Riktlinjer för bostadsförsörjning

Transkript

1 Riktlijer för bostadsförsörjig Kommuala riktlijer för bostadsbyggade och utvecklig av bostadsbestådet 06-0 REMISSHANDLING Godkäd av kommustyrelses arbetsutskott 06 04

2 Om dea hadlig Kommueras bostadsförsörjigsasvar framgår av bostadsförsörjigslage (000:8): Varje kommu ska med riktlijer plaera bostadsförsörjige i kommue. Syftet med plaerige ska vara att skapa förutsättigar för alla i kommue att leva i goda bostäder och för att främja att ädamålseliga åtgärder för bostadsförsörjige förbereds och geomförs. Kristiastads kommu har valt att hatera dessa frågor i dea hadlig. Arbetet har projektletts av kommuledigskotoret på uppdrag av kommustyrelse, i samarbete med miljö- och samhällsbyggadsförvaltige och byggadsämde. Riktlijer för bostadsförsörjig omfattar hela kommue. I de fall stade Kristiastad omäms avses avgräsige i elighet med kartbilde på sid 59. Politisk arbetsgrupp: Helée Fritzo kommualråd (S), Peter Johasso oppositiosråd (M), Soy Modig ordf BN (L) och Christia Borglud v ordf BN (KD). Arbetsgrupp: Marieth Johasso KLK, Jey Moberg Persso KLK, Marti Risberg KLK och Daiela D Krizaec MSF. Remiss 8 april - 0 maj 06 Kommustyrelses arbetsutskott beslutade de april 06 att skicka hadlige för remiss till berörda ämder, bolag, mydigheter, orgaisatioer och allmähet. Hadlige fis att läsa på Sypukter ska skriftlige ha ikommit seast de 0 maj 06 till kommuledigskotoret@kristiastad.se. Ikoma sypukter utgör uderlag i fortsatt arbete. Kommufullmäktige beräkas kua ta beslut om atagade av Riktlijer för bostadsförsörjig i september 06. Förord I Kristiastads visio Vi lyfter tillsammas, Kristiastad 00, beskrivs hur Kristiastad ska växa och utvecklas som e attraktiv kommu som drar till sig mäiskor, kompetes och idéer. Reda i 005 års visiosarbete sattes ett mål om att kommue ska kua växa till ivåare år 05. Idag är vi drygt ivåare i kommue och vi fortsätter växa. Siffra är ite lägre e visio, uta e kokret förutsättig för kommues hållbara utvecklig och plaerig. I översiktsplae för Kristiastad kommu frå mars 0, ÖP, idetifieras följade tre övergripade utmaigar att arbeta för: E stärkt positio i regioes utvecklig Främja stad och ladsbygd i balas Attrahera fler boede och verksamheter För att klara av att leva upp till måle och ambitioera, har Kristiastads kommu ett lågsiktigt behov av att bygga mist 400 ya bostäder årlige. Uder de ärmaste fem åre behöver produktioe av ya bostäder ligga på e äu högre ivå. Det behövs för att möta såväl befolkigsökig som behov av geeratiosskifte och omflyttigar i bestådet. Iehåll Sammafattig s 5 Mål och riktlijer för bostadsförsörjige s 6 Beskrivig av kommue s 8 Plaerade isatser för att uppå måle 4 Natioella och regioala mål, plaer och program s 0 Helée Fritzo Kommualråd (S) Pierre Måsso Peter Johasso Kommualråd (L) Oppositiosråd (M) Kristiastad, april 06 s 50 Bilder: Kristiastads kommu/claes Sadé

3 Sammafattig Kommues asvar för bostadsförsörjige är e bred och komplex uppgift som iebär måga utmaigar. Det hadlar om att kommue ska plaera och skapa förutsättigar för att alla mäiskor ska ha tillgåg till goda bostäder utifrå deras eskilda behov. För att uppå detta har kommue fastlagt tre övergripade mål: Bostäder och boedemiljöer för social hållbarhet; befitliga och ya bostäder och boedemiljöer ska utvecklas för att bidra till ökad delaktighet, trygghet och god hälsa. Bostäder som möter efterfråga och behov; befitligt bostadsbeståd och yproduktio ska motsvara mäiskors behov och efterfråga. Alla ska ha likvärdig tillgåg till bostad och boedemiljö av god kvalitet. Bostäder för att möta befolkigsutvecklige; befitligt bostadsbeståd tillsammas med yproduktio ska över tid klara e årlig befolkigsökig på mist e procet. Syfte Dessa riktlijer för bostadsförsörjig syftar till att säkerställa att kommue har de plaerig och framförhållig som krävs, för att på ett hållbart sätt tillgodose kommues behov på bostadsmarkade, geom såväl bostadsbyggade som utvecklig av det befitliga bostadsbestådet. Riktlijera ska vara styrade för hela kommukoceres beslut avseede frågor med betydelse för bostadsförsörjige, samt för kommues förvaltigar och bolag i deras verkställighet av beslute. Kommues riktlijer för bostadsförsörjige ska vara vägledade vid tillämpige av kap. 5, pla- och bygglage, som ager att kommues behov av bostadsbyggade och utvecklig av bostadsbestådet ska vägas mot adra allmäa och eskilda itresse. Syftet med riktlijera är därutöver att ge vägledig och stöd till ärigsliv och exploatörer, iför ivesterigs- och etablerigsbeslut, samt till allmähete vid val av boedetyp och bostadsort. För att uppå måle har plaerade isatser beskrivits geom att kommuala verktyg idetifierats och riktlijer för dessa agivits. På så sätt ska kommue verka för att gå frå behov och efterfråga mot uppfyllelse av måle. Verktyge omfattar såväl befitligt beståd som yproduktio av bostäder: Plamoopol och plaberedskap Markiehav och markberedskap Kommualt ägda allmäyttiga bostadsaktiebolag Bostadssociala isatser Bostadsportal Aalyser och beskrivigar har gjorts av de lokala förutsättigara mot bakgrud av atioella och regioala mål, plaer och program. Kristiastad kommu växer med rut 750 persoer årlige. Progoser visar på e ökad adel äldre i befolkige. I kommue behövs ett årligt tillskott på rut 400 bostäder per år för att klara e befolkigsökig på e procet. Fram till år 0 behövs det bostäder, vilket är bostäder per år. Plaberedskape behöver överstiga behovet av det årliga utbyggadsbehovet av ya bostäder. 4 5

4 Mål och riktlijer för bostadsförsörjige Kommues mål och riktlijer för bostadsförsörjige framgår av detta avsitt. Dessa mål och riktlijer ska vara vägledade och tydligt framgå i förvaltigaras och bolages strategier och plaer som styr bostadsutvecklige. Måle och riktlijera ska följas upp vid såväl utvecklig av befitliga bostadsbestådet som vid yproduktio. Följade tre övergripade mål ska vara vägledade för plaerig och bostadsutvecklig: bostäder och boedemiljöer för social hållbarhet bostäder som möter efterfråga och behov bostäder för att möta befolkigsutvecklige 6 7

