Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Repetition av patientens PD-kunskaper

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Innehållsansvarig: Marie Blomén, Instruktör, PD-mottagning (marbl24) Godkänd av: Jennie Lönnbro Widgren, Verksamhetschef, Verksamhetsledning (jenlo4) Denna rutin gäller för: Verksamhet Njurmedicin Syfte Patient/stödperson som tränats i att självständigt sköta peritonealdialys behöver få en repetition av nödvändiga kunskaper för PD-behandling. Denna reträning bör ske i samband med start, 4, 6 och 12-månaders-kontroller under första behandlingsåret och därefter varje halvår eller vid behov (exempelvis efter en peritonit). Arbetsbeskrivning Kontroll görs av teknik samt av teoretiska kunskaper. Genomgång av dialysvarulager vid hembesök. Repetition av beställning av dialysvaror från apoteket, för att minska risken för stora lager i hemmet. Bedömning av kunskaperna dokumenteras sedan i Melior under kunskap/utveckling. TEKNIKGENOMGÅNG: Handdesinfektion CAPD påsbyte APD-tillkoppling på övningsslangar/påsar Fixering vid dusch PD-kateterupphängning PD-kateterutgång (0 oretad, 1 liten rodnad, 2 rodnad, 3 infekterad, K krusta-sårskorpa) Omläggningsteknik av PD-kateterutgång TEORETISKA KUNSKAPER OM PD-BEHANDLING För att din PD-behandling ska fungera så bra som möjligt för dig repeterar vi då och då det du har lärt dig för att kunna sköta PD. För att lättare kunna veta vad vi behöver prata mer om (eller vad som inte behövs) ber vi dig svara på följande frågor. 1. Vad menas med torrvikt? 2. Hur kan du kontrollera om du har för mycket vatten i kroppen? 3. Du har förstått att du har cirka 2 kg överskottsvatten i kroppen. Vilka åtgärder vidtar du då? 4. Du känner dig matt och yr, det snurrar lite i huvudet när du reser dig. Det känns som blodtrycket är lågt. Din vikt är lägre än den brukar vara. Vad beror detta troligen på? Vad kan du göra själv för att förbättra ditt tillstånd? Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 7)

2 5. Du behöver använda starka påsar. När du tittar i ditt lager upptäcker du att du inte har några kvar. Vad gör du då? 6. Du vaknar mitt i natten och mår illa, kräks och har ont i magen. Någon annan i familjen har precis haft maginfluensa. Vad ska du alltid tänka på när du har dessa symtom? 7. Du har precis gjort sista påsbytet för dagen och ska strax gå och lägga dig. När du tittar på den urtappade vätskan är den grumlig, men du mår precis som vanligt. Vad ska du göra då? 8. Du ska göra ett påsbyte någonstans där du inte lätt kan ta dig till sjukhus. Precis när du ska koppla till nuddar du påskopplingen utan skyddshatt. Du har ingen reservpåse med dig. Vad gör du då? 9. CAPD: Du märker plötsligt att mängden urtappad vätska är mycket mindre än vanligt. Vad kan det bero på? Vad ska du kontrollera extra noga? APD: När du kontrollerar informationen på maskinen från nattens behandling är Total ultrafiltration / Total UF mycket mindre än vanligt. Vad kan det bero på? Vad ska du göra då? 10. Vi har försökt att inpränta hur noga det är med renligheten vid påsbyten och desinfektion och förbandsbyte på PD-slangens utgång på magen. Varför är vi så petiga med det? 11. När du har duschat och byter förband på PD-slangens utgång på magen upptäcker du att det är en gul fläck på förbandet och att huden runt utgången är rodnad. Vad gör du då? 12. Varför är det så viktigt att PD-slangen är fixerad och att det inte uppstår skav och ryck i den? 13. Hur påverkas din kropp av dialyspåsar med olika mängd glukos? 14. Hur kan du märka av att du har för lite vätska i kroppen, är uttorkad? Vad kan du göra åt det? 15. Vad kan orsaken vara till för mycket vätska i kroppen, övervätskning? Vad kan du göra åt det? 16. CAPD: Du utför en handdesinfektion alldeles före du ska koppla din PD-slang till dialyspåsen, men är tvungen att klia dig på näsan innan du kan fortsätta. Vad gör du då? APD: Du utför en handdesinfektion alldeles före du ska koppla din PD-slang till nattmaskinens patientslang, men är tvungen att klia dig på näsan innan du kan fortsätta. Vad gör du då? Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 7)

