Projektrapport Vuxna år. 1. Sammanfattning

Transkript

1 Sid 1 (9) Projektrapport Vuxna år Projektnamn: MedUrs Projektägare: Samverkansparter: Medlefors folkhögskola, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i Skellefteå, AF i Norsjö och arbetsgivare och företag lokalt och regionalt. Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren Projekttid Rapporten avser perioden: Maj-juli 1. Sammanfattning Ska innehålla bakgrund, syfte/mål, målgrupp, projektorganisation, arbetssätt/processer, resultat/bedömning av måluppfyllelse och slutsatser. Viktiga förändringar sedan föregående rapport ska kommenteras (Maximalt en A 4-sida). I projektet MedUrs ska vi hitta en arbetsmetod för hur individernas möjligheter till egenförsörjning kan förbättras, utifrån hans eller hennes individuella förutsättningar. Metoden ska tas fram i en lokal samverkan, inspirerad av transnationell samverkan, och den ska utgå ifrån forskning och bidra till ny kunskap om rehabiliteringsprocessens verksamma faktorer. I denna gemensamma satsning kombineras två verksamma modeller: Urkrafts KomMed-modell och Medlefors Spira Utvecklingstrappan. Dessa modeller ska förstärkas med vidareutvecklingar för stöd/motivation i ett tidigt stadium och detta blir också utgångspunkt i vårt direkta förhållningssätt gentemot deltagarna. Det handlar om balansen mellan kraven på deltagarna, deltagarnas kontroll över den egna livssituationen och det samlade stöd som ges från de som arbetar i direkt kontakt med deltagaren. Dessa viktiga byggstenar ska genomsyra vår samarbetslösning: -Motivation som grund, innan arbetsförmågebedömning -Aktiv rehabilitering istället för passiv -Balans krav-kontroll-stöd - Då uppnår vi en aktiv medverkan där individen klarar hantera de utvecklingssteg som arbetsrehabilitering medför. -Hela individen person, social situation, arbete - hela individen måste stå i fokus.

2 Sid 2 (9) -Egenmakt - Våra erfarenheter visar att inga insatser får varaktig effekt om inte deltagaren själv känner att de äger framstegen, frågor och svar. -Meningsfull sysselsättning - är en rehabiliterande kraft i sig. Projektet utvärderas löpande och det sker i form av utvärdering av deltagarnas resultat och upplevelser där individen följs genom enkäter och strukturerade intervjuer i två syften: det ena är att utvärdera projektets resultat och det andra att bidra till ny kunskap i projektet. Utvärderaren ansvarar för följeforskning i projektet. Med utvärdering och projektverksamheten som grund ska nytt lärande utvecklas, utifrån följande två modeller: 1) Robert Karasek (amerikansk sociolog och stressforskare) och Töres Theorell (professor i psykosocial miljömedicin vid Institutet för psykosocial medicin) har arbetat fram krav-kontrollstödmodellen som en förklaring till hur långvarig stress och trötthet uppstår och ger upphov till hälsoproblem. Johnsson beskriver den på ett tydligt sätt: Enligt modellen är effekterna av de krav som ställs i arbetet en funktion av hur mycket kontroll de anställda har över sin arbetssituation och hur mycket stöd de kan få från omgivningen. Sjukdomsrisken är högst för dem som upplever höga krav och samtidigt har låg kontroll över sin situation och bristande stöd från omgivningen. Alltför låga krav är inte heller hälsosamt, utan ökar risken för exempelvis depression. Modellens förklaringskraft har bekräftats i flertalet undersökningar enligt Johnsson. 2) Self-efficiacy. Konceptet tilltro till sin förmåga introducerades av Albert Bandura 1977 och syftar på Hur individen bedömer sin kapacitet att planera och genomföra sin plan för att nå sina mål i olika situationer. Tilltron påverkar graden av ansträngning och uthållighet vid motgång. Tilltron påverkar också våra tankar och känslomässiga reaktioner. En individ som tror att en handling kan medföra en lösning på ett problem, kommer med större sannolikhet att utföra handlingen, vara mer engagerad och till större grad hålla fast vid sitt beslut. Detta kan vara avgörande för en individs reaktion på motgång: en individ med högre tilltro ökar sina ansträngningar medan en individ med låg tilltro till sin förmåga oftare ger upp. Hög tilltro till sin förmåga är inte detsamma som orealistisk optimism eller överdrivna illusioner. Tilltro till sin förmåga baseras på egna erfarenheter och upplevelser och anses situationsspecifik och kan därför variera i olika situationer. I coachningsprocessen i Medurs använder vi oss av Banduras strategier för att stärka tilltron till sin förmåga. Bandura anser att det mest effektiva sättet att nå en färdighet är att lyckas genom att prova på. Att lyckas med sina delmål stärker tilltron. Ett annat sätt är att se andra lyckas, därför kan gruppgemenskap medföra positiva effekter på deltagarna i gruppen. Om en deltagare ser en annan i gruppen anstränga sig och lyckas, då ökar deltagarens tilltro till sin egen förmåga: om han kunde, så kan nog jag också! Ett tredje sätt är att få positiv uppmuntran från omgivningen. Om deltagaren övertygas att han/hon har kapacitet att lyckas, då ökar hans/hennes ansträngningar. Dessa två modeller kan komma att kompletteras med andra.

