Befolkningsprognos Huddinge i siffror

Transkript

1 Befolkningsprognos Huddinge i siffror Kommunstyrelsens förvaltning/ekonomiavdelningen 12 april 2012

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Befolkningsutvecklingen under Utvärdering av 2011 års prognos... 6 Metod... 7 Nyckelkodområden... 7 Typkoder... 7 In- och utflyttning... 7 Födda och döda... 8 Antaganden... 8 Inflyttning... 8 Utflyttning... 9 Fruktsamhet Dödlighet Planerat byggande Osäkerhet i prognoser Avvikelser från antaganden Avvikelser från planerat byggande Slumpfel Prognos Prognos , tabellbilaga Huddinge kommun Huddinge kommun, könsuppdelat Flemingsberg Segeltorp Sjödalen-Fullersta Skogås Stuvsta-Snättringe Trångsund Vårby Planerade bostäder , beräknad inflyttning. Justerad med hänsyn till den historiska utvecklingen

3 Inledning Befolkningsprognosen för Huddinge kommun görs en gång om året och är färdig 1 april. I den här rapporten presenteras prognosen för samt de metoder och antaganden som ligger till grund för den. Rapporten innehåller även en avstämning av föregående års prognos samt en sammanfattning av förra årets befolkningsutveckling. Siffrorna för den faktiska befolkningen kommer från SCB och är en del av den officiella statistiken. Prognosen presenteras åldersgrupperat för kommunen samt dess delområden Vårby, Segeltorp, Flemingsberg, Sjödalen-Fullersta, Stuvsta-Snättringe, Trångsund och Skogås. Det finns möjlighet att få prognosen indelad i andra åldersgrupper samt andra geografiska områden om så önskas. Alla tabeller finns även i Excel-format. Vid frågor angående prognosen kontakta: Frida Hägglund, statistiker, kommunstyrelsens förvaltning telefon: e-post: frida.hagglund@huddinge.se 3

4 Befolkningsutvecklingen under 2011 Under år 2011 ökade befolkningen i Huddinge kommun med personer. Antalet invånare ökade från till under året. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 1,6 procent. I Stockholms län ökade befolkningen med 1,8 procent under samma period, medan ökningen i riket var 0,7 procent. Huddinge är den näst största kommunen i länet befolkningsmässigt och den 14:e största kommunen i riket. Det föddes barn i Huddinge under året och 574 personer avled, vilket innebär ett födelsenetto på 699 personer personer flyttade till Huddinge under året och flyttade därifrån, vilket ger ett flyttningsnetto på 890 personer. År 2011 skedde nästan flyttningar till, från eller inom Huddinge. Drygt av dessa var flyttningar inom kommunen. I diagram 1 visas flyttningsnetto per ettårsklass. Av diagrammet framgår att Huddinges befolkningstillskott i stor utsträckning består av familjer med små barn. I åldrarna 50 till 75 år har kommunen en större utflyttning än vad man har inflyttning av motsvarande åldrar. Av alla som flyttar till Huddinge kommer 65 procent från andra kommuner i länet, 16 procent från övriga riket och 19 procent flyttar in från utlandet. Av de invånare som lämnar kommunen, flyttar 77 procent till någon annan kommun i länet, oftast till Stockholm, 16 procent flyttar utanför länet och 7 procent flyttar utomlands. Diagram 1. Flyttningsnetto per ettårsklass Huddinge kommun år 2011 I tabell 1 görs en uppdelning på åldersklass. Av den framgår att invånare i åldersklassen 0 år samt 13 till och med 18 år minskade medan resterande åldersgrupper ökade under år I relativa tal minskade gruppen med nollåringar mest, vilket är en skillnad mot 2010 då den gruppen stod för störst relativ ökning. 1-5 åringarna och åringarna hör till de grupper som ökade mest relativt under