5 Mål och riktlijer Bostäder och boedemiljöer för social hållbarhet Befitliga och ya bostäder och boedemiljöer ska utvecklas för att bidra till ökad delaktighet, trygghet och god hälsa. Med mäiska i fokus - social hållbarhet Boedemiljöer ska utvecklas och formas utifrå mäiskors behov och främja socialt lågsiktig hållbarhet så som delaktighet, trygghet, god hälsa, itegratio, jämlikhet och trivsel. De boede ska uppleva ärhet, samhörighet och tillgäglighet i si vardag, med särskilt fokus på bar och äldre. Kommues geomföradestrategi för barkovetioe ska följas. Närhet och kvalitet värderas med hjälp av kommues hållbarhetskriterier. Social hållbarhet ska vara styrade vid uppstart av alla bostadsprojekt. Detta gäller alla aktörer frå plaerigs- till geomföradeskedet. Det iebär att alla aktörer ska utgå frå vad mäiskor behöver på just de aktuella platse, idag och i framtide. Utvecklig av befitligt bostadsbeståd och ya bostäder och ska ha god stadard och vara av hög kvalitet. Upplåtelseform, bostadstyp och -storlek samt utformig ska komplettera och tillföra platse ya och hållbara sociala värde. Platses specifika goda värde (t.ex. skala, historiska elemet, mötesplatser, kultur eller atur) ska vara e av utgågspuktera för social hållbarhet. I utvecklig av hela stadsdelar eller eskilda bostadsområde ska kommue eftersträva mågfuktioalitet. Ekologisk hållbarhet e förutsättig Goda sociala värde ska grudas på ekologisk mågfald, goda kollektiva trasportalterativ och effektiv markavädig. Område för boede ska därför främst utvecklas och kompletteras i läge med god service, tillgäglighet till kollektivtrafik och aturoch rekreatiosområde. Ekologiska värde förkippade med Biosfärområde Kristiastads Vatterike ska väras och utgöra e tillgåg vid bostadsutvecklig. De gröa värdea ska alltid vara e förutsättig för att skapa trygghet, trivsel och attraktivitet. Dessa ska förhålla sig till kommues gällade miljömål. Ekoomisk hållbarhet är medlet Det eskilda projektets ya värde som tillkommer på e plats, i form av utvecklig av befitligt bostadsbeståd eller yproduktio, ska avspeglas i samhällsekoomi, kommuala ekoomi och projektekoomi. Samhällsekoomiska och kommualekoomiska faktorer ska idetifieras och belysas vid uppstart samt följas upp vid avslut av alla bostadsprojekt. Bostadsutvecklig ska ske på ett, för samhället och ibladade aktörer, resurseffektivt sätt. Hög yttjadegrad ska råda för befitlig ifrastruktur och reda iaspråktage eller jugfrulig mark. Exploaterigsgrade ska i Kristiastad stad och Åhus vara så hög som möjligt med häsy till hållbara sociala och ekologiska värde. Bostäder som möter efterfråga och behov Befitligt bostadsbeståd och yproduktio ska motsvara mäiskors behov och efterfråga. Alla ska ha likvärdig tillgåg till bostad och boedemiljö av god kvalitet. Apassat utbud Kommue ska aktivt verka för e fördelig mella adele ägaderätter, bostadsrätter och hyresrätter som så lågt som möjligt motsvarar befolkiges behov, efterfråga, prefereser och betaligsförmågor. Det iebär att kommue ska verka för e mågfald av boedeformer och bostadstyper som passar såväl små och stora hushåll med olika resurser som äldre, ygre och yaläda. På stadsdelsivå ska överrepreseterade upplåtelseformer och bostadstyper kompletteras med de former och typer som sakas. Bostäder i starka regioala pedligsstråk I stade Kristiastad och ortera Öestad, Fjälkige, Tollarp samt Åhus ska utvecklig av befitligt beståd och yproduktio ske statiosära och i regioala hållplatsära läge. De största adele yproduktio som sker iom kommue ska tillkomma i dessa starka regioala pedligsstråkoch orter. Nyproduktio i stade Kristiastad ska med hög stadsmässigt, ärhet till vatte och goda sociala värde bidra till ökat utbud på de regioala bostadsmarkade. Eskilda bostadsprojekt ska bidra till att stade Kristiastad utvecklas till att, tillsammas med Hässleholm, bli e tillväxtmotor utifrå de krav som så väl bostads- som arbetsmarkade ställer. Bostäder ära service och kollektivtrafik I basortera Arkelstorp och Degeberga samt övriga stora orter ska bostadsbestådet främst utvecklas i läge med god tillgäglighet till kollektivtrafik och aa service som orte erbjuder (t.ex. dagligvaruhadel, förskola, skola, vård, kultur och mötesplatser). Samma pricip gäller för Kristiastads stadsdelar. Bostäder i små orter och ladsbygd Midre orters och ladsbygdes kvaliteter ska väras och utvecklas. Estaka ya bostäder behöver tillkomma för att möjliggöra t.ex. geeratiosskifte. Större mägd yproduktio ska edast ske i särskilt attraktiva läge. Kommue ska verka för att udersöka möjlighetera för ladsbygdsutvecklig i stradära läge. Udersöka och följa upp behov och efterfråga Kommue ska ärmare udersöka hushålles bostadsbehov, efterfråga och prefereser. Detta ka med fördel ske i form av medborgardialoger och samordas med grakommuer, regioala aktörer, exploatörer och ärigsliv. Bostäder för att möta befolkigsökige Befitligt bostadsbeståd tillsammas med yproduktio ska över tid klara e årlig befolkigsökig på mist e procet. 400 bostäder behöver byggas årlige De lågsiktiga bostadsutvecklige behöver ligga på 400 yproducerade bostäder per år för att möta de lågsiktiga progostiserade befolkigsutvecklige bostäder per år behöver byggas uder de ärmaste femårsperiode Uder de ärmste femårsperiode behövs e högre utbyggadstakt ä det lågsiktiga geomsittet eftersom bostadsutvecklige de seaste åre ite uppått det lågsiktiga behovet. Därför behöver ya bostäder per år tillkomma till och med år årsperspektiv Nya bostäder som uppförs ska vara väl utformade, iredda och utrustade samt byggas med e god stadard och med så hög kvalitet att de ka ha e förvätad brukstid på mist 00 år. Fortsatt utvecklig av befitligt beståd Kommue ska verka för e städig utvecklig av det befitliga bostadsbestådet för att dea fortsatt ska vara attraktiv och svara mot behov och efterfråga. Betaligssvaga hushåll har svårt att efterfråga yproducerade bostäder. Istället fis möjlighet till bostad i det befitliga bestådet, tack vare de flyttkedjor som uppstår geom rätt adel yproduktio