3 Sid 3 (9) Syftet är att sätta in projektets utvärderingsresultat i en referensram bestående av ett antal modeller som finns inom arbetsrehabilitering. Utvärderingen och följeforskningen bidrar med dokumentation som kommer att användas i spridning. Följeforskningen kommer också att presenteras i mer lättillgängligt format/språk vid behov för att underlätta spridning. Genom utvärderingen har vi en funktion som på ett metodriktigt sätt fångar upp hur projektet framskrider, och löpande stämmer av resultat och deltagarnas upplevelser. Utöver följeforsknings slutrapport, planeras i Halmstad högskolas regi en (hand-)bok om arbetslivsrehabilitering som kommer att diskutera gjorda erfarenheter från MEDURS i teoretisk belysning, vissa rön publiceras för en vetenskaplig publik i on-linetidskriften International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 2. Deltagarna Beskriv er målgrupp, vad som kännetecknar målgruppen, hur deltagarna väljs ut och rekryteras till projektet. Beskriv om det skett förändringar i rekryteringsprocessen och/eller om ni behövt vidta särskilda åtgärder. Arbetar ni med den målgrupp som ni angav i er ansökan eller har det skett förändringar? Ligger deltagarantalet i fas med vad som är planerat enligt ansökan? Projektdeltagarna/målgruppen: Projektets målgrupp är kvinnor och män med lång sjukfrånvaro från arbetsmarknaden, och lång sjukskrivning hos FK. Samtliga kommer att få slut sjukskrivningsdagar och erbjudas Arbetslivsintroduktion hos AF och sedan vidare insatser. Vi planerar att börja projektets insatser medan de fortfarande är kvar hos FK. Vi har i nuläget mellan deltagare i verksamhet i Skellefteå och i Norsjö. Av 125 deltagare som antagits till MedUrs har till juni 78 personer skrivits ut, 54 kvinnor och 24 män. Av den inom utvärderingen påbörjade enkäten framgick att kvinnorna var mellan 36 till 60 år med en genomsnittlig ålder av år. Männen var mellan 31 och 60 år med en genomsnittlig ålder av år. Nära två tredjedelar av de kvinnor och män som hänvisades till projektet MedUrs hade varit sjukskrivna mellan 6 till 12 år eller ännu längre. Det finns dock bland deltagarna även personer som varvat sjukskrivningsperioder med praktik eller andra tillfälliga aktiviteter, eller som bibehållit sin anställning under sjukskrivningsperioderna. Det kvantitativa målet att nå 200 personer med projektet kommer inte att infrias inom ordinarie projekttid. Rekryteringen av deltagare påverkades av att varje deltagare behövde längre tid för sin rehabilitering och återhämtning än som beräknats. Tiden för deltagarna i projektet varierar från några månader upp till ett år. Målgruppen står långt från arbetsmarknaden och visar sig ha omfattande behov av insatser inom en rad områden. När det gäller målet att 75 procent av