5 Tabell 1. Befolkningen i Huddinge kommun den 31 december år 2010 och 2011 per åldersklass Ålder Förändring Förändring i % , , , , , , , , , ,2 80-w ,3 Totalt ,6 En uppdelning på kommundelarna visar att befolkningen har ökat i alla delområden, se tabell 2. Den största ökningen i både antal personer samt i relativa tal har skett i Sjödalen-Fullersta där befolkningen vuxit med 586 personer, eller 2,7 procent, under Minst var förändringen i Skogås som växte med 0,6 procent. I Sjödalen-Fullersta berodde folkökningen främst på ett stort positivt flyttningsnetto. I Skogås och Vårby berodde folkökningen främst på positiva födelsenetton. Skogås var den enda kommundelen med ett negativt flyttningsnetto. I de övriga kommundelarna bidrog flyttningsnetto och födelsenetto i ungefär lika stor omfattning till folkökningarna. Under 2011 byggdes det mest i Sjödalen-Fullersta, vilket förklarar det stora flyttningsnettot. Det har också skett mycket förtätning, genom att små familjer flyttat från sina bostäder och större familjer flyttat in. Tabell 2. Befolkningen i Huddinge kommun den 31 december år 2010 och 2011 per kommundel 1 Kommundel Förändring Förändring i % Flemingsberg ,2 Segeltorp ,1 Sjödalen-Fullersta ,7 Skogås ,6 Stuvsta-Snättringe ,9 Trångsund ,0 Vårby ,1 Huddinge ,6 1 Observera att befolkningen i kommundelarna inte summerar till kommuntotalen i tabeller i denna rapport. Det beror på att det finns en restpost som innehåller invånare som är skrivna på församling men som inte kan kopplas till någon fastighet i kommunen, och därmed ingen kommundel. 5

6 Utvärdering av 2011 års prognos I prognosen för år 2011 beräknades befolkningen i slutet av året uppgå till personer medan det verkliga antalet blev Kommunen hade alltså den 31 december förra året 55 invånare fler än prognostiserat. Detta ger en prognosavvikelse på 0,1 procent. Att befolkningsökningen blev något större än väntat beror på att flyttningsnettot blev högre än väntat. Flyttningsnettot förväntades bli 794 personer men slutade på 890, alltså 96 personer fler än prognostiserat. Födelsenettot var prognostiserat till 746, medan utfallet blev 699. Av tabell 3 framgår att skillnaderna mellan utfall och prognos är små och jämnt fördelade mellan i stort sett alla åldersgrupper, 0-åringarna undantagen. Den största prognosöverskattningen relativt sett skedde bland de nyfödda barnen (0- åringarna). Prognosöverskattning skedde även i grupperna år samt år. Prognosunderskattningar skedde i övriga åldersgrupper. Tabell 3. Prognos och utfall i Huddinge kommun den 31 december år 2011 per åldersklass Ålder Prognos 2011 Utfall 2011 Skillnad Skillnad i % , , , , , , , , , ,2 80-w ,9 Totalt ,1 I tabell 4 görs en uppdelning på kommundelar, även här kan vi se att avvikelserna från prognosen är små och jämnt fördelade mellan kommundelarna. Det framgår att Segeltorp, Stuvsta-Snättringe och Trångsunds växte mer än förväntat. Skillnaden mellan prognos och utfall är störst i Stuvsta-Snättringe. Där var skillnaden mellan prognos och utfall 1,2 procent, eller 195 personer. Tabell 4. Prognos och utfall för Huddinge kommun den 31 december år 2011 per kommundel Kommundel Prognos 2011 Utfall 2011 Skillnad Skillnad i % Flemingsberg ,1 Segeltorp ,9 Sjödalen-Fullersta ,1 Skogås ,4 Stuvsta-Snättringe ,2 Trångsund ,6 Vårby ,8 Huddinge ,1 6

