Långtidsbiverkningar av ART. Anders Blaxhult, Venhälsan Södersjukhuset, Stockholm
|
|
- Björn Jonasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Långtidsbiverkningar av ART Anders Blaxhult, Venhälsan Södersjukhuset, Stockholm
2 Innehåll Presentation av Venhälsan Gamla långtidsbiverkningar Sjuklighet och dödlighet hos HIV patienter Erfarenheter från Venhälsan, 50+ studien Vad behöver göras idag? Långtidsbiverkningar idag, Byte av ART?
3 Venhälsan Start 1982, av och för MSM Idag 1400 HIV pat (80% MSM) STI mottagning för MSM med 6000 besökare/år
4 HIV mottagningen på Venhälsan 99% (1350/1368) står på behandling Av behandlade har 97% HIV-RNA <20 cop/ml 97% av kända HIV <20 cop/ml
5 Gamla långtidsbiverkningar Polyneuropathi - stavudin, didanosin (zidovudine) Förlust av underhudsfett - stavudin, didanosin (zidovudine) Ansamling av centralt fett - tidiga proteashämmare Magsmärtor, diarré, illamående, yrsel, utslag, anemi..
6 Deaths per 100 patient-years Number of cases HIV-positive patients are living longer Effect of ART on mortality over time 1 Percentage of patients on ART a P=0.008 for trend Deaths per 100 PY Year ART, antiretroviral therapy; PY, person years a Patients on ART, % In the United States, a 20-year-old HIV-positive patient can now expect to live into his/her early 70s Decrease in AIDS death rates ( ) France Germany Italy Spain UK Year 1. Palella FJ et al. JAIDS 2006;43:27 34; 2. Adapted from World Health Organization HIV/AIDS Surveillance Report; 3. Samji H et al. PLoS One 2013;8(12):e81355 HIV/ND/15-12/MM/2004
7 Antal HIV bärare som avlidit per år i Stockholms län
8 HIV infection and ART can have long-term effects on numerous aspects of health Neurological impairments 1 Cancer 2 CVD 3 Bone disease 4 Liver disease 5 Kidney disease 6 CVD, cardiovascular disease 1. McArthur JC et al. Ann Neurol 2010;67: ; 2. Nguyen ML et al. 18 th IAC. Vienna, Austria Abstract WEAB0105; 3. Freiberg MS et al. JAMA Intern Med 2013;173: ; 4. Brown TT et al. AIDS 2006;20: ; 5. Towner WJ et al. JAIDS 2012;60: ; 6. Lucas GM et al. Clin Infect Dis 2014;59:e96 e138 HIV/ND/15-12/MM/2004
9 Co-morbiditet accelererat åldrande, men jämfört med vilken kontrollgrupp? Ökad cancerrisk Cardiovaskulära sjukdomar (Överrisk 1,5-2 ggr) Diabetes (Överrisk 4-5 ggr) Leversjukdom. Fett el kron infektion cirrhos HCC ART, hyperlipidemi, co-inf ektion Hepatit B el C Njurpåverkan. Långsam, gradvis minskning av GFR Osteoporos. Multifaktoriellt: rökning, ålder >40 år, hypogonadism, HCV, CD4<200, HIV-duration (hip), låg BMI (hip), ART (TFV + PI) Frakturer dubbelt så vanligt i alla åldrar
10 Orsaker Högre förekomst av riskfaktorer (rökning) HIV i sig - Immun dysfunktion - Kronisk låggradig immunaktivering/inflammation även vid väl fungerande ART Åldrande patienter Toxicitet av ART
11 Venhälsecohorten Hur har mortalitet och co-morbiditet sett ut? 346 män följda sen 1998/99: Vid studiestarten 1998/99: medianålder 40 år 8 år med HIV 61% rökare 17% med AIDS
12 Effektiv beh 16 år Venhälscohorten Fortsatt överdödlighet pga co-morbiditet Döda efter 16 år: 16% Diabetesutveckling: 10% Insulinresistens: 30% Allvarlig hjärt/kärl händelse: 12% Malignitet: 20% Lymfom 2% (8/346) Analcancer 3% (12/346) Prostatacancer 4% (13/346)
