Peritonitbehandling. Rutinbeskrivning. Bakgrund...2 Vad orsakar peritonit...2 Symptom vid peritonit...2
|
|
- Henrik Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utgåva 1 Peritonitbehandling Giltighetstid 1 år fr.o.m Giltighetsområde Njurenheten, Kalmar Dokumenttyp Rutinbeskrivning Utformad av Annika Thuresson, Birgitta Lundberg, Maria Gustafsson Innehållsansvarig Peter Åkesson Dokumentansvarig Gunilla Sigurdsson Bakgrund...2 Vad orsakar peritonit...2 Symptom vid peritonit...2 Behandling dag 5 tills vidare... 8 Antibiotikabehandling... 8 Provtagning... 8 Akut behandling dag Checklista för bedömning av patient med misstänkt peritonit...3 Antibiotikabehandling...5 Dialysbehandling vid peritonit...6 Anmälan till transplantationskoordinator...6 Behandling dag Antibiotikabehandling...7 Behandling dag Provtagning...7 Antibiotikabehandling...7 Behandling dag Antibiotikabehandling...7 Tolkning av provsvar och odlingar... 8 Tolkning av leukocyter... 8 Tolkning av negativ odling... 8 Terapeutiska intervall av antibiotika i serum... 9 Behandlingsstrategi efter odlingssvar... 9 Multipla agens... 9 Koagulasnegativa stafylokocker (KNS)... 9 Stafylokockus aureus Alfa-streptokocker Enterokocker Gramnegativ bakterie (ej pseudomonas) Pseudomonas Anaeroba bakterier Svamp Poliklinisk behandling Recidiv av peritonit Åtgärd vid recidiv Ytterligare ett återfall... 12
2 Bakgrund Vad orsakar peritonit Peritonit hos PD-behandlad patient är oftast orsakad av oavsiktlig kontamination. Patienten kan ha vidrört kopplingen med handen, kläder eller dylikt. Det kan också bero på bakteriespridning från tarmen eller vara sekundärt till nedsatt immunförsvar. Bakterier tillhörande hudfloran är vanligast förekommande agens - särskilt koagulasnegativa stafylokocker (kring 70 % av alla peritoniter). Andra bakterier som kan förekomma är stafylococcus aureus, streptococcer, mm. Vid peritonit fördubblas bakterieantalet var 20 :e minut utan antibiotika. Vid misstanke om peritonit tas genast kontakt med PD-mott dagtid eller under jourtid medicin avd 14 LSK. Pd-mott telefontid vardagar må-torsd 07,30-15,30 fred 07,30-14, , Vårdavd Symptom vid peritonit Symptom av pågående peritonit är helt individuell. Kardinalsymptomet är grumlig dialysatvätska. Om lätt grumling av vätskan noteras vid ett enstaka byte behöver detta inte betyda peritonit. Kraftig grumling vid ett byte eller lätt grumling i flera byten betraktas och behandlas som peritonit. Övriga symtom kan vara subfebrilitet, febrilitet, uttalad ömhet i buken (akut buk) och septiskemi. Patientens symtom kan också likna vanlig magsjuka med illamående och diarre. Vid svåra buksmärtor och kraftig allmänpåverkan glöm inte möjligheten av andra orsaker till buksmärtor ( organperforation, exempelvisk appendicit, diverticulit, pankreatit eller cholecystit). 2
3 Akut behandling dag 1 Checklista för bedömning av patient med misstänkt peritonit Bedöm patientens allmäntillstånd med tanke på de vanligaste symptomen på peritonit Glöm inte differentialdiagnoser vid kraftig allmänpåverkan Kontakta personalen på PD-mott /avdelning 14 LSK Inläggning på avd 14 LSK Ordinera provtagning enl. PM Provtagning Ordinera antibiotika i dialysvätska enligt Pm antibiotikabehandling Ordinera smärtlindring vid behov PM provtagning Ta elektrolytstatus, blodstatus, CRP med akutsvar Blododla och urinodla patient som slår i BAS samt vid feber. Beställ remiss i cosmic under mikrobiologen. Välj blod och sterila punktat därefter CAPD flaskor ae+ an LPK dialysatvätska med poly/mono (EDTA-rör, lila kork, 3 ml). Blank remiss nr Skriv in önskad analys LPK i dialysvätska och frågeställning poly/mono Ta diff. på LPK i dialysat vätskan om PD-katetern nyligen lagts in, dvs. inom 2 månader. Det kan då vara en eosinofil peritonit vilket är ett aseptiskt tillstånd och inte kräver antibiotikabehandling. Blank remiss nr 6299 ( urinodlingsrör).skriv in önskad analys Diff på PD-vätskan även om LPK är under 0,5 Inspektera alltid exit site och ta odling vid infektion. Dokumentera alltid lokalt status omkring PD-katetern i patientens journal Beställ provtagning dag 3 i Cosmic. (Vancocinkoncentration, elstatus, CRP och odling på dialysatet). 3
4 Material till odling: Förberett provtagningsset finns på PD-mott i mellersta högskåpet. Ta fram blododlingsflaskor, den orangea anaeroba och den gröna aeroba. Tag även fram EDTA-rör, lila kork 3 ml samt 6 ml rör med röd kork. Vacutainernål till blododling och den stora vacutainer hållaren som passar till blododlingsflaskorna. Desinfektionsservett DAX och en peang Handhavande vid odling: Har patienten tagit med urtappad dialysvätska hemifrån. Tag odling på denna. Har patienten ingen dialysvätska med sig får man vid ankomst till avd 14 göra ett påsbyte och ta odling från den urtappade dialysatvätskan. Har patienten tom bukhåla får man först göra ett påsbyte med minst 1500 ml och efter 1 timme tappas dialysvätskan ur och odling tas. Odla helst på färsk, varm dialysvätska. Tvätta händerna med handsprit. Lägg PD-påsen på en ren bordsyta med injektionsportsslangen hängande utanför. Tvätta injektionsporten med DAX desifektionsservett. Låt lufttorka. Vacutainernålen för blododling skruvas in i vacutainerhållaren och kanylen sticks in i injektionsporten på PD-påsen. Fyll på de båda blododlingsflaskorna med 10 ml PD-vätska. Du kan lättare få exakt 10 ml med hjälp av på och avstängning med peangen. Fyll även 3 ml EDTA- rör samt 6 ml rör med röd kork med dialysvätska. Kontrollera urtappad dialysvätska avseende utslag på leukocyter och erytrocyter med Combur testremsa. Skriv in svaret i Cosmic under lokala analyser. 6 ml rör med röd kork placeras i kylskåp. Om odlingen sedan visar sig vara negativ kan man efter kontakt med mikrobiologen skicka provet för PCR-analys. 4
5 Antibiotikabehandling Ge alltid antibiotika när en PD patient har grumlig dialysvätska.vänta inte på LPK i dialysat eller på CRP. Efterhör eventuell antibiotikaöverkänslighet. Försiktighet vid pc-allergi då viss risk för korsreaktion med Ceftazidim kan förekomma. Ge då Gentamicin 1,5 mg/kg dag 1, därefter 0,7 mg/kg kroppsvikt dagligen i PD-påse istället för Ceftazidim. Observera att det enbart är vid allvarlig pc-allergi (typ 1 reaktion) såsom anafylaxi, svullnad ansikte, luftvägar o dyl som man ska undvika Ceftazidim. Försiktighet vid tidigare känd hörselnedsättning eller balansrubbning. Halvera i så fall Vancocindosen Ordinera antibiotika enligt mallar som finns under njurmedicin i Cosmics läkemedelslista Ge följande initialbehandling intraperitonealt till vuxen person > 50 kg: Vancocin 1 g & Ceftazidim 1 g i samma dialysvätska. Vid låg kroppsvikt < 50 kg, dosera istället per kilo kroppsvikt: Vancocin 15 mg/kg & Ceftazidim 15 mg/kg Blandas noga i 2 liter dialysvätska. Ska ligga inne i bukhålan minst 6 timmar innan nästa påsbyte. 5