6 Plaerade isatser för att å uppsatta mål För att uppå måle för bostadsförsörjige har kommue ett atal verktyg till sitt förfogade. Dessa skapar förutsättigar 0 för aktörer på bostadsmarkade att plaera och geomföra bostadsprojekt. Me kommue har äve verktyg för att uderlätta för hushåll som har svårt att komma i på bostadsmarkade. Utifrå måle har fem kommuala verktyg idetifierats. Verktyge ager hur kommue ska verka för att gå frå behov och efterfråga mot uppfyllelse av måle och omfattar både utvecklig av befitligt bostadsbeståd och yproduktio av bostäder. De fem verktyge är: Plamoopol och plaberedskap Markiehav och markberedskap Kommualt ägda allmäyttiga bostadsaktiebolag Bostadssociala isatser Bostadsportal Kommues agerade ska käeteckas av dialog i tidiga skede, traspares och lyhördhet mot bostadskosumetera och bostadsmarkades aktörer. Dea tydlighet ska skapa utrymme för kreativitet och flexibilitet hos aktörer i processe. För att tillmötesgå mäiskors behov och efterfråga på bostäder ska aalyser av ivåaras boedebehov och prefereser geomföras och kotiuerligt följas upp. Medborgardialoger ska vara e aturlig del av uppföljigs- och utveckligsarbetet.

7 Plamoopol och plaberedskap Motiv: Kommuera asvarar för att plalägga för mark- och vatteavädige iom sia geografiska gräser. Det betyder att kommue har huvudasvaret för de plaerig som sker eligt pla- och bygglage. Fysisk plaerig skapar förutsättigar för att kua uppå öskat byggade geom tydlig, effektiv och geomtäkt markavädig samt god plaberedskap. Översiktlig fysisk plaerig Översiktsplae ska ge vägledig om hur de byggda miljö ska utvecklas och hur kommue avser att tillgodose det lågsiktiga behovet av bostäder. Översiktsplae ska tillgodose kommues mål för bostadsbyggade och utvecklig geom att: peka ut möjliga område för bostadsbebyggelse i stade, basortera och lägs med/i aslutig till god kollektivtrafik, statiosära, hållplatsära och bra service i kommue, plaera för att möjliggöra fuktiosbladig och mågfuktioell markavädig, iehåll och process utvecklas mot ett mer operativ och geomföradeiriktat arbetssätt, bl a geom att plaerige tydligt kopplas till Utbyggadsstrategi (se eda). Utbyggadsstrategi Utbyggadsstrategi syftar till att trygga bostadsförsörjige geom att age iriktige till berörda ämder, förvaltigar och styrelser om kommues lågsiktiga prioriterigar. Geom att age tillvägagågssätt och ivesterigsbehov säkerställs effektiv uppstart för y bostadsbebyggelse och adra offetliga samhällsfuktioer så som vård- och omsorg, förskolor och skolor. Utbyggadsstrategi ska tas fram som komplemet till, eller som e del av, översiktsplaes geomförade. Strategi ager på vilket sätt översiktsplae ska förverkligas gällade bostäder. Exempelvis ka de omfatta: områdesvisa prioriterigar och utbyggadsetapper, var olika bostadstyper och upplåtelseformer ka tillkomma, atal bostäder och bostadstyp tillvägagågssätt och plaerade isatser för att uppå t.ex. e bladig av upplåtelseformer, direktiv till ämder, förvaltigar och styrelser för att möjliggöra ett geomförade. Utbyggadsstrategi haterar främst bostadsbebyggelse och samhällsfuktioer me de utgår frå e sammahålle plaerig för bebyggelse-, trasport- och gröstrukturutvecklig. Strategi uppdateras i sambad med aktualiserig av översiktsplae och har gemesam tidshorisot. Detaljplaerig Detaljplae ager markavädige och är juridiskt bidade. Detaljplaera ska tillgodose kommues mål för bostadsbyggade och utvecklig geom att: tydligt förmedla och reglera plaes syfte, möjliggöra bladad markavädig i stade och i basorteras cetrala delar, detaljplaer för bostadsädamål prioriteras utifrå Bostadsprogrammet (se sid 4). De årliga plaberedskape ska vara 000 bostäder. Detta omfattar både ya detaljplaer och outyttjade byggrätter. Detaljplaer för bostadsbebyggelse ska årlige följs upp, sammaställas och redovisas i sambad med årsredovisige gällade exempelvis bostadstyp och atal.

8 Markiehav och markberedskap Motiv: Kommue har som markägare rådighet och hadligsfrihet över utvecklige av de kommuala marke. I det edaståede föreslaga Bostadsprogrammet ska marktilldelig och plaerade markavisigar för de ärmaste femårsperiode vara klarlagda. Kommue ska lågsiktigt förvärva och förvalta mark samt utöka sitt markiehav i strategiskt viktiga läge utifrå behove i de översiktliga fysiska plaerige. De privata markes utvecklig sker i dialog och samverka med byggherre. På så sätt uderlättar kommue för privata aktörer på bostadsmarkade att utveckla och geomföra bostadsprojekt. Markavisig och exploaterigsavtal Kommues riktlijer för markavisigar och exploaterigsavtal ska hållas aktuella. Syftet är att öka trasparese för riktlijeras iehåll och tillvägagågssättet vid avisigar och vad som ska uppfyllas vid bostadsbyggadet. Riktlijera skapar tydlighet vid dialog och samverka med bostadsaktörera. Nyproduktio Nyproduktio av bostäder uder e löpade femårsperiod. Programmet syftar till att age vilka område/projekt som är pågåede samt vilka som kommue kommer att verka för att öppa upp för bostadsbebyggelse. På så sätt säkras att detaljplaer tas fram i rätt tid och samordigsvister av geomförade och ivesterigar möjliggörs (exempelvis vatte och avlopp, ifrastruktur och adra samhällsfuktioer). Programmet ska age projektes läge samt atal möjliga bostäder eligt detaljplae och följa översiktsplae och utbyggadsstrategi. Programmet ska iehålla område där marktilldelige är klarlagd och plaerade markavisigar. Syftet är att bostadsbyggadet ska öka. Ökat bostadsbyggade förutsätter fler aktörer på bostadsmarkade. Aktörera behöver ges förutsättigar för att lågsiktigt plaera i deltagade i kommues markavisigar. Geom ökad traspares och lågsiktig plaerig av markavisigar ökar möjlighete för samverka och dialog i tidigt skede samt förutsättigar på lika villkor. Bostadsprogrammet ska fastställas av kommustyrelse och uppdateras två gåger per år. Utvärderig sker utifrå kommues mål och riktlijer för bostadsförsörjige och kommues hållbarhetskriterier. Programmet ska sammafattas i kommues årsredovisig. Bostadsprogram Bostadsprogrammet syftar till att skapa beredskap och att effektivt sätta igåg och slutföra bostadsprojekt eligt måle för bostadsförsörjig. De fugerar som ett plaerigs och ivesterigsistrumet för samordig av yproduktio samt utvecklig av befitligt bostadsbeståd med ett löpade femårsperspektiv. Befolkiges behov och efterfråga ska udersökas och följas upp. Bostadsprogrammet iehåller två delar, utvecklig av befitligt bostadsbeståd och yproduktio. Befitligt bostadsbeståd Utvecklig av befitligt bostadsbeståd uder e löpade femårsperiod. Programmet syftar till att visa vilka utveckligsprojekt av boedemiljöer som behöver förverkligas för att öka trygghet, delaktighet och hälsa. I programmet ska kommue age område vars bostadsbebyggelse ska apassas och utvecklas för att möta befolkiges behov. Möjliggöra mågfuktioell och bladad avädig, motverka trågboddhet, ökad tillgäglighet, trygghet, itegratio och ökad kollektivtrafikförsörjig. I programmet, som ska följa översiktsplae, ska projektes syfte beskrivas och hur de sektors överskridade samverka ska ske. 4 5