13 Rökning Mortalitet 2015 efter 16 års uppföljning: 16% (Venhälscohorten) Rökare: 41/210 (20%) Icke rökare: 16/136 (12%) Metabola syndromet (enl def IDF 05) Metabolt syndrom: 14/43 (33%) Icke metabolt syndrom: 43/302 (14%)
14 Multivariat analys När alla signifikanta (p<0,1) faktorer (utom ålder) får konkurrera blir följande kvar: Rökning OR 2,6 Bukfetma OR 2,1 Fibrinogen (inflammation) OR 2,0 Systoliskt blodtryck OR 1,9
15 Mortalitet(%) vs rökning vs 12% all smokers non-smokers
16 Mortalitet(%) vs bukfetma vs 13% all central obesity Non central obesity
17 Konklusion Hög grad av samsjuklighet Trots effektiv ART 40% utvecklat typ II DM eller nedsatt insulinkänslighet (HOMA-index >3) Motaliteten påverkas av: rökning bukfetma kronisk inflammation hypertoni
18 Studie av co-morbiditet hos patienter 50+ på Venhälsan Göran Bratt, Anders Blaxhult
19 Age distribution HIV patients Venhälsan 2014 Female Male
20 Patient karakteristika Av 585 patienter födda 1964 el tidigare inkluderades 547 (94%) i studien Females n (%) 64 (12%) Males n (%) 483 (88%) Age (median; years) 56 HIV-positive (median; months) 210 (18 years) (range 6-374) Time before ART (median; months) 52 (4 years) (range 0-372) Nadir CD4 x10 6 /L (median) 183 (range 0-824) Nadir CD4 <200 x10 6 /L, n (%) 294 (54%) Current CD4 x10 6 /L (median) 600 (range: ) Viral load <20 copies/ml, n (%) 497 (91%) Viral load >100 copies/ml, n (%) 8 (1%) Current smokers n (%) 175 (32%)
21 ART % on TFV; 35% on ABC PI n=186 Integras inhibitor n=126 NNRTI n=336
22 Diabetes/Insulinresistens % (n) Diabetes före HIV-diagnos 1% (8) Diabetes efter HIV-diagnosis 10% (57) Nedsatt insulin känslighet 27% (146) Således har 38% sänkt glukostolerans
23 Co-morbiditet % (n) Hypertoni 44% (238) Hyperlipidemi 43% (237) Malignitet 19% (105) AIDS relaterad 9% (47) Non AIDS relaterad 11%(58) CVD (inkl stroke) 17% (95) Njursjukdom 15% (80) Njursten 8% (45) Aktuell Hepatit C 4% (23) Kronisk Hepatit B 3% (15)
24 Läkemedel för co-morbiditet % (n) Hypertonimedel 34% (184) Lipidsänkare 27% (147) Diabetesmedel 8% (46) Antikoagulantia 20% (111) Antidepressiva 13% (70)
25 Framingham score Median 10 års kalkylerad CVD risk: 15.6% 10 års risk >10%: 70% 10 års risk >20%: 37,5%
26 Heart age Median Heart age = 64 år 7 år högre än faktiska åldern
27 Konklusion (1) I denna grupp av välbehandlade patienter >50 år föreligger: hög prevalens av CVD riskfaktorer Rökning dubbelt så vanligt som i normalbefolkningen HT, DM-2/insulin resistens och hyperlipidemi vanligt, liksom CVD och maligna sjukdomar
28 Konklusion (2) Stimulera till hälsosam livsstil Arbeta för rökstopp Behandla HT och DM/insulin resistens och hyperlipidemi Följ njurfunktion Låg tröskel för malignitetsutredning Multidisiplinärt synsätt Ej samband ART/comorbiditet Modifiera ART
29 Biverkningar Patientens obehag Hälsorisker AKUTA Illamående Huvudvärk Psykiska obehag Diareer Utslag och klåda Allergier Hjärtinfarkt Leverpåverkan Njursten Njurpåverkan KRONISKA Diabetes Hjärtkärl sjuklighet Njurpåverkan Skelettpåverkan Leverpåverkan Cancer