7 Metod En befolkningsprognos är en beräkning av den framtida utvecklingen av folkmängden, baserat på vissa förutsättningar. I princip är det fyra faktorer som påverkar hur befolkningen förändras till struktur och antal: inflyttning, utflyttning, födsel och död. Prognosen för Huddinge kommun utgår från den befintliga befolkningen den 31 december Prognosen skrivs fram för ett år i taget fram till I modellen används en kohortframskrivning vilken bygger på det enkla faktum att alla som överlever blir ett år äldre för varje år som går. Varje åldersklass i befolkningen hanteras separat och det används åldersspecifika antaganden om utflyttningsrisker, dödsrisker samt fruktsamhet. Eftersom in- och utflyttningen, fruktsamheten och dödligheten varierar i olika områden i kommunen görs prognosen även på mindre geografiska områden, så kallade nyckelkodområden (NYKO). Att de olika faktorerna varierar med olika områden beror inte så mycket på geografin som på vilken typ av bostäder som finns där. Därför delas kommunens fastigheter även in i så kallade typkoder (TYKO) som beskriver olika fastighetstyper. Nyckelkodområden Prognosen görs på två nivåer, dels för kommunen totalt och dels på NYKO-nivå. NYKO är en geografisk indelning av kommunen och förkortningen står för nyckelkodområde. Huddinge kommun är indelat i drygt 300 nyckelkodområden. Prognosresultaten på NYKO-nivå summers och justeras så att de totalt sett överensstämmer avseende kön och ålder med prognosen för hela kommunen. Avstämningen görs för varje prognosår. Anledningen till att prognosen görs både för kommunen totalt och på NYKO-nivå är att öka säkerheten i prognosen då det är enklare att träffa rätt med en prognos över ett stort område än med en prognos för ett litet område. Typkoder Alla fastigheter i kommunen delas in i så kallade typkoder (TYKO). De görs utifrån hustyp (småhus, flerbostadshus), ägandeform (bostadsrätt, hyresrätt, äganderätt), byggnadsår och nivåfaktor enligt fastighetstaxeringen. Till varje TYKO kopplas parametrar som är specifika för just den typen av fastigheter. Befolkningsutvecklingen bestäms alltså av parametrar baserade på utvecklingen i de olika TYKO-områdena. Parametrarna är åldersspecifika och ses över varje år, treårsmedelvärden används. Parametrarna sammanställs av SCB i det så kallade TYKOPAK och baseras på den officiella statistiken som SCB ansvarar för. In- och utflyttning I prognosen räknas antalet inflyttare och deras åldersstruktur fram utifrån bostadsbeståndet, både det befintliga och de planerade nya bostäderna. Antalet utflyttare räknas fram genom att utflyttningsrisker appliceras på kommunens befolkning. Utflyttningsriskerna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år och varierar för alla åldrar. 7

8 Födda och döda Hur många människor som föds och dör beror på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna i prognosen beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Alla människor åldras för varje år som går och därmed kan befolkningen skrivas fram och åldras i prognosen. Det fungerar att göra så för alla utom de nyfödda. Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor det finns i barnafödande åldrar och andelen kvinnor i varje ålder som föder barn. I demografitermer talar vi om åldersspecifika fruktsamhetstal, vilka anger antal födda barn per kvinna i en viss ålder. Antalet födda barn beräknas genom att de åldersspecifika fruktsamhetstalen multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande ålder. Summeringen av produkterna ger antalet födda. Den summerade fruktsamheten får vi genom att lägga ihop de åldersspecifika fruktsamhetstalen för alla åldrar (15-50 år). Summerad fruktsamhet kan beskrivas som antalet födda barn per kvinnoliv. Antaganden Ett antal olika faktorer påverkar hur befolkningen i kommunen förändras avseende storlek och struktur. Vilka antaganden som görs kring dessa faktorer är avgörande för prognosresultatet. Nedan beskrivs de antaganden som gjorts till årets prognos. Inflyttning Inflyttningen till kommunen behöver bestämmas både för kommunen som helhet samt för dess olika typkodområden (TYKO). I prognosen för hela kommunen behövs ett antagande dels om hur stor den framtida inflyttningen förväntas bli och dels om hur åldersstrukturen för inflyttarna kommer att se ut. Antagandet om hur stor inflyttningen till kommunen förväntas bli görs utifrån historisk statistik samt en bedömning om samhällsutvecklingen framöver och hur den kan tänkas påverka inflyttningen till Huddinge. Inflyttarnas åldersstruktur baseras på ett medelvärde för åren , utjämnade värden används. I diagram 2 visas den åldersstruktur som använts för inflyttarna i prognosen. Anledningen till att utjämnade värden används är för att inte enstaka åldrars extremvärden ska påverka. Att ett medelvärde av tre år används beror på att framtida antaganden inte bör baseras på extrema år och att det därför är säkrare att använda sig av ett medelvärde för några år istället. I diagram 2 kan vi se att det flyttar in flest barnfamiljer till kommunen och en hel del unga vuxna. Även i delområdesprognoserna är den förväntade inflyttningen baserad på hur det har sett ut de senaste tre åren men här är det siffror för de olika TYKO-områdena som används istället för siffror för kommuntotalen. I prognosen används olika åldersstrukturer för inflyttning till de olika TYKO-områdena för att försöka efterlikna verkligheten i den mån det går. 8