4 Sid 4 (9) deltagarna skulle komma närmare arbetsmarknaden kan detta ha goda utsikter att uppnås, mätt som utskrivning till arbete, utbildning och praktik efter projektet, och utifrån deltagarnas egna upplevelser. Andelen deltagare som skrivs ut till arbete uppgår till 32 procent vilket är ett bra resultat med hänsyn till målgruppen befann sig långt från arbetsmarknaden. Alla går dock inte till en heltidsanställning utan många tvingas av hälsoskäl välja en deltidsanställning. Även de som går till utbildning (5 %) och praktik (18 %) kan sägas ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. En konservativ bedömning som enbart utgår från dessa mått ger vid handen att 55 procent av deltagarna stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Denna bedömning bortser dock från att kategorin åter till remittent eller till Arbetsförmedling och Försäkringskassa innefattar personer som erhållit en personlig plan för den fortsatta arbetsrehabiliteringen och att utfallet av denna fortfarande är okänt. 3. Arbetssätt/processer Kort beskrivning av hur ni arbetar i projektet. Stämmer det överens med projektbeskrivningen? Om avvikelser, varför är det så? Har det hänt något särskilt under rapportperioden som ni vill lyfta fram. Beskriv detta i förhållande till projektbeskrivningen och tidigare rapporter med fokus på sådant som förändrats. Behövs ytterligare förändringar i det fortsatta arbetet? Om ja, vilka? En bärande tanke med projektet MedUrs är att kombinera det bästa från Urkrafts modell KomMed med Medlefors folkhögskolas modell Spira utvecklingstrappan. Projektet MedUrs bedrivs både i folkhögskolans respektive Urkrafts lokaler. Den första kontakten mellan deltagaren och Medurs kan äga rum redan sex månader före personen börjar sin arbetslivsintroduktion (ALI). Kontakten initieras av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingens handläggare. Detta sker genom ett trepartssamtal där MedUrs beskrivs och deltagaren får ta ställning om projektet är ett bra alternativ för att deltagaren. Varje person bestämmer själv vilka aktiviteter som ska läggas in i den egna planeringen och tidsomfattningen. Lektionerna och aktiviteterna syftar till personlig utveckling och lärande inom arbetsmarknaden. Deltagaren får ta del av anordnade aktiviteter, både på Medlefors folkhögskola och Urkraft. Insatserna utgörs bl.a. av: Individanpassad planering Före arbetslivsintroduktionen upprättar deltagaren och den personliga handledaren/mentorn ett schema utifrån individuella behov och önskemål Personliga samtal Under tiden i projektet har deltagaren möjlighet till individuella samtal med handledaren/mentorn Hälsofrämjande insatser Hälsoaspekten är viktigast i Medurs verksamhet. Samtliga aktiviteter är hälsofrämjande.

5 Sid 5 (9) Arbetsprövning Deltagaren kan själv begära att få testa sin arbetsförmåga genom praktik och arbetsträning under projekttiden. Den utformas efter deltagarens personliga förutsättningar 4. Samverkan Hur samverkan fungerat för ert projekt? Vilka hinder och lösningar finns/har funnits? Har det skett förändringar utanför projektet som påverkar, etc. Samverkan mellan aktörerena i projektet MedUrs fungerar väl med både mer formella möten och informella kontakter däremellan. Både Urkraft och Medlefors folkhögskola är välkända aktörer i Skellefteå och väl förankrade hos samverkande partners. Projektet MedUrs har återkommande medverkat på Samordningsförbundets sammanträden. Samordningsförbundet i Skellefteå spelar en central roll när det gäller att knyta samman ordinarie verksamheter med pågående lokala projekt. De bidrar även till planering och genomförande av lokala spridningsaktiviteter av projektens resultat och är också numer en aktiv part i arbetet med implementeringsfrågor i Skellefteå genom det styrgruppskluster som startade 1 januari Jämställdhet/Tillgänglighet/Mångfald Beskriv kortfattat hur ni arbetat inom ovanstående områden under projekttiden? Projektet MedUrs vänder sig till män och kvinnor i åldern 40 till 60 år som varit arbetslösa mellan 6 till 12 år, eller längre, på grund av sjukdom eller av andra skäl. Praktikplacering, yrkesorientering och arbetsuppgifter har anpassats efter de arbetssökandes vilja och förutsättningar. Projektets mål innefattar hela livssituationen vilket är särskilt viktigt för en målgrupp med långvarig sjukdom (McIntosh et al 1995). Projektet har även uppmärksammat vikten av könsneutral vägledning som visat på fördelarna med yrkes- och praktikval som bryter med könsstereotypa mönster på arbetsmarknaden. Satsningen på könsneutrala yrkesval verkar i större utsträckning ha påverkat mäns val av praktik och arbete. Erfarenheterna från tidigare projekt har visat att kvinnor vanligen haft lättare att vidga sitt yrkesval över könsbarriärerna än män. En förklaring till detta är att kvinnor som sökt sig till industrin och mäns yrkesområden ofta fått högre status och bättre lön. Omvänt har mäns otraditionella yrkesval ofta medfört lägre status och lägre lön inom till exempel den kvinnodominerande offentliga sektorn. Detta projekt har uppmärksammat att när det gäller män som efter lång sjukskrivning söker sig tillbaka till arbetsmarknaden framstår arbete inom