9 Kommualt ägda allmäyttiga bostadsaktiebolag Motiv: AB Kristiastadsbygge, ABK, är ett viktigt verktyg i kommues sträva att å måle för bostadsförsörjige. Ägardirektivet Geom ägardirektiv, fysisk plaerig och markavisig ska kommue säkerställa att bolaget uder kommade femårsperiod ka producera mist 00 ya bostäder per år, varav huvuddele ska vara upplåta med hyresrätt. Iledigsvis bör produktiosmåle sättas äu högre. Av ägardirektive ska det framgå att bolaget iför sia ivesterigsbeslut ite ebart beaktar lösamhete och avkastige i det eskilda ivesterigsobjektet, uta äve uppmärksammar effektera för de lokala markade och värdetillväxte i bolagets beståd, som kosekves av gjorda ivesterigar. Ite mist gäller detta vid ivesterigar i ya bostäder i socialt utsatta område eller i övrigt tillväxtsvaga delar av kommue. Adelar på hyresbostadsmarkade ABK äger idag e betydade del av alla hyresrätter i kommue. Geom ett kraftigt ökat bostadsbyggade ka bolagets domierade ställig ytterligare förstärkas och på så sätt motverka e sud kokurres på markadsmässiga villkor. För att begräsa effektera av kommues ökade krav på yproduktio ska ABK ges möjlighet att avyttra delar av sitt fastighetsiehav så att bolagets relativa adel av hyresbostadsmarkade ite ökar över tide. Bostadssociala isatser Motiv: Kommue ka med olika isatser skapa förutsättigar för de del av hushålle som har särskilt svårt att få e bostad på ege had. Kommue ska kotiuerligt ha dialog med AB Kristiastadsbygge om behovet av stödjade åtgärder för de grupper som kommue har särskilt asvar för och prova alterativa metoder. Kommue ska stödja de privata bostadsmarkade i deras möjligheter att bidra till att bostadsbehove för dea grupp uppfylls, exempelvis geom avisigsrätt. För att å lågsiktiga lösigar för grupper som har svårt att få iträde på bostadsmarkade ska kommue verka för att e bladig av bostadstyper och upplåtelseformer uppförs vilket skapar förutsättigar för e bladad befolkigsstruktur och social hållbarhet. Kommue ska städigt verka för att utveckla modeller likt de av kommufullmäktige beslutade modelle Bostad Först. Kommue ska vidare utreda möjliga åtgärder och isatser och som exempel ka ämas: Hyresgaratier är ett borgesåtagade av e kommu för att garatera e hyresgästs skyldighet att betala hyra. Garati ger möjlighet för mäiskor att etablera sig på bostadsmarkade äve om de ite är berättigade till bidrag eligt socialtjästlage. Förtursboede iebär att kommue ka tecka avtal med både privata och kommuala bostadsaktörer där möjlighete att läma förtur för grupper med särskilda behov. Kommue har i markavisig- och exploaterigsavtal möjlighet att pröva förutsättigara att som motprestatio vid yproduktio av bostäder tillförsäkra sig e viss adel av projektets bostäder eller i fastighetsägares äldre beståd, för kommual blockförhyrig och förmedlig till hushåll med särskilda behov av stöd. Bostadsportal Motiv: E samlad digital bostadsportal ka uderlätta och bidra till att mäiskors olika bostadsbehov i livets olika skede tillgodoses. De bidrar till e ökad rörlighet geom att flyttkedjor startas. Syftet är att förekla för bostadssökade me också ge möjlighet till bygg- och fastighetsföretag att å ut med sia bostäder till e större adel sökade. Kommue ska udersöka förutsättigara för att igå i e befitlig regioal bostadsportal eller skapa e y där bostäder frå så väl de privata bostadsförvaltara som de allmäyttiga bostadsbolage gemesamt syliggör lediga bostäder. E viktig förutsättig är att varje förvaltare styr si uthyrig geom sia kotrakt med de bostadssökade. Bostadsportale ska utvärderas och utvecklas löpade utifrå kuskapsihämtig om de bostadssökades behov och efterfråga. Kommue ska verka för att portale på sikt ska omfatta alla lediga bostäder i kommue, i ordöstra Skåe eller igå i det befitliga skåska Boplats syd. Kommue ska utreda om det fis behov av e kommual bostadsförmedlig. 6 7

10 Beskrivig av kommue Måle, riktlijera och verktyge för bostadsförsörjig grudas på e aalys och kuskapsihämtig krig kommues befolkigsutvecklig. De faktorer som bedömts vara av betydelse för bostadsförsörjige är demografi, flyttströmmar, arbetsmarkad, arbetspedlig, utbildig och ikomst. Äve kuskape om bostadsbestådet, bostadsmarkades aktörer och komplexa processer samt bostadsbyggadets förutsättigar har utgjort viktiga byggstear i formulerigara av måle, riktlijera och verktyge. 8 9

