Projektrapport: Vi vågar! 1. Sammanfattning

Transkript

1 Sid 1 (8) Projektrapport: Vi vågar! Projektnamn: Vi vågar! Projektägare: Skellefteå kommun Samverkansparter: Arbetsförmedlingen Skellefteå, AF Rapporten har skrivits av: Karin Lundström Rawden Projekttid Rapporten avser perioden: (tre månader) Psykiatrin, Västerbottens läns landsting, VLL 1. Sammanfattning Ska innehålla bakgrund, syfte/mål, målgrupp, projektorganisation, arbetssätt/processer, resultat/bedömning av måluppfyllelse och slutsatser. Viktiga förändringar sedan föregående rapport ska kommenteras (Maximalt en A 4-sida). Avslutning I slutet av september stod det klart att det inte skulle komma medel till fortsatt försöksverksamhet under Samverkansparterna har därför anpassat situationen. 25 deltagare har valt att få stöd inom projektet så länge det går. De överförs innan årsskiftet genom möten med återrapportering till handläggare på AF i ett 20-tal fall och i 4-5 fall till andra projekt eller fasta verksamheter. En del beräknas då ha fått anställning. En handfull ny-intagna deltagare valde att återgå till AF innan de vant sig vid stödet som de skulle ha fått. Anställningarna inom projektet upphör vid årsskiftet. De tre vägledarna som är anställda inom projektet kommer att återgå till sina ordinarie arbetsplatser (AF och Psykiatrin) med de kunskaper de för med sig som kan komma att påverka utformningen både av deras och deras kollegors fortsatta arbete. Syfte och målgrupp Projektet syftade till att undersöka hur den amerikanska modellen IPS Individual Placement and Support kan anpassas och fungera på svenska förhållanden, i synnerhet de i Skellefteå. Målgruppen är personer med psykisk funktionsnedsättning som vill ha jobb på öppna arbetsmarknaden. Projektorganisation Kommunen bidrog med en projektsamordnare och förlade verksamheten till lokaler där det bedrivs flera samverkansprojekt myndigheter emellan. VLL bidrog med en heltidsanställd person till projektet och har låtit utbilda fyra inom psykiatripersonalen i IPS-modellen och har samverkan kring många deltagare. AF bidrog med två personer till projektet som arbetar 90 respektive 80 % i projektet och 10% kvar i sin moderorganisation varje vecka. Därigenom är de informerade om det som händer inom AF och fungerar samtidigt som kontaktnät för projektet. Dessutom har de tillgång till AF:s interna jobbank.

