Åtgärdsvalsstudie öst-västliga resor och transporter i Sundsvall. Trafikverket

Transkript

1 Åtgärdsvalsstudie öst-västliga resr ch transprter i Sundsvall

2 Dkumenttitel: Åtgärdsvalsstudie, öst-västliga resr ch transprter i Sundsvall Publikatinsnummer: TRV 2014:148 ISBN: Utgivningsdatum: Kntaktpersn: Christer Karlssn Prduktin: Tryck: Inek AB Distributör:

3 Förrd Sundsvalls infrastruktur växer så det knakar Sundsvall är en kmmun där det har skett ch kmmer att ske flera stra satsningar på infrastrukturen under ett antal år. Under hösten har sm exempel E4 söder m Sundsvall öppnats ch slutlig invigning av Sundsvallsbrn sker den 18 december. ch Sundsvalls kmmun har tillsammans med bl a näringsliv, länsstyrelse, bende, pendlare ch sklbarn genmfört en åtgärdsvalsstudie för att sätta fkus på öst-västliga resr ch transprter, sm en del i det trafikpussel sm finns i Sundsvall. Avsikten har varit att ta fram förslag till övergripande lösningar för hur man minskar prblemen i framförallt centrala Sundsvall ch särskilt på Bergsgatan (E14) med dess prblem i frm av buller, luftkvalitet, trafiksäkerhet mm. Förslagen till lösningar kan fungera sm ett gemensamt planeringsunderlag för alla aktörer för att bidra till en utveckling av hur resr ch transprter sker i ch genm Sundsvall. Åtgärdsvalsstudier är ett förberedande steg för planläggning av kmmande lösningar ch åtgärder, sm bygger på tidig dialg i kreativa prcesser samt översiktliga analyser, där flera lika aktörer bidrar till resultatet. Genm att gemensamt identifiera mål för framtiden, nuvarande prblem ch behv skapas en plattfrm för att prva lika lösningar sm leder mt de gemensamt uppsatta målen. Fyrstegsprincipen (Tänk m Optimera Bygg m Bygg nytt) är en ledstjärna vid val av lösningar för att ta bättre hänsyn till långsiktig hållbarhet ch resursutnyttjande. Vi har tillsammans sökt ch tagit fram förslag till lösningar på både krt ch lång sikt sm i kmbinatin med varandra kan skapa gda synergieffekter för Sundsvalls utveckling. För det framtida genmförandet av lösningar ch åtgärder är det viktigt att lika aktörer tar ansvar ch medverkar till att nå de gemensamma målen. Vi tackar alla sm bidragit med kunskap ch engagemang i arbetet ch hppas att resultaten kan ligga till grund för ett gtt samarbete under många år för Sundsvalls ch människrnas bästa. Med förhppning m att förslaget ger en bra inriktning för gemensamt arbete under flera år! Catherine Ktake Anneli Wikner Daniel Gustavssn Reginchef Stadsbyggnadsdirektör Enhetschef för Reginal utveckling Sundsvalls kmmun Länsstyrelsen Västernrrland 1. Tänk m: Åtgärder sm kan påverka behv av transprter ch val av transprtsätt 2. Optimera: Åtgärder sm effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur ch frdn 3. Bygg m: Begränsade mbyggnadsåtgärder 4. Bygg nytt: Nyinvesteringar ch större mbyggnadsåtgärder 2

4 Innehållsförteckning Förrd Sundsvalls infrastruktur växer så det knakar Sammanfattning Varför en åtgärdsvalsstudie... 6 Att välja en åtgärdsvalsstudie... 7 Avgränsning ch mfattning Vart är vi på väg... 9 Gemensam målbild... 9 Behv, brister ch prblem idag Hur kmmer vi dit vi vill Möjligheter ch hinder samt de fyra stegen Lösningar mt målen Övergripande inriktning Vad kan var ch en bidra med? Övergripande inriktning ch ansvar Genmförande, tid ch samband mellan åtgärder för en helhet Efter åtgärdsvalsstudien Vem gör vad Uppföljning mt målen Bilaga1. Förslag till lösningar ch åtgärder med översiktlig bedömning av effekter ch kstnader Bilaga2. Sammanställning av sklrnas prjekt ch förslag till lösningar 3

