever inte når målen i dagsläget, och några fler precis klara godkänt i flera ämnen. Tre av eleverna har dyslexi, och ytterligare en visar tydliga tendenser och kommer att utredas under ht-15. En elev har fått en ADHD-diagnos under våren, och fler utredningar är på gång. En av eleverna har medicinerats för koncentrationsproblematik sedan åk 3. Denna grupp behöver en tydlig struktur för varje dag/lektion. Åk 5 Måluppfyllelsen har förbättrats under läsåret. Det är nu flera elever som når blå nivå och antalet rödmarkeringar har minskat. Flera elever har gjort framsteg när det gäller matematik något som till stor del beror på att klassen har haft en extra resurs så det har varit möjligt att ge eleverna det stöd de behöver. Vi har också fortsatt med arbetssättet vi använde vid matematiklyftet, att lösa problem först enskilt, sedan i grupp och till sist föra en diskussion tillsammans om olika sätt att lösa uppgiften. I engelska har klassen delvis arbetat gruppvis på olika nivåer och några elever har även fått stöd av specialpedagog vilket har gett goda resultat och ökat intresset för ämnet. Det är en relativt stor klass på 24 elever med en mycket stor spridning kunskapsmässigt och socialt. Flera elever har diagnoser av olika slag och ytterligare några utreds för tillfället. Åk 6 se resultat för Betyg och NP 5. Ansvar och inflytande Mål Alla elever ska känna att de har möjlighet att vara med och påverka sin arbetsdag i skolan inom givna ramar. Alla elever ges möjlighet att påverka och bli delaktig i sin IUP. Mått Att förbättra resultaten i kommunenkäten om: man har möjlighet att påverka hur man ska arbeta i skolan man upplever att pedagogerna tar hänsyn till elevernas åsikter Resultat Resultatet från kommunenkäten i åk 3 och åk 5. (* Skolinspektionens enkät inför inspektionen ** Ingen enkätfråga genomfördes) Jag har möjlighet att påverka hur vi ska arbeta i skolan ,56 (2,86) 2,89 (2,91) 10

11 Datum Sidan 11(15) ,70 (2,98) 2,83 (2,82) ,90 (3,10) 2,80 (2,80) ,9 (3,1) 6,7 (6,5) * ,8 (3,3) 3,5 (3,0) Jag kan påverka via klassrådet ,17 (3,32) 3,26 (3,30) ,95 (3,30) 3,00 (3,10) ,30(3,40) 2,90 (3,10) ,4 (3,4) ** ,6 (3,3) 3,6 (3,2) Jag kan påverka via elevrådet ,17 (3,19) 3,21 (3,18) ,05 (3,20) 2,75 (3,02) ,50 (3,20) 3,00 (3,00) ,9 (3,3) ** ,3 (3,2) 3,7 (3,2) Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter ,06 (3,48) 3,11 (3,34) ,10 (3,39) 3,83 (3,13) ,50 (3,60) 3,10 (3,20) ,3 (3,6) ** ,7 (3,6) 3,8 (3,4) Bedömning: Målet uppfyllt till viss del Analys Möjlighet att påverka hur vi ska arbeta i skolan: Vi har förbättrat våra resultat när det gäller elevernas medvetenhet om att de är med och påverkar hur vi arbetar i skolan. Vi måste fortsätta att arbeta med att göra eleverna medvetna om att de är med och bestämmer arbetsformerna i skolan. Vi behöver bli bättre på att tala om för eleverna vilka förändringar de faktiskt har varit med och genomfört. Vi har arbetat på olika sätt med att tydliggöra NÄR de påverkar. Vi har även infört en stående punkt vid klassråd/elevråd där eleverna är med och ger exempel på hur de varit med och påverkat sin skoldag. Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter: Vi tar hänsyn till elevernas åsikter i den mån det är genomförbart. Men vissa elever har svårt att rätta sig efter demokratiska beslut och tycker inte att vi lyssnar när de inte får sin vilja igenom. Vi måste bli bättre på att förklara orsaker till olika beslut. Att ha förståelse för andras behov och att kunna underordna sig en grupp är något som vi ständigt måste arbeta med i skolan. Vi lyssnar alltid till eleverna, men det innebär inte att man alltid får som man vill. Vi arbetar med att aktivt visa NÄR de är med och bestämmer för att förtydliga detta. 11