3 17. CAPD: Du vaknar mitt i natten, har ont i magen och mår lite illa. Vad gör du då? APD: Du har ingen dialysvätska i magen på eftermiddagen. Du känner plötsligt att du har ont i magen och mår lite illa. Vad gör du då? 18. Du har en stressig dag. Det är mycket som måste göras innan du kan slå dig till ro. När du ska göra ett påsbyte på kvällen blir det lite hastigt och du misstänker att du nuddat din PD-slangs oskyddade koppling med din hand. Vad gör du då? Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 7)

4 FACIT - TEORETISKA KUNSKAPER OM PD-BEHANDLING VÄTSKEBALANS 1. Vad menas med torrvikt? Den vikt när kroppen är i vätskebalans det vill säga har lagom mycket vätska i kroppen. Vikten efter påsbyte, utan vätska i magen. 2. Hur kan du kontrollera om du har för mycket vatten i kroppen? Vid daglig vikt märks att vikten snabbt ökat. Svullnader under huden = ödem, exempelvis runt anklar, fötter, fingrar och under ögonen. Andfådd, svårt att andas, särskilt liggande. Dricker mer vätska än vad som förloras via urin och PD-påsar. 3. Du har förstått att du har cirka 2 kg överskottsvatten i kroppen. Vilka åtgärder vidtar du då? Dricker mindre. Använder starkare PD-påsar. (En stark under 2 timmar) Ökar från 4 5 påsbyten/dag. Kontaktar PD-mottagningen eller Njurmedicinsk vårdavdelning vid andningsproblem. Öka urindrivande läkemedel om patienten fortfarande har bra urinproduktion och ej max dos urindrivande läkemedel. 4. Du känner dig matt och yr, det snurrar lite i huvudet när du reser dig. Det känns som blodtrycket är lågt. Din vikt är lägre än den brukar vara. Vad beror detta troligen på? Uttorkning undervätskning. Kan bero på att du förlorat vätska på grund av diarré, kräkningar, svettat ut vätska pga. feber eller varmt väder. Druckit mindre eller använt för starka PD-påsar som dragit ut för mycket vatten. Vad kan du göra själv för att förbättra ditt tillstånd? Dricka mer. Använda svagare PD-påsar. 5. Du behöver använda starka påsar. När du tittar i ditt lager upptäcker du att du inte har några kvar. Vad gör du då? Kontaktar PD-mottagningen eller Njurmedicinsk vårdavdelning (131). Dricker mindre. PERITONIT 6. Du vaknar mitt i natten och mår illa, kräks och har ont i magen. Någon annan i familjen har precis haft maginfluensa. Vad ska du alltid tänka på när du har dessa symtom? Symtomen vid maginfluensa liknar symtomen vid bukhinneinflammation. Gör ett påsbyte, inspektera vätskan noga och uteslut bukhinneinflammation. 7. Du har precis gjort sista påsbytet för dagen och ska strax gå och lägga dig. När du tittar på den urtappade vätskan är den grumlig, men du mår precis som vanligt. Vad ska du göra då? Tappa in ny dialysvätska. Genast ringa Njurmedicinsk vårdavdelning (131). Åka till akutmottagningen. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 7)

5 8. Du ska göra ett påsbyte någonstans där du inte lätt kan ta dig till sjukhus. Precis när du ska koppla till nuddar du påskopplingen utan skyddshatt. Du har ingen reservpåse med dig. Vad gör du då? Hoppar över påsbytet tills jag kan få tag på en ny PD-påse. PERITONIT + INFEKTION VID KATETERUTGÅNG 9. CAPD: Du märker plötsligt att mängden urtappad vätska är mycket mindre än vanligt. Vad kan det bero på? Vad ska du kontrollera extra noga? APD: När du kontrollerar informationen på maskinen från nattens behandling är Total ultrafiltration / Total UF mycket mindre än vanligt. Vad kan det bero på? Vad ska du göra då? ORSAK: Det kan bero på att du använt påsar med svagare glucosstyrka och då dras mindre mängd överflödig vätska från blodet till dialysvätskan. Det kan också bero på att du är uttorkad pga. exempelvis diarréer och att det då finns mindre mängd överflödig vätska att dra ut från blodet till dialysvätskan. Men det kan också vara första tecknet på bukhinneinflammation, då bukhinnan blir svullen och därför inte kan dra ut överflödig vätska från blodet till dialysvätskan. ÅTGÄRD: Gör ett påsbyte, inspektera vätskan noga och uteslut bukhinneinflammation. Om du känner dig matt och uttorkad, kontakta PD-mottagningen för rådgivning. 10. Vi har försökt att inpränta hur noga det är med renligheten vid påsbyten och desinfektion och förbandsbyte på PD-slangens utgång på magen. Varför är vi så petiga med det? Förebygga infektioner. INFEKTION VID KATETERUTGÅNG 11. När du har duschat och byter förband på PD-slangens utgång på magen upptäcker du att det är en gul fläck på förbandet och att huden runt utgången är rodnad. Vad gör du då? Tvättar med klorhexidinsprit och lägger på torrt förband. Fixerar PD-slangen noga. Inspekterar och tvättar dagligen med klorhexidinsprit. Om det inte blivit bättre på några dagar kontaktas PD-mottagningen. 12. Varför är det så viktigt att PD-slangen är fixerad och att det inte uppstår skav och ryck i den? Förebygga infektioner. VÄTSKEBALANS 13. Hur påverkas din kropp av dialyspåsar med olika mängd glucos? Dialyspåsar med starkare glucosstyrka drar ut mer överflödig vätska från blodet till dialysvätskan. Dialyspåsar med svagare glucosstyrka drar ibland ut lite överflödig vätska från blodet, men kan ibland ge till resultat att vätska istället överförs från dialysvätskan till blodet. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 7)