9 Diagram 2. Åldersstrukturen för inflyttare till Huddinge kommun, män och kvinnor, medelvärde för åren Utflyttning I prognosen används utflyttningsrisker för att beräkna antalet utflyttare samt deras åldersfördelning. Riskerna är baserade på de tre senaste åren och utjämnade värden används. Riskerna ser olika ut i olika boendeformer och varierar alltså precis som inflyttningen i de olika TYKO-områdena. Det innebär att utflyttningen i varje TYKO-område beror på hur många individer det finns i varje ålder i området och hur hög utflyttningsrisken är för respektive ålder. Utflyttningsriskerna beräknas genom att antalet utflyttare i en viss ålder divideras med antalet individer i den åldern. Diagram 3 visar de utflyttningsrisker som använts i prognosen. Diagram 3. Utflyttningsrisker för Huddinge kommuns invånare, män och kvinnor, medelvärde för åren

10 Fruktsamhet I prognosen används treårsmedelvärden för den åldersspecifika fruktsamheten i kommunen, se diagram 4. Även här används utjämnade värden som underlag. Som framgår av diagram 5 brukar utvecklingen av fruktsamheten i Huddinge följa utvecklingen av fruktsamheten i riket. Det gör att vi i denna prognos kan använda SCB:s prognos för fruktsamheten. I prognosen följer alltså kommunens fruktsamhet rikets fruktsamhet, men det är kommunens egna siffror som är startvärde i prognosen. Hänsyn tas alltså till att fruktsamheten i kommunen är och har varit högre än i riket. Den summerade fruktsamheten ( antalet födda barn per kvinnoliv ) i Huddinge kommun 2011 var 1,95 medan rikets var 1,90. En förklaring till den höga fruktsamheten i Huddinge är att kommunen har en relativt ung befolkning med många kvinnor i barnafödande ålder. Diagram 4. Åldersspecifika fruktsamhetstal för Huddinge kommuns kvinnor, medelvärde för åren Diagram 5. Summerad fruktsamhet för Huddinge kommun och riket, åren samt prognos

11 Till exempel anger fruktsamhetstalet för åldern 25 år antalet barn som under året fötts av 25-åriga kvinnor, räknat per 25-årig kvinna. För 25-åriga kvinnor år 2012 förväntas fruktsamhetstalet vara 0,091 barn per kvinna. (Annorlunda uttryckt 91 barn per stycken 25-åriga kvinnor). 31 december 2012 finns enligt prognosen 609 stycken 25-åriga kvinnor i Huddinge, om vi multiplicerar 0,091 med 609 får vi 55 barn. Alltså är det förväntade antalet födda barn av kvinnor i åldern 25 år i Huddinge kommun 55 stycken år Motsvarande görs för alla barnafödande åldrar och summan av produkterna blir det totala antalet födda barn i kommunen under året. Dödlighet Antalet döda beräknas med hjälp av åldersspecifika dödsrisker. Dödsriskerna beräknas som antalet döda i en åldersklass dividerat med antalet individer i åldersklassen multiplicerat med Precis som för övriga variabler används ett utjämnat snitt för de tre senaste åren. Dödsriskerna är något högre för män än kvinnor i alla åldrar. Dödsriskerna som används i modellen är Huddinges siffror anpassade efter SCB:s riksprognos för dödsriskernas utveckling. Den summerade dödsrisken är 4 procent högre för män i Huddinge än i riket medan dödsrisken för kvinnor ligger på samma nivå i Huddinge som i riket. Planerat byggande På lokal nivå påverkar bostadsbyggandet inflyttningen i hög grad. Huddinge kommuns utvecklingsavdelning tar varje år fram en projektplan för planerat byggande i kommunen. För att få en beräkning av inflyttningen som är så trolig som möjligt justeras det planerade byggandet med hänsyn till den historiska utvecklingen. Tabell 5 visar antalet planerade bostäder per kommundel de kommande 10 åren. Siffrorna avser beräknad inflyttning. Om ett byggprojekt blir försenat eller tidigareläggs påverkar det direkt prognosen för de berörda åren. Under prognosperioden planeras flest bostäder i Sjödalen-Fullersta och minst i Vårby. För en detaljerad lista över planerade bostäder, se tabell 19 längst bak i rapporten. Tabell 5. Planerade bostäder i Huddinge kommun per kommundel, beräknad inflyttning Kommundel Summa Flemingsberg Segeltorp Sjödalen-Fullersta Skogås Stuvsta-Snättringe Trångsund Vårby Huddinge