6 Sid 6 (9) kvinnodominerade yrkesområden inte som något negativt. Sannolikt bidrar möjligheten till deltidsanställningar till männens otraditionella val av praktikplatser och anställningar. Det framstår som angeläget att identifiera vad projektet bidragit med för att bredda männens orientering mot hela arbetsmarknaden och deras öppenhet för yrken inom kvinnodominerade arbetsplatser. Männen var ensamstående i högre grad än de kvinnor som ingick i projektet (64 % jämfört med 21 %). De var också i högre grad än kvinnorna osäkra på om deras kompetens stämde med marknadens krav (46 % jämfört med 16 %). Kvinnor hade en tydligare uppfattning om vilka krav arbetsmarknaden ställde på dem. Deras kommunikativa och relationsskapande förmåga verkar ha bidragit till att de kände sig säkrare på hur deras egen kompetens motsvarade arbetsmarknadens krav. De uppskattade coacherna och umgänget med de övriga deltagarna i högre grad än männen. De jämförde i större omfattning den information de får med andras uppfattningar och bildade sig därigenom en mera säker förståelse av situationen på arbetsmarknaden. Ungefär hälften av de 35 deltagare som fått tillfälle att besvara enkäten och intervjuats instämmer helt eller delvis i påståendet att deras förutsättningar att återgå i arbete har stärkts genom projektet. Ungefär tre fjärdedelar uppger att deras förmåga att hantera tillvaron på egen hand stärkts. De fördelar man upplever med MedUrs är erfarenheterna av att så tydligt arbeta i riktning mot arbetsmarknaden. Jämfört med arbetsförmedlingen menar man att MedUrs har bredare kontakter bland mindre företag. Arbetsförmedlingen har vanligen kontakter enbart med större företag och arbetsplatser. En annan fördel är att praktikperioder avbryts och man omplaceras när det är uppenbart att praktiken inte leder till uppsatt mål. I tidigare praktikplaceringar har man vanligen fått gå perioden ut oavsett om det gav något eller ej. Det finns en bred kompetens inom MedUrs och de insatser man får del av blir därmed individuellt anpassade och täcker över fler områden än som man upplevt tidigare. Resultaten från projektet reser frågan om mäns brister avseende kommunikativa och relationsskapande förmågor borde uppmärksammas i större utsträckning inom arbetsrehabilitering. 6. Ekonomi Ligger projekt i fas med budget? Ligger projektet i fas vad gäller medfinansiering? Behövs förändringar på kostnads- eller intäktssidan och i så fall vilka? Vi har gjort en budgetrevidering i samråd med ESF-rådet inför den kommande uppgraderingen av projektet.

7 Sid 7 (9) 7. Resultat/bedömning av måluppfyllelse Ligger projekt i fas vad gäller måluppfyllelse? Om det finns avvikelser vilka är dessa och vilka åtgärder planeras? Ca 70 % av de som intervjuats instämmer helt eller delvis i påståendet att deras förutsättningar att återgå i arbete har stärkts genom projektet. Ungefär samma antal uppger också att deras förmåga att hantera tillvaron på egen hand stärkts. De fördelar man upplever med MedUrs är erfarenheterna av att arbeta mot arbetsmarknaden på ett tydligt sätt och man upplever att MedUrs har ett brett kontaktnät bland mindre företag. En annan fördel är att praktikperioder avbryts och man omplaceras när det är uppenbart att praktiken inte leder till uppsatt mål. I tidigare praktikplaceringar har man vanligen fått gå perioden ut oavsett om det gav något eller ej. Övriga sammanfattande kommentarer från utvärderingarna visar att: - långsiktigheten i insatserna är viktigt upplever deltagarna. - ett personligt stöd som inte kommer från myndigheterna utan i större grad upplevs stå på deltagarens sida. En kontaktperson på FK el AF är trots allt en myndighetsperson och det påverkar kontakten. Utvärderingarna visar också att upplevelsen av kontakterna med handläggarna på AF och FK är god! - Rutiner och meningsfull sysselsättning på dagarna är värdefulla - Sådana här verksamheter och projekt är mer varierade, ger fler möjligheter och vidgade vyer. Det finns en bred kompetens inom MedUrs och de insatser man får del av blir därmed individuellt anpassade och täcker över fler områden än som man upplevt tidigare. Mer fokus också på hela livssituationen, inte bara hur man förhåller sig till praktik och arbete. - aktiv rehabiliteringsprocess med aktivitet och meningsfull sysselsättning. Man äger sin egen process. Ett viktigt resultat i processen hittills är att vi sett hur viktigt det närmsta nätverket är för individen i sin rehab-process. 8. Implementering Vilka implementeringskomponenter och implementeringsalternativ kan vara aktuella? Se samordningsförbundets implementeringsstrategi!

