KARLEBY SOM BÄST. Karleby stads strategi Mellanbedömning
|
|
- Mikael Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi Mellanbedömning
2 2 Innehåll 1. ALLMÄNT STRATEGIN SOM ETT REDSKAP FÖR LEDARSKAP LIVSKRAFTIG STAD MED STARK KONKURRENSKRAFT En attraktiv stad En flexibel näringspolitik som aktivt skapar betingelser för företagande Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft En kunnig och lärande stad VÄLMÅENDE KOMMUNINVÅNARE God livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare Trivsam och trygg livsmiljö ANORDNANDE AV TJÄNSTER OCH KONCERNSTYRNING Stark och dynamisk kommun som anordnare och producent av tjänster Sätt att anordna fungerande och effektiva tjänster och tjänsteprocesser En fungerande ägarstyrning och koncernuppbyggnad EKONOMI, KOMPETENS OCH PERSONAL Ekonomi En kunnig ledning och en motiverad personal En attraktiv arbetsgivarbild TYNGDPUNKTERNA I SLUTPERIODEN AV STRATEGIN... 14
3 3 1. ALLMÄNT Karleby stadsfullmäktige godkände stadens strategi Karleby som bäst i oktober Strategin omfattar vision 2025 och fyra strategiska perspektiv, för vilka var och en fastställts kritiska framgångsfaktorer och dessutom mätare. Karlebys strategiska perspektiv är: Livskraftig stad med stark konkurrenskraft Välmående kommuninvånare Anordnande av tjänster och koncernstyrning Ekonomi, kompetens och personal Vid en mellanbedömning av strategin är fullmäktigeperioden redan halvvägs. Utgående från resultaten av mellanbedömningen kan man konstatera, att genomförandet av strategin till många delar har framskridit enligt målen, men att stadens utmanande ekonomiska situation ofrånkomligen avspeglas i synnerhet på genomförandet av målen för en hållbar kommunal ekonomi. Även i fråga om målen för framgångsfaktorerna i anslutning till anordnande av tjänster finns det ännu mycket att göra, i synnerhet i fråga om förbättrandet av koncernstyrningen, så att de uppställda målen kan nås. I fråga om den livskraftiga staden med stark konkurrenskraft och den välmående kommuninvånaren har utvecklingen varit gynnsam. Näringsprogrammet som godkändes i maj 2015 stöder för sin del stadsstrategin ur perspektiven en attraktiv stad och flexibel näringspolitik som aktivt skapar förutsättningar för företagande. Karleby stads omfattande välfärdsberättelse för åren samlar den information som behövs för att stödja beslutsfattandet i anslutning till invånarnas välfärd. De viktigaste förändringarna under fullmäktigeperioden som inverkar på stadens verksamhetsmiljö hänför sig till utmaningar inom den offentliga ekonomin, arbetslösheten, immigrationen och digitaliseringen av samhället. Den största förändringskraften är emellertid social- och hälsovårdsreformen och regionförvaltningsreformen, som kommer att vara en av de viktigaste förändringarna i kommunernas strategiska verksamhetsmiljö. Grundandet av samkommunen SOITE utmanar oss att fundera på betydelsen av ägarstyrningen i kommunen i fortsättningen och även granska den framtida kommunens roll. Vid en mellanbedömning av stadens strategi speglas den aktuella analysen av stadens verksamhetsmiljö i genomförandet av strategin och dess effektivitet och denna uppgift utnyttjas när de strategiska tyngdpunkterna inriktas på den återstående strategiperioden. I den här rapporten har vi lyft fram viktiga uppgifter som beskriver genomförandet av strategin, men i sin helhet bedöms genomförandet av strategin och dess effektivitet först i slutet av strategiperioden En enkät gällande en mellanbedömning av strategin genomfördes i januari februari 2016 i form av en webropol-enkät. Enkäten riktades till stadens fullmäktige- och styrelseledamö-
4 4 ter, nämndernas ordförande, stadens ledningsgrupp, ledande tjänsteinnehavare, direktörer för affärsverk och verkställande direktörer för de viktigaste koncernbolagen. Resultaten av enkäten analyserades av ordförandena för fullmäktigegrupperna och tjänsteinnehavarna i en gemensam USO-workshop i februari. I ett fullmäktigeseminarium som ordnades i april funderade beslutsfattarna, med hjälp av grupparbete, på vilka frågor som borde uppmärksammas i slutperioden av strategin, så att man når de strategiska mål som fullmäktige ställt upp under strategiperioden. Som stöd för resonemanget framlades resultaten av bedömningsenkäten och dessa speglades i de förändringar som sker i stadens verksamhetsmiljö och i aktuella lägesbedömningar. 