11 Befolkige i kommue 04: 8 86 persoer 0-4 år 9,8 % 5-64 år 49, % 65 och äldre, % Medelålder Ålder 85 år - 80 år - 84 år 4,9 år Befolkigsökig 87 pers =,0 % Mottaga yaläda 66 pers Födelseetto = atal födda uder året mius atal döda uder året. Flyttetto = atalet iflyttade uder året mius atalet utflyttade uder året Befolkigsutvecklig och demografi I kommue bor ca persoer, av dessa bor över 40 procet i Kristiastad stad. Övrig befolkig bor i tätorter, småorter eller ladsbygd. Åhus, Degeberga, Tollarp, Öestad, Arkelstorp och Fjälkige utgör basorter och fugerar som serviceoder för omkrigliggade orter och ladsbygd. Befolkigsutvecklige har de seaste åre varit positiv och år 04 ökade kommue med 87 persoer. Både födelseetto och flyttettot är positivt på persoer respektive 704 persoer. De seaste åre visar befolkigsutvecklige på e åldrade befolkige. Speciellt har gruppe 65 år till 79 år ökat i atal mella åre 009 till 04. Uder samma period har gruppe till 8 år miskat i atal. Då mottagadet av esamkommade flyktigbar har varit stor uder 05 ka det se aorluda ut för dea grupp framöver. Befolkigsutvecklig Befolkigsprogos Befolkigstillväxte för kommue t.o.m. år 00 ökar med 0,9 procet årlige. Det stämmer med kommues mål om att befitligt bostadsbeståd och yproduktio ska klara e befolkigstillväxt på procet. Fördelige förvätas ite bli lika mella stad, basorter och övriga orter. Troligtvis kommer stade procetuellt att öka mest eftersom trede visar på fortsatt urbaiserig. Stade beräkas öka drygt 0 procet till kappt persoer. 4 Förutsättigara för befolkigsutvecklig skiljer sig åt äve mella basortera. Idag växer Åhus starkast och trede bedöms fortsätta. Öestad och Fjälkige bedöms har goda förutsättigar för e ökad befolkig p.g.a. att ortera ligger lägs med Skåebaa och de edast ett år gamla pågatågstatioera. Gruppe äldre kommer att fortsätta att öka i hela kommue. I basortera skiljer progosera sig åt. Grafera med befolkigsprogoser på följade sidor är e jämförelse mella åre 05 och progostiserat utfall 00 (gult). 4 Basortera tillhadahåller ett brett utbud av kommual service för sitt omlad geom att erbjuda bl a. god tillgäglighet till kollektivtrafik, vård, skola och omsorg. Bebyggelse ska samlas rut dessa serviceoder för att erbjuda boedemiljöer med ärhet till service och god kvalité. E effektiv och attraktiv kollektivtrafik på Skåebaa är e viktig förutsättig för Fjälkiges, Öestads och stade Kristiastads samt hela regioes utvecklig. Ett geomtäkt system där gåg-, cykel- och kollektivtrafik samspelar ökar möjlighete att utveckla dessa till attraktiva orter. 65 år - 79 år år - 64 år år - 44 år år - 4 år år - 8 år år - 5 år 0 år - år 6 år - 9 år år - 5 år 0 år år år - 5 år 6 år - 9 år 0 år - år år - 5 år 6 år - 8 år 9 år - 4 år 5 år - 44 år 45 år - 64 år 65 år - 79 år 80 år - 84 år 85 år - Differes Befolkigsmägd Befolkigsmägd Källa: SCB Differes Befolkigsmägd 04 Befolkigsmägd Atal Kristiastads kommu Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till höger agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 04. Ålder Diff w Summa SCB 04 (seast tillgägliga statistike) Bostadsmarkadsaalys för Skåe 05, Lässtyrelse i Skåe Bostadsbehov, plaerigsläge och bostadsbyggade i Skåes kommuer, Lässtyrelse i Skåe, 05 4 Kristiastads kommu/scb 04 0

12 Progos 00 Progos 00 I stade Kristiastad är progose för befolkigsökige drygt persoer. De största befolkigsökige kommer ske iom åldersgruppera 5-9 år, år samt 75 år och uppåt. Befolkigsmiskig i åldersgruppera 0-9 år samt 0-9 år. Eligt progosera kommer Åhus befolkig öka ågot. Idag har Åhus e befolkig på drygt 00 ivåare. Störst befolkigsökig sker i åldersgruppera 0-4 år samt i 0-9 år. Befolkigsmiskig sker i åldersgruppera år. Ålder Diff w Summa Stade Kristiastad Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till väster agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 04. Åhus Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till höger agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 04. Ålder Diff w Summa

13 Progos 00 Progos 00 Progose för Tollarps befolkigsökig är margiell. Tollarp har idag cirka 900 ivåare. De största befolkigsökige kommer ske iom åldersgruppera 5-9 år och 5-49 år. Befolkigsmiskig i åldersgruppera 0-4 år. Eligt progose kommer Fjälkiges befolkig öka ågot. Idag har Fjälkige drygt 000 ivåare. Största befolkigsökige sker i åldersgruppera 5-9 år och år. Befolkigsmiskig ka ses i åldersgruppera 0-4 år samt år. Ålder Diff w Summa Tollarp Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till väster agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 04. Fjälkige Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till höger agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 04. Ålder Diff w Summa

14 Progos 00 Progos 00 Eligt progose kommer Öestads befolkig öka ågot. Öestad har kappt 900 ivåare. Största befolkigsökige sker frå åldrara 55 och uppåt. Befolkigsmiskig framförallt i åldrara 0-4. Progose visar på att befolkige miskar över tid. Degeberga har cirka 700 ivåare. Största befolkigsökige återfis i åldersgruppera 5-9 år, 5-44 år samt 75 år och uppåt. Befolkigsmiskig i åldersgruppera 0-4 och år. Ålder Diff w Summa Öestad Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till väster agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 04. Degeberga Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till höger agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 04. Ålder Diff w Summa

15 I- och utflyttig Befolkige år 04 i Arkelstorp, jämfört med år 00 i Arkelstorp Progos 00 Progose visar på att befolkige miskar över tid. Arkelstorp har ett ivåaratal på drygt 400 ivåare. Befolkigsökig sker åldrara 55 och uppåt. Befolkigsmiskig geerellt i övriga åldersgrupper vilket gör att befolkige miskar över tid. Ålder w Summa Diff Flyttströmmara visar att de största i- och utflyttig främst sker mella kommuer lägs med det starka kollektivtrafikstråket Kristiastad - Hässleholm Malmö. Störst i- och utflyttig sker mella grakommuera, exempelvis Östra Göige och Hässleholm. Me också ioch utflyttige frå och till Lud och Malmö är betydade. Kommue har ett positivt iflyttigsetto.5 Arkelstorp Befolkigsprogos mä och kvior år 05 och 00. I grafe agivet i % och i tabelle till väster agivet i atal. Källa: Kristiastads kommu/scb 04. Iflyttig till Kristiastads kommu i förhållade till ålderskategoriserig. Källa: Kristiastads kommu/scb Kristiastads kommu/scb 04 9