8 Sid 8 (9) 1. Gemensam kartläggning Direktiven om Gemensam kartläggning har tillkommit efter starten av projektet och trots att vi haft ett liknande förfarande redan initialt i projektet är det tydligt att vi behöver vidareutveckla detta verktyg tillsammans. Genom en gemensam strategi från oss alla (MedUrs, FK,AF) kan vi se om arbetsrehabprocessen blir bättre, mer rättssäker, effektiv och att rätt insatser kommer i rätt tid. Samordningsvinsterna blir större då alla är mer medvetna om tanken och planen. Därför vill vi utforma detta gemensamt och inte att det enbart är något som projektägaren jobbar med och som sedan blir svårt att implementera i myndigheternas organisation. Den gemensamma kartläggningen och övrig samverkan har hittills fungerat som lärande miljöer och i en förlängning/uppgradering blir också resurser ett fokus i sammanhanget. Det kan mycket väl tänkas att vi under projekttiden upptäcker tillsammans med myndigheterna att vissa aktiviteter som deltagarna genomfört som varit av framgång inte med dagens regelverk kan implementeras. Det skulle i så fall vara en fråga för styrgruppen att lyfta detta uppåt i sina organisationer för att på så vis försöka skapa en öppning för täcka ett sådant behov via en separat upphandling eller annan finansiell samordning. 2. Anhörigstöd med fokus på jämställdhetsintegrering Det finns ett antal olika områden i livet som kan påverka arbetsförmågan både positivt och negativt. Vi ser därför behovet av att utveckla en frågeställningsmodell med fokus på hela livssituationen och en arbetsmetod som även inkluderar anhöriga. Under projekttiden har det inte alltför sällan hänt att handledaren från MedUrs fått börja sitt arbete hemma hos deltagaren vilket krävts för att personens process överhuvudtaget ska kunna starta. Det måste således implementeras en vana och en kunskap om när och hur en sådan insats ska kopplas in. En del av resurserna finns hos de samverkande parterna och en del kan tillgodoses med förhoppning av implementering i någon annan form. Detta bör lyftas på styrgruppsmötena kontinuerligt under den period som projektet förlängs. 3. Arbetspraktikverktyg Vi vill tillsammans med handläggare från AF och FK samt arbetsgivare ta fram ett arbetspraktikverktyg där deltagaren enkelt ska kunna kryssa i vilka uppgifter som finns på företaget och vilka uppgifter deltagaren klarar av helt, delvis, delvis med hjälpmedel eller vila eller inte alls klarar av. Genom att hitta ett fungerande verktyg blir det enkelt att beskriva vad som fungerar och inte, det blir enklare att se vilken anpassning som behövs, det blir ett bra underlag för lönebidrag samt för sjukskrivning eller varaktig sjukersättning. Nyttja befintliga verktyg/system och vidareutveckla tillsammans. Det är en fördel om AF och FK använder sig av samma verktyg eftersom man då minskar risken för olika tolkningar..

9 Sid 9 (9) 9. Frågor och uppdrag till styrgruppen Vilka frågor och uppdrag är viktiga att lyfta till styrgruppen? Hur ska vi konkret jobba med implementeringsstrategier i styrgruppen? Vilka kanaler för spridning och påverkan finns lokalt, regionalt och nationellt och hur når vi ut till de vi vill nå ut till. Hur ser SG på Almedalsaktiviteter? Finns det ett intresse att göra något gemensamt på nästa Almedalsvecka? 10. Övriga frågor