5 1. Sammanfattning Varför en åtgärdsvalsstudie? Sundsvall står mitt i en utveckling av infrastruktur, bstäder, mråden för handel/industri mm ch i samband med det behöver lösningar sm medverkar till en mer långsiktigt hållbar utveckling av infrastrukturens användning bli verklighet. Resr ch transprter är viktiga inslag för att nå en reginal utveckling ch inm Sundsvalls kmmuns centrala delar finns relativt mycket av dessa, där en str del sker med persnbil respektive lastbil. Eftersm det finns både fysiska begränsningar för byggandet ch miljömässiga brister inm staden särskilt längs Bergsgatan (E14) med bullerprblem, överskridande av miljökvalitetsnrm för partiklar, inm trafiksäkerhet mm måste även sättet att använda nuvarande ch tillkmmande infrastruktur förändras vad gäller pendling ch transprter. Syftet med åtgärdsvalsstudien har varit: Att tydliggöra befintliga brister, behv ch önskvärda funktiner när det gäller öst-västliga resr ch transprter i Sundsvall. Att hitta övergripande lösningar, enligt fyrstegsprincipen, för dessa sm kan fungera sm ett gemensamt planeringsunderlag. Målet med genmförandet av åtgärdsvalsstudien har varit att: Skapa förutsättningar för att minska prblem/störningar till 2025 för ch av öst-västliga resr ch transprter genm Sundsvall. Ta fram gemensamma mål, önskvärda funktiner samt brister ch behv gällande de öst-västliga resrna ch transprterna i staden. Vart är vi på väg? De gemensamma målbilderna har sammanfattats i ett övergripande mål med fyra målpreciseringar utifrån pendlare, näringsliv, miljö ch hälsa. Övergripande mål: Hållbara ch attraktiva miljöer för kmmunens beflkning samt effektiva ch hållbara stråk för pendling ch industri/näringsliv. Målpreciseringar: Attraktiv ch fungerande pendling Gda möjligheter att pendla till arbete ch utbildning ch att byta mellan trafikslag. Attraktiva bendemiljöer ch stadsmiljö Fler bende nära centrum ger en minskning av trafiken, ett grönare centrum ch en mer levande ch attraktiv stad. En minskning av trafikens påverkan på miljön ch människrs hälsa genm ökad andel gång- ch cykeltrafikanter samt kllektivtrafikresenärer, vilket leder till färre allvarliga skadr i trafiken, förbättring av människrs hälsa ch en psitiv påverkan på miljön. Väl fungerande ch effektiva stråk för näringslivets transprter (både väg ch järnväg) genm en ökad andel gdstransprter på järnväg samt genm effektivare byten mellan trafikslag. Hur kmmer vi dit vi vill? Arbetet med studien har haft sin bas i tre wrkshppar under mars- augusti 2014 där inbjudna aktörer samverkat ch skapat de gemensamma målbilder samt förslag till lösningar sm varit studiens syfte ch mål. I planering ch utfrmning av samhället är det viktigt att människr får kmma till tals. I genmförandet av studien har därför ett strategiskt val varit att även möta människr sm är berörda av studien. Därför har ett öppet frum startat ch avslutat prcessen samt fkusgrupper använts för att få 4

6 djupare kunskap från människr sm inte är aktiva i någn rganisatin eller representerar aktörer sm medverkat. Vi har även tillsammans med fyra sklr, sm ligger i närheten av vägar där pendling ch transprter skapar prblem, arbetat i prjekt kring sklrnas närmiljö ch kllektivtrafik mm. Vid det avslutande öppna frumet på Kulturmagasinet i Sundsvall presenterade eleverna sina resultat för allmänheten, beslutsfattare ch andra intresserade. Där visades även åtgärdsvalsstudiens mål, prcess, prblem ch förslag på lösningar. Mellan 200 ch 300 persner beräknas ha tagit del av resultaten ch förslagen under det öppna frumet. Vad kan var ch en bidra med? De bästa kmbinatinerna av lösningar ch tidigare beslutade åtgärder måste utredas till innehåll ch utbyggnadsrdning för att lika berördas intressen ska kunna vägas in. Därefter behöver genmförandet ske så att även störningarna för bende ch pendlare i Sundsvall blir rimliga. Utreda ch genmföra: I första skedet åtgärder för gdstransprter ch pendling längs Timmervägen, E14-Birsta- E4, avseende tillgänglighet ch trafiksäkerhet samt åtgärder för gdstransprter, trafiksäkerhet ch ökad andel pendling med hållbara färdsätt på E14 väster m Sundsvall. Därefter åtgärder ch lösningar för minskning av gdstransprter ch pendling med bil på Bergsgatan, sm minskar störningar för bende samt förbättrar tillgänglighet ch trafiksäkerhet sm t ex förändring från genmfartsväg till stadsgata, sänkt hastighet, priritera kllektivtrafik, gång- ch cykelåtgärder, påverkansåtgärder. Även åtgärder sm förbättrar trafiksäkerhet ch bendemiljö på Hulivägen ch Ljustavägen samt ytterligare ett antal små ch stra åtgärder sm t ex lgistiksamverkan i syfte att få effektivare resursutnyttjande ch färre gdstransprter på väg, pendlarparkeringar, åtgärder vid Västra statin, triangelspår ch Resecentrum samt använda barnens förslag till lösningar i deras närmiljö, för att få fler att åka buss mm. Efter åtgärdsvalsstudien Grunden till det gemensamma genmförandet bör klargöras i avsiktsförklaringar mellan viktiga aktörer efter att åtgärdsvalsstudien avslutats. ch Sundsvalls kmmun arbetar gemensamt med utvecklingen av infrastrukturen i Sundsvall men frågrna behöver ch förtjänar att extra fkus läggs på både själva avsikterna ch hur ett långvarigt samarbete kan ske på bästa sätt. Alla fyra, snart genmförda, åtgärdsvalsstudier sm berör Sundsvalls tätrt behöver vägas samman innan man startar med genmförandet av förslagen. Där bör s ch kmmunens ledningar (tjänstemän ch plitiker) vara delaktiga samt även Länsstyrelsen sm planupprättare ch Handelskammaren sm representant för det tunga näringslivet. Kntakterna mellan huvudaktörerna såväl sm med andra grupperingar sm t ex blåljus (plis, räddning, ambulans, drift) behöver kunna ske på ett så enkelt ch effektivt sätt sm möjligt. Samtidigt behöver kmmunikatin m vad sm ska hända ch hur det påverkar lika verksamheter ske gemensamt. Uppföljning ch kmmunikatin är viktigt för att alla ska kunna ta del av resultat, ha kunskap ch kunna bidra på bästa sätt. 5