16 Utbildig - ikomst - arbetsmarkad Utbildigsivå har e avgörade roll för e mäiskas möjlighet att etablera sig på arbetsmarkade. Ett arbete lägger grude för ikomst, vilket är e avgörade faktor för idivide att själv kua etablera sig på bostadsmarkade. Därför är det viktigt att dessa faktorer harmoiserar med varadra. Det är viktigt att företag etablerar sig i kommue så att arbetstillfälle skapas, me det är lika viktigt att befolkige har kompetes och utbildig som matchar företages behov. Möjlighete för företagsetablerigar ökar då orteras attraktivitet och sociala hållbarhet förstärks, vilket ka ge uderlag för ökad iflyttig och högre kompetes hos befolkige. Allt detta gemesamt skapar förutsättigar för att Kristiastads kommu lågsiktigt ska utvecklas och öka si attraktios- och tillväxtkraft. Utbildig och ikomst Högskola Kristiastad är ett regioalt utveckligscetrum och är oerhört viktig för kommue me äve för företagsetablerigar ur ett regioalt perspektiv. Här skapas möjligheter för mäiskor att utbilda sig och skapa kotakter. Högskola Kristiastad uderlättar möjlighete för företag att fia persoer med rätt kompetes iom kommue och regioe. Utbildigsivåera i kommue varierar både iom och mella köe. Geerellt sett har kviora högre utbildigsivå ä mäe. Äve ikomstivåera i kommue varierar både iom och mella köe. Geerellt sett har mäe högre medelikomst ä kvior, fast kviora har högre utbildigsivå. 6 E förklarig ka vara att fler kvior ä mä arbetar i de offetliga sektor, där löera geerellt sett är lägre ä på de privata markade. Detta ka leda till att det är svårare för e kvia att etablera sig på bostadsmarkade. Medelikomst för mä och kvior i basortera 0 Utbildig är e framgågsfaktor till framtida arbete och ekoomiska förutsättigar. Utbildig påverkar såväl mäiskors levadsvaor som hälsorelaterat beteede. E persos ekoomiska förutsättigar bestämmer möjlighete till att både få och behålla e bostad. Ikomstivåera i Skåe varierar. Geomsittet för kvior i Skåe är kr/ år och för mä kr/ år. Både mä och kvior i Kristiastads kommu ligger strax uder det skåska sittet. 7 Utflyttig frå Kristiastads kommu i förhållade till ålderskategoriserig. Källa: Kristiastads kommu/scb 04 Medelikomst för mä och kvior i respektive basort och stade år 0. Källa: Kristiastads kommu/scb 0. 6 Kristiastads kommu/scb 0 7 Bostadsmarkadsaalys för Skåe 04, Lässtyrelse i Skåe 0

17 Grudskola Grudskola Gymasial < år Gymasial < år Gymasial > år Gymasial > år Eftergymasial < år Eftergymasial < år Eftergymasial > år Eftergymasial > år Forskarutbildig Forskarutbildig På Högskola Kristiastad studerar studeter fördelat på 48 program och 400 kurser, där flertalet är forskigsakuta. På högskola fis äve ett regioalt utveckligscetrum med syfte att skapa förutsättigar för kommuer och högskola att tillsammas verka för hög utbildigskvalitet. Kriova Icubator & Sciece Park arbetar med framtida utmaigar och kopplar samma lokala, regioala och globala perspektiv. Utbildigsivåer i procet för kvior i basortera och stade, Källa: Kristiastads kommu/scb s tätortsavgräsig. Utbildigsivåer i procet för mä i basortera och stade, Källa: Kristiastads kommu/scb s tätortsavgräsig. Arkelstorp Tollarp Åhus m ma kv m kv kv Öestad Degeberga Fjälkige Kristiastad m m m kv kv m kv kv Grudskola 7,,6 8,8 6, 5,,0 7,0,9 6,9 7,7 0,5 6,0,6 Gymasial > år,5 7,9,0,0,8 4,4 0,8,8,4 9,,5,0,5 Gymasial < år 5,6,7 0,0 6,0,7 9,5 9, 6,8,0 8,8 5, 8,6,5 Eftergymasial > år,5,4,7,4 6,5 5,7,4 4, 0,9 4,5, 6, 7, Eftergymasial < år, 4,9 0,7 8,8 0,6,0 7,6 9,8 9, 6,5,8 0,0 0,4, 0,5 0 0, 0, 0,4 0,6 0,4 Forskarutbildig 7,0 4, 0,4 0, 0,0 0, Utbildigsivå i % fördelat på mä och kvior i basortea och stade, Källa: Kristiastads kommu/scb s tätortsavgräsig.

18 Arbetsmarkad Arbetspedlig Stade Kristiastad är idag e regioal kära och kommue verkar aktivt för att stade tillsammas med Hässleholms stad på sikt utvecklas till e skåsk tillväxtmotor. Samspelet mella de regioala kärora och ortera i deras omlad behöver utvecklas. Det är e styrka att Skåes tillväxtmotorer och regioala käror omges av självstädiga orter istället för förorter i traditioell meig. Närigslivet (offetliga och privata verksamheter) i Kristiastads kommu har e stor braschbredd. I kommue fis cirka 7 00 registrerade företag och mer ä 40 procet av dem är mer ä femto år gamla. 68 procet av dem är soloföretag och cirka e fjärdedel drivs av kvior. 8 De stora braschbredde miskar sårbarhete i e lågkojuktur. Adele arbetsföra persoer i kommue har legat relativt kostat mella åre 009-0, rut persoer. 8 Eskild firma domierar ystartade företag, detta stämmer väl överes med att det är soloföretage som är majoritet av företage. Totalt har 0 företag valt att flytta ut frå kommue och 06 har valt att flytta i i kommue. 8 Det fis flera utveckligsstrategier som kommue ka arbeta med. E är att få fler företag att staa kvar och utvecklas i kommue och i regioe. Fler företag geererar e större arbetsmarkad för befolkige, vilket på låg sikt ger fler möjlighet till iträde på bostadsmarkade. E aa möjlighet är att få soloföretage att växa och i slutäda aställa fler medarbetare. E tredje möjlighet är att skapa gysamma förhållade, så att fler tar steget och startar företag. Arbetsmarkade påverkas till stor del av regioförstorigar och de lokala arbetsmarkadera som fis. Utifrå detta har e ökad arbetspedlig över kommugräser skett. Kristiastads arbetsmarkad ka vidgas geom miskade restider för arbetspedlig. Då ökar möjlighete till arbetstillfälle vilket också ger företage möjlighet att bättre matcha sia kompetesbehov. Mella 99 och 0 ökade de totala arbetspedlige i Skåe med 60 procet frå persoer till ästa persoer, vilket ligger i lijer med reste av ladet. De lokala arbetsmarkadera blir färre och fler mäiskor pedlar lägre. 9 I Skåe fis två tydliga treder. Dels ökar ipedlige till de regioala kärora, dels utvecklas stråke mella de regioala kärora. Dea utvecklig är ett tecke på att Skåe går mot e sammahålle arbetsmarkadsregio. 9 Kristiastads arbetsmarkad omfattar förutom Skåe äve delar av Blekige och Smålad, där t. ex. Älmhult, Karlsham och Olofström utgör viktiga orter för i- och utpedlig. De ökade arbetspedlige förädrar arbetsmarkade, därför är satsigar på orter i starka regioala kollektivtrafikstråk viktigt, likaså satsigar på fortsatt utbyggad av ifrastruktur och kollektivtrafik. Trasport- och bebyggelseplaerig ska alltid ske samordat. E kära är e tätort med e cetral betydelse för sitt omlad, e relativt stor befolkigsmägd, ett positivt pedligsetto samt e relativt stor braschbredd. Käror fis på olika geografiska ivåer. E kommual kära är exempelvis kommues huvudort meda e regioal kära är e ort med cetral betydelse för regioe. I Regios Skåe har de skåska regioala kärora idetifierats eligt tre kriterier: mist ivåare e braschbredd med över 00 brascher i kommue e större ipedlig ä utpedlig E regioal kära som växer mer ä geomsittet fugerar som e tillväxtmotor geom att geerera spridigseffekter och tillväxt till övriga delar av regioe. 0 Ökad mellakommual arbetspedlig iom Skåe. Källa: Regio Skåe. 8 UC Närigslivsaalys (0-0-5), UC Select,Nyföretagarbarometer, 9 E bostadsmarkad för alla, Regio Skåe & SCB 0 Flerkärighet i Skåe, Regio Skåe 4 5