2 Sid 2 (8) Arbetssätt/processer Metoden bygger på att jobba med individuella processer utifrån individens vilja och motivation och starka sidor och se till att ha kontakt i någon form med arbetsgivare inom 30 dagar från inskrivning i projektet. Väglederna har framförallt sysslat med ingångsättnings- och motiveringsarbete. De har samarbetat nära med AF-personal genom informella möten på fredagmorgonar (då två vägledare jobbar på AF) och bokade möten kring klienter och med personal på öppenvårdsmottagningarna (som en vägledare kommer ifrån och en annan arbetat inom också) genom ständiga telefonkontakter och möten kring klienter när det behövts då även kontakter tagits kring andra deltagare eller potentiella sådana. Resultat och slutsatser Som mest fanns 31 deltagare inskrivna av de 50-tal personer som intresserat sig för att delta i projektet. Av de 25 som vägledarna jobbat med är förnärvarande 3 anställda, 6 är ute i praktik, 10 studerar och 6 är arbetssökande. Detta betyder att 9 är i någon sorts arbete medan 10 förbereders sig för arbete genom studier. 19 av 25 har redan en anställning eller har tagit synbara steg mot en kommande anställning. Det får anses vara mycket goda resultat. Dessutom har en del haft anställning under sommaren. Skulle enbart anställningarna räknas, såsom i en strikt tolkning av IPS-modellen, skulle resultatet inte vara lika bra. Det ska också nämnas att aktiviteter med deltagare endast pågått i ett drygt år, beskedet om att det ska avslutas till nyår har medfört en hel del oro i en organisation som just börjat löpa på och det är det är svårt att dra några egentliga slutsatser av de goda resultaten. 2. Deltagarna Beskriv er målgrupp, vad som kännetecknar målgruppen, hur deltagarna väljs ut och rekryteras till projektet. Beskriv om det skett förändringar i rekryteringsprocessen och/eller om ni behövt vidta särskilda åtgärder. Arbetar ni med den målgrupp som ni angav i er ansökan eller har det skett förändringar? Ligger deltagarantalet i fas med vad som är planerat enligt ansökan? Målgruppen var ursprungligen tänkt att i största allmänhet vara personer med psykisk funktionsnedsättning som ville ha jobb på öppna arbetsmarknaden och som ville ha hjälp av projektet med att få det i enlighet med modellen från USA. Med hänsyn till att det är viktigt att det finns försäkringar som täcker deltagarna har det visat sig att de behövt ha AFs godkännande för deltagande eller annan lösning av försäkringsfrågan. Ursprungligen föreställde sig teamet att det skulle röra sig om personer som låg relativt långt från arbetsmarknaden. Men kriteriet att personen eller en vägledare skulle vara i kontakt med en arbetsgivare inom 30 dagar från inskrivning gjorde att projektet skrivit in personer som var relativt jobb-ready jämfört med de som får stöd från Arbetsmarknadstorget eller UTSIKTEN 2.0. Rekrytering. Ursprungligen var tanken att deltagarna skulle kunna söka till projektet på eget initiativ eller remitteras via en mängd olika samhälleliga instanser som försäkringskassan och socialtjänsten, vårdcentraler med mera. I praktiken har de officiella remittenterna varit öppenvårdsmottagningarna och AF, i synnerhet AF. I ett fall har en arbetsgivare bett om hjälp för en av sina arbetstagare som också valt att vara med i projektet. När en person som har en psykisk funktionsnedsättning uttryckt sig vilja ha ett jobb på öppna arbetsmarknaden så har AF-handläggarna eller psykiatripersonalen kontaktat Vägledarna för att diskutera om

3 Sid 3 (8) personen kan passa in i projektet och så har de bokat tid för möte med vägledarna. På mötet har den tilltänkte deltagaren fått information om projektet och har även fått träffa vägledarna fler gånger innan hen behövt välja om hen vill vara med i projektet eller inte. Det första sådana mötet har så långt möjligt bokats inom tre arbetsdagar från det första för att ta tillvara på det spirande intresset. Med 31 deltagare jämt fördelade på tre vägledare har projektet hållit sig inom ramarna om 20 högst per heltidsarbetande vägledare och om högst 54 deltagare totalt. Projektet skulle gott och väl ha uppnått målet att ha 20 stycken deltagare i snitt under projekttiden om projekttiden varit den förutsedda. 3. Arbetssätt/processer Kort beskrivning av hur ni arbetar i projektet. Stämmer det överens med projektbeskrivningen? Om avvikelser, varför är det så? Har det hänt något särskilt under rapportperioden som ni vill lyfta fram. Beskriv detta i förhållande till projektbeskrivningen och tidigare rapporter med fokus på sådant som förändrats. Behövs ytterligare förändringar i det fortsatta arbetet? Om ja, vilka? Projektet hade i uppdrag att så långt möjligt arbeta enligt IPS-principerna samtidigt som dessa skulle anpassas till Svenska förhållanden och särskilt de i Skellefteå. Detta har lett till en del anpassningar gentemot de urspungliga tankarna kring hur intagningsprocessen skulle gå till. En annan anpassning rör hur samarbetet med AF och psykiatrin fungerat utan att innebära en massa standardiserade möten (till exempel fem möten i veckan med behandlingsteamen) och annan formalia, utan istället fungerat mycket väl genom en mängd informella kontakter mellan personer som känner varandra. En annan anpassning gäller att vägledarna och projektledaren slutade besöka arbetsplatser utan att ha individer i åtanke. Det ansågs onödigt att ta kontakt med arbetsgivare och ta upp deras tid om det inte kunde leda till något konkret resultat särskilt som det finns drygt ett 10-tal projekt och även ett flertal fasta verksamheter som alla kontaktar arbetsgivare. Risken finns att de blir nedringda och säger nej bara av den anledningen. Därför upphörde denna sorts kontakter. Vägledarna kontaktade bara arbetsgivare utifrån specifika individers behov och projektsamordnaren fick i uppdrag att utöver sitt administrativa arbete fokusera på arbetsgivare på ett mer övergripande sätt. Se vidare under samverkan. 4. Samverkan Hur samverkan fungerat för ert projekt? Vilka hinder och lösningar finns/har funnits? Har det skett förändringar utanför projektet som påverkar, etc. ARBETSGRUPPEN Vägledarna har hela tiden hjälpt varandra med deltagarna och har handlagt alla sex faserna i programmet. Ofta har de träffat deltagarna två och två vilket gjort att en kunnat lyssna och observera och ge kommentarer till sin kollega efteråt i syfte att fånga upp alla aspekter av samtalet, alla frågeställningar och vidareutveckla arbetet med deltagarna. De tre vägledarna pratade även informellt ihop sig om hur de skulle arbeta med deltagarna. Fram till i mars 2013 träffade vägledarna projektsamordnaren en gång i veckan då modellutveckling, programtrohet och viss diskussion kring klienter stod på dagordningen.