2. STRATEGIN SOM ETT REDSKAP FÖR LEDARSKAP I den nya kommunallagen betonas strategins betydelse vid ledningen av kommunen. Kommunstrategin är fullmäktiges viktigaste styrmedel när det gäller att leda och styra verksamheten i kommunen på lång sikt. Den nya kommunallagen förutsätter att staden gör upp en strategi och med hjälp av den beslutar fullmäktige om målen på lång sikt för verksamheten och ekonomin i kommunen. I kommunstrategin ingår konsekventa linjedragningar och val med hjälp av vilka man försöker förutse och inverka på den allt mer föränderliga verksamhetsmiljön. När man ställer upp strategiska mål blir man också tvungen att göra val i fråga om vart de i kommunen tillgängliga resurserna ska riktas. Kommuner som har för avsikt att genomföra en kommunstrategi gör ofta upp program för genomförandet av strategin. Programmen för genomförandet är branschernas tolkningar av genomförandet av de centrala målen för strategin. Målet för kommunstrategin är att stärka styrningen av kommunens verksamhet som en helhet och knyta den strategiska och den ekonomiska planeringen allt närmare varandra. I 37 i kommunallagen sägs att det i kommunstrategin också ska anges hur genomförandet av strategin utvärderas och följs upp. I lagen förutsätts dessutom att kommunstrategin ses över åtminstone en gång under fullmäktiges mandattid. Fullmäktige måste alltså minst en gång under fullmäktiges mandattid ta ställning till kommunstrategins aktualitet och de mål som ställts upp. Målet är att den strategiska ledningen ska vara en kontinuerlig process och kommunen alltid har en gällande gemensamt godkänd kommunstrategi. Som bäst är kommunstrategin ett övergripande medel för ledning, vilket innebär att strategin kontinuerligt måste skapas, följas upp, ses över och verkställas. 3. LIVSKRAFTIG STAD MED STARK KONKURRENSKRAFT Karlebys styrka är en mångsidig näringsstruktur och dess särdrag en stark exportindustri. I Karleby är kunnandet inom kemibranschen på en hög nivå internationellt och storindustrin fungerar som ett lokomotiv i exporten på området. Kokkola Industrial Park KIP är den största koncentrationen av oorganisk kemi i Norden, vars färskaste effektivitetssiffror talar
5 5 för områdets betydelse för livskraften i Karleby stad. Ur framtidens perspektiv är det mycket viktigt att man på det vidsträckta fältet för mikroföretag och små och medelstora företag i området satsar allt mer på tillväxtinriktade och utvecklingsbara företag för att stödja en internationalisering av dem En attraktiv stad Man har lyckats bra med att göra Karleby mer attraktivt och Karleby som centrum för landskapet fungerar också som lokomotiv i dragningskraften för hela landskapet. Det faktum att olika evenemang och i synnerhet motion och kultur har synts i lokala och riksomfattande medier har för sin del ökat kännedomen om staden och dess dragningskraft. Också det faktum att antalet inkvarteringsdygn har vuxit i Karlebyregionen, med undantag av 2015, är en positiv signal om att staden är en attraktiv ort för turism och möten. I slutet av strategin bör särskild uppmärksamhet fästas vid de möjligheter som den varierande stadsmiljön erbjuder i fråga om att utveckla stadens dragningskraft. Närheten till naturen, gamla stans historia och läget vid havet är Karlebys styrkor. Att utveckla ett livskraftigt stadscentrum är en väsentlig faktor för såväl stadsbornas trivsel som företagarnas verksamhet i centrum. I slutperioden av strategin bör man i högre grad än tidigare ta fasta på att skapa och utveckla Karleby stads image. En image som stöder stadens dragningskraft är av största vikt när det gäller att marknadsföra staden och öka kännedomen om staden såväl nationellt som internationellt En flexibel näringspolitik som aktivt skapar betingelser för företagande Karleby stads näringstjänster sörjer för att verksamhetsförutsättningarna för företagen fungerar och utvecklas, att det finns tillgång på företagstomter och att stadens dragningskraft utvecklas och att näringslivs- och företagsverksamheten får synlighet. Näringstjänsterna fungerar som en nätverksorganisation, i vilken de viktigaste verksamhetsenheterna under har varit: KOSEK (Karlebynejdens Utveckling Ab) KETEK (Keski-Pohjanmaan Teknologiakeskus) Karleby Industriby Ab och dess dotterföretag Karleby Turism Ab Villa Elba Karleby Utvecklingsbolag Ab, KIP Infra Ab och KIP Service Ab Man har försökt komprimera servicestrukturen i stadens näringslivstjänster genom en partiell sammanslagning av Karleby Turism Ab och Karlebynejdens Utveckling Ab sedan början av Nedmonteringen av KETEK:s verksamhet har för sin del lett till en koncentrering av näringstjänsterna och till exempel innovationstjänsterna har flyttats så att de utgör en del av KOSEK:s och yrkeshögskolan Centrias forskning och utveckling.
6 6 Antalet företagsbesök som KOSEK gjort har utvecklats gynnsamt och antalet företag som grundats via Nyföretagarcentralen Firmaxi har trots det utmanande ekonomiska läget hållits på en stabil nivå. År 2015 gjorde KOSEK firmabesök och via Firmaxi grundades 88 nya företag i Karleby. FIGUR Nyföretagarcentralen Firmaxis nyföretagarrådgivning och antalet grundade företag Nyföretagarrådgivning och antalet grundade företag Asiakaskäynnit kpl Asiakkaita kpl Perustetut yritykset kpl FIGUR 2 KOSEK:s företagsbesök enligt typ av aktör år 2015 Besök enligt typ av aktör Med aktör avses andra utvecklarorganisationer i regionen och KOSEK:s samarbetsorganisationer. Med ägare avses KOSEK:s ägarkommun, dvs. Karleby stad Yritys Toimija Projekti Omistaja Utvecklingen av KIP:s område, som har ansetts som en kritisk framgångsfaktor, har varit aktivt. Sifforna för effektivitetsundersökningen av storindustriområdet påvisar effektiviteten hos utvecklingsåtgärderna och de privata investeringar som riktats till området. År 2015 fungerade över 70 företag på KIP:s område och de erbjöd anställning åt cirka personer.