7 2. Varför en åtgärdsvalsstudie Sundsvall står mitt i en utveckling av infrastruktur, bstäder, mråden för handel/industri mm ch i samband med det behöver lösningar sm medverkar till en mer långsiktigt hållbar utveckling av infrastrukturens användning bli verklighet. Resr ch transprter är viktiga inslag för att nå en reginal utveckling ch inm de centrala delarna av Sundsvalls kmmuns finns relativt mycket av dessa, där en str del sker med persnbil respektive lastbil. Eftersm det finns både fysiska begränsningar för byggandet ch miljömässiga brister inm staden, särskilt längs Bergsgatan (E14) med bullerprblem, överskridande av miljökvalitetsnrm för partiklar, inm trafiksäkerhet mm måste även sättet att använda nuvarande ch tillkmmande infrastruktur förändras vad gäller pendling ch transprter. Sundsvall är en viktig nd i Mittstråket, inm vilket det genmförts en parallell åtgärdsvalsstudie under Denna kmmer att visa på övergripande inriktningar ch generella lösningar för stråket samt även var i stråket åtgärder ch lösningar bör pririteras. Under 2013 genmfördes två åtgärdsvalsstudier i Sundsvall med fkus på gdstransprter i Sundsvall respektive persnresr mellan de södra ch de centrala delarna av kmmunen. Denna åtgärdsvalsstudie m öst-västlig trafik tar hänsyn till de övriga studierna så att de drar åt samma håll men samtidigt kmpletterar den de tidigare studierna med fkus på behv ch lösningar för de öst-västliga rörelser sm sker till/från ch genm centrala staden. De flesta av de större arbetsplatserna är lkaliserade till de centrala delarna av staden. Samtidigt ligger många bstadsmråden ch samhällen utanför Sundsvalls stadskärna, vilket betyder att behvet av pendling är strt. Eftersm största delen av pendlingen sker med persnbil betyder detta prblem med bl a luftkvaliteten i vissa centrala delar. Stra industrier vid kusten med mycket av sin råvara längre in i landet innebär ytterligare belastning/krav på vägar ch järnvägar. Vart vill vi? Fyrstegsprincipen: 1. Tänk m! 2. Optimera! 3. Bygg m! 4. Bygg nytt! Sm en del av underlaget för denna studie finns en överenskmmelse mellan kmmunen ch staten m genmförande av ett antal åtgärder på infrastrukturen, t ex triangelspår för järnvägen i Bergsåker ch Maland, ny del av E14 närmast väster m staden samt nytt resecentrum vid järnvägsstatinen. Den tidigare framtagna utredningen m öst-västliga resr ch transprter, sm bl a innehåller förslag till att förbjuda genmfart med farligt gds inm delar av tätrten är ett annat viktigt underlag. 6

8 Att välja en åtgärdsvalsstudie De förhållanden ch behv sm beskrivs van samt de övriga genmförda studierna i Sundsvall betyder att denna åtgärdsvalsstudie är viktig för att få en mer kmplett bild av hur berörda aktörer tillsammans bör gå vidare med förslagen för att uppnå effektiva ch ändamålsenliga lösningar. ch Sundsvalls kmmun har valt att använda åtgärdsvalsstudiens möjligheter för att se över bristerna i förhållande till de transprtplitiska målen (samt även reginala ch lkala mål). Genm studien kan aktörerna tillsammans ta ansvar för förslagen till lösningar ch deras genmförande. Att se hur tidigare överenskmna åtgärder kan förändras för att samverka med andra mindre kstsamma lösningar är en av möjligheterna med denna studie. Åtgärdsvalsstudier är dessutm ett bligatriskt steg innan den fysiska planläggningen av infrastruktur kan påbörjas Syftet med åtgärdsvalsstudien har varit: Att tydliggöra befintliga brister, behv ch önskvärda funktiner gällande öst-västliga resr ch transprter i Sundsvall. Att hitta övergripande lösningar, enligt fyrstagsprincipen, för dessa sm kan fungera sm ett gemensamt planeringsunderlag. Målet med genmförandet av åtgärdsvalsstudien har varit att: Skapa förutsättningar för att minska prblem/störningar till 2025 för ch av öst-västliga resr ch transprter genm Sundsvall. Ta fram gemensamma mål, önskvärda funktiner samt brister ch behv gällande de öst-västliga resrna ch transprterna i staden. Denna åtgärdsvalsstudie har varit rganiserad utifrån en prcessledargrupp, med prcessledare från ch prcesstöd från Swec, samt en arbetsgrupp med representanter från kmmunen ch. Medverkande aktörer, rganisatiner samt övriga i prcessen har varit:, Länsstyrelsen i Västernrrland, Landstinget Västernrrland, Sundsvalls kmmun (plitiker ch tjänstemän, Räddningstjänsten), Näringslivet (SCA, VTG, Handelskammaren), Privata bstadsföretag, Bende (i centrum, Ljustadalen ch Granlhlm), Arbetspendlare, Fyra sklr med utvalda klasser i Sundsvalls kmmun, Allmänheten. Arbetet med studien har haft sin bas i tre wrkshppar under mars- augusti 2014 där inbjudna aktörer samverkat ch skapat de gemensamma målbilder samt förslag till lösningar sm varit studiens syfte ch mål. Inm ramen för prcessen har även två öppna frum genmförts (ett i början ch ett i slutet av prcessen) där allmänheten bjudits in för att få kunskap ch ha möjlighet att lämna synpunkter. Detta har gjrts dels inför arbetet i wrkshp ch dels vid presentatinen av studiens förslag till lösningar. 7

9 Under prcessen har fkusgrupper (djupintervjuer) med bende vid berörda vägar ch arbetspendlare varit en del av underlaget för wrkshpparna. Eftersm även fyra sklr har medverkat med utvalda klasser i prjekt kring planeringen har denna åtgärdsvalsstudie varit lite vanlig i hur många ch lika grupperingar sm varit delaktiga i prcessen. Eftersm frågrna berör många så har detta varit både nödvändigt för en gd förankring ch viktigt för att få ett så bra underbyggt förslag sm möjligt. En del av kmmunikatinen har varit genm media sm under prcessen publicerat artiklar vid flera tillfällen m planeringen, prcessens lika delar samt sklrnas prjekt. Avgränsning ch mfattning Studien har sin avgränsning i de öst-västliga vägarna Bergsgatan ch E14 vidare mt Matfrs, Timmervägen ch E4 samt järnvägar inm mrådet. Dessutm har väg 86, Tunavägen ch Laggarbergsvägen beaktats ch tagits hänsyn till. Målbilderna har 2025 sm målår, där åtgärdernas tidsplaner utgår från natinella transprtplanen ch den reginala transprtplanens indelning på krt, medel ch lång sikt (krt sikt , medel , lång ). Arbetet med förslag till lösningar ch tidigare beslutade åtgärder i denna studie föreslås därför gälla mellan 2015 ch Vägar, Tåg, Triangelspår 8

