LÄGES- RAPPORT MARS 2018

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET LÄGES- RAPPORT MARS 2018 Årlig uppföljig och aalys av bostadsförsörji

2 SAMMANFATTNING 2 UTVECKLINGEN I MALMÖ 2017 Pilara ar utvecklig uder 2017 jämfört med omsittlig utvecklig uder periode Bostadsbyggade byggstartade bostäder färdigställda bostäder Upplåtelseformer 55% byggstartade hyresrätter 42% byggstartade bostadsrätter 3% byggstartade småhus 112 läheter omvadlades frå hyresrätt till bostadsrätt Befolkigsförädrigar fler persoer i Malmö födda iflyttare utflyttare Boplats Syd registrerade sökade förmedlade läheter dagar omsitt kötid Malmö 35 fastightetsägare deltar Hemlöshet persoer i strukturell hemlöshet 542 persoer i social hemlöshet Bostadspriser Småhus kr/kvm Bostadsrätt kr/kvm Ökat byggade, delad markad De seaste åres höga byggade har kuat upprätthållas och överträffas uder Kommues arbete i kombiatio med e god kojuktur iebar att atalet byggstartade bostäder översteg behovet alstrat av befolkigsöki. Både atioellt och i Malmö är det dock tydligt att det som byggs ite ka efterfrågas av de hushåll som har störst behov. De strukturellt betigade hemlöshete är fortfarade på e hög ivå. Malmö stads orgaisatio för de sociala bostadsfrågora har dock tagit flera kliv framåt uder 2017 och de ya orgaisatioe r möjlighet för ett mer kraftfullt strategiskt arbete med hemlöshet och boede för yaläda. Förutsättigara för mer hållbar och effektiv haterig av de hushåll som hamat i hemlöshet ser god ut, me de grudläggade förutsättigar på bostadsmarkade som driver hemlöshete är e fortsatt utmaig. Bostadsbyggadet De seaste tio åre har det i omsitt påbörjats bostäder per år. Uder 2017 byggstartades hela bostäder, varav 32 procet på kommual mark. Atalet färdigställda bostäder var drygt 2 600, 900 fler ä uder MKB är liksom föregåede år de aktör som haft flest bostäder i produktio med ca 20 procet av de färdigställda bostädera. Uder 2010-talet har drygt hälfte av alla byggstartade bostäder varit hyresrätter och uder 2017 var adele hyresrätter 55 procet, bostadsrätter 42 procet och adele småhus ågot midre ä föregåede år, tre procet. Bostadsbyggadet skedde rut om i hela stade me med e klar tygdpukt på Hyllie, Västra Hame och Limhams hamområde. God plaberedskap Särskilt tre utveckligsområde kommer att ha fortsatt starkt fokus och prioriteras i plaeri uder kommade år; Västra Hame-Varvsstade-Nyhame, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra Sorfri-Rosegård. Uder 2017 va detaljplaer med hela bostäder laga kraft. Det pågår detaljplaer för bostäder, varav cirka 40 procet är på kommual mark. Utöver det fis drygt bostäder i klara detaljplaer som är uder utbyggad i olika skede. Plaförutsättigar visar på goda möjligheter att upprätthålla det höga byggadet äve E bedömig av atalet byggstartade bostäder uder året är Hög befolkigstillxt Malmö ökade med ca ivåare uder 2017, e ökig ufär i paritet med de omsittliga öki de seaste tio åre. Befolkigsöki de seaste åre beror främst på att det föds måga bar samt att måga flyttar i frå utladet. Uder de ärmaste fem åre tas befolki öka med ca persoer. E stor adel av Malmös ivåare är uga vuxa och ekoomiskt svaga hushåll som ite har möjlighet att efterfråga de yproduktio som byggs idag. Malmö stads kommuala bostadskö xer både till atalet fastighetsägare som asluter sig me också med atalet köade. Idag krävs e omsittlig kötid på drygt tre år för att få e bostad om Boplats Syd.