12 Osäkerhet i prognoser Följande avsnitt handlar om osäkerheter i befolkningsprognoser. Skillnaden mellan en prognos och det faktiska utfallet kallas det totala prognosfelet. Det totala prognosfelet består av tre olika sorters fel: avvikelser i antaganden, avvikelser från planerat byggande och slumpfel. Avvikelser från antaganden De flesta antaganden går ut på att framtida värden av till exempel fruktsamhet och dödlighet hålls konstant eller förändras över tiden på ett bestämt sätt. Om detta inte gäller i praktiken utan förändras så får man en avvikelse från antagandena och därmed kommer även prognosen att avvika. Det är många händelser i samhället som påverkar prognosantagandena. Arbetslösheten, priser på bostäder, familjepolitik, invandring och ekonomiska konjunkturer påverkar människans beteende och därmed ändras flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Avvikelser från planerat byggande Om det uppstår avvikelser från det planerade byggandet så kommer prognosen att påverkas. Konjunkturen påverkar ofta byggtakten och efterfrågan på nya bostäder vilket kan leda till att projekt försenas eller tidigareläggs. Om ett byggprojekt försenas eller tidigareläggs påverkas inflyttningen av befolkningen direkt. Sett till hela kommunen påverkas inte befolkningen mycket av att ett byggprojekt flyttas i tiden men när prognosen bryts ner i mindre områden får det stor betydelse. Slumpfel Det fel som inte går att påverka är slumpfelet. Även om vi skulle ha exakta mätvärden förekommer alltid slumpen. En mindre osäkerhet än slumpfelet kan vi aldrig uppnå. Slumpfelet kan beräknas matematiskt och liksom det totala prognosfelet varierar det över åldrar, prognoshorisont och områdestyper. Felen är störst i de åldrar där man rör sig mest, det vill säga när vi föds, när vi flyttar som mest, i års ålder, samt när vi dör. Det är således viktigt att veta att det förekommer slumpvariationer då prognosresultatet används i olika planeringssammanhang. Det är även viktigt att ha i åtanke att osäkerheten i prognosen relativt sett är större ju mindre området är. I statistiska sammanhang leder ett stort antal observationer, eller en större befolkning, till att slumpmässiga fel till stor del tar ut varandra och därmed blir totalfelet inte lika stort. Rent slumpmässiga variationer medför att prognoser för områden med en liten befolkning blir ointressanta. Dessutom gäller även att ju mer finfördelad åldersindelning som prognosen bryts ner till desto större blir slumpfelet. 12

13 Prognos Kommunprognosen utgår från befolkningen i kommunen fördelat efter ålder och kön den 31 december Enligt prognosen beräknas befolkningen i Huddinge öka med omkring personer mellan åren 2011 och 2021, vilket är en ökning med närmare 17 procent. År 2021 beräknas antalet invånare vara nästan stycken. I diagram 6 visas den årliga befolkningsförändringen från 1991 till 2011 samt enligt prognosen fram till år Befolkningen beräknas öka varje år under prognosperioden. Diagram 6. Årlig befolkningsförändring i antal personer i Huddinge kommun åren samt enligt prognos Inflyttningen till kommunen väntas vara fortsatt större än utflyttningen under hela prognosperioden, se tabell 6. Den stora inflyttningen som väntas under de närmaste åren sker delvis till nyproducerade bostäder, men flyttkedjor uppstår också genom flyttningar inom kommunen. Den förtätning som pågått under de senaste åren kommer att fortsätta även framöver. Flyttströmmar över kommungränsen är inte stabila över tiden utan påverkas av många olika faktorer som till exempel arbetsmarknadsläget i regionen och riket, bostadsmarknaden i regionen, invandring och konjunkturen. Flyttningsnettot är en variabel som kan variera mycket mellan åren. En fortsatt hög fruktsamhet medför ett fortsatt högt födelsenetto, se tabell 7. Födelsenettot varierar precis som flyttningsnettot över åren men är betydligt stabilare än flyttningsnettot. 13