7 7 En utmaning i framtiden är fortfarande ett tillräckligt utbud på industri- och företagstomter. Det är även nödvändigt att öka kännedomen om utbudet av näringstjänster bland företagen, så att företagen också i fortsättningen får det bästa möjliga offentliga stödet för utvecklandet av den egna affärsverksamheten. Hösten 2016 kommer man att genomföra en omfattande företagsenkät gällande hur nöjda företagen är och deras erfarenheter av de näringstjänster som staden erbjuder Logistiskt centrum med internationell konkurrenskraft Karlebys utomordentliga geografiska läge har för sin del gjort det möjligt för området att utvecklas och växa. Stadens läge vid goda trafikförbindelser erbjuder utomordentliga möjligheter för näringslivet. Stadens tillgänglighet har ytterligare främjats av att projektet dubbelspåret har färdigställts. Passagerarantalen på Karleby-Jakobstads flygplats har utvecklats positivt, år 2015 ökade passagerarantalet med upp till 40 % jämfört med året innan. I slutperioden av strategin bör man försäkra sig om att finansieringen i anslutning till fördjupningen av hamnfarleden kan ordnas. Genom att utveckla hamnen försöker man bevara den nuvarande volymen i hamnen i en utmanande verksamhetsmiljö. Att försäkra sig om och trygga de goda flygförbindelser som Karleby-Jakobstads flygplats har är väsentliga utvecklingsobjekt under slutperioden av strategin, så att man kan försäkra sig om att området förblir lättillgängligt också i fortsättningen En kunnig och lärande stad En ökning av kunskap och kompetens ses i en modern verksamhetsmiljö som det effektivaste sättet att förbättra konkurrenskraften och öka produktiviteten. Kontinuerlig förnyelse och livslångt lärande krävs på alla delområden. Staden har under strategiperioden gjort mycket för att stödja verksamheten i Centria yrkeshögskola och universitetscentret Chydenius. Yrkeshögskolan och universitetscentret är lockande läroinrättningar för både inhemskt och internationellt kompetenskapital i Karlebyområdet. I fortsättningen blir läroinrättningarna emellertid tvungna att fungera i allt mer utmanande situationer, för man håller på att skära i den offentliga basfinansieringen av högskolorna och finansieringen av yrkesutbildningen. I Karleby har man under strategiperioden satsat kraftigt på att stärka forskningsmiljön kring kemi och bioekonomi. Placeringen av Naturresursinstitutet nya verksamhetsställe för strategisk forskning på Karleby campusområde kommer märkbart att stärka koncentrationen av kompetens inom kemi och bioekonomi på området. Karleby stad deltog i förfarandet vid utlysningen av tillväxtavtal med staten i början av Ansökan baserade sig särskilt på ett stabilt kunnande inom kemi och forsknings- och utbildningskompetens i området. Syftet med tillväxtavtalet "Den bästa kemin i Karleby Ny affärsverksamhet av integration mellan oorganisk kemi och bioekonomi." är att främja nya slags innovationer som möjliggörs av integration mellan oorganisk kemi och bioekonomi. Även om avtalet inte nådde upp till den grupp av sex avtal som kallades till avtalsförhandlingar, noterades Karlebys utvecklingspo-
8 8 tential i fråga om koncentrationen av kunskaper inom kemi och bioekonomi positivt av arbets- och näringsministeriet. 4. VÄLMÅENDE KOMMUNINVÅNARE Stadens livskraft hör nära ihop med främjandet av kommuninvånarnas välmående och hälsa. Ur perspektivet främjande av kommuninvånarnas välmående är Karlebys strategiska mål en god livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare samt en trivsam och trygg livsmiljö. Karleby stads välfärdsberättelse har gjorts upp i den av stadsdirektören tillsatta välfärdsarbetsgruppen. I välfärdsberättelsen sammanställs och bearbetas väsentlig välfärdsinformation till stöd för kommunens planering av verksamheten och beslutsfattande. I en enkät gällande mellanbedömningen av strategin ansåg de tillfrågade att man ur perspektivet välmående kommuninvånare har lyckats allra bäst under strategiperioden. Resultaten av kommuninvånarenkäten Arttu visar också på liknande uppfattningar. Karlebyborna är i allmänhet nöjda med sitt liv och med nivån på tjänsterna. Å andra sidan har stadens ekonomiska situation varit utmanande för genomförandet av de uppställda målen God livskvalitet, hälsa och aktiva kommuninvånare Utvecklingen av invånarantalet i Karleby har fortfarande varit gynnsam. Under detta årtionde har invånarantalet stigit med mer än Utöver en betydande naturlig befolkningsökning har också migrationen utvecklats i en positiv riktning. År 2015 fanns det i genomsnitt arbetslösa arbetssökande i Karleby och arbetslöshetsgraden steg i slutet av december 2015 till 12,3 %. Av samtliga arbetslösa arbetssökande i Karleby i december 2015 uppgick andelen under 25 år till 19 %. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög, trots att man till de unga riktat effektiverade sysselsättningsoch utbildningsåtgärder. Arbetslösheten ser ut att förlängas. Det försämrade sysselsättningsläget förklarar för sin del utmaningarna med den allmänna ekonomiska utvecklingen. Det är allt viktigare att utveckla arbetsförmedlingen och att försöka hitta så kallade dolda arbetsplatser. Olika former av personlig betjäning borde också utvecklas vid sidan av de elektroniska tjänsterna. En utmaning i framtiden kommer att vara en ökning av skillnaderna i hälsa bland befolkningen och en riklig förekomst av folksjukdomar och å andra sidan en ojämlik fördelning av välmåendet mellan olika befolkningsgrupper. I Karleby är andelen låginkomsttagare 13,5 %, vilket ligger på en något högre nivå än i jämförelsekommunerna. Bland barnfamiljer är graden av låginkomsttagare ännu högre, dvs. 14,2 %. För att svara på utmaningarna är det skäl att i slutperioden av strategin fästa uppmärksamhet vid att det finns tillräckligt med resurser för förebyggande arbete. Tjänster med s.k. låg tröskel för personer som riskerar