3 Bostadsförsörjig i Malmö Bostadsförsörji för e ökade befolkig är e yckelfråga för Malmös utvecklig. Tillsammas med arbetstillfälle för de xade befolki är ökat bostadsbyggade e avgörade faktor för att stade ska kua fortsätta xa och för att lfärde ska spridas till hela befolki. Bostadsbyggadet styrs sarare av hushålles efterfråga ä av hushålles behov av e bostad. I Malmö är de omsittliga betaligsförmåga relativt låg. Samtidigt har atalet idivider som har sysselsättig ökat i absoluta tal de seaste tio åre, löesummor blad de som arbetar ökar och allt fler har högre utbildig. Förutsättigara för Malmös befolkig att efterfråga e bostad varierar därmed kraftigt. Därför är både att det byggs, och vad som byggs viktiga frågor att jobba med. Bostadsbyggade är e lågsiktig, tidskrävade och komplex process som ivolverar ett flertal aktörer, både iom de offetliga och privata sfärera och stade arbetar på flera froter med fråga. Uder 2014 atogs Hadligspla för bostadsförsörjig som utgör Malmö stads riktlijer för bostadsförsörjig. I de aalyseras lät på bostadsmarkade i Malmö, befolkis behov av bostäder samt Malmö stads isatser för att å de bostadspolitiska måle. Tre stora utmaigar för Malmö de kommade åre är att: fortsatt högt bostadsbyggade att det ska fias bostäder för hushåll iom olika segmet, ite mist för hushåll med låg ikomst att miska hemlöshete Samspel mella aktörera Det är måga faktorer som avgör om bostadsprojekt kommer igåg och kommue har begräsade möjligheter att da utveckli på e had. Bostadsbyggadet måste ske i samspel mella aktörera på bostadsmarkade. Stade verkar för att i möjligaste mål markade draghjälp för att bostadsbyggade ska ske i takt med befolkigsöki. VAD GÖR MALMÖ STAD? Hadligspla för bostadsförsörjig fokuserar på tre frågor: Fortsatt högt bostadsbyggade Det höga bostadsbyggadet uder 2016 har fortsatt uder 2017 och ligr på de högsta ivåera på tio år. Stade har e fortsatt god plaberedskap och 2017 va ya detaljplaer laga kraft. Idikatioera är att det äve fis goda förutsättigar för ett högt byggade uder 2018, efter det gör kojukturlät progosera mer osäkra. Bostäder för hushåll med låg ikomst Bostäder för betaligssvaga hushåll är fortsatt e utmaig för stade. Geom Bolotses arbete sker dialog med byggaktörer agåede strategiska utveckligsfrågor för att skapa icitamet och dela risker som möjliggör byggade av bostäder med åtkomliga kostader. Ett projekt med dea iriktig, Mallbo, påbörjades MKB fyller äve e viktig fuktio i fråga då de har låga hyreskrav och godtar försörjigsstöd som ikomst. Malmö stad har e särskild arbetsgrupp för att stödja MKBs verksamhet, Att miska hemlöshete Hemlöshete är fortfarade hög i Malmö, me uder 2017 har de seaste åres kraftiga ökig avstraat. Hemlöshetsarbetet samordas umera av fastighetskotoret, dock med måga fuktioer på dea ya arbetsmarkads- och socialförvalti. De ya orgasiatioe r bättre förutsättigar för kraftsamlig i fråga och uder 2017 beslutades bl.a. att avsätta 30 miljoer för att miska hemlöshete om e bokigscetral och bostadsrådgivig för att korta tide i tillfälliga boede. E kommuövergripade strategi för hemlöshet är uder framtagade. 3

4 MALMÖ STADS ARBETE MED BOSTADSFÖRSÖRJNING I lag (2000:1383) om kommueras bostadsförsörjigsasvar regleras att kommuera har ett asvar att plaera för bostadsförsörji så att alla ka bo bra och att riktlijer för bostadsförsörji ska tas fram varje madatperiod och atas av kommufullmäkti. I Malmö är det stadsbyggadsämde som svarar för upprättadet av Hadligspla för bostadsförsörjig efter de bostadspolitiska mål som kommufullmäkti beslutar. Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörji på flera olika sätt. Asvaret och samordi av bostadsförsörji ligr hos stadsbyggadskotoret. Här hålls de övergripade frågora krig bostadsförsörjigsfrågor samma av e projektorgaisatio med beställargrupp, styrgrupp och aalysgrupp som består av direktörer, chefer och medarbetare frå stadsbyggadskotoret, fastighetskotoret och stadskotoret. Utöver dessa grupper arbetar arbetsmarkads- och socialförvalti, Boplats Syd och fastighetskotoret med bostadsfrågor direkt kopplade till de boede i Malmö stad. Frå dessa hämtas rdefull kuskap till aalyser och rapporter. I Läsrapport för bostadsförsörjig aalyseras bostadsmarkadslät och de bostadspolitiska mål som atas av kommufullmäkti uder varje madatperiod följs upp. Rapporter som s ut: Läsrapport - Årlig uppföljig och aalys av bostadsförsörjig Tertialrapport uppföljig av bostadsplaerig och byggade samt OM RAPPORTEN Läsrapport för bostadsförsörjig redovisar lät på bostadsmarkade i Malmö samt Malmö stads isatser för att å de bostadspolitiska måle. Rapportes iledade kapitel redovisar övergripade lät på bostadsmarkade och stades arbete krig de största utmaigara. Rapporte avslutas med e redovisig av måluppfyllelse för vart och ett av de tio bostadspolitiska måle. Rapporte är också ett svar på två uppdrag i Kommissio för ett socialt hållbart Malmö, ämli: Fortsätt utveckligsarbetet för att miska bostadsbriste och bygga fler bostäder till rimliga priser samt Fortsätt och utveckla arbetet med bladade upplåtelseformer i Malmö. Läsrapporte är framta av: Philip Taimura Övriga skribeter: Haa Björklud, Marlée Egström, Aika Reischma, Haah Wadma, Lars G Larsso, Karl MacShae, Christia Röder Beställargrupp: Christer Larsso, stadsbyggadskotoret, Adreas Norbrat, stadskotoret, Moica Johasso & Aa Bertilso, fastighetskotoret, Britt-Marie-Persso, arbetsmarkads- och socialförvalti, Gisela Gree, hälsa- vård- och omsorgsförvalti samt adjurade: Terje Johasso och Guar Östeso, MKB och Krister Hjelm, Boplats Syd. Styrgrupp: Joha Emauelso, Aa Holmqvist, Imar Gråham, stadsbyggadskotoret, Ja Haak och Bertil Siöström, stadskotoret, Håka Thuli och Hele Karkkola, fastighetskotoret, A Söllgård, arbetsmarkads- och socialförvalti.