6 14. Hur kan du märka av att du har för lite vätska i kroppen, är uttorkad? Vad kan du göra åt det? Man kan känna sig matt och yr och vikten brukar vara lägre än vanligt. ORSAK: Kan bero på att du förlorat vätska på grund av diarré, kräkningar, svettat ut vätska pga. feber eller varmt väder. Du kan ha druckit mindre eller använt för starka PD-påsar som dragit ut för mycket vatten. ÅTGÄRD: Drick mer. Använda PD-påsar med svagare glucosstyrka. 15. Vad kan orsaken till vara till för mycket vätska i kroppen, övervätskning? Vad kan du göra åt det? ORSAK: Kan bero på att du druckit mer vätska, eller använt PD-påsar med svagare glucosstyrka. ÅTGÄRD: Drick mindre. Använd PD-påsar med starkare glucosstyrka. (En stark under 2 timmar) Ökar från 4 5 påsbyten/dag. Kontakta PD-mottagningen eller Njurmedicinsk vårdavdelning vid andningsproblem. Öka urindrivande läkemedel om patienten fortfarande har bra urinproduktion och ej max dos urindrivande läkemedel. PERITONIT 16. CAPD: Du utför en handdesinfektion alldeles före du ska koppla din PD-slang till dialyspåsen, men är tvungen att klia dig på näsan innan du kan fortsätta. Vad gör du då? APD: Du utför en handdesinfektion alldeles före du ska koppla din PD-slang till nattmaskinens patientslang, men är tvungen att klia dig på näsan innan du kan fortsätta. Vad gör du då? Gör en ny handdesinfektion innan du fortsätter. När du kliar dig på näsan får du hudbakterier på fingret. Om du nuddar de oskyddade kopplingarna utan att du märker det, kan det resultera i en bukhinneinflammation. 17. CAPD: Du vaknar mitt i natten, har ont i magen och mår lite illa. Vad gör du då? Gör ett påsbyte (mitt i natten), inspektera vätskan noga och uteslut bukhinneinflammation. APD: Du har ingen dialysvätska i magen på eftermiddagen. Du känner plötsligt att du har ont i magen och mår lite illa. Vad gör du då? Gör ett manuellt påsbyte och tappa in vätska. Vänta 1 timma, gör ett nytt påsbyte och tappa ut vätskan från bukhålan, inspektera vätskan noga och uteslut bukhinneinflammation. Om vätskan är grumlig ska du tappa in ny dialysvätska och kontakta PD-mottagningen eller njurmedicinsk vårdavdelning (131). 18. Du har en stressig dag. Det är mycket som måste göras innan du kan slå dig till ro. När du ska göra ett påsbyte på kvällen blir det lite hastigt och du misstänker att du nuddat din PD-slangs oskyddade koppling med din hand. Vad gör du då? Fortsätter INTE med påsbytet utan sätter på en ny jodhatt. Går och lägger sig utan dialys. Ringer PD-mottagningen eller Njurmedicinsk vårdavdelning nästa morgon för att byta kateterförlängning. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 6 (av 7)

7 INFEKTION VID KATETERUTGÅNG 19. Hur fixerar du PD-slangen när du duschar? Hur skyddar du PD-slangen och kateterutgången när du badar i sjö eller hav? 20. Vad är viktigt att tänka på när du fixerar din PD-kateter? 21. Du upptäcker att det blöder vid PD-kateterutgången och att huden är lite irriterad. Vad gör du då? Ansvar Verksamhetschefen ansvarar för att läkargruppen informeras om nytillkomna och reviderade rutiner. På delegation av verksamhetschef ansvarar rutinansvarig sjuksköterska för att samtlig personal på PD-mottagningen informeras om nytillkomna och reviderade rutiner. Uppföljning, utvärdering och revision Rutinansvarig sjuksköterska ansvarar för revision av rutinen. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 7 (av 7)