Regional inriktning för transportsystemets utveckling i Stockholms län TIDIGT UTKAST FÖR DISKUSSION - ARBETSMATERIAL JULI 2012 VERSION_

Transkript

1 0 Regional inriktning för transportsystemets utveckling i Stockholms län TIDIGT UTKAST FÖR DISKUSSION - ARBETSMATERIAL JULI 2012 VERSION_

2 1

3 2 DOKUMENTETS STATUS Ett tidigt utkast som är framtaget för att ge möjlighet till reflexioner under sommaren Detta dokument är ett tidigt utkast till en regional inriktning för transportsystemets utveckling i Stockholms län. Dokumentet baseras på vad som har samlats in genom ett aktörsgemensamt inriktningsarbete under våren. Det aktörsgemensamma inriktningsarbetet och beredningsprocessen kommer att fortgå under augusti med bl.a. workshopar (22-23/8). Utkastet kommer att diskuteras på 16-gruppens möte i september och därefter kommer det att skickas på samråd till berörda parter i länet i september I det aktörsgemensamma inriktningsarbetet har regionala planerare och trafikplanerare från Länsstyrelsen, Kommunförbundet Stockholms län, Tillväxt, miljö- och regionplanering, Stockholms lokaltrafik, Stockholms Stad, Trafikverket och Mälardalstrafik AB deltagit. Dessutom har länets kommuner involverats i arbetet liksom ett antal trafikexperter och intresseorganisationer. Arbetet har bedrivits genom diskussioner av aktuella frågeställningar, insamlande av bidrag från aktörerna samt ett antal workshopar. Delar av det underlag som lämnats, t.ex. från kommunerna, kommer att inarbetas i den fortsatta processen. Inriktningen bygger på ett brett underlag bland annat RUFS 2010 Trafikverkets kapacitetsutredning, SL:s stomnätsstrategi, SL:s regionala trafikförsörjningsprogram (remissversion) Stockholms stads framkomlighetsstrategi regional cykelstrategi (SATSA II), regional handlingsplan för Mobility Management (PIMMS Capital). samt nya underlag från kommunerna Nya trafikprognoser håller också på att tas fram som underlag. De strategier som finns på de avslutande delarna av dokumentet är en bruttolista på mer konkreta uttryck för de strategier som har kommit fram under arbetet och bör ses som ett diskussionsunderlag. Om ni har frågor är ni alltid välkomna att ringa Katarina Kämpe, länsöverdirektör vid Länsstyrelsen, tel: Synpunkter på inriktningsdokumentet skickas till Karin Eklund, Trafikverket, senast den 7 augusti via mailadress karin.eklund@trafikverket.se.

4 3 REGIONALA PLANERINGSSTRATEGIER & MÅL Planeringsmål i RUFS 2010 och mål om kollektivtrafikandel från regionalt trafikförsörjningsprogram Det här ska vi uppnå till 2030: Transportsystemet bidrar till en ökad regional tillgänglighet Kvaliteten i resor och transporter är generellt god och särskilt hög till och inom den centrala regionkärnan och till övriga regionala stadskärnor Transportsystemet är energieffektivt Transporternas risker och negativa effekter på miljön har minskat Bebyggelsestrukturen är mer ytsnål och energieffektiv och bättre anpassad till kollektivtrafiken Bebyggelsen utvecklas i samspel med kollektivtrafikens utveckling Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna ska öka med 5 procentenheter Befolkningen växer i både Stockholmsregionen och omgivande län, och det kräver mer bebyggelse och en utvecklad transportinfrastruktur. Historiskt har stadsutveckling lett till att bostadsbebyggelsen har spridits över stora områden. En fortsatt utspridning av bebyggelsen är inte långsiktigt hållbar eftersom den leder till växande transportbehov och ett ökat bilberoende. En tät och flerkärnig bebyggelsestruktur ger goda förutsättningar för en hög regional tillgänglighet för både invånare och näringsliv. Bebyggelseutvecklingen har under de senaste decennierna utmärkts av att en betydande del av bebyggelsetillskottet tillkommit i redan exploaterade områden genom förtätning och omvandlig. Parallellt med denna förtätningsutveckling har en urban spraw-artad utveckling skett i yttre delar av regionen. Kommunernas planering utmärks idag överlag av ambitionen att utveckla täta urbana miljöer i goda kollektivtrafiklägen. En sammanhållen och vidgad region En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik

5 4 INRIKTNINGENS SYFTE Den regionala inriktningen ska fungera som ett samlat underlag för kommande revideringar av nationell plan och av länsplanen. Syftet är att utifrån aktuella mål och kunskapsunderlag, aktörsgemensamt diskutera fram vilka funktioner som det regionala transportsystemet måste tillgodose och övergripande strategier för hur detta kan åstadkommas. Med beaktande av Stockholms utveckling och tillväxt måste transportsystemet: Stödja och utveckla en fungerande bostads- och arbetsmarknad Tillgodose det behov av kapacitet och tillgänglighet som är nödvändig för den växande storstadsregionens funktion och utveckling Utvecklas så att dess användning aktivt bidrar till en hållbar utveckling socialt, miljömässigt och ekonomiskt. I denna utgångspunkt vilar klimatutmaningen tungt. Inriktningen bygger vidare på RUFS 2010 och understryker ytterligare behovet av att samplanera utvecklingen av bebyggelse med infrastrukturens utveckling. Inriktningen ska förtydliga de ställningstaganden och strategier som leder från beslutade mål till kommande val av åtgärder. UTGÅNGSPUNKTER Stockholmsregionen spelar en central roll för hela Sveriges ekonomi. Ett väl fungerande transportsystem är en förutsättning för regionens funktion och tillväxt. Transportsystemet i Stockholmsregionen har svåra kapacitetsproblem och stora behov av reinvesteringar samtidigt som befolkningstillväxten är historiskt hög. Färska framskrivningar visar att befolkningen i länet förväntas öka med cirka personer om året och år 2030 vara drygt 2,6 miljoner invånare. År 2050 kan befolkningen ha ökat med drygt en miljon till 3,2 miljoner invånare. Sysselsättningen förväntas öka i ännu snabbare takt än befolkningen, vilket innebär att inpendlingen till Stockholm kan komma att öka, främst från kringliggande län i Östra Mellansverige.

6 5 KRAFTIGT VÄXANDE BEFOLKNING OBS! Bild under utveckling - tanken är att pedagogiskt illustrera befolkningsstorleken i alla länets kommuner Länets befolkning år 2030 Befolkningsprognoserna för Stockholms län och för Östra Mellansverige i stort har successivt justerats upp i takt med att tillväxten överträffat tidigare prognoser. Planeringen måste ta höjd för att hälften av rikets befolkning bor i Östra Mellansverige år 2050 och av dessa 3,2 miljoner i Stockholm.