6 Dialysbehandling vid peritonit Samma antibiotikabehandling ges vare sig patienten har CAPD eller APD. Antibiotikabehandlingen kan ges såväl dagtid som nattetid beroende på när patienten kommer till sjukhuset Om patienten har nattmaskin, gå över till manuella byten. Det är viktigt att man de första dygnen kan kontrollera dialysatlösningen och se hur den förändras. Oftast så räcker det med fyra påsbyten per dygn, men om det är mycket grumligt kan man behöva skölja oftare d.v.s. fem till sex påsbyten per dygn. Ge eventuellt Heparin 500 E/l dialysat vid kraftigt grumlad påse.(ex: 1 000E Heparin i en 2-liters PD-påse), som ska ligga i till nästa påsbyte. Om patienten har maskinbehandling med Extraneal dagtid, vid manuella dagbyten används Extraneal nattetid. Fråga patienten vilka påsar de använder eller titta i läkemedelslistan i Cosmic. Tänk på att ge smärtlindring innan påsbytet då det ofta är smärtsamt under tömningen. Bedöm om patienten är övervätskad eller uttorkad. Kontrollera vikt, matlust, blodtryck, ödem och andning. Observera att mycket av dialysvätskan kan retineras. Det är vanligt med dålig ultrafiltration vid peritonit. Vid övervätskning: starkare dialysvätskor. Vid lungödem används 38,6mg/ml med täta byten ca var 3.e timme. Extraneal har endast effekt med lång dialystid. Vid uttorkning: svagare dialysvätskor. Förlusten av proteiner ökar vid peritonit. Ge kosttillägg Renilon 7,5 en till två per dygn som rutin även om matlusten är bra. Aggregatbyte görs dag 1 eller 2. PD-vätskan behöver inte vara klar. Anmälan till transplantationskoordinator Ska alltid göras om patienten står på transplantationslistan. Anmäl till transplantationskoordinatorn på Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg att patienten har peritonit. Avdelningsöverläkaren ansvarar för detta och gör en journalanteckning. Anmälan ska göras med både telefonsamtal samt fax. Telefonnummer till koordinator , Fax
7 Behandling dag 2 Antibiotikabehandling Gör uppehåll med Vancocin. Ceftazidim 500 mg (10 mg/kg) en gång dagligen i två liter dialysvätska som får ligga inne i minst 6 timmar över natten. Behandling dag 3 Provtagning 1. Koncentrationsbestämning av Vancocin. Provet tas på morgonen även om Vancocin ges i nattpåsen. Det är dock ett mindre problem pga. den långa halveringstiden. 2. Odling på morgonens dialysvätska som legat inne över natten 3. Elektrolytstatus och CRP. Antibiotikabehandling I väntan på odlingssvar ges Ceftazidim 500 mg (10 mg/kg) en gång dagligen i två liter dialysvätska som får ligga inne i minst 6 timmar över natten. Om odlingsvar inte har kommit ge Vancomycin enligt dagens koncentrationsbestämmning (oftast 250 mg Vancomycin i.p). Ceftazidim och Vancocin ges då i samma dialysvätska. Behandling dag 4 Antibiotikabehandling I väntan på odlingssvar ges Ceftazidim 500 mg (10 mg/kg) en gång dagligen i två liter dialysvätska som får ligga inne i minst 6 timmar över natten. 7
8 Behandling dag 5 tills vidare Antibiotikabehandling Behandla med Vancocin om odlingssvaret dröjer, förslagsvis ges Vancocin 250 mg i samma 6-tim påsbyte som Ceftazidim 500 mg 1 gång dagligen tills vidare. När odlingssvaret föreligger rättas antibiotikabehandlingen efter detta. Om ej god effekt av terapi- Abscess? Provtagning Ny Vancocinkoncentration dag 6 och 9. Tolkning av provsvar och odlingar Tolkning av leukocyter För att man ska kunna tolka LPK svaret krävs att mer än 1000 ml dialysvätska legat inne längre än 4 timmar i bukhålan. Då vikten är under 50 kg krävs att minst 500 ml legat inne i bukhålan. Om LPK är < 0,1 x 10 9 /L. Tolkas inte som peritonit. Avsluta antibiotika. Annan diagnos? Kontrollera CRP. Om LPK i dialysvätskan är > 0,1 x 10 9 /L och poly > mono- Fortsätt behandlingen. Om poly ej är fler än mono- Svamp? TB? annat? Avsluta antibiotika? Eosinofil peritonit (>10 % eosinofila och LPK > 0,1x 10 9 /L) ses ibland efter kateterinläggning. Steril peritonit ska ej behandlas. Se negativ odling. Tolkning av negativ odling Ingen peritonit Sätt ut antibiotika såvida CRP inte är högt eller det föreligger misstanke om annan bakteriell infektion Eosinofil peritonit Dialysatvätskans diff innehåller > 10 % eosinofila och LPK är > 0,1 x 10 9 /L. Antibiotikakuren kan avbrytas om odlingen är negativ och CRP lågt. 8