14 Tabell 6. Antal inflyttade och utflyttade i Huddinge kommun år 2011 samt prognos Inflyttning Utflyttning Flyttningsnetto Tabell 7. Antal födda och döda i Huddinge kommun år 2011 samt prognos Födda Döda Födelsenetto Hur åldersstrukturen såg ut i Huddinge kommun år 2011 samt hur den förväntas se ut enligt prognos för 2021 framgår av diagram 7. På 10 års sikt kommer antalet individer i nästan alla åldrar att öka. Undantaget är personer i åldern år som kommer att minska något under perioden. Antalet ungdomar i gymnasieålder kommer att förändras marginellt under perioden, detsamma gäller invånare som närmar sig 50 års ålder samt de som är dryga 60 år. De åldrar som ökar mest i antal fram till 2021 är barnen i grundskola och de som precis passerat 30 år. Det är individerna som föddes under den så kallade babyboomen i början av 90-talet som år 2021 har nått dryga 30 års ålder. Även personer i åldern runt 55 år och personer runt 75 år kommer att öka mycket. Förklaringen till det är att år 2021 har den stora 40-talistgenerationen nått års ålder och de som föddes på 60-talet kommer att bli 50 till 60 år gamla. Diagram 7. Åldersstrukturen i Huddinge kommun år 2011 och prognos för 2021 I tabell 8 visas den faktiska befolkningen 31 december år 2011 och den prognostiserade år Av tabellen framgår att den största relativa ökningen kommer att ske i åldersgrupperna år, år, samt år och 80 år och äldre åringarna och 80 år och äldre är de grupper som ökar allra mest drygt 28 procent. Den åldersgrupp som förändras minst relativt sett är åringarna. 14

15 Tabell 8. Befolkningen i Huddinge kommun den 31 december år 2011 samt prognos för 2021 per åldersklass Ålder Förändring Förändring i % , , , , , , , , , ,2 80-w ,2 Totalt ,7 I tabell 9 redovisas förändringen per kommundel. Den största ökningen av antal invånare väntas ske i Flemingsberg och Sjödalen-Fullersta. Detta beror till stor del på att det planeras mycket bostadsbyggande i dessa kommundelar under prognosperioden. Även Vårbys befolkning väntas öka mycket, främst på grund av förtätning. De kommundelar som förväntas att förändras minst sett till befolkningens storlek är Segeltorp och Stuvsta-Snättringe. Tabell 9. Befolkningen i Huddinge kommun den 31 december år 2011 samt prognos för 2021 per kommundel Kommundel Förändring Förändring i % Flemingsberg ,1 Segeltorp ,6 Sjödalen-Fullersta ,9 Skogås ,5 Stuvsta-Snättringe ,3 Trångsund ,3 Vårby ,8 Huddinge ,7 Antalet barn i förskoleålder väntas öka under prognosperioden i alla kommundelar utom Stuvsta-Snättringe och Segeltorp. Ökningen förväntas bli mellan 8 och 23 procent i de olika kommundelarna. Antalet barn i grundskoleåldern kommer att öka med cirka 25 procent i Huddinge under perioden. Störst är ökningen i Vårby och Sjödalen-Fullersta med en ökning på nästan 41 procent respektive 49 procent. Minst blir ökningen i Segeltorp med cirka 4 procent. I övriga kommundelar ökar antalet grundskolebarn runt 15 procent. Sjödalen-Fullersta är den kommundel som totalt kommer att få störst ökning i antal barn i förskole- och skolåldern, närmare barn. I Skogås och Segeltorp förväntas antalet åringarna minska något. I övriga kommundelar ökar antalet med mellan 3 och 15 procent. Gruppen med åringar kommer att öka mest i Vårby (45 procent) vilket är betydligt mer än i någon av de andra kommundelarna. I Segeltrop och Stuvsta-Snättringe förväntas gruppen istället att minska något. 15

16 Vad gäller invånarna i åldern kommer de att öka kraftigt i Skogås (32 procent, Flemingsberg (62 procent) och Vårby (38 procent). Även gruppen 80 år och äldre kommer att öka mycket kraftigt i Skogås (80 procent), Flemingsberg (157 procent) och Vårby (136 procent). I Stuvsta-Snättringe förväntas gruppen 80 år och äldre däremot minska med 11 procent och i Sjödalen-Fullersta förväntas en minskning på 10 procent. I Flemingsberg, Vårby och Trångsund kommer ingen åldersgrupp att minska i antal under prognosperioden. 16