7 6 Forts. Utgångspunkter För att möta en framtida ökad efterfrågan på transporter krävs att åtgärder väljs utifrån största möjliga nytta ur ett helhetsperspektiv. De stora bristerna i transportsystemet avhjälps inte av att bygga enskilda objekt utan det krävs ett brett systemperspektiv och en samsyn hos alla aktörer i regionen. Ett brett systemtänkande innefattar bland annat prioriteringar mellan trafikslag, ekonomiska styrmedel samt mobility management åtgärder. I detta sammanhang är det viktigt att understryka att transportsystemets olika delar i en storstad är att betrakta som kommunicerande kärl. Väg- och spårsystem behövs båda och samverkar så att både god kapacitet och hög tillänglighet kan skapas i regionen. De större nationella stråken är mycket viktiga även för den regionala trafiken. På samma sätt är olika färdmedel sammanlänkade genom att många resor och transporter består av kombinationer av trafikslag. Hur transportsystemet nyttjas är i sin tur en följd av länets bebyggelsestruktur dvs. var bostäder, verksamheter och handel är lokaliserade. Med hänsyn till befolkningstillväxten måste en större systemsyn genomsyra planeringen. De olika delsystemen måste utnyttjas så att de på bästa sätt bidrar till fungerande tillgänglighet i stort. Detta leder till att: Det är viktigt med breda överenskommelser och samfinansieringslösningar för att faktorer som huvudmannaskap, enskilda budgetar, administrativa gränsdragningar, driftansvar och liknande inte ska omöjliggöra de effektivaste lösningarna ur ett helhetsperspektiv. Samverkan bör utvecklas mellan den kommunala bebyggelseplaneringen och planeringen av transportsystemets utveckling. Bostadsbyggandet i länet behöver fördubblas för att det samlade utbudet av bostäder ska möta befolkningstillväxten på en adekvat nivå. Brister i infrastrukturens utbyggnad och kapacitet lyfts fram av både byggherrar och kommuner som ett av de största hindren för ett ökat bostadsbyggande. Likaså pekar den statlige utredaren Sören Häggroth på att företrädare för kommuner, landsting, byggföretag och näringsliv har lyft fram investeringar i infrastrukturen som den viktigaste förutsättningen för att åstadkomma en kraftig ökning av bostadsbyggandet.

8 7 INRIKTNINGSDISKUSSION Stockholmsöverenskommelsen fortsatt angelägen men bör kompletteras Den inriktning som lades fast med överenskommelsen 2007 och planbesluten 2010 innebär en nödvändig grundläggande utbyggnad av väg- och spårsystem för att klara regionens tillväxt. En förutsättning är att investeringarna i Stockholmsöverenskommelsen fullföljs som planerat, vilket bland annat lyfts fram av kommunerna i underlagen till inriktningsarbetet. I kapacitetsuppdraget som Trafikverket redovisade i april 2012 var slutsatsen att satsningen på investeringar i transportinfrastrukturen långsiktigt måste fortsätta i storstadsregionerna för att svara upp mot behoven, men att det är ännu viktigare att satsa på drift, underhåll och trimning av befintliga anläggningar så att de fungerar väl för nuvarande och framtida behov. Därtill är samhällsplanering, kompletterande satsningar (t.ex. utbyggt regionalt cykelvägnät, störningshantering och åtgärder för effektivare kollektivtrafik i vägsystemet) samt olika styrmedel viktiga delar för att hantera den ökande efterfrågan. Dessa åtgärder som utgör komplement till investeringarna benämns steg 1-3 åtgärder (investeringar är steg 4). Den översyn av den nationella planen för transportsystemet som regeringen avser starta hösten 2012 kommer sannolikt att fokusera på att komplettera de beslutade investeringsåtgärderna (för perioden ) med steg 1-3 åtgärder. På längre sikt finns tydliga behov av att skapa utrymme för ytterligare infrastrukturinvesteringar av såväl väg- och spårsystemen. Mest kostnadskrävande på sikt bedöms dock behoven i spårinfrastrukturen vara. En ny syn på vägtrafikens roll i urbana miljöer Arbete med inriktningen har tydligt visat att det krävs ett förädlat synsätt med en ny syn på hur tillgängligheten i urbana miljöer bäst bör utvecklas för att bidra till utveckling. Det nya synsättet innebär att trafikförsörjningen för framför allt kollektivresande men också för gång, cykel och näringslivstransporter bör vara dimensionerande för de urbana miljöernas tillgänglighet, attraktivitet och täthet. Det innebär också att privatbilismen får en underordnad och kompletterande roll i dessa miljöer. Det har visat sig fördelaktigt att utforma stadsmiljöer med blandade funktioner och där personbilen primärt ses som komplement till övriga färdmedel, där dess särskilda fördelar är tydliga. Synsättet påverkar utformningen av såväl transportsystemet som de urbana miljöerna. En attraktiv Stockholmsregion förutsätter tillgänglighet I dag skapas tillväxt framförallt i dynamiska regioner som i kraft av storlek och mångfald har bättre förutsättningar till förnyelse och utveckling. Denna trend är global och har accentuerat de senaste åren. Stockholmsregionen är en av världens mest kunskapsintensiva regioner genom sitt starka och diversifierade näringsliv och forskningsmiljöer i världsklass. Med landets i särklass mest kunskapsintensiva arbetsmarknad är regionens kompetensförsörjning direkt beroende av att människor kan transportera sig i regionen. För att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta stärka sin position internationellt och attrahera människor, kompetens, företag och investeringar till regionen fordras tillgänglighet och hög kapacitet i transportinfrastrukturen. Kapacitetsstarka och effektiva transportlösningar, där kollektivtrafiken är den viktigaste byggstenen, möjliggör en växande arbetsmarknad med god matchning. Samtidigt behöver arbetsplatserna etableras i attraktiva och kollektivtrafiknära lägen. Bilen som lösning ger tillgång till många målpunkter men är inte tillräckligt effektiv för att svara mot den stora efterfrågan på personresande. Dessutom är bilen ytkrävande och svår att förena med den attraktiva stadsmiljö som inte minst senare års forskning visat stödjer bland annat de kunskapsintensiva branscherna som utmärker Stockholmsregionen.