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 Malmö stads arbete med bostadsförsörjig 4 Om rapporte 4 1. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ Sammafattig 7 Högt byggade, sjukade priser 7 Befolkigsökig 9 Byggstartade bostäder Färdigställda bostäder Olika upplåtelseformer 12 E regioal bostadskö PLANLÄGE FÖR BOSTADSBYGGANDE 14 Sammafattig 14 Befolkigsprogos 14 Bedömig av byggstarter Detaljplaer på gåg AKTUELLT I MALMÖ 19 Sammafattig 19 Malmös stora utmaigar och isatser 19 Natioella iitiativ 20 Ny Hadligspla för bostadsförsörjig 20 Bostadsbyggade i olika lä 21 Ökat bostadsbyggade 22 Fler bostäder för hushåll med låg ikomst 23 Strategi för äldres boede 23 Måga hemlösa, me öki avstaad 24 Boede för yaläda 26 Utredig om byggade och kojuktur UPPFÖLJNING AV DE BOSTADSPOLITISKA MÅLEN 28 Hur står det till med bostadsförsörji? 28 Om bostadsförsörjig i Malmö 29

6 6

7 1. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2017 SAMMANFATTNING Uder 2017 färdigställdes bostäder och över påbörjades fler bostäder ä vad som byggts seda 1970-talets mitt. Malmö stads kotiuerliga arbete med att ha e god plaberedskap och ett stort årligt iflöde av ya detaljplaer och bygglov har varit e viktig förutsättig för att fullt ut kua utyttja potetiale i de seaste åres goda kojukturlä. Det höga byggadet år dock ite hela stades befolkig. Natioellt har e del kommuer oterat e svårighet att få yproducerade bostäder sålda, trots e bostadsbrist; Malmö har dock äu ite haft dea utvecklig. Detta idikerar ett matchigsproblem mella behov och efterfråga. Briste på verktyg och icitamet för att få till ståd bostäder för alla ivåare är e fortsatt viktig och stor utmaig för bostadsförsörji i Malmö stad, liksom övriga Sveri. De stora flyktigströmmara 2015 tvigade Malmö stad att sabbt hitta tillfälliga lösigar som korridorboede och uppköp av bostadsrätter. Malmö stad beställde ett atal modulboede för målgruppe som skulle ha färdigställts uder jui Flera av dessa boede har dessrre blivit kraftigt förseade och ya boede behöver ordas för de yaläda för att Malmö stad ska kua klara si avisigskvot av yaläda uder Det byggs i alla stades delar me med tygdpukt i utbyggadsområdea Hyllie, Västra hame, Norra Sorfri och Limhams hammoråde. Hyresrätter utgör fortfarade de största adele av de ybyggda bostädera me uder 2017 har adele bostadsrätter varit ågot högre. HÖGT BYGGANDE, OSÄKER MARKNAD Bostadsbyggadet i Sveri sköt i höjde uder förra året och ladade på färdigställda bostäder. Över av dessa bostäder byggdes i Malmö de högsta siffra på 10 år. Samtidigt fis det idikatioer om att de relativt dyra bostäder som byggts ite helt matchar befolkis efterfråga, och att det byggts för mycket i fel prissegmet. Uder 2017 har bostadsprisera i Sveri börjat sjuka, mest påtagligt i Stockholm, där priser på bostadsrätter i de cetrala delara sjukit med 8 procet. I Göteborg var siffra -1 procet. I Malmö har dock prisera ökat med 1 procet. De sjukade bostadsprisera trots det stora bostadsbehovet idikerar det ökade glappet mella behov och efterfråga på Sveris bostadsmarkad. Det har lä talats om att Sveris bostadsmarkad är överhettad. Hushålles skuldsättig har seda 1990-talets mitt ökat kraftigt. Trots de seaste åres högkojuktur har rätora hållts ldigt låga. Dessa faktorer har, i kombiatio med ett relativt lågt bostadsbyggade, ieburit kraftiga ökigar i bostadsprisera uder 2000-talet; bara de seaste tre åre har prisivåera ökat med 40 procet i Sveri. Trots vissa åtgärder för åtstramig, t.ex. krav på högre låeisats vid bostadsköp, så kommer troligtvis ytterligare åtgärder för att reglera hushålles skuldsättig krävas i framtide. Hur omfattade kosekvese för bostadsmarkade blir är oklar. De lokala effekt e åtstramig av peigpolitike skulle ha på Malmös bostadsmarkad är svår att förutspå. Trots de seaste åres ökigar i bostadspriser har ite prisutveckli i Malmö varit lika extrem som i t.ex. Stockholm. Samtidigt är befolkis betaligsförmåga, relativt adra sveska kommuer, låg vilket ka göra de sårbar på efterfrågassida. 7