12 Datum Sidan 12(15) Rubrikerna/frågorna måste vara likadana som i enkäten. Stor skillnad på Alla lärare/alla tillfällen och bara lärare/tillfällen. Påverkar eleverna jättemycket när det står alla. Elevernas delaktighet i IUP-arbetet: Vi har utarbetat gemensamma frågeformulär, anpassade utifrån elevernas ålder, som eleverna arbetar med inför IUP-samtalet för att själva vara förberedda för att kunna vara mer delaktiga under samtalet. Ju högre upp i åldrarna man kommer desto mer ansvar tar eleven för genomförandet av det egna IUPsamtalet. Inför samtalet har eleverna i åk 3-6 möjlighet att ge egna förslag på nya IUP-mål, som de sedan diskuterar och utformar mål utifrån med sin lärare. 6. Skola och hem På Årsunda skola strävar vi efter att ha en nära kontakt med hemmet. Det innebär att vi alltid kontaktar föräldrarna om vi befarar att en elev farit illa eller eleven själv betett sig illa. Vi uppmanar också alltid föräldrarna att besöka, ringa eller skicka e-post till skolan om de är oroade eller undrar över något, och det gör de. Olika verksamheter inom skolan skriver veckobrev som föräldrarna kan prenumerera på via sin e-post. Vi har föräldramöte på hösten och utvecklingssamtal en gång per termin. På fritids har vi föräldrafika en gång per termin. Skolan har ett samråd som består av klassföräldrar från varje klass samt rektor. De träffas två gånger per termin. Skolans IUP är numera digital vilket innebär att föräldrarna kan gå in och följa sina barns kunskapsutveckling när som helst. 7. Övergång och samverkan Gemensamma rutiner för hela kommunen har tagits fram. Rutiner från förskolan - förskoleklass: Träff mellan förskolans och f-klassens personal samt rektor för samtal kring de blivande 6-åringarna med särskilda behov i april. Föräldramöte för blivande 6-åringar i maj. Inskolning sker i maj-juni där lunch ingår en dag. Överlämnandekonferens mellan förskolan och förskoleklass i maj. De flesta barnen kommer från förskolan i Årsunda och några få kommer från Bergatrollen i Berga. Sedan Årsunda förskolas 4-5-åringar kom in i skolans lokaler så har avståndet blivit mindre mellan skolan och förskolan. Övergången mellan förskolan och f-klassen blir smidig eftersom de håller till i samma hus. Dessutom leker de barnen gemensamt på lilla skolgården. Det är barnen från Bergatrollen som inte haft närheten till skolan som kan behöva lite extra stöd under inskolningen. Från förskoleklass till åk 1. De blivande ettorna besöker sin blivande lärare i klassrummet under maj-juni. Överlämnandekonferens förskola - skola i juni eller augusti. Gemensamma idrottslektioner mellan F-klass åk 1, vi har haft storsjung på skolan vid några tillfällen. Att det inte har varit mer under året är brist från början med planeringstid för förskollärare och lärarna för de yngre åldrarna. Detta måste planeras bättre för att skap förutsättningar. 12