9 9 att bli utslagna inverkar för sin del förebyggande på skillnader i hälsa. Staden strävar efter att öka invånarnas välfärd genom att utveckla förebyggande tjänster och åtgärder som stöder gemenskapen. Även stadsbornas egna initiativ för att främja välmåendet bör stödjas. Det pågående Karleby cykelstadsprogrammet är ett utmärkt exempel på hur man kan effektivera stadens trafiksystem, öka trivseln i staden och framför allt nå hälsofördelar av vardagsmotion. Karleby stad erbjuder ett omfattande och mångsidigt utbud av kultur- och fritidssysselsättningar. Det mångsidiga kulturutbudet bekräftar för sin del gemenskapen i staden. Under strategiperioden är det skäl att fästa uppmärksamhet också vid kommuninvånarnas deltagande och hur omfattande kommunikationen är. Kund- och användarråd kunde utnyttjas mer än tidigare och responssystem kunde också utvecklas för att smidigt betjäna alla åldersklasser Trivsam och trygg livsmiljö Karleby erbjuder sina invånare en trivsam och trygg livsmiljö. Staden erbjuder boendemiljöer som varierar mellan landsbygd och stad. Under strategiperioden är det skäl att ytterligare fästa uppmärksamhet vid ett fungerande boende och att stadsborna är nöjda med sin livsmiljö i hela staden. Enligt kommuninvånarenkäten Arttu upplevde karlebyborna att deras hemstad var relativt bra att bo och leva i. Nästan 60 % av de tillfrågade trodde att Karleby skulle placera sig bra i en situation där tänkta kommuner tävlar sinsemellan om vilken kommun det är bra att bo och leva i. FIGUR 3 Kommuninvånarenkäten ARTTU: I vilken kommun är "det bra att bo och leva i Föreställ dig en situation där kommunerna tävlar sinsemellan om att vara den kommun eller stad där "det är gott att bo och leva i. Hur tror du att din hemkommun placerar sig i tävlingen? Ge din bedömning på skalan 1 (mycket dåligt) 5 (mycket bra). Kokkola asukasta huonosti ei huonosti Kaikki ARTTU kunnat hyvin 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 %
10 10 Man anser det vara mycket viktigt att stadens centrum utvecklas med tanke på stadens livskraft, stadsbornas trivsel och bostadsbyggandet. Utvecklandet av stadens centrum, tryggandet av dess livskraft och trivsel är viktiga faktorer ur perspektivet en attraktiv och trivsam stad. För att skapa en positiv framtid för centrum, krävs innovationer och nya idéer samt ett nära samarbete och en öppen dialog mellan staden, stadsborna, företagarna och olika aktörer. Stadens roll som det viktigaste kommersiella centrumet i området är något som man vill stärka och man har arbetat målmedvetet för detta. Också projektet med den nationella stadsparken främjar för sin del stärkandet av en trivsam, trygg och mångsidig livsmiljö. 5. ANORDNANDE AV TJÄNSTER OCH KONCERNSTYRNING I och med kommunernas förändrade verksamhetsmiljö förändras kommunernas roll allt mer från producent av tjänster till säkerställare av sådana. Det krävs en allt högre kvalitet på tjänsterna. Samtidigt förutsätter man en ökning av kostnadsmedvetenhet och effektivitet. I fråga om anordnande av tjänster är ett viktigt perspektiv de möjligheter som den ökande digitaliseringen ger för ett effektivt anordnande av tjänster. Med hjälp av digitaliseringen kan man i fortsättningen ersätta en del av det fysiska nätverket av tjänster och på samma gång spara kostnader. Enligt kommuninvånarenkäten Arttu, som gjordes våren 2015, var karlebybornas belåtenhet med tjänsterna på en allmän nivå en aning högre än bland de övriga kommuner som deltog i enkäten. Särskilt nöjda var karlebyborna med kvaliteten på tjänsterna och med tillgången på bildnings- och kulturtjänster. I takt med att kommunerna bildar allt mer mångfacetterade kommunkoncerner, framhävs förståelsen och hanteringen av helheten i ledningen samt ett aktivt ägarskap. Kommunkoncernen består av kommunen och samfund som är underordnade kommunen. I bestämmelserna i den nya kommunallagen betonas betydelsen av ägarpolitik och koncernledning i kommunens verksamhet Stark och dynamisk kommun som anordnare och producent av tjänster I fortsättningen kommer stadens roll som anordnare av tjänster att förändras mer till en skapare av förutsättningar för att anordna tjänster. Nya kompetensinriktade tjänstelösningar, nya verksamhetssätt och teknik är ett sätt att effektivera och förnya tjänsteproduktionen. Som mål för strategiperioden har uppställts uppgörandet av en tjänsteplan i syfte att effektivera tillgången på tjänster och utveckla tjänstenätet i en allt effektivare riktning. Tjänsteplanen borde svara på stadens ekonomiska situation, men också på de förändrade behoven av tjänster och befolkningsförändringar. Vid en granskning av tjänsteprocesserna bör man även fästa uppmärksamhet vid att kvalitetskedjan fungerar.
11 11 Ett upphandlingsprogram för Karleby stad färdigställdes och godkändes i stadsstyrelsen i december I enlighet med programmet eftersträvar man vid stadens upphandlingar utöver god kvalitet även kostnadseffektiva lösningar. Vid stadens upphandlingar strävar man även efter att främja innovativ verksamhet. Våren 2016 ordnade staden för första gången i samarbete med Keski-Pohjanmaan Yrittäjät ry och KOSEK en meeting point för upphandlingar, som för sin del främjade innovativ verksamhet och framför allt samarbetet mellan staden och företagen i området Sätt att anordna fungerande och effektiva tjänster och tjänsteprocesser Förnyelser i anslutning till utvecklandet av tjänster uppkommer i allt högre grad i samarbete med tjänsternas användare och utvecklare av företag och den offentliga sektorn. Staden har tagit i bruk flera elektroniska tjänster, men det finns fortfarande mycket att göra när det gäller att utveckla verksamhetssätt som utnyttjar ny digitalisering. Elektroniska tjänster gör det möjligt för kunderna att få tillgång till kommunens tjänsteutbud oberoende av tid och plats. Till utvecklingen av elektroniskt uträttande av ärenden hänför sig kontroll och förnyande av hela ärendehanteringsprocessen. I bästa fall erbjuder en elektronisk tjänst nya funktionsmodeller som används för att skapa äkta valmöjligheter för kommuninvånarna och effektivera organisationens verksamhet. När tjänsteprocesserna granskas bör uppmärksamhet även fästas vid dynamiken i stadens interna beslutsfattande. Vid en granskning av till exempel antalet möten i stadsstyrelser i USO-kommuner och det antal paragrafer som behandlades i dem åren låg antalet möten och paragrafer i Karleby klart över jämförelsekommunernas medelvärde En fungerande ägarstyrning och koncernuppbyggnad Den nya kommunallagen beaktar att kommunernas organisationer förändras och blir mer koncernlik samt att kommunernas verksamhet baseras på nätverk. Lagen klargör definitionen av och maktförhållandena mellan koncernledning och ägarpolitik. Med ägarstyrning avses åtgärder, där kommunen som ägare eller medlem inverkar på förvaltningen av och verksamheten i bolaget eller något annat samfund. Det viktigaste med ägarstyrningen är att man i verksamheten i kommunens dottersamfund beaktar hela kommunkoncernens bästa. Här har koncernanvisningarna en central betydelse. Social- och hälsovårdsreformen medför ett starkt tryck på att utveckla ägarstyrningen. Soite igångsättande av Mellersta Österbottens regionala projekt för organiseringen av social- och hälsovården från början av 2017 kräver framför allt effektiv ägarstyrning. Staden ska med hjälp av egna direktiv och styrelsens arbete genomföra en effektiv ägarstyrning. Målet är att de ägarpolitiska linjedragningarna som är under beredning och uppdateringen av stadens koncerndirektiv är färdiga för beslut senast hösten 2016.