8 FÄRDIGSTÄLLDA KLARA DETALJPLANER BOSTÄDER FÖR OCH BOSTÄDER BEFOLKNINGSFÖRÄND- Atalet RINGAR bostäder i klara detaljplaer har Källa: varierat SCB och uder KIR. periode , me i omsitt har har detaljplaer för Malmö ufär ökade med bostäder drygt 5 vuit 000 persoer uder per år. Öki beror på lagakraft Plaberedskape hög iflyttig frå i byggklara utladet och detaljplaer födelseetto. är förärvarade Det ihemska cirka flyttet högt bostäder. tot och flyttettot till Damark var egativt Bostäder i lagakraftvua detaljplaer Utrikes flyttetto övriga Flyttetto Damark Irikes flyttetto Födelseetto Färdigställda bostäder Läheter Småhus BEVILJADE IN- OCH UTFLYTTADE BYGGLOV I MALMÖ Drygt Källa: SCB och bostäder KIR. har beviljats bygglov uder åre , varav 10 I- 580 och i utflyttig yproduktio sker och framförallt i ombyggatio. blad ygre bar Uder och i 2015 ålder ökade ombyggatioera, år då flyttbeähete det var är som framförallt störst. ädrad Varje år adiga flyttar drygt 20 av 000 lokaler, persoer kotor samt till, och vidar. ågot färre frå, Malmö. 25,0% ,0% ,0% ,0% 2000 Atal bostäder i beviljade bygglov ,0% ,0% 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 500 Iflyttigar Utflyttigar Nyproduktio Ombyggatio FOLKMÄNGD BYGGSTARTADE BOSTÄDER SAMT PROGNOS FÖR Uder åre har det påbörjats Källa: ufär SCB och stadskotoret bostäder, varav Malmö hyresrätter, bostadsrätter samt Fram 950 till 2027 småhus. förtas befolki De i Malmö omsittliga öka till att omfatta byggstartstakte uder persoer. peride Folköki har legat förtas på drygt bostäder vara drygt per 24 år. 000 persoer uder de ärmaste femårsperiode Byggstartade bostäder i Malmö upplåtelseformer Hyresrätter Bostadsrätter Ägaderätt/småhus Folkmägd , progos

9 BEFOLKNINGSÖKNING Malmö fortsätter xa sabbt. Vid årsskiftet 2017/2018 bodde det persoer i Malmö, e ökig med ca uder Detta är ca 750 färre ä vad progose förutsade. Att det faktiska utfallet är lägre ä tat beror på till stor del på ett lägre kommumottagade av avisade yaläda persoer ä tat. Äve om takte i absoluta tal är hög historiskt sett är de ädå lägre ä öki 2016 då Malmös befolkig ökade med över persoer PERSONER FLER I MALMÖ Naturlig folkökig och flyttströmmar Uder 2017 föddes persoer i Malmö och dog, vilket var ufär vad som var progostiserat. Födelseettot var därmed Uder året flyttade persoer i till Malmö och flyttade ut. vilket betyder att det totala flyttettot var positivt med ästa fler iflyttare ä utflyttare. Ufär av iflyttigara var frå utladet och av utflyttigara var till utladet. Flyttettot mot utladet var därmed på medas flyttettot mot reste av ladet var persoer. Möstret med ett positivt flyttetto mot utladet och ett egativt mot reste av ladet är ett möster som Malmö har haft de seast åre och trede har ökat uder Asylivadri till Sveri fortsatte att miska uder Totalt ikom uder året ca asylasökigar till Migratiosverket atioellt uder året, e miskig med 9 procet frå föregåede år. Äve atalet iskriva asylsökade i et boede i Malmö miskade, frå ca uder 2016 till de 1/ Eftersom asylsökade ite är folkbokförda så igår de ite i ordiarie befolkigsstatistik och befolkigsprogos. Det är först om ma som asylsökade får uppehållstillståd som ma räkas som skrive i kommue. Bostadsbehov För att täcka bostadsbehovet för Malmös ökade befolkig behövs det byggas bostäder uder periode , eller per år. Detta är alltså de byggtakt som krävs ebart för att hatera öki. Uder flera år har dock byggadet varit lägre ä det demografiska behovet och ma ka därför räka med att det fis ett uppdämt bostadsbehov som ite är iräkat i dessa siffror. Uder 2017 byggdes det fler bostäder ä behovet som ererades av befolkigsöki. Bostadsbehovet är beräkat med hjälp av hushållskvotsmetode med data frå SCB. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR MALMÖ PRESENTERAS I JUNI OCH FINNS DÄREFTER ATT LÄSA PÅ 9

10 BYGGSTARTADE BOSTÄDER Uder åre har det påbörjats ufär bostäder, varav ca hyresrätter, bostadsrätter samt småhus Byggstartade bostäder i Malmö upplåtelseformer Hyresrätter Bostadsrätter Ägaderätt/småhus BEVILJADE BYGGLOV Drygt bostäder har beviljats bygglov uder åre , varav i yproduktio och i ombyggatio Atal bostäder i beviljade bygglov Nyproduktio Ombyggatio ANTAL BOSTÄDER I KLARA DETALJPLANER Atalet bostäder i klara (lagakraftvua) detaljplaer har varierat uder periode , me i omsitt har har detaljplaer för ufär bostäder vuit lagakraft per år. Uder 2017 va detaljplaer för hela bostäder lagakraft Bostäder i lagakraftvua detaljplaer Läheter Småhus