19 P IpedlIG till KrIStIAStAd tätort pedligsmöster för Ur ett regioalt perspektiv, utgör Kristiastad tätort e viktig Kristiastad tätort ipedlig till Kristiastad tätort K m m b arbetsmarkad. Grakommuera Hässleholm, bromölla och Östra Göige har måga förvärvsarbetade som har si arbetsplats i Kristiastad tätort. äve frå de stora kommuera i Skåe, Malmö, lud och Helsigborg, kommer måga förvärvsarbetade. d l s t g r li lägs med järvägsstråke mella Malmö-lud och Hässleholm sys flera orter, blad aat eslöv och Höör, ha förvärvsarbetade med arbetsplats i Kristiastad tätort. Flera orter lägs Skåebaa mella Kristiastad och Åstorp har förvärvsarbetade i tätorte Kristiastad. 5 Lu 5 gat a äge 6 Liderö dsväge Dri7s Per 7 Utaför Skåe 8 (Atal pers.) 5 K -5 roo gata 8 Tollarps skola förskola Möllegårdes Idrottshall v 7m VÄSTRA VRAM 6 Vrams Bygata 9 Västra Vrams förskola 5 ge sto 6 rps vä ge 8 vä g tigs mst e 6 rv Blo Tol larp s 4 Lju g v bäcke Kyrka Ile Församligshem rslö a Sö äge vsv b ta Kli ke äc Kyr Klockarebacke 6 Sä 6 Vio lv 4-0 Utpedligsmöster för stade Kristiastad 0--. Bilde visar var boede i stade Kristiastad arbetar (utpedlara). Motsvarade för basortera fis att läsa på Källa: Kristiastads kommu Kyrkogård ds Ha llo ga ta ärs äge vä g ge Ste 0 brov ä lml u kulla rb Sve Li e- Bjö 4 9 pers.) (Atal 4 ivarg ata Gäs tg Ivars Aa v äg Bo rga rga ta Skåe sto 6 rps vä Ile Vatteverk Tekikförskola 7 cke 5 Asvarig utgivare: Stadsbyggadskotoret, Geografisk Iformatio Copyright: Stadsbyggadskotoret, Kristiastads kommu 44 alla aalyser digitalt. s Axoa Friskola re Våges Natur- och g d Västra Vrams förskola Lill ga ta stig sos där år du också Strategikarta med Ipedligsmöster för stade Kristiastad 0--. Bilde visar var arkyrka betsipedlara till stade Kristiastad bor. Motsvarade för basortera fis att läsa på Källa: Kristiastads kommu Församligshem bä ta Kli olegata 4 v 7m 9 7 Idrottshall 6 Slöjds k Vrams Bygata ä VÄSTRA VRAM Flora- vä g Möllegårdes förskola 8 Hälsi geslätt e 7 svä g Pa 6 Stoppg Tollarps skola olm Tollarp s storg 9 8 För att jämföra pedligsmöster, parke i- och utpedlig, se äve Aalysblad : Betaia 4 pedligsmöster för 4basorter vägeikristiastads kommu. väge 4 s- veta mer gå6i på Villgdu u K gärds g a ta -0 gata Träd -0 storgata 7 6 Mölledammsv Liderö dsväge Egle s m B Ma rieh vä g tigs Dri7s Per 0 Houg sv 7 la Po sto 8 å ms Vr a bäcke Utaför Skåe T 9 olla rps (Atal pers.) 5 K -5 roo Ha llo ga t a 6 äge mst e 6 rv Blo 4 Sp 5 äge Vio lv ge Lju g v vä g 9 Ste 0 brov ä 4 Skåe - 45 ds vä g 54 Bo rga rga ta å ms Vr a 5 Sp ä a r e sv kulla gat a f t are s 4 9 pers.) (Atal Li e- lml u ärs 6 stig sos 5 8- rb äge gav Egle s Bjö Smul- Pa B 4 Houg sv Lill ga ta 5 äge gav 4 9 illju 5 6 illju Fakta i siffror för förvärvsarbetade med arbetsplats i KristiRam astad tätort: 5 sga ta arbetsplats förvärvsarbetade har si i Kristiastad 8 Po ststråv 9 tätort. Ol ä g e as ga 5 8 förvärvsarbetade i Kristiastad tätort är folkbok0 t aförda i Kristiastads kommu varav 8 8 av dessa både Bolmö rts bor och arbetar i orte. v förvärvsarbetade i Kristiastad tätort är folkbok Göklyc Beförda utaför Kristiastads keg kommu, me i Skåe. ll v is66 förvärvsarbetade utaför Skåes gräs, har arbets 4 plats i Kristiastad tätort. 0 5 S ärl tr o stige som har flest förvärvsarbetade i ag de kommu 9i Skåe Kristiastad tätort är Hässleholm med 96 persoer. på 6 adra plats kommer Östra Göige som också har e hög 5 med 94Säförvärvsarbetade. siffra på tredje plats kommer rlagata Särlagårde bromölla meddagcetral 70 förvärvsarbetade. Malmö kommer på Björklude Vårdcetral fjärde plats, 45, och lud på femte plats med 0 förfolktadvård värvsarbetade i Kristiastad tätort. Feglers topp 5 kommuer utaför Skåes gräs som har förvärvs7 Björkga 7 ta 4 Medborgararbetade i Kristiastad tätort9är Sölvesborg, 478, Karlshuset69, Stockholm, 9 gata ham, 45, olofström, 5 och Växjö, 49. tt Skä tt Skä vä g 4 9 are s Sp ä a r e sv A För Kristiastads kommu, med sia tätorter och si ladsb bygd, utgör Kristiastad tätort de viktigaste arbetsmarkade för befolkige. Sp ä - 5 A 7