17 Prognos , tabellbilaga Huddinge kommun Tabell 10. Befolkningen 31 december 2011 och prognos 31 december , åldersgrupperat Ålder Förändring w Totalt Huddinge kommun, könsuppdelat Tabell 11. Befolkningen i Huddinge kommun, 31 december 2011 och prognos 31 december 2021, köns- och åldersgrupperat Ålder Förändring Förändring Förändring i % Förändring i % Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor ,0 16, ,2 10, ,6 14, ,7 17, ,1 27, ,6 24, ,8 8, ,3 9, ,0 15, ,5 22,0 80-w ,6 22,6 Totalt ,5 15,8 17

18 Flemingsberg Tabell 14. Befolkningen i Flemingsberg, 31 december 2011 och prognos 31 december , åldersgrupperat Ålder Förändring w Totalt Segeltorp Tabell 13. Befolkningen i Segeltorp, 31 december 2011 och prognos 31 december , åldersgrupperat Ålder Förändring w Totalt Sjödalen-Fullersta Tabell 15. Befolkningen i Sjödalen-Fullersta, 31 december 2011 och prognos 31 december , åldersgrupperat Ålder Förändring w Totalt

19 Skogås Tabell 18. Befolkningen i Skogås, 31 december 2011 och prognos 31 december , åldersgrupperat Ålder Förändring w Totalt Stuvsta-Snättringe Tabell 16. Befolkningen i Stuvsta-Snättringe, 31 december 2011 och prognos 31 december , åldersgrupperat Ålder Förändring w Totalt Trångsund Tabell 17. Befolkningen i Trångsund, 31 december 2011 och prognos 31 december , åldersgrupperat Ålder Förändring w Totalt

20 Vårby Tabell 12. Befolkningen i Vårby, 31 december 2011 och prognos 31 december , åldersgrupperat Ålder Förändring w Totalt

21 Planerade bostäder , beräknad inflyttning. Justerad med hänsyn till den historiska utvecklingen Projekt Bostäder Nyko Uppl Sa Vårby gård, Vårberget västra Äg Vårby gård, Vårberget östra Äg Vårby gård, Norra Duvberget Äg Vårby Haga, Solhagaparken, Örbrinken Äg/BR Vårby gård, Vårbackavägen, vårdboende HR Summa Vårby Smista Park BR/HR Segeltorp centrum BR Segeltorp C Lövdungen BR Segeltorp äldreboende Bildhuggaren HR Gulsparven 4 (Västeräng) BR Summa Segeltorp Vistaberg/Hageby Äg Vistaberg/Talldalen Äg Backen/Glömstavägen Äg Östra Glömsta Äg Luna Äg Utmed Hälsov student o personal HR Norr om Grantorp, Grantorp 5: Äg/BR Visättra Ängar Äg/BR/HR Friliggande Äg Friliggande Äg Summa Flemingsberg Västergården 1, äldreboende HR Palmen/olivträdet Äg Klockarbacken BR Brandstegen BR V Balingsnäs/Lännav Äg Vistabergs allé Äg Vistaberg/Rosenhill Äg N Vistav Vistaberg 1:13 m.fl Äg Vistaberg 3:61 m.fl Äg/BR/HR Kvarnbergsplan, Tomtberga 3: BR Kvarnbergsplan, östra HR Kvarnbergsplan, Runan HR Fullersta Äng Källbrink 1: BR Hörningsnäs Äg Furuhöjdsområdet Äg Gladökvarn Äg Huddinge C ospec BR Huddinge C ospec BR Huddinge C ospec BR Huddinge C ospec BR Huddinge C ospec BR Storängen Aspen BR/HR Storängen ospec BR Sum ma Sjödalen-Fullersta

22 Projekt Bostäder Nyko Uppl Sa Stuvsta C/Häradsvägen HR Högmoravägen, delområde Äg Högmora, delområde Äg Mjölner BR Kv Safiren BR Styrmannen BR Summa Stuvsta-Snättringe Trångsund C, Sändaren BR Sjöängen Etapp Äg Hammartorp (prinsen) HR Vidja Äg Friliggande Äg Summa Trångsund Lyckåshöjden/G:a Nynäsvägen Äg Västra Länna/Björnvägen Äg Låset 1, Skogås HR Friliggande Äg Friliggande Äg Summa Skogås Summa Huddinge Äg=Aganderätt, HR=Hyresrätt, BR=Bostadsrätt 22