11 BYGGSTARTADE BOSTÄDER 2017 Bostadsbyggadet i Malmö har ökat fyra år i rad, och ligr u på e historiskt hög ivå. Uder 2017 byggstartades ästa bostäder. Det var e klar tygdpukt på yproduktio med 92 procet; 8 procet utgjordes av ombyggad. De omsittliga byggstartstakte för de seaste femårsperiode är cirka bostäder årli (siffrora ikluderar specialbostäder och tillfälliga bostäder). Bostadsbyggadet skedde i hela stade me med e tygdpukt i utbyggadsområdea Hyllie, Norra Sorfri, Västra Hame och Limham hamområde. 32 procet av bostädera byggstartades på kommual mark BOSTÄDER BYGGSTARTADES Rekordmåga bygglov för bostäder bostäder beviljades bygglov uder 2017 e ökig med cirka 900 bostäder frå föregåede år. I bygglovssiffrora ryms yproduktio, ombyggatio, specialbostäder och bostäder med tillfälliga bygglov. Alla dessa projekt har äu ite huit påbörjas. Drygt bostäder är på gåg att byggstartas iom de ärmsta måadera, vilket borgar för ett stort atal byggstartade bostäder reda uder våre Det är framförallt yproduktio av läheter me äve beviljade lov för ombyggatio frå kotor, lokaler, vid etc. till cirka 330 bostäder bostäder har beviljats bygglov uder de seaste femårsperiode, vilket i sitt iebär över bostäder per år. Hyresrätte utgör fortfarade drygt hälfte av alla byggstarter Uder 2010-talet har drygt hälfte av alla byggstartade bostäder varit hyresrätter. I omsitt har de påbörjade bostädera uder dea period utgjorts av 57 procet hyresrätter, 36 procet bostadsrätter och sju procet småhus/ägarbostäder. För 2017 var fördeli 55 procet hyresrätter, 42 procet bostadsrätter och tre procet småhus; fördeli mella upplåtelseformer förädras erellt ldigt lite mella åre. Bladade upplåtelseformer är ett viktig bostadspolitiskt mål och stade eftersträvar detta i samtliga bostadsområde. FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 2017 Ett stort atal påbörjade projekt uder föregåede år medför u äve ett högt atal färdigställda bostäder. Uder 2017 färdigställdes kappt bostäder, vilket är ästa fler bostäder ä Det är tio år seast som det sist färdigställdes över bostäder på ett år i Malmö. Fördeli mella upplåtelseformer var 58 procet, hyresrätter, 36 procet bostadsrät- UPPLÅTELSEFORMER I BYGGSTARTADE BOSTÄDER % 3% 55% Hyresrätter Bostadsrätter Ägaderätt/småhus 11 FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 2017 EFTER BYGGAKTÖR OCH BOSTADSTYP Byggherre Bostäder Bostäder atal procet MKB % Ikao Bostad AB % JM AB 174 7% Hökerum Bygg AB 165 6% Stadsfastigheter 149 6% Victoria Park Bygg & Projekt AB 132 5% Övriga % Totalt % * Läheter/rum i flerbostadshus ikl. specialbostäder

12 ter och sex procet småhus. MKB är de byggaktör som uder året färdigställt flest bostäder, cirka 20 procet. Med drygt 500 färdigställda bostäder år därmed MKB produktiosmålet i ägardirektive för tredje året i rad. I årsskiftet 2017/2018 var bostäder i produktio i Malmö stad. Dea höga aktivitet borgar för måga färdigställda bostäder uder kommade år. Det stora atalet färdigställda bostäder uder 2017 iebär att bostadsbriste ite ökat och att det ackumulerade uderskottet miskat med ca 700 bostäder eligt Malmö stads behovsberäkig. Dea utvecklig bedöms fortsätta fram till ca Utveckli därefter beror på hur måga bostadsprojekt som startas 2018 och OLIKA UPPLÅTELSEFORMER För att bostadsmarkade ska fura för alla stades ivåare behöver det fias bostäder av alla typer, storlekar och upplåtelseformer. Malmö stad har i dagslät ca bostäder. Ufär hälfte av lähetera i flerbostadshus är bostadsrätter och hälfte är hyresläheter. De största hyresrde är Malmös kommuala bostadsbolag, MKB, som är e tredjedel av hyresrättera. De seaste åre har hyresläheter utgjort e stor del av de färdigställda bostädera. Adele hyresläheter 2017 var ågot lägre ä 2016, vilket ka förklaras av de goda kojukture som ökar bostadsrättes relativa attraktivitet blad byggaktörer. 12 Ombildigar av hyresläheter Uder 2000-talets börja ökade atalaet ombildade hyresrätter kraftigt. Trede bröts 2009, saolikt på grud av fiaskrise. Seda dess har ombildadet fortsatt legat på e låg ivå. Att ombildadet avstaat trots det goda kojukturlät ka bero på att ombildig reda skett i måga av de fastigheter som varit mest attraktiva för ombildig. För att få till ståd e ombildig krävs att två tredjedelar av hyresgästera är för e ombildig, att fastighetsägare vill sälja och att det fis ekoomiska förutsättigar för ett köp. De fem fastigheter med drygt 112 läheter som omvadlats till bostadsrättföreigar uder 2017 fis i Cetrum, Västra hame och Västra Ierstade. Uder åre ombildades drygt läheter frå hyresrätter till bostadsrätter. Atalet färdigställda bostäder uder samma period var och av dessa var 43 procet hyresrätter. De seaste åres relativt höga ivåer av ybygda hyresrätter har i kombiatio med det miskade atalet ombildigar ieburiot e ettotillxt av hyresrätter. Atalet hyresrätter i Malmö är u åter på samma ivåer som före 2000-talets kraftiga våg av ombildigar. OMBILDNINGAR AV HYRESRÄT- TER Källa: Malmö stad