9 8 Utbyggnad och prioritering av kollektivtrafik är idag starkt förutsättningsskapande för bostadsbyggande. Förändringen bärs dessutom upp av värderingar, livsstilstrender och av de nya sätt på vilka människor väljer att inrätta sin vardag. Inte minst möjligheten till digitala möten och utbyte av varor och tjänster håller på allvar på att ändra vår efterfrågan på transporter. En tät urban miljö med attraktiva gaturum skapar förutsättningar för en god tillgänglighet med cykel- och gångtrafik för en stor andel av resandebehoven. Ökad hållbarhet och klimatanpassning En tyngdpunktsförskjutning från traditionella väginvesteringar till förmån för framför allt kollektivtrafik men också gång, cykel och effektiv näringslivstrafik innebär samtidigt att transporterna långsiktigt ges förutsättningar att bli mer hållbara. Vägtrafikens hittillsvarande starka utveckling är trots hänsyn till offensiv teknikutveckling, mycket svår att förena med både lokala och globala miljökrav. Den hittillsvarande trafiktillväxten beror till stor del på en ökning av de resor som sker på fritiden. Den ökande trafiktillväxten äventyrar möjligheten att nå miljömålen, vilket understryker vikten av att analysera behovet av tillgänglighet ur ett bredare perspektiv Avgörande för transporternas miljöbelastning är framför allt människors resvanor, konsumtion och lokaliseringen av bostäder och verksamheter. Trots stora ansträngningar att sedan femtiotalet skapa en god kollektivtrafik i Stockholmsregionen har samtidigt stora delar av länet exploaterats med privatbilen som förutsättning. Det är en kritisk framgångsfaktor att bryta detta mönster eftersom möjligheten att öka vägkapaciteten i tillräcklig omfattning för att möta framtida behovsökning inte är möjlig av vare sig ekonomiska, miljömässiga eller utrymmesmässiga skäl. I detta sammanhang är därför en utvecklad och prioriterad kollektivtrafik ett vitalt intresse för den regionala utvecklingen.