13 Datum Sidan 13(15) Från åk 6 åk 7 Speciallärarna från Söderskolan träffar klassläraren i åk 6 samt specialläraren från Årsunda för att få en bild av kommande elevers behov av särskilt stöd. Föräldramöte för blivande 7:or under vårterminen på de nya skolorna inom Sandvikens kommun. Åk 7 skolorna ansvarar för det. 8. Skolan och omvärlden Årsunda är en liten by 1,5 mil utanför Sandviken. Det är därför viktigt för oss att ha kontakter både med det närliggande samhället och med omvärlden. En del kontakter är inplanerade i årshjulet/ kalendern andra kan ske spontant när behov uppstår. Det vi skulle behöva utveckla är våra internationella kontakter. 10. Medarbetare Mål Att all personal på Årsunda skola ska känna att de har stöd från sin rektor. Att all personal på Årsunda skola upplever att de har en bra arbetsmiljö med rimlig arbetsbelastning. Mått Att öka andelen medarbetare i medarbetarenkäten som upplever att de har: Stöd från sin rektor En rimlig arbetsbelastning Resultat (4= Instämmer helt, 3, 2 1= Instämmer inte alls) % Stöd från rektor Min närmaste chef är tillgänglig för mig i den utsträckning jag behöver. Min närmaste chef är drivande när det gäller att uppnå våra uppsatta mål. Min närmaste chef är bra på att informera om viktiga händelser och beslut. Min närmaste chef involverar medarbetarna i beslut som berör arbetsplatsen. Arbetsbelastning Jag har en rimlig arbetsbelastning Inflytande Jag kan påverka min arbetssituation Bedömning (Stöd) Målet uppfyllt i ganska hög grad Bedömning (Arbetsbelastning och inflytande) Målet uppfyllt till viss del Analys Arbetsbelastning: har mycket att göra med vikarieproblemen vi tidigare nämnt men även nationella prov, dokumentation, omdömen och annat påverkar. NP i En, Ma (åk 6) och Ma, Sv (åk 3) får vi ta ut EN rättningsdag för, vilket inte 13

14 Datum Sidan 14(15) räcker till för att hinna igenom proven. Vi förlorar även möjlighet till pedagogiska samtal, planering av t.ex. gemensamma temaarbeten. Vi uppskattar att NP i NO och SO togs bort för åk 6. Inflytande: Under vårterminen har vi inte haft någon ledningsgrupp vilket i sin tur gör att vi inte kunnat lyfta frågor från/till arbetslagen. Inför tjänstefördelningen på skolan hade det varit önskvärt med fler diskussioner både i arbetslagen och enskilt. Metoden med handuppräckning för de ämnen man kunde tänka sig att undervisa i upplevdes inte som ett positivt eller professionellt inslag. 11. Hållbar Samhällsutveckling Mål Att alla elever har fått kunskap och stöd för en hälsosam livsstil. Att alla elever har fått kunskap och stöd för att kunna bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mått Att uppnå minst 90 % på frågan i kommunenkäten om: Jag deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan. Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska motionera för att må bra. Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska äta för att må bra. Jag har i skolan fått kunskap om varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön. Resultat Resultaten från kommunenkäten i åk 3 och 5. Jag deltar i någon form av fysisk aktivitet varje dag i skolan (%) (91) 90 (90) (94) 92 (87) (92) 100 (89) (92) (97) 100 (91) Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska motionera för att må bra (82) 90 (93) (89) 83 (87) (96) 65 (90) (96) (95) 100 (92) Jag har i skolan fått kunskap om hur jag ska äta för att må bra (86) 95 (94) (89) 100 (87) (96) 90 (93) (96) (98) 100 (95) 14

15 Datum Sidan 15(15) Jag har i skolan fått kunskap om varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön (80) 94 (93) (94) 100 (88) (97) 100 (94) (97) (98) 100 (92) Bedömning: Målet helt uppfyllt Analys På Årsunda skola har eleverna stora möjligheter till rörelseaktiviteter både under skoltid och på raster. Här uppmuntras alla till att vara ute och röra på sig. Vi har en stor och en mindre inhägnad skolgård och en skog bakom skolan som eleverna kan leka i. Vi har en lekpark med klätterställnig, en fotbollsplan och en egen ishockeyrink. Skolan har genom ett samarbete med Årsunda IF fått 50 par skidor och pjäxor i varierande storlekar. Varje vinter anordnar vi skidskola tillsammans med ledare från Årsunda IF. Våra elever är vana att röra på sig och är duktiga på att leka. Vi ser att vårt målmedvetna arbete med bl.a. miljövecka och hälsovecka har gett mycket goda resultat. 15