13 LÄGENHETSSTORLEKAR I BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND RESPEKTIVE I FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 2017 Rum uta kök 1:or & 2:or 3:or & 4:or 5:or & 6:or Befitligt beståd Färdigställt 2017 NORR Befitligt beståd Färdigställt 2017 INNERSTADEN Befitligt beståd Färdigställt 2017 ÖSTER SÖDER Befitligt beståd Färdigställt 2017 Befitligt beståd Färdigställt 2017 VÄSTER 13 Karta Malmö stadsbyggadskotor 2018 EN REGIONAL BOSTADSKÖ Kösystemet maipulerat av medarbetare Det har varit ett itesivt år för Boplats Syd. De 1:a jauari 2017 blev Boplats Syd omvadlat frå att vara e del av stadsbyggadskotoret till ett kommualt aktiebolag, Boplats Syd AB. Bolagiseri iebär i etlig förädrig i Boplats Syds verksamhet eller iriktig. Eligt bolat har dock frikoppli troligtvis varit e viktig förutsättig för att Vellibostäder och Helsigborgshem valt att asluta sig till Boplats Syds bostadsförmedlig. För dessa kommuala bostadsbolag blir aktiebolagsforme e mer eutral part jämfört med e orgaisatio som är e del av Malmö stad. Uder sommare 2017 upptäckte Boplats Syd att e medarbetare mapulerat kösystemet för att miska kötide för ega kotakter. Det var totalt 28 läheter som förmedlades uder felaktiga premisser. Medarbetare avskedades omedelbart av Boplats Syd, som också sett över alla rutier och system samt rutiera vid yaställig så att det iträffade ite ska kua häda i. Boplats Syd har kompeserat de 28 kuder som gick miste om si plats i kö. Äredet är lämat till polise för brottsutredig. Atalet förmedlade läheter uder 2017 var 5 939, ett tillskott av 601 läheter (11 procet). Tillskottet var främst frå befitliga hyresrdar som ökat sia beståd, me äve ågra ya hyresrdar. Vellibostäder aslöt uder 2017 med ett fåtal läheter. Frå och med årsskiftet 2017/2018 kommer samtliga av deras läheter förmedlas via Boplats Syd. Atalet sökade i bostadskö Atalet registrerade sökade i Boplats Syds system har ökat med ca persoer mella 2016 och 2017 och uppgick till persoer vid årets slut. BOPLATS SYD AB I SIFFROR 2017 Förmedlade läheter Atal Förädrig fr 2016 (%) 11% Registrerade sökade Atal Förädrig fr 2016 (%) 15% Adel frå privata rdar 41% Totalt Malmö Kösfördelig Kvior Mä blad registrerade Okät Geomsittlig kötid (dagar)

14 2. PLANLÄGE OCH BOSTADSBYGGANDE 14 SAMMANFATTNING Malmös befolkig xer kraftigt om ökat barafödade och ökad iflyttig till Malmö. Iflyttig frå utladet har lä utgjort e stor del av befolkigsöki och de tas öka uder kommade år. Med de progoser som gjorts tidigare kommer stade att xa med persoer per år framöver och utmai att bygga i takt med befolkigsöki (ca bostäder per år) kvarstår. De två huvudsakliga demografiska utmaigara för Malmö uder de kommade tioårsperiode blir dels att hatera de stora kullara av bar i skolålder och dels de åldrade efterkrigseratioe. Utveckli på bostadsmarkade är just u svårbedömd på grud av osäkerhete i kojukture. Det bedöms dock i Malmö fortsatt fias goda förutsättigar för ett högt byggade uder de ärmsta åre. De kommuala förutsättigara är goda med e plaberedskap på omkrig bostäder (drygt bostäder i klara detaljplaer och cirka bostäder i pågåede detaljplaerig). Översiktsplae har totalty e kapacitet på ca bostäder. E aktualiseri av översiktsplae förtas atas uder 2018 vilket ytterligare ökar kapacitete. Sammatat bedöms det kua vara möjligt att byggstarta ca ya bostäder uder BEFOLKNINGSPROGNOS Eligt 2017 års progos förtas Malmö befolkig att öka med ufär persoer fram tills Ufär 60 procet av de totala öki, persoer, förtas ske fram tills Malmö xer framförallt på grud av ökat barafödade och utrikes ivadrig. Mycket av osäkerhete i progose kommer frå ivadris stora roll. Ökig i olika åldersgrupper Malmö har e förhålladevis ug befolkig med måga mäiskor i barafödade åldrar. De ärmsta 10 åre förtas barafödadet öka. Dettas sker ite mist eftersom som de stora barkullara födda i börja av 1990-talet u börjar komma upp i åldrara då det är valigt att skaffa bar. Fram tills 2022 förtas det födas ästa 800 bar fler ä det gjorde 2016 i stade. Gruppe 65+ förtas öka med totalt persoer fram tills 2022, främst i åldrara uder 80 år. Atalet döda förtas miska uder progosperiode, delvis som ett resultat av erellt lägre mortalitet och delvis på grud av att det ä så lä främst är de relativt lilla mellakrigseratioe som befier sig i åldrar med hög mortalitet. Efterhad som efterkrigsbare börjar ta sig upp i åldrara över 80 i slutet av progosperiode ka vi förta oss fler dödsfall i. De ärmsta fem åre så förtas åldersgruppera i grud- och gymasieskola xa sabbast, med 21% respektive 19%. Detta motsvarar e ökig med grudskoleelever och gymasieelever.