12 12 Karleby stad har utöver sin egen organisation och de affärsverk som ingår i den dessutom 38 dottersamfund. Staden är dessutom delägare i 20 bolag. Koncernstrukturen måste granskas kritiskt även i fråga om antalet bolag. Karleby Hamns och Karleby Energis verksamhet bolagiserades i början av Under strategiperioden kommer även affärsverket Työplus att bolagiseras. I koncernstyrningen bör man även fästa uppmärksamhet vid att stödtjänsterna inom koncernen fungerar och att informativa rapporteringsmodeller utvecklas. 6. EKONOMI, KOMPETENS OCH PERSONAL 6.1. Ekonomi Stadens budget för 2015 uppvisade ett underskott på 11,18 milj. euro. Som en följd av bolagisering försämrades inkomstbasen märkbart. Dessutom minskade nerskärningar i statsandelarna och ändringar i skattebasen inkomsterna. Ett så här stort inkomstbortfall var det omöjligt att anpassa på kostnadssidan under ett års tid. Stadens och affärsverkens sammanräknade resultat år 2015 uppvisade ett underskott på 9,58 milj. euro. Resultatet är dock 1,60 milj. euro bättre än budgeten. Resultatet, som var något bättre än väntat, baserade sig i första hand på återbetalningar från specialsjukvården, på en gynnsammare utveckling av skatteintäkterna än väntat, på affärsverkens goda resultat och på en positiv ackumulering av försäljningsvinster från anläggningstillgångar. Verksamhetsintäkterna ökade från 2014 med totalt 6,52 milj. euro, dvs. med 8,1 %. Verksamhetskostnaderna fortsatte att öka kraftigt. Utgifterna växte med 13,06 milj. euro, dvs. 4,0 %. Nivån är mycket hög med tanke på stadens hållbarhetsgap. Det positiva med ekonomin var de goda skatteintäkterna. Samfundsskatten växte snabbare i fjol, dvs. 11,4 %. Det här är ett tecken på framgång hos företagen i området och på en god utdelningsförmåga. Karleby stads och affärsverkens sammanlagda lånebelopp i slutet av 2015 var 250,89 milj. euro, vilket innebar euro/kund. Lånebeloppet minskade från året innan med cirka 33 milj. euro. Stadens ekonomi håller på att sjunka ner i en utmanande obalans, om man inte lyckas dämpa utgiftsökningen effektivare än för närvarande. I slutperioden av strategin måste man effektivera åtgärderna för att stabilisera ekonomin, så att de kriterier som den nya kommunallagen ställer på en kriskommun inte uppfylls. För närvarande är det bara ett av kriterierna som Karleby inte uppfyller: årsbidraget har förblivit positivt. Skattesatsen, skuldbeloppet och den relativa skuldsättningsgraden överstiger redan nu kriterierna för en kriskommun. Av ovan nämnda orsaker är balanserandet av ekonomin och vändandet av resultatet till positivt livsviktiga mål, som Karleby inte kan ge avkall på. För att nå målen blir
13 13 man tvungen att göra ändringar i servicestrukturen. Balans måste nås under de två följande åren. I slutperioden av strategin är det nödvändigt att se över servicenätverket och servicekonstruktionerna för att kunna genomföra anpassningsprogrammet. De ekonomiska ramar som görs klara våren 2016 styr beslutsfattandet i anslutning till genomförande av investeringar och förnyandet av servicestrukturen En kunnig ledning och en motiverad personal Personalprogrammet för Karleby stad godkändes i stadsstyrelsen I personalprogrammet har definierats personalpolitiska mål och åtgärder som stöder stadsstrategin för åren Dessa preciseras årligen via budgeten och verksamhetsplanen. Arbetshälsan bland stadens personal har utvecklats gynnsamt. På den personal- och chefsenkät som gjordes hösten 2015 svarade 66 % av stadens anställda. Av de tillfrågade bedömde 75 % att de själva är mycket eller ganska nöjda och 86 % av de tillfrågade anser att deras nuvarande arbetsuppgifter är mycket eller ganska meningsfulla. Chefsarbetet fick i enkäten medeltalet 3,8 (på skalan 1 5). Enligt enkäten om arbetshälsa har 70 % av de tillfrågade årligen utvecklingssamtal med chefen. Till utvecklingssamtalen har fogats en bedömning av den individuella arbetsprestationen. I den gällande strategin har man lyft fram mentorskap som en mätare för kompetent personal. För närvarande genomförs mentorskap inom bildningsväsendet och på Työplus. I fortsättningen utvidgas mentorskapet till hela stadsorganisationen så att man börjar med cheferna. Resultaten av enkäten om arbetshälsa har behandlats av arbetsenheterna och som resultat har uppkommit planer på arbetshälsa som enheterna ansvarar för. Sjukfrånvaron ökade märkbart i början av Å andra sidan jämnade den något ut sig i slutet av 2015 och riktningen i början av 2016 ser ut att vara liknande. Man har försökt minska sjukfrånvaron genom en modell som aktivt stöder arbetsförmågan, genom att utvidga praxis med egen anmälan och ett nära samarbete med företagshälsovården. I den interna kommunikationen till personalen kommer man i fortsättningen att börja använda elektroniska medel för kommunikation i högre grad än tidigare. Det faktum att man tog i bruk ett HR-datasystem främjar uppmuntrande ledarskap, eftersom varje chef då har tillgång till aktuella individ- och enhetsspecifika uppgifter En attraktiv arbetsgivarbild En förutsättning för en livskraftig stad med stark attraktionskraft är att det finns tillräcklig kännedom om de frågor som staden önskar främja och utveckla. Att stärka kännedomen i