10 3. Vart är vi på väg Gemensam målbild Inm studiens prcess har det under våren/smmaren 2014 genmförts tre wrkshppar med många berörda aktörer. Med utgångspunkt från de gemensamma bilder av mål sm tagits fram har syftet med prblemlösningen varit att utgå från hur dagens behv, brister ch prblem med de östvästliga resrna ch transprterna på bästa sätt kan förändras mt de gemensamma målbilderna. Syftet med metdiken ch upplägget av åtgärdsvalsstudien är att fkusera på framtida målbilder ch dagens prblembeskrivningar för att slutligen kmma fram till realistiska ch genmförbara lösningar ch åtgärder med så gd effekt sm möjligt utifrån resurseffektivitet ch långsiktig hållbarhet. Under arbetet i wrkshp 1, där många ch viktiga aktörer deltg, tgs målbilder fram utifrån aktörernas egna behv ch visiner. Dessa ställdes därefter i relatin till de lika samhällsmålen sm finns på natinell, reginal ch lkal nivå. Målbilder från åtgärdsvalsstudien De gemensamma målbilderna har sammanfattats i ett övergripande mål med fyra målpreciseringar utifrån pendlare, näringsliv, miljö ch hälsa. Övergripande mål: Hållbara ch attraktiva miljöer för kmmunens beflkning samt effektiva ch hållbara stråk för pendling ch industri/näringslivet. Målpreciseringar: Attraktiv ch fungerande pendling Gda möjligheter att pendla till arbete ch utbildning ch att byta mellan trafikslag. Attraktiva bendemiljöer ch stadsmiljö Fler bende nära centrum ger en minskning av trafiken, ett grönare centrum ch en mer levande ch attraktiv stad. En minskning av trafikens påverkan på miljön ch människrs hälsa genm ökad andel gång- ch cykeltrafikanter samt kllektivtrafikresenärer, vilket leder till färre allvarliga skadr i trafiken, förbättring av människrs hälsa ch en psitiv påverkan på miljön. Väl fungerande ch effektiva stråk för näringslivets transprter (både väg ch järnväg) genm en ökad andel gdstransprter på järnväg samt genm effektivare byten mellan trafikslag. De gemensamma målen i kmbinatin med behv ch brister ger ett underlag för frtsatt arbete med att föreslå lösningar. 9

11 Behv, brister ch prblem idag De brister ch prblem sm lyftes fram vid wrkshp 1 har bearbetats ch finns i tabellen nedan. De stämmer väl med fkusgruppernas tankar samt synpunkterna från det inledande öppna frumet. Gemensam bild av brister, prblem ch behv Kllektivtrafik, gång ch cykel Trafik Övrigt Behv av lkal tågtrafik (Vattjm, Njurunda, m fl) Osammanhängande kllektivtrafikstruktur Felande länkar ch brister i gång- ch cykelvägar, t ex krsningar, överfarter Cykling upplevs sm svårt ch farligt (backar ch många allvarligt skadade) Generellt sett för mycket trafik i centrum ch på några vägar utanför För mycket trafik skapar tidvis trängsel Bilen pririteras i val av färdsätt Brist på styrning av trafiken Prblem med buller från tung trafik ch för mycket trafik Förbättrad utfrmning av vägar ch gatr Farligt gds går på lämpliga vägar Bristande kapacitet på järnvägen Behv av fler bstäder i centrala Sundsvall Sundsvall behöver bli en attraktiv stad Öka tryggheten i staden/centrum För få människr br ch rör sig i centrum Dålig luftkvalitet på centrala gatr Diagrammen nedan visar fördelningen av persnbilar/tung trafik per timme i vardera riktningen. De visar att cirka 75 % av trafiken går in mt staden under två timmar på mrgnen ch 75 % går ut från staden under 2-3 timmar på kvällen. Det är enbart under dessa timmar sm köbildning uppstår. 10

12 I fkusgruppernas djupintervjuer med bende ch arbetspendlare samt i öppet frum lyftes bl a nedanstående brister, prblem ch behv. Fkusgrupper 6 maj samt öppna frum 25 mars ch 23 ktber - Trafiken på E4 begränsar framkmligheten i staden, särskilt vid 16-tiden på vardagar. - Järnvägen med bmfällningar ett strt prblem. - Bergsgatan är en katastrf med all tung trafik. - Birsta är hpplöst trafikmässigt vid helger ch man tar bil mellan affärerna. - Varför måste alla stra arbetsplatser ligga i staden? - På Bergsgatan kan de sm br där aldrig ha fönster öppna. - Mycket tung trafik i Sundsvall, timmerbilar har svårt att köra genm Birsta, istället blir det Hulivägen. - Hulivägen med utryckning till sjukhus, tung trafik ch persntrafik är ingen bra blandning. - All tung trafik på Bergsgatan ch farligt gds är vansinnigt. -E14 brde gå via Timmervägen till Birsta ch vidare till E4. -Satsa på buss ch bygg pendlarparkeringar (billigt) - Gräva ner järnvägen genm staden för att minska prblemen. - Fler brde gå ch cykla. - Mycket tung trafik ch farliga vänstersvängar på Timmervägen. - Buller, höga hastigheter, tung trafik ch mycket trafik på Hulivägen. - Buller, höga hastigheter, dålig luftkvalitet, tung trafik, trafikljus, ch övergångsställen på Bergsgatan. Det har även lyfts lika brister mm sm varit av karaktären enstaka synpunkter, t ex köer i cirkulatinsplats vid strbrn pga många gående, ny anslutning från södra Birsta till Timmervägen, ny anslutning mellan Nlby ch Matfrs. Även prblem från Nacksta industimråde att kmma ut på E14/Bergsgatan har tagits upp ch dessa bör ses över med tillfälliga åtgärder på krt sikt. I planering ch utfrmning av samhället är det viktigt att människr får kmma till tals. I genmförandet av studien har därför ett strategiskt val varit att möta människr sm är berörda av studien så mycket sm det varit praktiskt möjligt. Därför har ett öppet frum startat ch avslutat prcessen samt fkusgrupper (djupintervjuer) använts för att få djupare kunskap från människr sm inte är aktiva i någn rganisatin eller representerar aktörer sm medverkat. Vi har även tillsammans med fyra sklr, sm ligger i närheten av vägar där pendling ch transprter skapar prblem, arbetat i prjekt kring sklrnas närmiljö ch kllektivtrafik mm (se kap 4). Eftersm de prblem vi ska föreslå lösningar för berör många bende, pendlare ch sklbarn har det varit en viktig del att få med deras syn på dagens prblem ch tankar m hur framtiden bör se ut. 11