4 Sid 4 (8) I april när de stora metod-diskussionerna var avklarade fick vägledarna möjlighet att få vara med om att utveckla samarbetet med olika aktörer i samhället genom att ingå i projektet Arbetsmarknadstorgets träffar en gång i veckan och då få möta boendestödsteam med flera. En stor del av arbetet med deltagarna rörde samordning av insatser från andra myndigheter. Det föll sig naturligt att, liksom en annan fast verksamhet, ta del av detta projekts handläggares erfarenhet kring klienter också vid denna sorts träffar. Detta kombinerades med att vägledarna träffar Arbetsmarknadstorgets ledare en gång i veckan för att specifikt behandla och utveckla arbetet med deltagare i Vi vågar! AF Varje fredag morgon har de två AF-anställda vägledarna befunnit sig på AF under de 10 % av deras arbetstid som AF disponerar över. Det visade sig snabbt att deras AF-kollegor ständigt vände sig till dem under dessa morgonar för att prata om möjliga deltagare i projektet eller om de som redan blivit inskrivna. Dessa spontana förfrågningar följdes upp med bokningar i vägledarnas kalendrar som AFkollegorna hade direkt tillgång till vilket ytterligar underlättade samarbetet. Största delen av deltagarna kommer in via AF även om de även om de aktualiserats via psykiatrin PSYKIATRIN Fyra från psykiatrin gick IPS-coach utbildning för att underlätta samarbetet och informationsgången i projektet. Projektsamordnaren informerade tidigt på AF och alla öppenvårdsmottagningar om IPS grundtankar och om hur det var tänkt att arbetsgången skulle vara. Psykiatriledningen och dess ledningsgrupp var mycket engagerad och lade sig bakom projektet både före och efter den stora omorganisation som Psykiatrin genomgår under detta år. Psykiatrin lade ned vissa delar och omorganiserade andra och fick ny ledning. Det har inte blivit mer än ett möte ännu med ledningsgruppen under dessa omständigheter. Psykiatriledningen har dock varit representerad vid alla fyra styrgruppsklustermöten hittills i år och har fått del av statistik som kunnat spridas till resten av ledningen och övrig psykiatri-personal. Projektsamordnaren har sammanställt de 25 IPS-kriterierna och har presenterat detta för såväl psykiatriledningen som styrgruppsklustret som fått diskutera tolkningar och innebörd. Dessutom finns material om projektet tillgängligt i personalens fikarum och i patienternas väntrum både som posters och i broschyrform. Kriteriet om att såväl projektsamordnare som arbetscoacher skulle delta i de fem öppenvårdsteamens behandlingsmöten var tredje månad, respektive varje vecka, har uppfattats som överdrivet. En tät kontakt utvecklades istället genom att vägledarna - särskilt den från psykiatrin - var i telefonkontakt med psykiatripersonal kring deltagare och tilltänkta sådana så gott som dagligen under projekttiden. Dessutom träffades de på inbokade möten kring klienter och fick då tillfälle att diskutera vilka övriga personer med psykiatri-kontakt som skulle kunna vara aktuella för projektet. Under hösten 2012 hölls ett och våren 2012 två allmänna träffar för informationsutbyte med alla vägledare, projektsamordnaren och Psykiatrins KAN-skattare (varav fyra gått IPS-utbildningen). De