10 9 PROGNOSTICERAD TRAFIKTILLVÄXT Bilden visar totalt antal resor i Stockholms län. Procentsatserna anger ökningen mellan 2010 och Om transportsystemet ska kunna svara upp mot befolkningstillväxten måste efterfrågan i transportsystemet måste resor och godstransporter genomföras med minsta möjliga belastning i systemet. Bilderna är hämtade från en nyligen utförd bristanalys som visar på prognostiserad resandeökning givet befolkningsökning år 2030 enligt RUFS2010 och en utveckling av resbeteendet liknande den som skett historiskt. I prognosen förutsätts också att infrastruktur och trafikering utvecklas i enlighet med gällande planer. Prognosen indikerar bland annat att om antalet bilresor skulle öka på detta sätt skulle det innebära mycket allvarlig trängsel på vägarna även om den planerade utbyggnaden av infrastrukturen genomförs. En viss trängsel bör det finnas i ett trafiksystem i en storstad för att det ska utnyttjas effektivt. Vid omfattande köbildning minskar dock kapaciteten kraftigt. Ett optimalt vägsystem bör därför utformas så att det får en väl balanserad kapacitet med ett begränsat antal flaskhalsar, som hanteras så att effekterna inte fortplantar sig ut i systemet. Efterfrågan bör begränsas genom styrmedel i stället för genom omfattande köbildning. Att minska biltrafiken står i inte motsättning till en bra och fungerande biltrafik, distributionstrafik och yrkestrafik. Tvärtom är det en nödvändighet; att inte arbeta för att minska biltrafiken skulle leda till alltför stor trängsel för den trafik som är hänvisad till vägen. Prognosen visar därtill på regionförstoringen och de procentuellt stora ökningarna av resandet över länsgräns. Liksom på hur trafikarbetet endast delvis utgörs av arbetsresor.

11 10 UNIKA STORSTADS- BRANSCHER Kartan visar områden för olika företagskluster i Stockholmsregionen. Diagrammet visar utvecklingen av näringslivets förädlingsvärde i de svenska länen (miljoner kr/år). SCB har förändat SNI-kodsindelningen varför kurvorna det finns överlappande kurvor för dessa år. Förädlingsvärdet för näringslivet i Stockholms län är radikalt mycket högre än i alla andra län i riket. De så kallade kunskapsintensiva branscherna är unika för verkliga storstadsområden och utgör det som lyfter förädlingsvärdet så högt. (Källa SCB) Under det gångna året har utredningar genomförts för att kartlägga hur dessa storstadsbranschers behov av tillgänglighet ser ut. Resultaten indikerar att bristande kapacitet inom infrastruktur och bostadsförsörjning riskerar att minska tillgången på kompetens och urholka innovationsförmågan i regionen. Intressant att notera har också varit att det kunskapsintensiva näringslivet och FoI-miljöerna genomgående är lokaliserade kring kapacitetsstark kollektivtrafik. Bland annat intervjuer med branschföreträdare lyfter följande fram som extra viktigt: Tät trafikering över stora delar av dygnet efterfrågas bland annat på grund av internationellt arbete mot andra tidszoner Stärkta cykelförbindelser och lokal tillgänglighet inom viktiga kluster efterfrågas Betydelsen av internationell tillgänglighet understryks kraftfullt

12 11 KOMMUNERNAS SITUATION På denna sida ska en bild över kommunernas underlag redovisas vad gäller bostadsbyggnadsplaner och redovisade behov av funktioner i transportsystemet. Länets kommuner har i juni lämnat underlag till det regionala inriktningsarbetet, men det återstår en insats för att sammanställa för redovisning.