13 4. Hur kmmer vi dit vi vill Möjligheter ch hinder samt de fyra stegen Fyrstegsprincipen är en planeringsmetd för att hushålla med resurser ch minska miljöpåverkan. Principen ch förhållningssättet utgår från att steg för steg analysera hur t ex ett trafikprblem kan lösas med kmbinatiner av lösningar på bästa sätt. Fyrstegsprincipen används ch ger möjligheter till smarta lösningar i åtgärdsvalsstudier för åtgärder inm alla fyra stegen samt för möjliga transprtslag. Den är indelad i följande steg: 1. Tänk m - lösningar sm kan påverka behv av transprter ch val av transprtsätt 2. Optimera - lösningar sm effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur ch frdn 3. Bygg m - Begränsade mbyggnadsåtgärder 4. Bygg nytt - Nyinvesteringar ch större mbyggnadsåtgärder Fyrstegsprincipen med fkus på lösningar inm steg 1 ch 2 har varit en förutsättning i arbetet tillsammans med aktörerna, för att underlätta så att fler aktörer kan bidra utifrån sina möjligheter. Prcessen ch ansvaret sm följer av detta utgår från möjliga gemensamma resurser ch arbetsinsatser. En annan möjlighet att få en vidare syn på både prblem ch lösningar är att låta barn (utfrån barnens rätt att kmma till tals i frågr sm berör dem samt rätten till rörelsefrihet) vara delaktiga i samhällsplaneringen sm i denna studie. Elever i utvalda klasser vid fyra sklr i Sundsvall har därför arbetat med trafik, kllektivtrafik ch stadsplanering (i lika årskurser, 0-5) under 7-8 veckr hösten Vid det avslutande öppna frumet på Kulturmagasinet i Sundsvall presenterade eleverna sina resultat för allmänheten, beslutsfattare ch andra intresserade. (Utställning av sklrnas prjekt ch förslag till lösningar finns i bilaga 2) Där visades även åtgärdsvalsstudiens mål, prcess, prblem ch förslag på lösningar. Mellan 200 ch 300 persner beräknas ha tagit del av resultaten ch förslagen under det öppna frumet. 12

14 Lösningar mt målen övergripande inriktning Vid wrkshp 2 ch 3 tg deltagarna fram övergripande inriktningar för lösningar med avsikt att nå de uppsatta målen genm att minska identifierade brister ch prblem. Dessa har därefter srteras utifrån när i tid de bör ch kan genmföras samt möjligheten att bidra till gda effekter. Förslag på frtsatt inriktning med utredningar ch genmförande av lösningar ch tidigare beslutade åtgärder syns i tabellen nedan. Dessa har bäring mt de gemensamma målbilderna samt att det finns aktörer sm har för avsikt att bidra till genmförandet av dessa. Förslag till lösningar ch åtgärder - Utredningar Utreda åtgärder för bättre gdstransprter ch pendling längs Timmervägen, E14-Birsta-E4, avseende tillgänglighet ch trafiksäkerhet (ex krsningar, mötande trafik ch för skyddade trafikanter). Utreda kppling mellan E14 väster m Sundsvall ch Timmervägen för gdstransprter. Utreda åtgärder för ökad trafiksäkerhet på E14 väster m Sundsvall. Utreda åtgärder för ökad andel pendling med hållbara färdsätt på E14 väster m Sundsvall. Utreda åtgärder för minskning av gdstransprter ch pendling med bil på Bergsgatan, sm minskar störningar för bende samt förbättrar tillgänglighet ch trafiksäkerhet. T ex förändrad utfrmning från genmfartsväg till stadsgata, sänkt hastighet, priritera kllektivtrafik, gång- ch cykelåtgärder (steg 3 ch 4). Utreda lösningar för minskning av gdstransprter ch pendling med bil på Bergsgatan, sm minskar störningar för bende samt förbättrar tillgänglighet ch trafiksäkerhet. T ex påverkansåtgärder, utökad kllektivtrafik, gång- ch cykelåtgärder (steg 1 ch 2). Utreda åtgärder för ökad trafiksäkerhet ch bendemiljö på Hulivägen. Utreda åtgärder för ökad trafiksäkerhet ch bendemiljö på Ljustavägen. Utreda möjligheten till ch ev genmföra direktbusslinje Bergsåker-Birsta. Utreda planskilda krsningar under järnvägen i centrala Sundsvall. Förslag till lösningar ch åtgärder - Genmförande Genmföra förslag i sklrnas prjekt, t ex för rörelsefrihet, trafiksäkerhet, ökat resande med buss Bygga pendlarparkeringar/cykelparkeringar t ex i Matfrs. Upprustning vid Västra Statin sm t ex pendlar- ch cykelparkeringar, reglera passager till plattfrm, väderskydd ch sittplatser samt resenärsinfrmatin. Skapa lgistiksamverkan för effektivare resursutnyttjande ch färre gdstransprter på väg, t ex längre ch tyngre frdn Bygga för bättre gdstransprter ch pendling längs Timmervägen, E14-Birsta-E4 (framtida E14) Bygga kppling från E14 väster m Sundsvall till Timmervägen för gdstransprter (framtida E14). Bygga för ökad andel pendling med hållbara färdsätt på E14 väster m Sundsvall. Bygga m hårt trafikerade krsningar för förbättrad trafiksäkerhet ch tillgänglighet, t ex Bergsgatan/Nybrgatan Bygga ut gång-ch cykelnätet för ökade pendling till arbete ch skla, t ex på Timmervägen mellan väg 86 ch Hulivägen Bygga triangelspår Bergsåker samt triangelspår Maland med Tunadalsspåret. Bygga nytt resecentrum Sundsvall centralstatin, i syfte att öka kllektivt resande samt byten mellan buss, tåg, cykel i första hand. Bygga för minskning av gdstransprter ch pendling med bil på Bergsgatan, när E14 flyttats Genmföra lösningar för minskning av gdstransprter ch pendling med bil på Bergsgatan, sm påverkansåtgärder, utökad kllektivtrafik, gång- ch cykelåtgärder Bygga för ökad trafiksäkerhet ch bendemiljö på Hulivägen. Bygga för ökad trafiksäkerhet ch bendemiljö på Ljustavägen. 13