9 Kemisk peritonit - LPK förhöjt, grumliga påsar, smärtor och negativ odling under pågående behandling kan bero på kemisk peritonit. Fenomenet är väl beskrivet för Vancomycin och allt blir bra genom att Vancocimycin utsätts. Bakterier trots allt? Odling kan misslyckas. Det kan vara svamp eller långsamt växande bakterier. Om stark misstanke på bakteriell infektion föreligger fortsätt med Ceftazidim 500 mg x 1 i PD-påse + Vancocin 250 mg i PD-påse fr.o.m dag 3. Koncentrations kontroll av Vancocin dag 6 och 9, ev dosreduktion. Behandlingstid 2 veckor. Följ CRP. Terapeutiska intervall av antibiotika i serum Vancocin mg/l före nästa dos Ancotil ca 25µg/ml Fluconazol mg/l före nästa dos Behandlingsstrategi efter odlingssvar Multipla agens Anaerober och aerober med eller utan svamp talar för tarmperforation. Skall exploreras tidigt! Livshotande! Tala med kirurg! OBS! En patient med PD får inte det bukstatus man normalt förknippar med tarmperforation. Bukstatus kan vara ytterst diskret eftersom bukhålan sköljs kontinuerligt. Var noga med att ge denna information till kirurg så att inte exploration fördröjs. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) Sätt ut Ceftazidim. Ge Vancocin 250 mg i PD-påse 1 gång dagligen under ca 6 timmar eller mer från dag 3. Vancocinbehandling 10 dagar. Långsam elimination gör att terapeutiskt intervall bibehålls i 14 dagar. Serumkoncentration dag 3, dag 6 och 9, forsatta koncentrationkontroller efter bedömning. OM KNS är känsliga för klindamycyn, rekommenderas Dalacin 300 mg x 3 avbryt då Vancocinbehandlingen. Dalacinbehandling i 14 dagar 9
10 Stafylokockus aureus Ge Ekvacillin 0,5g intraperitonealt x 2. Överväg peroral behandling efter 10 dagar. Föreligger känslighet för Clindamycin ges Dalacin 300 mg x 3 per os eller intravenöst Vid multiresistens ges Vancomycin 250 mg intraperitonealt x 1 fr o m dag 3. Om bakterien är meticillinresistent = MRSA skall jourhavande infektionsläkare kontaktas omedelbart. Behandlingstid: 3 veckor. Alfa-streptokocker Om patientens allmäntillstånd är gott efter ett par dagars behandling med Vancomycin och Ceftazidim så kan man gå över till peroral behandling, t ex Kåvepenin 2 g x 3 per os alt Dalacin 300 mg x 3 per os. Om parenteral behandling är indicerad föreslås Bensylpenicilin 1 g x 2 i.p. i 3 dagar, därefter 1 g x 1. Behandlingstid: 2 veckor Enterokocker Behandla enligt odlingsbesked. Om stammen är känslig för ampicillin ges Doktacillin 1 g x 2 ip. Vid ampicillinresistens ges Vancomycin (1 g x 1 uppehåll dag 2, därefter 250 mg x 1 from dag 3). Koncentration kontroll dag 3, dag 6 och dag 9. Behandlingstid: 2 veckor. Gramnegativ bakterie (ej pseudomonas) Fortsätt med Ceftazidim eller annat antibiotikum enligt resistens besked. Ett medel räcker. Om Azactam används kan dosen reduceras från 500 mg x1 till 250 mg x1 efter 4 dygns behandling. Behandlingstid: 2 veckor. Pseudomonas Avsluta Vancocin. Använd två medel med full aktivitet mot bakterien enligt resistensbestämning. Oftast kan man använda Ceftazidim i kombination med Netylin. Det är aldrig fel att ta bort kateter om odlingar visar växt av Pseudomonas. Om behandlingen ej har effekt inom 5 dagar bör man absolut ta bort katetern. Om peritoniten föregåtts av exit-siteinfektion med pseudomonas bör kateter bytas i två seanser Behandlingstid: 3-4 veckor. 10