30 Morbiditet/Biverkningar Obehandlad HIV Rökning Otillräcklig motion Biverkan ART
31 ART långtidsbiverkan: Metabola Syndromet Diabetes/Hjärtkärl sjuklighet Proteashämmare Bostrare Efavirenz
32 ART långtidsbiverkan: Skelettpåverkan Tenofovir (TDF) Proteashämmare
33 ART långtidsbiverkan: Njurpåverkan Tenofovir (TDF) Proteashämmare?
34 ART långtidsbiverkan: Leverpåverkan Ingen specifik ART Alkohol Hepatit B och C
35 ART långtidsbiverkan: Cancer Fördubblad risk mot allmän befolkning Inget specifikt ART Hög vaksamhet
36 Ny tvärsnittsundersökning 2016 Upprepar studien från 2013 Hur har risksituationen påverkats av Rökavänjning Kost och motionsråd Ökat fokus på komorbiditet och behandling Byte av ART
37 Uppföljning ,8 års median uppföljning Mortalitet var 0,012/patientår (24/547) Dubbelt så hög som åldersmatchad svensk befolkning Dödsorsaker: - 50 % cancer (lungor, bröst, larynx, anal, pancreas, urinvägar, prostata, leukemi) - 25 % CVD - 25 % övrigt
38 Uppföljning 2016 (prel) Färre rökare? Lägre blodfetter?
39 Att diskutera med patienterna Rökning (varje besök hos den som inte slutat ännu) Motion Kost Alkohol Droger ART (PI?, bostrare?, efavirenz?, TDF?)
40 Tack!
41 Typ av malignitet (n) Hud (skivepitelcancer/basaliom) 31 Kaposis sarcom 29 Lymfom 18 HPV-relaterad (anal, cervix, tonsill) 16 (3%) Prostata 12 (2%) ÖVRIGT: Malignt melanom (4); urinvägar (3); larynx (2); colon (2); testis (2); mammae (1); lung (1); MDS (1)
42 Kontroller förutom HIV-RNA Blodtryck och behandling? Kontroll blodfetter? Totalkolesterol, triglycerider, LDL, HDL, apo B/A1 kvot? Fasteglukos? HbA1c? Insulinresistens? Njurfunktion GFR-krea? GFR-Cystatin C? D-vitamin? Bentäthetsmätning? Syfilisserologi? Annan STI?
43 Definitions of co-morbidity history Diabetes was defined by repeated fasting glucose values >7.0 mmol/l Hyperlipidemia was defined as repeated total cholesterol >5.0 mmol/l or LDL >3.0 mmol/l or ongoing lipid lowering therapy Hypertension was defined by repeated BP >140/90 mmhg or ongoing hypertension treatment Cardiovascular disease (CVD) was defined by the occurrence of any of the following condition: coronary infarction, verified angina pectoris, cardiac failure, stroke, TIA, intermittent claudicatio of the legs or other manifestations of severe atherosclerosis Renal disease was defined by the occurrence of any of the following: a history of nephritis, repeated s-kreatinin >100 μmol/l, repeated egfr <60 ml/min or repeated significant proteinuria
44 Sju frågor som ger en bra bild av CHD risk 1. Är Du icke Rökare? 2. Dricker Du 1 enh/mån - 3 enh/dag? 3. Tränar Du så att Du blir svettig minst 1 gång/v? 4. Äter Du processat kött (korv, bacon, sylta) som huvudrätt mer sällan än en gång/vecka? 5. Äter Du fisk varje vecka? 6. Äter Du grönsaker varje dag? 7. Äter Du frukt varje dag? 4-5 Ja halverad risk för CHD och död
INSULINRESISTENS/DIABETES VID HIV OCH HIV-BEHANDLING. Göran Bratt Venhälsan, Södersjukhuset 2011-12 - 08
INSULINRESISTENS/DIABETES VID HIV OCH HIV-BEHANDLING Göran Bratt Venhälsan, Södersjukhuset 2011-12 - 08 HIV- historik 1981 Lunginflammation och Kaposi sarkom bland gay men i NYC.. AIDS 1985 Orsak: HTLV-III
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merHIV. Farshad Azimi Infektionskliniken Gävle
HIV Farshad Azimi Infektionskliniken Gävle Stora utmaningar med HIV-behandling i u-länder 1. På flera ställen har fortfarande endast en minoritet tillgång till bromsmediciner. 2. Flera av mediciner
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merMetforminbehandling vid njursvikt
Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merFarmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018
Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2
Läs merHIV-infektionen i går, i dag och i morgon
HIV-infektionen i går, i dag och i morgon Yngre Geriatrikers Symposium Ersta 20170324 Sven Grützmeier Infektion/Venhälsan Södersjukhuset I GÅR HIV-infektionens naturhistoria utan kombinationsbehandling
Läs merWHITEPAPER Hiv: Hållbar hälsa & livskvalitet
WHITEPAPER Juli 2017 This report is supported as a service to medicine from Gilead Sciences Sweden AB 1 Inledning Den här rapporten är baserad på diskussioner från ett rundabordssamtal på tema. Rundabordssamtalet
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merEn första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning
En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merDiabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing
Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl
Läs merOnkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Läs merIndividualiserade kostråd
Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merPrimärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07
Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence
Läs merUtredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merDatakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merHIV-infektion i primärvården
HIV-infektion i primärvården Janusinfo/Medicinsk fortbildning SVEA Konferens 20161019 Sven Grützmeier Venhälsan I GÅR 2 HIV-infektionens naturhistoria utan kombinationsbehandling Innan 1996 Hälften får
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merPrimärvården och laboratorie-prover
Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merCKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS
CKD Preventiv nefrologi Anders Christensson Njurmedicin SUS Patientfall Man, 75 år Hypertoni i många år och sedan 5 år även diabetes typ 2 Metformin 500 mg x 3 Kreatinin 120 U-sticka +1 för protein egfr