13 STRATEGIER FÖR FRAMTIDA FUNKTIONALITET I TRANSPORTSYSTEMET - DISKUSSIONSUNDERLAG Övergripande strategier för transportsystemets utveckling på lång sikt (år 2050) Det långa perspektivet är viktigt för att säkerställa att de strategier och åtgärdsområden som föreslås fram till år 2025 leder i rätt riktning och inte oavsiktligt begränsar framtida åtgärder. 12 Kopplingar till nationella och internationella flöden Säkerställ långsiktigt Stockholms centralstations och Cityterminalens attraktivitet som knutpunkt. Utveckla det nationella personresande på järnväg med expresståg/höghastighetståg med god anslutning till en centralt belägen knutpunkt i Stockholm såväl som till Arlanda. Stärk Arlandas centrala roll för långväga nationella/internationella personresor och för högvärdigt gods. Såväl goda marktransporter till flygplatsen som flygplatsens kapacitet måste långsiktigt säkras. Hållbara trafiklösningar bör särskilt prioriteras för att säkerställa Arlandas funktion. Utveckla transporterna på sjöfart av varor som förbrukas i Stockholmsområdet. Integrera hamnarna i Östra Mellansverige i det regionala transportsystemet. Kopplingar till storregionala flöden Utveckla den spårburna persontrafiken i Östra Mellansverige till att ännu bättre knyta samman den storregionala arbetsmarknaden. Samordna trafikinformation, betalsystem och trafikeringsupplägg för ökad tillgänglighet och att förbättra möjligheten till omstigning mellan storregional och regional trafik. Utveckla möjligheterna för bilburna resenärer med resmål i regionkärnorna att infartsparkera i anslutning till yttre tvärleden och därifrån färdas kollektivt. Koppla samman hamnar, terminaler och de större konsumtionsområdena i Östra Mellansverige för att effektivisera den storregionala distributionen av framförallt enhetslastat gods. Utveckla trafikupplägg för att kunna öka transportflödena av bulkvaror på de inre vattenvägarna.

14 13 De närregionala flödena (Definieras här som Stockholms län inkl Uppsala stad) Utöka kollektivtrafikens tillgänglighet och attraktivitet för resande mellan de viktigaste målpunkterna i närregionen. Utöver Stockholms centrala regionkärna utmärker sig särskilt Uppsala, Arlanda, Kista och Södertälje som målpunkter. Förbättra tillgängligheten till centrala regionkärnan för samtliga större tätorter i östra Mellansverige Fokusera trafikförsörjningen till den centrala regionkärnan primärt genom gång, kollektivtrafik, cykel och välordnade näringslivstransporter. Samma fokusering bör gälla för övriga tätorter i länet med stadsliknande karaktär. Reglera vägtrafiken på de viktigaste tillflödena genom olika styrmedel så att vägtrafiken i de inre delarna av regionen är effektiv och pålitlig trots ökat efterfrågetryck. Utveckla det övergripande regionala vägnätet mot att bli ett tydligare definierat system Premiera effektiva och kapacitetsstarka transportlösningar i området innanför den yttre tvärleden. Begränsa bilens användning till de trafikuppgifter där dess särskilda egenskaper bäst tas tillvara. Vägtrafiken som komplement till övrigt resande antas dock under lång tid framöver komma att vara av stor betydelse. Utveckla distributionsflödena med målpunkt innanför yttre tvärleden och i synnerhet i centrala kärnan. Distributionsflödena styrs företrädelsevis via ett storregionalt godsupplägg till yttre terminalområden och därefter till citynära terminaler för vidare samordnad transport. Den centrala regionkärnan utgör en inre trafikzon inom vilken gång, kollektivtrafik, cykel och effektiv näringslivstrafik premieras. Personbilsresandet minskas. Området innanför den yttre tvärleden bildar en yttre trafikzon. Efterfrågan på tillgänglig kapacitet kommer att vara stor även här och efterfrågan på personbilsresande kommer inte fullt ut att tillgodoses.