5 Sid 5 (8) representerade samtliga fem öppenvårdsteam och kunde i sin tur föra ut information till övriga. På det senaste av dessa möten medverkade även Malås IPS-team. I projektet finns deltagare som är knutna till samtliga öppenvårdsmottagningar och med olika kontaktpersoner där. Samarbetet med psykiatrin har varit mycket konkret. När en deltagare behövt mer stöd har den part (projektet eller psykiatrin) som upptäckt det ringt den andra för att de tillsammans kunnat komma fram till bästa sättet att stötta personen. Psykiatrin-personalen har också märkt att periodvis har de behövt ge mindre stöd eftersom deras klienter har fått stöd från projektet och har mått bättre. Det har inte varit aktuellt att för psykiatrin att arrangera något möte där deltagare som fått jobb via projektet fått berätta om det för att inspirera andra. Det har inte heller blivit mer än ett möte med brukarorganisationen Föreningarnas Hus som under denna period haft stora finansiella svårigheter och nu håller på med att omorganisera och krympa sin verksamhet. Arbetsgivare och andra projekt Projektsamordnaren åtog sig att i allmänhet nätverka för att känna av hur företagare tänker kring praktikplatser och se vilka behov av åtgärder eller information som företagare kan ha för att anställa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Tanken var att stämma av praktikklimatet. Som ett led i det arbetet gällde det att kartlägga hur olika projekt och fasta verksamheter arbetar med att ta fram praktikplatser. Resultatet finns redovisat i en tabell som ska publiceras på Samordningsförbundets hemsida och kommer bland annat att användas av LSG som informationsunderlag för att se hur praktikklimatet i Skellefteå ser ut när platser inom projekt försvinner under Materialet visar bland annat: Fasta verksamheter och projekt arbetar med att ta fram praktikplatser Målgrupp (beskrivning, deltagare totalt, nu, kö, antal platser som försvinner under 2014) Team (antal, samlokalisering eller inte, representerade myndigheter/kompetenser) Inskrivningsprocessen Praktikperiodens längd och syfte Företagskontakter med individkoppling Företagskontakter utan individkoppling Verktyg för överenskommelser mellan arbetsgivare och individer Handledarutbildning erbjuds till arbetsgivare Handläggarnas uppgifter/stöd till arbetsgivarna under praktik Handläggarnas stöd till deltagarna under praktikperioden

6 Sid 6 (8) Handläggarnas stöd till deltagare innan praktik Resultat Projektsamordnaren har även samverkat med företagarna och hjälpt dem ta fram underlag för och utarbeta ett förslag för tillsättande av en företagscoach. Samtalen med företagare i olika sammanhang har även lett till en sammanställning av idéer om hur praktikplatser kan skapas och hur arbetsgivare kan stöttas har även kommunicerats till bland annat projekten praktikmatchen och (H)järnkoll och Psykisk Hälsa i Fokus. Dessa två senare projekt har även fått ta del projektsamordnarens forskning och slutsatser kring utbildningsmaterial för företagare om psykisk hälsa inklusive kortversionen om 15 Powerpoint sidor av (H)järnkolls Handböcker Så gör du som chef/så gör du som kollega handledning vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen om vardera 55 sidor. 5. Jämställdhet/Tillgänglighet/Mångfald Beskriv kortfattat hur ni arbetat inom ovanstående områden under projekttiden? I januari 2013 höll projektsamordnaren en genomgång av den svenska antidiskrimineringslagstiftningen och de olika diskrimineringsgrunderna så att vägledarna skulle ha den i åtanke i arbetet med rekrytering av deltagare och vid samarbetet med arbetsgivare. Av deltagarna var 60 % under 30 år och 40 % över 30 år. Andelen män var 60 % gentemot 40 % kvinnor. 6. Ekonomi Ligger projekt i fas med budget? Ligger projektet i fas vad gäller medfinansiering? Behövs förändringar på kostnads- eller intäktssidan och i så fall vilka? År 2012 fick projektet SEK för fem månaders projekttid SEK fick överföras för förbrukning under 2013 då Socialstyrelsen beviljade i bidrag. Sedan september 2013 är det känt att det inte finns några medel att tillgå för 2014 varför projektet kommer att upphöra. 7. Resultat/bedömning av måluppfyllelse Ligger projekt i fas vad gäller måluppfyllelse? Om det finns avvikelser vilka är dessa och vilka åtgärder planeras? Överhuvudtaget visade det sig att gruppen som IPS-projektet i Skellefteå jobbade med stod förhållandevis nära arbetsmarknaden och projektet har fokuserat på arbete på den öppna arbetsmarknaden såsom kunnat väntas utifrån IPS- kriteriet att vara i kontakt med en arbetsgivare inom en månad från inskrivning. I förhållande till andra projekt i kommunen kunde projektets vägledare därför arbeta väldigt fokuserat på arbetslinjen. Deras arbete innebar dock ändå en hel del hjälp med att få fram rätt papper och underskrifter i olika lägen och insatser kring att samordna bidrag och stöd från olika myndigheter med hjälp av rundabordssamtal och annat liksom avhjälpande