15 Förslag utifrån barnens perspektiv Från sklrnas prjekt under hösten 2014 går det tydligt att se att barnen har en vana att tänka i termer av prblem ch lösningar i sin mgivning ch vardag. Barnen har på flera lika sätt utifrån sin egen kunskap gett förslag på lösningar i det sammanhang sm de befinner sig i. Några av sklrna har undersökt sin närmiljö, sklväg, ch de platser där barnen leker ch vistas på sin fritid. Barnen har utgått från ett säkerhetsperspektiv, där vill vi inte gå för där kör bilarna frt, här kan vi inte gå över för det saknas övergångsställe eller här syns inte skyltarna så bilförarna ser dem inte. Barnen har även undersökt andra trafikanters beteenden ch synpunkter genm t ex trafikräkningar, hastighetsmätningar ch intervjuer. Barnen i förskleklass har funderat kring bussar ch bussåkande ch har kmmit fram till att utfrmning av busskurer ch bussar skulle kunna se annrlunda ut jämfört med idag. Med glädje har de ckså knstaterat att åk buss så får du plinga eller åk buss så träffar du trevligt flk. Barnen sm ingått i samarbetet har med strt engagemang, nyfikenhet ch vilja tagit sig an uppgiften med hjälp av sina lärare. De redvisade resultaten visar att det varit viktigt ch betydelsefullt att få diskutera ch arbeta med riktig samhällsplanering. Barnen har även berättat m det rliga i att få vara delaktiga i planeringen. När kmmunen ch gemensamt återkpplade till samtliga klasser vad ch hur vi tänker använda deras förslag ökade både barnens stlthet ch känslan av att det är på riktigt. Barnens perspektiv på prblem, behv ch förslag på lösningar visar att utfrmningen av samhället (i detta fall infrastrukturen), sm är gjrd av vuxna för vuxna, kan skapa trygghet ch förvirring. Miljöer sm barnen vistas i är i många fall inte anpassade efter deras sätt att röra sig utan begränsas av trafik, hastigheter ch säkerhet på medtrafikanternas beteenden. Att låta barnen kmma till tals i frågr sm berör dem möjliggör en bättre planering utifrån barnens behv ch rätt till rörelsefrihet. 14

16 5. Vad kan var ch en bidra med? Övergripande inriktning ch ansvar Under den sista wrkshpen i slutet på augusti kmpletterades ch justerades listan med förslag till lösningar utifrån deltagarnas synpunkter. Listan analyserades med utgångspunkt att målbilden ch målpreciseringarna ska vara möjliga att nå. Att tillsammans sätta lösningarna i ett sammanhang ch visa på tänkbara åtaganden är viktigt för att nå målen i det gemensamma arbetet. Innan wrkshpen avslutades följde diskussiner kring hur denna åtgärdsvalsstudie ska kunna bli ett gemensamt planeringsunderlag ch hur deltagarna kmmer att kunna använda detta i sin verksamhet. Genmförande, tid ch samband mellan åtgärder för en helhet Efter arbetet i wrkshppar har prcessledningen ch arbetsgruppen sammanställt tidigare beslutade åtgärder ch lösningar utifrån vad sm kan vara lämpliga delar att börja med i själva genmförandet samt vad sm redan pågår. En översiktlig bedömning av tänkbara förändringar av trafiken utifrån åtgärder på Bergsgatan, Timmervägen, E14, Hulivägen ch Ljustavägen, samt viss överflyttning av gds från lastbil till järnväg, har även utförts ch den visar på: En minskning av trafiken på Bergsgatan, från frdn/dygn till ca frdn/dygn Ingen genmfartstrafik av tunga frdn med släp på Bergsgatan En ökning av trafiken på Timmervägen från frdn/dygn till ca frdn/dygn Marginella förändringar av trafikflöden på Hulivägen ch Ljustavägen En minskning av tunga frdn med släp på Timmervägen vid Birsta En ökning av tunga frdn med släp på Birstavägen En överflyttning/minskning av trafiken enligt detta betyder att buller, luftkvalitet, trafiksäkerhet mm förbättras där det är sm viktigast i staden (där det br många människr) samtidigt sm prblemen inte ökar för acceptabelt mycket i andra mråden. Frtsatta bedömningar/beräkningar av tänkbara effekter (sm ex buller, utsläpp, trafiksäkerhet) behöver göras för lika delar var för sig men ckså sammanvägt efter studiens avslutande. I bilaga 1 finns en översiktlig bedömning av effekter ch kstnader. Hur man än bedömer eller beräknar effekter så är det de samlade åtgärderna, på väg, på spår ch förändringar i beteenden, sm ger möjligheten till gda resultat. 15