15 BEDÖMNING AV BYGGSTARTER 2018 Utveckli på bostadsmarkade är just u svårbedömd. Bostadsbyggadet sker på markadsmässiga gruder vilket medför att byggadet fluktuerar med kojukturlät. Malmö har haft ett högt bostadsbyggade uder framförallt de tre seaste åre; fråga framöver är är och hur mycket markade går er och om det blir e dipp eller utplaig? Förutsättigara i Malmö är äu stabila: det uderliggade trycket på ya bostäder är fortfarade stort. Det fis e hög plaberedskap, e hög aktivitet och måga beviljade bygglov för bostäder. I ett kortare perspektiv ser byggadet i Malmö således ut att hålla i sig blir kaske ite ett ytt rekordår för byggstartade bostäder, me byggadet kommer ädå ligga högt för Malmös del. MÖJLIGA BYGGSTARTER 3000 Detaljplaearbetet i Malmö har uder året fortsatt i e hög takt och plaer för bostäder va laga kraft. Malmö har u har ästa bostäder i byggklara detaljplaer som är uder utbyggad i olika skede. Plaberedskape i Malmö stad har uder låg tid varit hög och uder de seaste tioårsperiode legat mella och bostäder. Iströmi av ya plaförfrågigar är fortsatt hög och ya plauppdrag beslutas kotiuerligt samtidigt som klara detaljplaer bebyggs i e historiskt hög takt. Detta bidrar till att beredskape i detaljplaer ligr relativt kostat. E hög adel hyresrätter i de projekt som beviljats bygglov, me äu ite påbörjats, r förutsättigar för byggstarter äve om kojukture sviktar. För 2018, och kaske 2019, ser bostadsbyggadet därmed ut att hålla i sig i Malmö. De ämda förutsättigar för ett högt bostadsbyggade de ärmsta åre tillsammas med markades itresse, marktilldelig på kommual mark och förutsättigar i bygglov gör det möjligt att över bostäder ka komma att byggstarta i Malmö uder Bostadsbyggadet kommer att ske i flera delar av Malmö, me med e fortsatt tovikt i Hyllie, Limhams gamla hamområde, Västra hame, Eliegård och Norra Sorfri. 15 DETALJPLANER PÅ GÅNG Uder 2017 har plaarbete för bostäder framförallt pågått i Malmös tre större utveckligsområde; Västra Hame-Varvsstade-Nyhame; Hyllie- Holma-Kroksbäck och Norra sorfri-rosegård (Amiralsstade), samt i Limhams hamområde och gamla cemetfabrik. Utbyggadskapacitet Malmö stads översiktspla kompletterades 2015 med e utbyggadsstrategi som visar Malmö stads prioriterigsordig för olika utbyggadsområde och säkerställer plaberedskape för bostadsförsörjig. Uder 2017 har e aktualiserig av Översiktspla och utbyggadsstrategi omförts. Dessa atogs i jauari 2018 för fortsatt politisk behadlig uder våre Malmö stads strategiska plaerig tar sikte på 2040-talet och iehåller e utbyggadskapacitet på ya bostäder. Demografiska förädrigar ka dock iebära att översiktsplaes utbyggadskapacitet ses över i uder ästa madatperiod. Utbyggadsstrategi utgör tillsammas med Hadligspla för bostadsförsörjig Malmö stads riktlijer för bostadsförsörji. Ett atal pågåede arbete kommer att få omslag i de fortsatta översiktsplaeprocesse, exempelvis de olika fördjupade översiktsplaera, Pla för Malmös gröa och blå miljöer och de reviderade Naturvårdsplae. Utbyggadsstrategi tar si utgågspukt i översiktsplae huvudiriktigar att erellt prioriteras tätare byggatio i existerade bostadsområde,