7 Sid 7 (8) av hemlöset. Men den huvudsakliga inriktningen på vägledarnas arbete kan sammanfattas i tre ord: Motiverings- och igångsättningsarbete. Först har det gällt att hitta motivation till att tänka ut vad de vill jobba med och att våga ringa samtal för att få till möten med arbetsplatser. Förmågan att själv ringa har varit ett utvecklingsområde som yngre deltagare svarat särskilt bra på. Det har också blivit mycket lättare för deltagarna att faktiskt komma iväg till studiebesök, intervjuer och jobb/studier när en vägledare har visat förståelse för dem, erbjudit hjälp när det behövt och typiskt sett skjutsat dem, följt dem. Då har de kommit iväg både för sin egen skull och för att det finns någon annan, en vägledare, som bryr sig. Det är 4-5 personer av de 31 som skrivits in i projektet som beräknas skrivas in i ett annat projekt som arbetar på liknande sätt. Andra planeras överföras till AF. Vissa kommer att skrivas över på AFhandläggare vid AF för första gången i sitt liv eftersom de "hittats" genom projektet och hittills är inskriva på AF via de AF-handläggare som är anställda inom projektet. Det resultat som projektet uppvisat är positiva. Projektet har hittat en målgrupp med relativt jobbready människor som behöver igångsättningshjälp för att komma ut och få sig ett jobb eller påbörja studier. Målgruppen skiljer sig från den som andra projekt och verksamheter arbetar med. SIUS är närliggande men kön dit är lång och stödet upphör efter ett år. En styrka med projektet har varit att stödet fortsätter så länge personerna vill även när de börjar jobba. En del har uttryckt att det har gjort att de vågat börja jobba. Projektsamordnarens arbete gentemot arbetsgivare och kartläggningen av insatser som görs för att hitta praktikplatser har gett ett informationsunderlag som underlättar konsekvens- och behovsanalyser, idé- och kompetensutveckling, argumentationsbyggnad och beslutsfattande inom detta område i framtiden. Därmed bidrar det även till att beslut fattas som underlättar för att skapa förutsättningar som gynnar arbetsgivare och alla som vill ha praktikplatser, inklusive personer som har psykiska funktionsnedsättningar. 8. Implementering Vilka implementeringskomponenter och implementeringsalternativ kan vara aktuella? Se samordningsförbundets implementeringsstrategi! Chefer från VLL, AF och Arbetsmarknadsenheten har träffats för att se om implementering skulle kunna vara möjlig. Projektet har goda resultat. Men med hänsyn till att projektet har pågått under så kort tid är det inte möjligt att dra några egentliga slutsatser om framtiden. Vägledarnas erfarenheter kommer att nedtecknas och användas till att berika de ordinarie verksamheterna och kan komma att påverka arbetssätt i framtiden både på AF och inom Psykiatrin som båda får tillbaka personal som fått prova på att arbeta med klienter på ett mycket konkret sätt som fokuserat på arbete som mål.

8 Sid 8 (8) 9. Frågor och uppdrag till styrgruppen Vilka frågor och uppdrag är viktiga att lyfta till styrgruppen? Vad kan ni göra för att hjälpa i situationen som uppkommer när Vi vågar! och andra projekt upphör under 2014 och lösningar behöver hittas till mellan 300 och 400 personer som idag får hjälp med att utvecklas och gå mot studier och arbete? Hur kan den kompetens som personal i projekt fått tas tillvara när projektet upphör? 10. Övriga frågor