15 14 Stadsbyggande för hög tillgänglighet Utveckla samplaneringen av markanvändning och trafikförsörjning i syfte att gynna hållbara och effektiva lösningar som ger en hög tillgänglighet. Beakta förutsättningar och underlag för kollektivtrafik och annan service vid planering och lokalisering av ny bebyggelse. Ny bebyggelse och befintliga kommuncentra bör utformas med särskild hänsyn till kollektivtrafik, gående, cyklister och nyttotrafik. Utveckla överenskommelser om hur mark i anslutning till kapacitetsstark infrastruktur ex. tunnelbanestationer bör nyttjas och principiellt utformas. Utveckla överenskommelser om hur marken i anslutning till de större vägtrafiklederna ska användas för effektiv markanvändning och hållbar trafikförsörjning. Definiera de regionala anspråken på mark för citynära logistikområden och depåer. Aktuella markområden reserveras för regionalt ändamål. Strategier för satsningar år Effektivare utnyttjande av transportsystemet och beslutsstöd för smarta val Samordna mindre löpande åtgärder, drift, underhåll, störningshantering, trafikledning och trafikinformation. Utveckla en samlad portal för trafikinformation och transporttjänster som är gemensam för hela det nationella och regionala nätet. Se över behovet av trängselskattens omfattning i kombination med nytt framkomlighetspaket på väg (direktbussar och näringslivslösningar). Utveckla bytespunkter som underlättar omstigning och intermodalitet. Aktuellt är bla den regionala handlingsplanen för mobility management, utvecklingsarbetet av Trafik Stockholm, utredningar kring effektivare användning av Essingeleden. Minska de planerade och oplanerade trafikstörningarnas påverkan på tillgängligheten Minska konsekvenserna av oplanerade störningar genom förebyggande underhåll och förbättrad incidenthantering. Förbättra samordningen mellan de infrastrukturansvariga aktörerna i syfte att minska konsekvenserna av olika typer av trafikstörningar Stärk den aktörsgemensamma plattformen för trafikantinformation för att bättre kunna förvarna, informera och leda trafikanterna vid störningar. Ett brett upplagt arbete pågår för såväl vägar som järnvägar inom ramen för Effektiv storstadstrafik och fortsättningen på Kraftsamling Mälardalen.

16 Ökad kapacitet i den regionala kollektivtrafiken för att möta den stora efterfrågan på tillgänglighet och bostäder 15 Förbättra framkomligheten för stombusstrafik och skapa därmed effektivare och mer tillförlitliga resmöjligheter i redan högt utnyttjade stråk med stor efterfrågan. Öka bussarnas framkomlighet på vägnätet i förorter och förortskommuner så att de effektivare och mer tillförlitligt kan mata de radiella kapacitetsstarka systemen (t-bana, pendeltåg och direktbussar) med resenärer. Öka bussarnas framkomlighet i centrala regionkärnan genom kollektivtrafikkörfält, prioritering i signaler och förändrade parkeringsregler, i enlighet med Stockholm stads framkomlighetsstrategi. Öka kollektivtrafikens kapacitet i de stora radiella stråken till centrala regionkärnan där resandetillväxten och mängden resor är som störst. Kapaciteten i tunnelbana/pendeltåg är redan ansträngd i högtrafik och på sikt behövs en ytterligare spårförbindelse över Saltsjö- Mälaren. En sådan förbindelse är nödvändig för att öka antalet resenärer i systemet. Det är angeläget att under de närmaste åren utreda principiella lösningar och utforma åtgärder på kortare sikt mot en långsiktig lösning. Förbättra den kollektiva tillgängligheten till målpunkter som växer i betydelse inom den centrala regionkärnan. Ett stort antal resenärer tvingas i dagsläget att passera överbelastade centrala snitt. Stärk de kollektiva förbindelserna för tvärresande genom att öka turtätheten och minska restiden. Premiera lösningar som skapar en förbättrad driftsekonomi för kollektivtrafiken då kollektivtrafikens utveckling måste ske med begränsade offentliga medel. Det innebär att det är angeläget med god beläggningsgrad och framkomlighet samt hög medelhastighet. Minska begränsningar i val av kollektivtrafiklösning beroende på olika finansierings- och driftansvar. Istället bör resenärsflödenas storlek styra vilken lösning som väljs för att på bästa sätt möta efterfrågan. Önskemål om kollektivtrafik som strukturerande element i staden kan tillgodoses både genom spår- och väglösningar. SL:s pågående arbete med Stomnätsstrategin och Stockholms stads Framkomlighetsstrategin är viktiga delar i denna utmaning. Förbättrat cykelsystem Utbyggnad av ett regionalt cykelvägnät med kringfunktioner (enligt SATSA II) Öka det lokala cykelresandets attraktivitet genom utbyggnad av kommunala nät som matar mot det regionala cykelvägnätet Arbete pågår bland annat genom cykelprojektet inom SATSA II och genom Stockholms stads nya cykelplan. Framkomlighetsstrategin är också viktig i sammanhanget. Effektiva godstransporter och distributionsflöden Effektivisera lastbilstrafiken på de stora infartslederna inkl konkurrensneutral lösning för säker uppställning och service samt avlämning av last för fortsatt hantering i Stockholmsregionen. Utveckla upplägg för citylogistik innanför inre ringen och reservera mark för citynära terminaler. Ta fram en regional materialförsörjningsplan för effektiva masstransporter Samlastningslösningar för byggmaterial bör sättas i system Godstransportrådet Östra Mellansverige håller på att ta fram en godsstrategi. Inom länet har arbete initierats men än återstår att hitta en regional organisation för frågorna. Samarbete kring storstadslogistik har etablerats med Göteborg och Malmö samt med näringslivet via Logistikforum.