20 Allmäytta i kommue Ett grudläggade syfte är att bostäder som tillhadahålls av ett kommualt ägt bostadsbolag ska vara tillgägligt för alla, oavsett social, ekoomisk, etisk eller aa bakgrud. Såväl ivåare med låga ikomster som med geomsittliga eller höga ikomster ska kua vara hyresgäster hos det kommuala bolaget. Ett kommualt ägt bostadsbolag ka äve egagera sig i att utveckla adra boede- och upplåtelseformer, både geom yproduktio och geom ombildig. Detta ka vara e effektiv strategi, ite mist är det gäller att skapa mågfald, ökad itegratio och större valfrihet, iom ett visst bostadsområde eller e kommudel. Kommualt ägda bostadsaktiebolag ska eligt lag bedriva si verksamhet på affärsmässiga gruder och sträva efter e lågsiktigt markadsmässig avkastig. Kommuera har trots det möjlighet att aväda sia företag äve för att fullgöra kommues bostadspolitiska asvar och för att uppå kommues mål för bostadsförsörjige. Att reglera via bolagsordig och ägardirektiv Ägares övergripade syfte med bostadsaktiebolaget skall framgå av bolagsordige. I ägardirektiv ka ägara mer preciserat age vilka specifika uppdrag och mål bolaget har, iom rame för kommues asvar för bostadsförsörjige, samt vilke roll bolaget skall spela på olika delmarkader. E kommu ka dock ite, vare sig i bolagsordig eller ägardirektiv, kräva av sitt företag att det vidtar åtgärder som ite är lösamma för företaget. Det åligger bolagets styrelse och VD, att i det eskilda fallet avgöra vad som är lösamt. Ägaras förvätigar och krav på bolaget måste därför uttryckas på ett mer geerellt och företagsövergripade sätt, blad aat geom att i ägardirektiv age tydliga avkastigskrav på företagsivå. Avkastigskrav på företagsivå Av förarbetea till lage (00:879) om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag, framgår att varje ägare till ett företag ormalt ställer avkastigskrav på företagsivå, varefter företagsledige (d.v.s. styrelse och VD) styr verksamhete. E eskild satsig ka i sig själv vara olösam, om de bidrar positivt till hur väl företaget i övrigt ka uppfylla sia mål. Ett offetligt ägt bostadsföretag bör därvid särskilt uppmärksamma kosekvesera för de lokala markade och kokurressituatioe av eskilda satsigar, ite mist gäller det större ivesterigar som ett ytt bostadshus. Att ett ivesterigsobjekt i sig uderavkastar, behöver således ite iebära att de är olösam på företagsivå, om ivesterige ka leda till ökad trygghet och attraktivitet, eller miskad skadegörelse i adra delar av bolagets bostadsbeståd. Om det kalkylerade värdet av sådaa effekter (resultatmässigt eller i balasräkige) mist motsvarar uderskottet i objektet, är ivesterige lösam för bolaget. Företaget bör därvid oga dokumetera vilka bedömigar och avvägigar ma gör, eftersom kommue vid behov ska kua styrka att ma som ägare, ite bryter mot EU:s statsstödsregler, geom att ställa för låga avkastigskrav. Allmäyttiga bostadsbolag i regioe Vid e jämförelse med kommuer i Skåe där ivåaratalet överstiger ivåare och där det allmäyttiga bostadsbolag har fler ä 500 bostäder framgår att AB Kristiastadsbygge, ABK har e lägre sitthyresivå (kroor/kvadratmeter och år) ä adra bostadsbolag i Skåe. 4 ABK har e domias som markadsaktör jämfört med adra allmäyttiga bostadsbolag i Skåe. E jämförelse utifrå respektive kommus befolkig och atal persoer per hushåll visar att kappt var fjärde hushåll (4 procet) bor i e bostad som ägs av ABK. För de adra skåska kommuera och deras allmäyttiga bolage varierar motsvarade siffra mella 5- och 0 procet. 4, Sitthyra 09 kr/kvm och år allmäytta Skåe Allmäyttiga bostadsbolag i Skåe i kommuer med fler ä ivåare samt allmäyttigt fastighetsbeståd över 500 lägeheter Sitthyra för allmäyttiga bostadsbolag i Skåe. Källa: Hyresgästföreige 05. Lag (00:879) om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag, prop. 009/0:85 prop. 009/0:85, s. 4 4 Hyresgästföreige 05 5 SCB prop. 009/0:85, s

21 aäs Vid e jämförelse av fördelige mella hyresrätter i allmäytta och övriga hyresrätter i Skåes kommuer framkommer att ABK iehar e stor del av bestådet för hyresrätter i Kristiastads kommu jämfört med övriga Skåe. Båstad Helsigborg Ägelholm Bjuv Åstorp Klippa Örkelljuga Perstorp Hässleholm Osby Östra Göige Bromölla Vid e sammaställig av jämförelsekommuera Kristiastad, Kalmar, Karlskroa, Halmstad och Växjö är sitthyra 99 kroor per kvadratmeter och år. Kristiastads sitthyra är 969 kroor per kvadratmeter och år. Vid e jämförelse mella hur måga procet av hushåll som bor i respektive allmäyttiga bostadsbolag varierar; Växjö 7 procet, 4, 5 Halmstad procet, Kalmar 6 procet och Karlskroa procet. Kristiastads kommu och det allmäyttiga bostadsbolag har stor likhet med Växjö. Både i befolkigsmägd (cirka / ), allmäyttas totala beståd ( 888 lägeheter/ lägeheter) och dess sitthyror (969 kroor per kvadratmeter och år/960 kroor per kvadratmeter och år)., I Växjö pågår e politisk behadlig om att ge uppdrag till det kommuala bostadsbolaget att sälja av e viss adel av bestådet. Ur ägardirektivet ka följade utläsas: att miska kommues domierade ställig som fastighetsägare för att säkra kocere styrka att bygga, uderhålla och delta i utvecklige. 6 Ladskroa Lomma Burlöv Malmö Vellige Svalöv Kävlige Staffastorp Svedala Höör Eslöv Lud Skurup Trelleborg Hörby Sjöbo Kristiastad Tomelilla Simrisham Ystad Jämförelsera ova visar på att ABK har e domierade ställig på bostadsmarkade. För att verka för att e sud balas bör ABK:s ställig på bostadsmarkade och då framfö allt på hyresmarkade miskas. Därför ka motsvarade process som sker i Växjö övervägas i Kristiastads kommu. Motiverige till att e översy bör ske är för att å målet med bostadsförsörjige. Resoemag om avyttrade av delar av fastighetsiehav återfis i de plaerade isatsera för Kommualt ägda allmäyttiga bostadsaktiebolag (se sid 6). Kombiatioe av ABK:s domierade ställig av det totala bostadsbestådet och låg sitthyra försvårar för adra bostadsförvaltare att yproducera bostäder till markadsmässiga hyror. Om ABK skulle avyttra delar av sitt beståd till adra förvaltare samtidigt som de yproducerar bostäder skulle det skapas förutsättigar för e bättre balas på bostadsmarkade. Fördelig mella hyresrätter i allmäytta och övriga hyresrätter i Skåes kommuer. Källa: Bostadsbehov, plaerigsläge och bostadsbyggade i Skåes kommuer, Lässtyrelse i Skåe, 05. Fördelig mella hyresrätter i allmäytta och övriga hyresrätter i Skåe. Källa: Bostadsbehov, plaerigsläge och bostadsbyggade i Skåes kommuer, Lässtyrelse i Skåe, Hyresgästföreige 05 5 SCB Protokoll Växjö kommustyrelse, dr KS