11 Anaeroba bakterier Ge Metronidazol intravenöst 1000 mg dag 1. Om patientens allmäntillstånd så tillåter kan man ge peroral terapi även från start- Flagyl 400 mg x 3 peroralt. Misstänk tarmperforation: Finns fler stammar, svamp? OBS! Totaldosen av Metronidazol bör aldrig överstiga 30 g/behandlingskur bl.a pga risken för polyneuropathi. Behandlingstid: 2 veckor. Svamp Ge Diflucan 400 mg (2 mg/ml=200 ml) intraperitonealt i ett 6-timmars byte (eller över natten) första dagen, därefter 100 mg dagligen. Kontrollera koncentrationen Fluconazol Kontrollera LPK och TPK regelbundet. PD-katetern bör bytas för att minimera recidivrisken. Om ej kliniskt förbättrad efter 7 dagar så skall katetern absolut avlägsnas. Behandlingstiden bör vara 4 veckor, eventuellt längre, följ CRP. Ev övergång till peroral behandling när läget stabiliserats. Poliklinisk behandling Telefonkontakt tas med kommunsköterska. Ordinationsbesked av läkemedel faxas till kommunsköterska. Är patienten inte ansluten till hemsjukvård ska detta göras. Vancocin kan ej skrivas på recept varför det måste medskickas patienten hem. Peritonitbehandling kan utföras polikliniskt om pat allmäntillstånd inte är nedsatt. Uppföljning och provtagning görs på PD-mottagning enligt rutin. Recidiv av peritonit Som recidiv räknas ny peritonit med samma agens inom 4 veckor efter avslutad antibiotikakur. Åtgärd vid recidiv Första återfallet Om tunnelinfektion föreligger vid peritonit bör PD-katetern bytas. Annars nytt behandlingsförsök. Eventuellt förlängd kur och/eller tillägg av annat antibiotika. Om odlingar visar samma agens och det rör sig om biofilmsproducerade mikrober ex stafylokock aureus, KNS, 11
12 Candida eller Pseudomonas överväg borttagande av PD-kateter. Antibiotikabehandling bör fortsätta i 7 dagar postoperativt. Ny PD-kateter operation tidigast efter 2-3 veckor. Hemodialys under läkningen. Ytterligare ett återfall Finns tunnelinfektion? Ultraljud? Leukocytscintigrafi? Om odlingssvaret visar samma bakterie, Candida eller Pseudomonas tag bort PD-kateter. Antibiotikabehandling bör fortsätta i 7 dagar postoperativt. Ny PD-kateter operation tidigast efter 2-3 veckor. Överväg om PDbehandling är ett fortsatt alternativ eller om patienten ska permanent ha hemodialys. 12
Dokumentrubrik. Erland Olauson (eon001), Maria Bohman (mdn008), Marianne Käller (mkr004)
Sida 1(13) / / Version Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Doris Hultdin (dhn002) 2019 06 04 2017 12 04 Fastställare Per Ersson (pen003) Granskare Erland Olauson (eon001), Maria Bohman
Peritonit vid peritonealdialys
2017-03-20 31287 1 (9) Sammanfattning I detta dokument finns information om handhavande vid anläggande, byte av förlängning, behandling vid peritonit och exit-site infektioner etc. Innehållsförteckning
Åtgärder vid misstanke om kontamination av PD-påse, kopplingar och aggregat
Utgåva 1 Komplikationer Pd-kateter Giltighetstid 1 år fr.o.m. 2013-03-31 Giltighetsområde Njurenheten, Kalmar Dokumenttyp Rutinbeskrivning Utformad av Annika Thuresson Innehållsansvarig Peter Åkesson Dokumentansvarig
Initialbehandling vid suspekt peritonit. Vankomycin 2g och Ceftazidim 1g i en PD-påse under 6-timmars dialys (4-12 tim).