14 14 önskad riktning förutsätter långsiktig verksamhet, långsiktigt samarbetee och en gemensam målbild. I Karleby har man gjort gemensamma linjedragningar i en arbetsgrupp bestående av flera aktörer redan i cirka tre år. I bakgrunden till olika marknadskommunikativa åtgärder behöver vi också en noggrannare definierad syn på varumärket Karleby. Varumärket fungerar som en attraktiv faktor för bilden av en livskraftig stad bland såväl nya företag, invånare, resenärer som stadens anställda. Stadens varumärke och arbetsgivarbild går "hand i hand" och varumärket skapar för sin del en positiv arbetsgivarimage. FIGUR 4 Arbetshälsoenkät 2015: Skulle du rekommendera din nuvarande arbetsplats för en bekant? Enligt enkäten om arbetshälsa var 83 % av de tillfrågade färdiga attt rekommendera sin arbetsplats för en bekant. Det här säger något om stadens positiva arbetsgivarimage. 7. TYNGDPUNKTERNA I SLUTPERIODEN AV STRATEGIN Stadens verksamhetsmiljö har förändrats avsevärt sedan strategin för Karleby gjordes upp för Å andra sidan är de strategiska perspektiv och mål som definierades när strategin gjordes upp fortfarande aktuella. Kommunorganisationens framgång i framtiden är resultatet av ett flertal olika faktorer som man har för avsikt att genomföra via välmåenfungerar på området de och trivsel bland invånarna, via möjligheter för företag som redan och nya företag att nå framgång och via ett effektivt anordnande av tjänster. För att kunna påverka denna helhet bör kommunorganisationen göra sitt strategiarbete målmedvetet och i realtid. När man definierar tyngdpunkterna i slutperioden av strategin för Karleby bör man identififörutsäga och era de förändringsfaktorer som formar verksamhetsmiljön och försöka forma
15 15 framtiden via stadens styrkor. För att man ska kunna nå målen för strategin, bör man i slutperioden av strategin fästa uppmärksamhet vid följande strategiska tyngdpunkter: konkurrenskraften välmåendet ledningen av verksamheten och strategin Social- och hälsovårdsreformen och regionförvaltningsreformen är den viktigaste förändringen i stadens strategiska verksamhetsmiljö, och den förpliktar staden ofrånkomligen att fundera på kommunens framtida roll. Kommunernas roller håller på många sätt på att förändras och en kommun kan också själv med sin egen verksamhet och sina egna val forma verksamhetsmiljön och dess utveckling. Karlebys konkurrenskraft bör upprätthållas genom att stärka företagens verksamhetsförutsättningar och invånarnas trivsel. Man bör se till att området är lättillgängligt, att centrum utvecklas, att det finns ett mångsidigt utbud av evenemang och kultur samt att man skapar en image som stöder stadens dragningskraft. Även om finländarnas välmående har ökat överlag, har skillnaderna i välmående och hälsa emellertid ökat. I Karleby bör man sträva efter att på ett föregripande sätt försöka minska hälsoskillnaderna, öka kommuninvånarnas aktivitet och stödja deltagandet i samhällslivet. Det utmanande ekonomiska läget i staden kommer att förändra servicestrukturen. I samband med förändringarna i servicestrukturen bör man se till att trygga tillgången på tjänster och säkerställa kvalitetskedjan i serviceprocesserna. För att nå de strategiska målen måste man bygga ett ledningssystem som stöder verksamheten och ekonomin. För att kunna stabilisera ekonomin på ett övergripande sätt måste man förbinda sig till detta på varje nivå av organisationen. Utöver detta bör man främja ett effektivt och strategiskt ledarskap genom att utveckla den interna dynamiken vid beslutsfattande, genom att se över organisations- och koncernstrukturen och genom att påverka via ägarstyrning. Åtgärderna för de strategiska målen för Karlebys strategi , Karleby som bäst, har i fråga om en livskraftig stad med stark konkurrenskraft och välmående kommuninvånare till största delen framskridit bra. För att nå målen har man har vidtagit åtgärder avseende perspektivet anordnande av tjänster och koncernstyrningen. Man har även vidtagit åtgärder för att öka kompetensen bland ledningen och motivera personalen. Den mest utmanande andelen av strategin är en hållbar kommunal ekonomi, där man för att nå målen måste förbinda sig till de ekonomiska ramarna för programmet för strukturförändring. För att kunna genomföra strategin bör man i fortsättningen fästa uppmärksamhet vid en förbättring av verknings- och styrkraften inom strategin. Man bör ytterligare framhålla att strategin bör genomföras på ett mer effektivt sätt, att man bör förbinda sig till den och till ledarskap och förändringsberedskap som stöder genomförandet av strategin. Strategier är inte något som händer, utan något som man aktivt måste arbeta för i det dagliga livet!
16 16 FIGUR 5 Tyngdpunkterna i slutperioden av strategin
STRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll
STRATEGI FÖR KARLEBY Utkast till innehåll 5.9.2017 5.9.2017 Hur är läget, Karleby? De centrala utvecklingsmätarna för Karleby uppvisar ytterst goda resultat vid en nationell jämförelse, med undantag för
KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen
KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM 2018 2021 Godkänt i stadsstyrelsen 10.9.2018 341 1 Inledning Personalprogrammet stöder verkställandet av Karleby stads strategi. Stadsstrategin Karleby förnyas djärvt har
LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012
1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer
Karleby stads strategi Karleby förnyas djärvt
s strategi 2018-2021 Karleby förnyas djärvt Godkänd i stadsfullmäktige 13.11.2017 117 Innehåll 1 Hur är läget, Karleby? Utgångspunkterna för den nya strategiperioden... 4 1.1 Vision... 4 1.2 Värden...
KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi 2013 2017
KARLEBY SOM BÄST Karleby stads strategi 2013 2017 Innehåll Vision 2025... 3 Inledning... 3 Verksamhetsmiljön förändras... 5 Strategiska perspektiv... 7 Begrepp... 9 Perspektiv... 11-17 Livskraftig stad
Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete
Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes
Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...
Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice
Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T
Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T 1 6. 5. 2 0 1 8 Bäst även i vardagen #stadsliv Den populäraste hemstaden Föregångare i klimatarbetet Drömmarnas Borgå Ömsesidig respekt
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Sibbo Godkänd av fullmäktige
Sibbo 2025 Godkänd av fullmäktige 7.10.2013 1 1. Utgångspunkterna för Sibbo Sibbo är en tvåspråkig skärgårdskommun med dragningskraft som kan möta metropolområdets tillväxtutmaningar. Det råder en genuin
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.
Strategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Borgå stad. Allmänt om rapporteringen. Rapportens struktur. Rapporten gjord: , kl Svarande: 1715
stad Rapporten gjord:..7, kl.. Svarande: 75 Allmänt om rapporteringen s arbetshälsoenkät kartlades situationen för arbetstagarnas arbetshälsa och deras erfarenheter av hur arbetet löper. Resultatet av
Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.
Ingå 2020 18.6.2015 Ingås mission Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Kommunen ordnar effektiv
Värderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28
KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund
Kyrkslätts bildningsväsendes informations- och kommunikationsteknikstrategi
SFUN 1/27.1.2016 3 Dnr 22/07.00.00/2016 Kyrkslätts bildningsväsendes informations- och kommunikationsteknikstrategi 2016-2019 Inledning Med informations- och kommunikationsteknik (IKT / ICT) avses all
Växande och viljestark. Korsholms kommunstrategi 2030
Växande och viljestark Korsholms kommunstrategi 2030 Invånarnas kommun Livskraft - en företagsvänlig kommun Välfärd - en omsorgsfull kommun En växande, välskött kommun I Korsholm är invånarna i centrum.
FINLANDS SKOGSCENTRAL
FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,
PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013
PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES
LOVISA STADS STRATEGI En granskning av strategin och en sådan uppdatering av strategin som beaktar den nya kommunallagen
LOVISA STADS STRATEGI 2017 2022 En granskning av strategin och en sådan uppdatering av strategin som beaktar den nya kommunallagen 1 Syftet med stadens strategi är att svara på kommande förändringar. Strategin
Kyrkslätts kommunstrategi
KIRDnr-2017-952 Kyrkslätts kommunstrategi Tähän tarvittaessa otsikko 2018 2021 Fge 18.12.2017 91: Kyrkslätts kommunstrategi 2018 2021 Kyrkslätts värden Mod betyder för oss fördomsfrihet att pröva på nya
Kevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission
1 (5) Kevas strategi Mission Vi verkställer och utvecklar den offentliga sektorns arbetspensionsskydd i en föränderlig omvärld samt erbjuder kundorienterade och högklassiga tjänster. Vi ansvarar för finansieringen
6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER
6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ
RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg
PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi
Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja
Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten
En livskraftig och lärande stadsregion. Kulturtjänster; mål och projekt för fullmäktigeperioden
En livskraftig och lärande stadsregion Strategiskt mål framgångsfaktor En mångsidig och attraktiv kultur- och utbildningscentral Staden är föregångare inom kultur och motion Uppdatering av kultur- och
En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta
En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och
Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist
Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist 22.10.2015 Den nya kommunallagen Koncernperspektivet blir viktigare.
NORDENS ENERGIHUVUDSTAD
NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.
Policy för livskraft dimensioner
Nyckeln till livskraft finns hos kommunen är ett utvecklingsprojekt vid Kommunförbundet med målet att stärka och utveckla kommunernas kompetens att främja den lokala livskraften Policy för livskraft dimensioner
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING
KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR
Drömmarnas Borgå 2030
Drömmarnas Borgå 2030 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST 15.8.2018 BäST OcKSÅ I vardagen Ömsesidig respekt POPUläRASTE hemstaden STADSlIv FÖREGÅnGARE I KlImATARBETE Om det var jag som valde Borgå eller Borgå
Kårkulla samkommun. Kommunstrategi
Kårkulla samkommun Kommunstrategi 2018 2020 Godkänd av samkommunens fullmäktige 11.10.2017 Inledning Kårkulla samkommuns verksamhet och ekonomi leds i enlighet med en av fullmäktige godkänd kommunstrategi.
Den nya kommunallagen
Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?
Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland
Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN
3 Kommunkoncernens ledningssystem och behörighetsförhållanden
1 Koncerndirektivets syfte och mål Koncerndirektivets syfte är att säkerställa att de av fullmäktige för dottersamfunden ställda ägarpolitiska riktlinjerna och de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen
Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet
Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade
Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007
Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte
Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1
Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877
Landskapsreformen Allmän presentation
Landskapsreformen Allmän presentation 1 Visionen Landskap 2023 Invånarna får smidig service på jämlika villkor Vettiga kostnader och en effektiv offentlig förvaltning Tjänsterna anpassas till helheter
Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1
Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen
Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!
Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara
Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!
Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara
BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN
6.11.2016 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN Borgås utlåtande om social- och hälsovårds- och landskapsreformen Stadsstyrelsens
Social- och hälsovårds- och landskapsreformen
Social och hälsovårds och landskapsreformen Centrala ändringar i lagstiftningen om social och hälsovårds och landskapsreformen samt om kundens valfrihet 1 Sinikka Salo Social och hälsovårdsreformens mål
Borgå stads strategi 2010 2013
Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning
Arbetshälsa företagets livskraft
Arbetshälsa företagets livskraft En välmående personal gör ett gott arbete Då de anställda i ditt företag upplever arbetet som meningsfullt och belönande, är de villiga att satsa på arbetet. Resultatet
Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.
Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster
BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN
BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN Direktör Terhi Päivärinta, Finlands Kommunförbund Stockholm 25.4.2017 Terhi Päivärinta Bildningsdirektörer 2017 Födda barn 2016 2 kommuner utan födda barn 28 kommuner
Grunder för ett levande program för integrationsfrämjand hur uppnå resultat?