17 16 Säkrad framkomlighet för näringslivstrafik på väg Utveckla styrmedel för minskad trängsel och ökad framkomlighet. Genomför trimningsåtgärder och andra punktvisa insatser för ökad robusthet och kapacitet. Effektivisera vägutnyttjandet genom att dedikera vissa vägfiler utifrån behovet vid aktuell tidpunkt. Körfält för bussar kan utvecklas för andra fordonsgrupper och få en ökad omfattning. Det finns ett etablerat samarbete kring att aktörsgemensamt utveckla trimningsåtgärder. Det tydliga fokuset på näringslivstrafik och dess behov har ännu inte skapats. Arlandas tillgänglighet och kapacitet Öka tillgängligheten till Arlanda med snabb kollektivtrafik genom att trimma befintliga infrastrukturlösningar och trafikeringslösningar. Utveckla långsiktiga infrastrukturlösningar för ökad kapacitet för kollektivtrafiken. Arbeta aktivt med incitament för hållbart färdmedelsval och samplanering av trafiksystem, markanvändning och företagens val av trafiklösningar för att minimera beroendet av vägtrafik för Arlanda och kringverksamheterna kring flygplatsen. En nyligen genomförd åtgärdsvalsstudie har lagt grunden för ett brett samarbete kring frågan och ett stort spektrum av tänkbara åtgärder. Förbättra den storregionala spårtrafiken i Östra Mellansverige Säkerställ följdinvesteringar som krävs på Mälarbanan för att Citybanan ska kunna utnyttjas fullt ut. Öka möjligheten till omstigning mellan regionaltåg, pendeltåg och tunnelbana. Utöka tågtrafiken mellan de större städerna i Östra Mellansverige. Behoven av investeringar i Mälarbanan är väl utredda och kända. Långsiktiga trafikeringsupplägg beskrivs i MÄLAB:s arbeten med trafikförsörjningsprogrammen i länen. Tillgodose de betydande renoveringsbehoven centralt och upprätthåll samtidigt god tillgänglighet Genomför de nödvändiga reinvesteringarna i trafiksystemets centrala delar med minsta möjliga påverkan på tillgängligheten bl.a. genom att ansvariga aktörer koordinerar och samplanerar sina åtgärder så att alternativa resvägar kan upprätthållas. Minska konsekvenserna av störningarna genom kompensatoriska åtgärder Medel säkerställs genom att betydande reinvesteringar särbehandlas som namngivna investeringar. Renoveringsbehoven är kartlagda och arbete pågår med att ta fram lämpliga förslag på åtgärder. Utredning pågår även kring möjliga lösningar för spårtrafiken vid partiell avstängning av spår i centrala Stockholm. Ökad integrering mellan kommunal planering och regional tillgänglighet Definiera gemensamt vilka krav som bör ställas på utformning, p-normer, cykelparkering, bussframkomlighet och liknande i samband med nya detaljplaner för områden med mycket god kollektivtrafikförsörjning. Arbete bör initieras