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25685 su/med 2017-09-07 2 Innehållsansvarig: Marie Blomén, Instruktör, PD-mottagning (marbl24) Godkänd av: Jennie Lönnbro Widgren, Verksamhetschef,
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Repetition av patientens PD-kunskaper
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 24361 su/med 2017-11-01 2 Innehållsansvarig: Marie Blomén, Instruktör, PD-mottagning (marbl24) Godkänd av: Jennie Lönnbro Widgren, Verksamhetschef,
MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng
HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig
Peritoniter vid peritonealdialys - PD. Initialbehandling vid suspekt peritonit Vankomycin 1 g & Ceftazidim 1 g
PM Peritoniter vid peritonealdialys - PD Skriven 1998-02-19 Börje Haraldsson Reviderad 2012-07-05 Annika Aldenbratt (Vårdenhetsöverläkare) Status Godkänd av Ingrid Petersson (Instruktionssköterska), Ola
URINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship
Återkoppling av resistensdata, diagnostic stewardship Tinna (Christina) Åhrén Infektionsläkare, Mikrobiolog Ordf. Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad syftar diagnostiken till? Bekräfta, förkasta
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5)
MEQ-fråga 1 Sida 1 (5) En 29-årig kvinna med insulinbehandlad diabetes inkommer till akuten den 4 november tillsammans med sin pojkvän. Hon har sedan 3 dygn tillbaka besvärats av illamående, feber och
fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Rodnat, makulopapulöst utslag över rygg och buk. Inga rivmärken.
Minifall Pc-allergi 1 a-c 2019-04-24 Om ni har valt Minifall Pc-allergi 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är handläggningen korrekt?
MEQ-fråga Sida 1 (av 5)
MEQ-fråga 2016-10-07 Sida 1 (av 5) 20-årig man med diabetes typ I, insulinbehandlad. Inkommer med feber sedan tre dagar, 39-40 grader och ont i höger ljumske. Smärtorna i höger ljumske är måttliga utan
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Paracetamolintoxikation
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17316 su/med 2016-10-14 5 Innehållsansvarig: Henrik Norrsell, Sektionschef, Läkare (henno4) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef, Verksamhet
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd
1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Hemsjukvård - Barncancercentrum
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 18657 su/med 2018-03-01 4 Innehållsansvarig: Ulrika Larsson, Barnsjuksköterska, Avdelning 321-322 Barncancercentrum (ulrla12) Godkänd av: Karin Mellgren,
Provtagning för blododling, information till vårdenhet
sida 1 (6) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Vid misstanke om bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange
Paracetamolintoxikation Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Intoxikation Giltig fr.o.m: 2016-11-02 Faktaägare: Pär Lindgren, regional chefläkare Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.
Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.
Överdiagnostik av penicillinallergi
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare TG Infektion 20190131 10 % av USAs befolkning, 32 milj, har en uppgiven penicillinvarning 1 Vanligt men ofta fel! Vanligt att patienter
Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl
Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.
Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03
PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad
Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11
Bar 100 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2016-08-09 Godkänt av: Per Dahlberg, Överläkare,
ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna
ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3
Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.
1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon
Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient!
1 (7) En 55-årig man kommer till dig på infektionsmottagningen i slutet av juli. Han är remitterad från akuten där han var för 2 veckor sedan pga. långvarig feber och viktnedgång. Viktnedgång sedan februari,
PM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken
Stafylokocker Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken 2018-10-16 1 Stafylokocker: hudbakterier Staphylococcus (släktnamn) Staphylococcus Aureus Staphylococcus Epidermidis (KNS=koagulasnegativa
Tentamensskrivning Pediatrik. Del I - MEQ-frågor
Tentamensskrivning 2007-10-23 Pediatrik Del I - MEQ-frågor! När skrivningen börjar tar Du det första (översta bladet) och vänder det rätt.! Fyll i Din kod högst upp.! Besvara frågan och lägg bladet i kuvertet.
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Behandling av infektioner i öppenvård - barn
Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen
Del 6_6 sidor_16 poäng
_6 sidor_16 poäng En 55-årig kvinna inkommer till akutmottagningen med tilltagande buksmärtor i övre delen av buken sedan tre timmar. Hon är så pass smärtpåverkad att det är svårt att få några bra svar
Normalt är urinen steril
Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning
Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion uppstår i bukhålan oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått
OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-04-08 08.00-10.00
Malmö högskola Hälsa och samhälle Utbildningsområde: Omvårdnad Kod nr: OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING KURS OM121A, termin 2 2014-04-08 08.00-10.00 Hjälpmedel: Miniräknare, ej programmerbar Godkänd:
Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Giltig fr.o.m: 2018-03-28 Faktaägare: Gunilla Lindström, överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 7
Bar 135 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 7 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2019-01-14
Miriam 30 år. Aktuellt Sedan igår sveda vid vattenkastning, och feber, uppmätt 39,0 grader. Lite illamående, inte kräkts.
Minifall UVI 2 a-c 2018-03-21 Om ni har valt Minifall UVI 2 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (2a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Neurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge
Kärlkateterrelaterade infektioner Andreas Berge Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK) för kort- eller långtidsbruk, och ibland perifera artär och venkatetrar, kan ge upphov till lokala eller systemiska
Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare
Överdiagnostik av penicillinallergi Gunnar Jacobsson Infektionsläkare 20181113 Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Vanligt
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern
Kirurgiska bukinfektioner Fredrik Hjern Sammanfattning Infektion i bukhålan uppstår oftast genom perforation av gastrointestinalkanalen. Noggrann diagnostik för att kartlägga var perforationen uppstått
KAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
PM Infektiös endokardit (IE)
Infektionskliniken 044-3091600 Mattias Waldeck, överläkare mattias.waldeck@skane.se Datum 2013-04-17 Reviderat 2013-03-20 Gäller till 2014-03-31 PM Infektiös endokardit (IE) Ett utförligt nationellt vårdprogram
Antibiotikaprofylax vid allmänkirurgi
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation Smittskydd Värmland/ Strama Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Eva Mogard, Thomas Ahlqvist Olle
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
PM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
PD-kateter: exit-site infektioner och andra kateterproblem
PD-MOTTAGNINGEN PM PD-kateter: exit-site infektioner och andra kateterproblem Skriven 1998-02-19 Börje Haraldsson Reviderad 2012-08-17 Annika Aldenbratt (Vårdenhetsöverläkare) Status Godkänd av Ingrid
Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Antibiotika - Spädningsföreskrifter för intravenös administration
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2017-12-18 4 Innehållsansvarig: Aylin Yilmaz, Överläkare, Läkare (aylyi1) Godkänd av: Lars Magnus Andersson, Verksamhetschef, Verksamhet
Del 4. 9 sidor 17 poäng
9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid
Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.
Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar (skilda stick). Vid varje provtagning fylls en aerob (grön) och en
Del 3. 7 sidor 13 poäng
7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David
Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.
Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar i skilda stick, för att lättare kunna bedöma eventuella kontaminationer.
AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4
Utgåva 1 Ersätter BE7-04 Utformad av Margreth Johansson Uppdaterad av Helena Simon-Andersson AV-fistel nyanlagd. Att handha och sticka. Antal sidor 4 Giltighetstid 1 år fr.o.m. 2013-01-01 Innehållsansvarig
Årsrapport från Endokarditregistret 2015
1 Årsrapport från Endokarditregistret Svenska endokardit-registret har existerat sedan -1-1 med rapportering från samtliga svenska infektionskliniker. Rapportering sker i samband med utskrivning samt vid
Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p
Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades
Antimikrobiella medel i Nyföddhetsperioden
Barn och ungdomsklinikerna Antimikrobiella medel i nyföddhetsperioden 1(6) Antimikrobiella medel i sperioden 1. Antibakteriella medel (iv) Antibiotika bruksspädning Abboticin/Ery-Max erythromycin Bensylpenicillin
3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.
Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för
1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför?
Del 3_5 sidor_17 poäng Pelle 38 år söker på akutmottagningen p.g.a. akut insättande smärtor i övre delen av buken sedan 5 timmar tillbaka. Han har kräkts gallfärgat maginnehåll upprepade gånger. Tidigare
Urinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-09-18 Utfärdad av: Elisabet Lönnermark, överläkare Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent
Antibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Spondylit. Bertil Christensson Lund
Spondylit Bertil Christensson Lund Mette Wendt Halmstad Punktion och MR Vid positiv blododling behövs ej punktion om MR visar spondylodiskit Punktion: Odling, dir mikr, 16SrRNA PCR, tb: odling+mikroskopi+pcr,
STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25812 su/med 2016-01-26 2 Spädningsföreskrifter för intravenös adistration av Innehållsansvarig: Ulrika Snygg Martin, Överläkare, Läkare (ulrsn) Godkänd
Läkemedelshantering - spädningsschema antibiotika
Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-32518 Fastställandedatum: 2015-08-31 Giltigt t.o.m.: 2017-08-31 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Erik Torell Läkemedelshantering - spädningsschema
Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 6
Bar 135 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42; Njurmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 6 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2017-05-25
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Antibiotikaronder Erfarenheter från SU. Daniel Bremell Infektion SU
Antibiotikaronder Erfarenheter från SU Daniel Bremell Infektion SU Projekt Medicin, Geriatrik, Akut SU/Ö Internmedicinsk/geriatrisk klinik med 193 vpl 2016 (3+3 mån) Infektionskonsult besöker varje avdelning
Antibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2
Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information
Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning? 1. 30 % 2. 50 % 3. 75 % 4. 90 % Penicillinallergi - hur många av uppgivna reaktioner kan inte verifieras med testning?
Delexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Del 3 medicin. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p
Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 13,5p En tidigare väsentligen frisk 55 årig kvinna söker på medicinakuten för trötthet och andfåddhet vid ansträngning. Sista dagarna har hon även haft tryckkänsla i bröstet vid
Provtagningsanvisning för Anaerob odling och Actinomyces/ Nocardia. Avgränsning/Bakgrund
Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Anaeroba infektioner är ofta blandinfektioner med fakultativt anaeroba och aeroba bakterier. Dessa infektioner är oftast endogena och uppstår i närheten av områden där
MEQ fråga Nr..
1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men
Antibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Innehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
Handläggning av antibiotikaallergi
VO INFEKTIONSSJUKDOMAR Dokumenttyp: Medicinskt PM Titel: Antibiotikaallergi Dokumentansvarig: Simon Werner, Malmö Malin Inghammar, Lund Godkänt av: Peter Lanbeck Publicerat av: Irene Silfver Reviderad
Imipemem/cilastatin 1 g iv, (dosintervall styrs av njurfunktion) i kombination med klindamycin 600 mg x 3 iv
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Ökad risk för infektionskomplikationer i samband med förlossning finns vid lång vattenavgång (>18 timmar), upprepade vaginalundersökningar, bakteriell vaginos,