Grunder för ett levande program för integrationsfrämjand hur uppnå resultat? Programmet för integrationsfrämjande är en del av en större kommunstrategi Allt fler kommuner har och borde ha en kommunstrategi
Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen
Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen SF 25.3.2015 STST 16.3.2015 2 Innehåll 1. Avsikten med och målen för intern kontroll och riskhantering... 3 2. Begreppen i
Målsättningar för den regionala kommunikationen
Målsättningar för den regionala kommunikationen 202020 Vasaregionens image bland Finlands topp 6 regioner En nationellt stark bild av Vasaregionen som sysselsättare av kunniga personer i synnerhet inom
ZEF Report - generated on 20.02.2009
ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna
Drömmarnas Borgå 2030
Drömmarnas Borgå 2030 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ BäST OckSÅ I vardagen Ömsesidig respekt POPuläRASTE hemstaden STADSlIv FÖREGÅnGARE I klimatarbete Om det var jag som valde Borgå eller Borgå som valde mig
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm
FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA Stfm 16.4.2007 33 Motionen: Bilaga 33 Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera
FINLANDS FILMSTIFTELSES STRATEGI
FINLANDS FILMSTIFTELSES STRATEGI 2018 2023 UPPDRAG FINLANDS FILMSTIFTELSENS UPPDRAG ÄR ATT SÄKRA DEN LIVSKRAFTIGA OCH DIVERSA FINSKA FILMENS FRAMTID. FILMSTIFTELSEN: STÖDER filmers och TV-seriers professionella
Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster
Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige
Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?
Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström
Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström 27.6.2018 Lagstiftning om tillväxttjänstreformen Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Lag
INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009
Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009 Rapport om arbetsmiljön för kyrkans anställda Plock bland resultaten i arbetsmiljöbarometern Arbetstillfredsställelse Nästan alla anställda inom kyrkan (97 %) anser alltjämt
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten
Näringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM
STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM Statsrådet har i dag fattat följande principbeslut: 1. Behovet av och möjligheterna till en ny trafikpolitik Trafikpolitiken
POLISENS PERSONALSTRATEGI
POLISENS PERSONALSTRATEGI VAD ÄR EN PERSONALSTRATEGI? 1. FRÄMJANDE AV SÄKERHETEN 2. BEKÄMPNING AV BROTTSLIGHET En personalstrategi är en långtidsplan för hurdana val som stöder de operativa målen i polisens
Framtidens mångsidiga kommun
Framtidens mångsidiga kommun Finlands Kommunförbunds och Österbottens förbunds landskapsträff 16.4.2018 i Vasa Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef +358 50 337 5634, marianne.pekola-sjoblom@kommunforbundet.fi
28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Sibbo kommuns personalstrategi 2025
Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt
Offentliga sektorn står inför reformer
Offentliga sektorn står inför reformer Valkretsstämma i Helsingfors 5.9.2017 Arto Sulonen direktör för juridiska ärenden Finlands Kommunförbund De viktigaste reformprojekten inom offentliga sektorn Vård-
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar
Kommunreformerna utmanar ledarskapet
Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom
EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!
EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! Den rådande verksamhetsmiljön och framtidsutsikter Social- och hälsovårds reformen Åldrande Kommunen "Den kommunala ekonomin skärps: Den statliga finansieringen av kommunal
Kommunkoncernen Nykarleby stad
Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse
1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4
Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet
Borgås samarbetsbok för turism
Borgås samarbetsbok för turism Om det var jag som valde Borgå eller Borgå som valde mig har egentligen ingen betydelse. Här lever jag min dröm, för jag känner igen mig i stadens gamla gränder. Jag förälskar
Hantera riskerna med arbetsförmågan
Hantera riskerna med arbetsförmågan Arbetsförmågan är en kritisk framgångsfaktor i framtidens organisationer Betydelsen av ledning av arbetsförmåga ökar allteftersom kraven på personalens produktivitet
1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen
1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om
Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Vilken landskapsreform och varför?
Vilken landskapsreform och varför? 1 Varför en reform och vad är målet med den? En effektivare förvaltning som främjar människors och företags verksamhet Reformen genomförs öppet, kundvänligt och interaktivt
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.2017 Källa: Timo Aro UTGÅNGSPUNKTER FÖR BORGÅ En av de mest
Olli Sulin åbo den mest intressanta staden vid norra ÖstersjÖn
Olli Sulin åbo den mest intressanta staden vid norra Östersjön åbo 2029 År 2029 fyller Åbo hela 800 år. Märkesåret har också valts som utgångspunkt då stadens framtid betraktas. Stadsstrategin och dess
Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman
Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020
Hörandetillfälle för medborgarinstituten. Helsingfors Annika Bussman
Hörandetillfälle för Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Förnyandet av strukturer inom andra stadiets utbildning och fri bildning Grundar sig på hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin samt
Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Anvisningar för sökanden
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 FINLANDS STRUKTURFONDSPROGRAM Produktivt och resultatrikt arbetsliv genom samarbete RIKSOMFATTANDE ÖPPEN ANSÖKAN TILL ESF 1.6 15.9.2015 Anvisningar för sökanden Valitse
Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit
KOMMUNALVALET 2017 Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit Programmet sammanställer företagarnas åsikter och tips gällande: skatter och balanserad ekonomi näringslivspolitik
Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport
Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden
Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen
Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med
Handbok om utvecklingssamtal. ledning. Samarbete ger goda resultat
Handbok om utvecklingssamtal för kommundirektören och kommunens politiska ledning Samarbete ger goda resultat 2 Till läsaren Ledningen av kommunerna sker i samarbete mellan den politiska och den professionella
Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet
Resumé 77/54/06 Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Forststyrelsen är ett statligt affärsverk, som förvaltar drygt 12 miljoner hektar dvs. ca en tredjedel av
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Jordbruk och naturresurser. mat och välbefinnande!
Jordbruk och naturresurser mat och välbefinnande! Landsbygdsverkets strategi 2013 2017 Inspirerande, kunnigt, tillsammans framåt Smidig etablering fram till 2017 Landsbygdsverkets förnyade strategi styr
Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt
2020-2023ff Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt Mål och inriktning 2020-2023 Antaget av kommunfullmäktige 2019-04-23 Förord Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Vi har i kommunen under
Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.
REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,
Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1
Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 2553/07.02.00/2012 Stadsstyrelsen 321 12.11.2012 165 Motion om användning av Esbo stads vapen Beredning och upplysningar: Tyry-Salo Satu, tfn 09 8162 2112 E-post enligt