17 Pågående arbete sedan tidigare Pendlarparkeringar i Matfrs ch Kvissleby (Sundsvalls kmmun) Infrmatin m kllektivtrafik (Din Tur) Utbyggnad av gång- ch cykelnät (Sundsvalls kmmun) Effektivisering av bmfällningar för järnvägen genm staden (). Från fkusgrupperna beskrev man psitivt de insatser sm görs kring störningar på bl a trafiken under bygget av E4 Sundsvall, dels att ge kunskap m störningarna ch dels att minska dem. Det är en framgångsfaktr att ta med sig dessa erfarenheter i de byggen sm följer på förslagen i bl a denna studie eftersm de kmmer att påverka vardagen för människrna i Sundsvall under många år. 6. Efter åtgärdsvalsstudien Vem gör vad Grunden till det gemensamma genmförandet bör klargöras i avsiktsförklaringar mellan viktiga aktörer efter att åtgärdsvalsstudien avslutats. ch Sundsvalls kmmun arbetar gemensamt med utvecklingen av infrastrukturen i Sundsvall. Nu behöver ch förtjänar frågrna att extra fkus läggs på både själva avsikterna ch hur ett långvarigt samarbete (planering ch genmförande) för att nå uppsatta mål med str hänsyn taget till människrs vardag, kan ske på bästa sätt. Alla fyra, snart genmförda, åtgärdsvalsstudier sm berör Sundsvalls tätrt behöver vägas samman innan man startar med genmförandet. Där bör s ch kmmunens ledningar (tjänstemän ch plitiker) vara delaktiga samt även Länsstyrelsen sm planupprättare ch Handelskammaren sm representant för det tunga näringslivet. Uppföljning mt målen I det frtsatt arbetet mt målen behöver sannlikt huvudaktörerna träffas för att fkus mt de gemensamma målen ska kunna hållas. Detta är en förutsättning för att flera parter ska kunna bidra till bra lösningar samt medverka till ett genmförande med så bra förhållanden ch lite störningar sm möjligt för människrna i Sundsvall. Kntakterna mellan huvudaktörerna såväl sm med andra grupperingar sm t ex blåljus (plis, räddning, ambulans, drift) behöver kunna ske på ett så enkelt ch effektivt sätt sm möjligt. Samtidigt behöver kmmunikatin m vad sm ska hända, vad sm händer ch hur det påverkar lika verksamheter ske gemensamt (här kan vi ha str nytta av de erfarenheter sm byggt upp under arbetet med E4 Sundsvall). Uppföljning ch kmmunikatin är viktig för att alla ska kunna ta del av resultat, ha kunskap ch kunna bidra på bästa sätt. En del av gd kunskap har kmmunen ch precis lagt en bra grund för genm slingr sm mäter trafik på lika ställen. Slingrna har även utökats, i förhållande till under bygget av E4 Sundsvall, med några nya för de kmmande åren. 16

18 Bilaga1. Förslag till lösningar ch åtgärder med översiktlig bedömning av effekter ch kstnader Nr Förslag på åtgärdsinriktningar Tider Krt ( ) Medel ( ) Lång ( ) Steg enligt fyrstegsprincipen 1. Tänk m 2. Optimera 3. Bygg m 4. Bygg nytt Mål Attraktiv ch fungerande pendling Mål Attraktiva bende- ch stadsmiljöer Mål Minskning av trafikens påverkan på miljön ch människrs hälsa Mål Väl fungerande Översiktligt Bedömd Översiktlig effektbedömning ch effektiva stråk för näringslivets transprter (väg ch jvg) kstnad [kkr] OBS! Översiktlig bedömning, sm fördjupas under utredningsskedet Förslag på ansvariga aktörer Huvud-/samrdningsansvarig med fetstil 1 Utreda åtgärder för bättre gdstransprter ch pendling längs Timmervägen, E14-Birsta-E4, avseende tillgänglighet ch trafiksäkerhet (ex krsningar, mötande trafik ch för skyddade trafikanter). 2 Utreda kppling mellan E14 väster m Sundsvall ch Timmervägen för gdstransprter. Krt ( ) Krt ( ) 1. Tänk m 1. Tänk m 3 Utreda åtgärder för ökad trafiksäkerhet på E14 väster m Sundsvall. Krt ( ) 1. Tänk m 4 Utreda åtgärder för ökad andel pendling med hållbara färdsätt på E14 väster m Sundsvall. Krt ( ) 1. Tänk m 5 Utreda åtgärder för minskning av gdstransprter ch pendling med bil på Bergsgatan, sm minskar störningar för bende samt förbättrar tillgänglighet ch trafiksäkerhet. T ex förändrad utfrmning från genmfartsväg till stadsgata, sänkt hastighet, priritera kllektivtrafik, gång- ch cykelåtgärder (steg 3-4). Krt ( ) 1. Tänk m 6 Utreda lösningar för minskning av gdstransprter ch pendling med bil Krt ( ) 1. Tänk m på Bergsgatan, sm minskar störningar för bende samt förbättrar tillgänglighet ch trafiksäkerhet. T ex påverkansåtgärder, utökad kllektivtrafik, gång- ch cykelåtgärder (steg 1-2). 7 Utreda åtgärder för ökad trafiksäkerhet ch bendemiljö på Hulivägen. Krt ( ) 1. Tänk m 8 Utreda åtgärder för ökad trafiksäkerhet ch bendemiljö på Ljustavägen. Krt ( ) 1. Tänk m 9 Utreda möjligheten till ch ev genmföra direktbusslinje Bergsåker- Birsta. Krt ( ) x x x x x x x x x x x x x x 1. Tänk m 2. Optimera x x x x x x x x < skapar förutsättning < skapar förutsättning < skapar förutsättning < skapar förutsättning < skapar förutsättning < skapar förutsättning < skapar förutsättning < skapar förutsättning Sundsvalls kmmun Länsstyrelsen Handelskammaren Sundsvalls kmmun Länsstyrelsen Handelskammaren Sundsvalls kmmun Länsstyrelsen Handelskammaren Sundsvalls kmmun Kllektivtrafikmyndigheten Sundsvalls kmmun Sundsvalls kmmun Kllektivtrafikmyndigheten Sundsvalls kmmun Handelskammaren kmmun Handelskammaren Länsstyrelsen Låg Kllektivtrafikmyndigheten Sundsvalls kmmun Sundsvalls 10 Utreda planskilda krsningar under järnvägen i centrala Sundsvall. Medel( ) 1. Tänk m 11 Genmföra förslag i sklrnas prjekt, t ex för rörelsefrihet, trafiksäkerhet, ökat resande med buss. Krt ( ) Medel( ) 1. Tänk m 2. Optimera 3. Bygg m x x x x x x < 1000 skapar förutsättning Sundsvalls kmmun Medel Sundsvalls kmmun Kllektivtrafikmyndigheten