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merIGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel Kerstin Brismar Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet kerstin.brismar@ki.se 21 sept 2017 First publications IGF-I Kerstin Hall et al 1972
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merNjurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merHIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 2015-02-10
HIV/AIDS Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting 2015-02-10 Sverige 1982 Första fallet av AIDS diagnostiseras i Sverige 1983 HIV viruset upptäcks (Montagnier, Nobelpris 2008)
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merTidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion
Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merAMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merRek lista 2017 Terapigrupp Diabetes
Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker
Läs merHandläggning av nyupptäckt hypertoni
PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merAterosklerosens olika ansikten
Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merVälkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015
Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos
Läs merDIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Läs merPOLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv
POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,
Läs merHur behandlas hepatit C idag? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare Region Västerbotten
Hur behandlas hepatit C idag? Stephan Stenmark Infektionsläkare Smittskyddsläkare Region Västerbotten Nationell kampanj 2007-08 Hepatit C Hepatit C virus (HCV) Sju olika typer (genotyper) Prevalens 71
Läs merRepetition 2016-08-31. Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen
Cirkulationsorganens sjukdomar Upplägg Gr B Gr A 1. Hypertoni och arytmier 5/9 fm 3/10 fm 2. Akuta koronara syndrom 5/9 em 3/10 em 3. Hjärtsvikt 6/9 4/10 HT 16 Catarina Nahlén Bose, leg ssk, Med Dr, Biträdande
Läs merFysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Läs merDIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS
DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS
Läs merXIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,
Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg
Läs merUtredning och behandling av patienter med hypertoni. Christina Jägrén Kardiologiska kliniken
Utredning och behandling av patienter med hypertoni Christina Jägrén Kardiologiska kliniken Hypertoni, disposition Epidemiologi Patofysiologi Riskfaktorbegreppet Bastredning av hypertoni Utvidgad utredning
Läs merDOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen
Som tillägg till kost och motion för vuxna patienter med typ 2-diabetes INDIKATIONER I monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans I kombination med: - metformin
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merLångtidsuppföljning efter UVI
Långtidsuppföljning efter UVI Martin Wennerström Långtidsuppföljning efter UVI Behövs det i klinisk praxis? Varför? Vilka? Hur? Långtidsrisker förknippade med UVI-associerad njurskada Hypertension Nedsatt
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merFöljer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Läs merHbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv
HbA1c vid diagnostik och screening av diabetes, är vi på väg mot något bättre? Primärvårdsperspektiv Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro Nr 49-50, 2013 Varför ska vi
Läs merBehandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast
Läs merVad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?
Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Lipistad 10 mg filmdragerade tabletter Lipistad 20 mg filmdragerade tabletter Lipistad 40 mg filmdragerade tabletter Lipistad 80 mg filmdragerade tabletter 27.11.2015, version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING
Läs merVad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman
Ett första steg mot ett nationellt vårdprogram: Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Claude Marcus 2016-04-26 Frågor att försöka besvara idag kring glukoshomeostas: När ska prover
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merLipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merVISS utifrån patientfall
VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merVenös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö
Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merUtmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning
Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to
Läs merNya tider, nya hälsoproblem
XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merStockholm 2016-04-14
Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd
Läs mer2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom
Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merNär tänka på HIV. Kvalitetsregistret InfCareHIV. MD PhD Veronica Svedhem Johansson Hiv-centrum 2011-10-31 Karolinska Universitetssjukhuset
När tänka på HIV. Kvalitetsregistret InfCareHIV MD PhD Veronica Svedhem Johansson Hiv-centrum 2011-10-31 Karolinska Universitetssjukhuset 1 maj 2011 Sweden: 5616 +6% 70% in Stockholm, Göteborg, Malmö 2011-10-31
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merKardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?
Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas
Läs merMetabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson
Metabola Syndromet St-seminarium 180919 Hanna Eriksson Metabola syndromet En samling kardiovaskulära riskfaktorer som alla har mer eller mindre starkt samband med insulinresistens. Bukfetma Hyperglykemi
Läs mer