19 12 Bygga pendlarparkeringar/cykelparkeringar t ex i Matfrs. Krt ( ) Medel( ) 13 Upprustning vid Västra Statin, pendlar- ch cykelparkeringar, reglera passager till plattfrm, väderskydd ch sittplatser samt resenärsinfrmatin. 14 Skapa lgistiksamverkan för effektivare resursutnyttjande ch färre gdstransprter på väg, t ex längre tyngre frdn. 15 Bygga för bättre gdstransprter ch pendling längs Timmervägen, E14- Birsta-E4 (framtida E14). 16 Bygga kppling från E14 väster m Sundsvall till Timmervägen för gdstransprter (framtida E14). 17 Bygga m hårt trafikerade krsningar för förbättrad trafiksäkerhet ch tillgänglighet, t ex Bergsgatan/Nybrgatan 18 Bygga ut gång-ch cykelnätet för ökade pendling till arbete ch skla, t ex på Timmervägen mellan väg 86 ch Hulivägen 19 Bygga triangelspår Bergsåker samt triangelspår Maland med Tunadalsspåret. 20 Bygga nytt resecentrum Sundsvall centralstatin, i syfte att öka kllektivt resande samt byten mellan buss, tåg, cykel 21 Bygga för att minska gdstransprter ch pendling med bil på Bergsgatan, när E14 flyttats (steg 3-4). 22 Genmföra lösningar för minskning av gdstransprter ch pendling med bil på Bergsgatan, sm påverkansåtgärder, utökad kllektivtrafik, gång- ch cykelåtgärder (steg 1-2). Medel ( ) Krt ( ) Medel( ) Medel( ) Medel( ) Medel( ) Medel( ) Medel( ) Medel( ) Lång ( ) Medel( ) Lång ( ) Medel( ) Lång ( ) 23 Bygga för ökad trafiksäkerhet ch bendemiljö på Hulivägen. Medel( ) Lång ( ) 24 Bygga för ökad trafiksäkerhet ch bendemiljö på Ljustavägen. Medel( ) Lång ( ) 3. Bygg m 4. Bygg nytt x x x 2. Optimera 3. Bygg m 4. Bygg nytt x x x 1. Tänk m 2. Optimera x x 3. Bygg m 4. Bygg nytt x x x 3. Bygg m 4. Bygg nytt x x 3. Bygg m x x x 3. Bygg m 4. Bygg nytt x x x x 4. Bygg nytt 4. Bygg nytt x x x x x x x 3. Bygg m 4. Bygg nytt x x x x 1. Tänk m 2. Optimera x x x 3. Bygg m 3. Bygg m x x x x Medel Sundsvalls kmmun Medel Sundsvalls kmmun Kllektivtrafikmyndigheten < Medel Sundsvalls kmmun Handelskammaren Medel/Hög Sundsvalls kmmun Länsstyrelsen > Medel Sundsvalls kmmun Medel Sundsvalls kmmun Medel Sundsvalls kmmun > Hög Hög Medel/Hög Sundsvalls kmmun Kllektivtrafikmyndigheten Sundsvalls kmmun Medel Sundsvalls kmmun Kllektivtrafikmyndigheten Låg Sundsvalls kmmun Låg Sundsvalls kmmun

20 Bilaga2. Sammanställning av sklrnas prjekt ch förslag till lösningar Urval från Hagasklans redvisning, 4-klasserna Ttalt sju grupper sm undersökt sin närmiljö, sett prblem undersökt beteenden gett förslag på lösningar:

21 Urval från Sankt Olfssklans redvisning, 3-klasserna Arbete i grupper med prblem ch lösningar, även redvisningar inspelade på film:

22 Urval från Granlhlmssklans redvisning, förskleklasserna Samla in fakta: Hur få fler att åka buss?

23 Urval från Engelska sklans redvisning, klass 5B Fem grupper sm undersökt sin närmiljö, sett prblem gett förslag på lösningar

24 , Brlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefn : , Texttelefn: TRAFIKVERKET. PUBLIKATION: TRV 2014:148. ISBN: december PRODUKTION: GRAFISK FORM. TRYCKERI: inek ab