16 bygga i statiosära lä och yttja mellarum som idag ses som viktiga för att kyta samma stades olika område och blir attraktiva för bostäder. Det är fortsatt tre område i Malmö som är prioriterade i elighet med översiktsplae: Västra Hame-Varvsstade-Nyhame, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra sorfri-rosegård (Amiralsstade). Detaljplaes fuktio E detaljpal ska göra måga avgigar krig både befitliga förutsättigar och ya behov. I ett plaerade skede ska Miljöbalkes krav tas i beaktade för att lämplighetspröva de föreslaga byggatioe utifrå evetuell miljö- och hälsopåverka som t ex buller och föroread mark. De tidiga dialo mella stadsbyggadskotoret och beställare av e y pla är mycket viktig; här ska viktiga prioriterigar och förutsättigar utifrå både stades behov och beställares itetio ske i samverka. Hur mycket som regleras i e pla beror på projektets omfattig och komplexitet. Detaljplae ska kua leva över tid, både i hög- och lågkojuktur. Det häder att plaer byter aktörer och de som e gåg beställt e pla är ite alltid de som omför projektet. Hur prioriterigar och avgigar görs i plaarbetet är e viktig fråga i förhållade till hur resurser krig plaarbetet ka prioriteras och hur detta arbete blir e del i fråga om att möjliggöra bostäder till rimliga boedekostader. Förtätig Detaljplaerig av ya förtätigsprojekt, med olika karaktär och storlek, pågår städigt rut om i Malmö. Ett exempel med ya markbostäder är detaljplae för fastighete Härfål 8 i Limham. Syftet med detaljplae är att uppföra ya bostäder i form av radhus. Förslat möjliggör uppförade av 10 bostäder, lekplats för småbar/ samligsplats/ miljöhus samt parkerigsplats på kvartersmark. 16 Trädgree 1 och Trädstubbe 1 Akter 3 Bile 22 Hame 21:149 Östra Sjukhuset 2 m.fl Sjösätti Område vid Eiar Hases esplaad Sågrocka 2 Cemete 4 o 5 Bäcköri 5 Härfål 8 Vildhäste 9 Basue 3 Bara 1 Aveboke 27 Kroborg 8 och 9 Eldare 1 Bräare Duvkulla 1 Kirseberg 14:93 Raberga 1 Taxerigsitedete 5 m.fl. Skördemae 10 Skola öster om Sivåkers Bukeflostrad 1:97, 1:92 och 1:67 Hyllie 7:5 Vitrie 20:3 Område söder om Södra Vatteparke Fosie 162:25 m.fl. Lidä Cetrum V Klagstorp 7:25 Klara detaljplaer uder 2017 Uder 2017 va detaljplaer med drygt bostäder laga kraft i Malmö.

17 Två ya detaljplaer har atagits uder året, båda syftar till att stor häsy tas till områdeas kulturhistoriska och gröa respektive blå rde. De ea plae, i östra Malmö, är fastighete Östra Sjukhuset 2. Här görs det möjligt att förtäta det tidigare sjukhusområdet med bostäder och verksamhetslokaler. Byggstarter i klara detaljplaer I jauari 2018 fas drygt bostäder kvar att byggstarta i klara detaljplaer. I jämförelse med samma tid förra året är det ästa fler bostäder. Detta beror på att ett stort atal bostadsplaer överklagades uder Dessa plaer har u vuit laga kraft, vilket r ett tillskott av bostäder i byggklara plaer för Överklagade av detaljplaer varierar kraftigt mella åre. Uder de seaste åtta åre är det mella 6 och 51 procet av bostädera som överklagats årli. De adra plae, i stra Malmö, är fastighete Hame 21:149 (Varvshallara) som syftar till att göra det möjligt att uppföra bostäder, kotor och service i före detta Kockums idustriområde. Plae syftar äve till att skapa e kopplig för gåg- och cykeltrafik frå Varvstade till Västra hame över till Beijers kaj och gamla stade. Karta eda visar att det just u byggs rut om i stade och mer eller midre utbyggda detaljplaer. Karta är edast e ögoblicksbild och projekte är i städig förädrig. I måga av de plaer som fortfarade är helt outbyggda på katrta är bygglov och ya byggstarter på gåg uder Plaberedskap Sammatat fis det i Översiktsplae kapacitet för bostäder fram till 2040-tal. På mellalåg-låg sikt fis (jauari 2018) bostäder i pågåede detaljplaerig, och i ett kort-mellalågt perspektiv fis det bostäder i klara detaljplaer. Detta möjliggör byggstart av mist bostäder per år uder kommade treårsperiod. Siffrora är ite kostata uta varierar efterhad plaer påbörjas och färdigställs. Ett markadsmässigt bostadsbyggade är kojukturkäsligt vilket ka sabba skiftigar i utbyggadstakte. Goda förutsättigar för bostäder i detaljplaeri är dock e förutsättig för att dels sabbt öka bostadsbyggadet i efter e kojukturedgåg och dels kua hålla e hög takt i utbyggade av bostäder. Detta har tydligt märkts av i Malmö. Lu da g e Vä s tk us t ata ä eg Fli tr 17 ata ä eg Fli tr Halleborgs gata ster om Bile 17 kvarter 1-4 Kv. Sjöporte e Katrielud 26 be No gata Ri gv ä s Lidäg s g Da i els sos ga ta Axel Lo Fosie 162:25 m.fl. Lidä Cetrum g V ä st ra Sk ä v li r dalsv ä ar by Kyrko g g e Hu si e g Ri tt re Fred riksberg s E trafikplats Ys t ad g li se d a ls e sh g Ku ög ä sv St e rs v äg SÖDER Kris tie berg s e äg a ms gsh s v e v äg ks Kägli ä g e atu r Kla m a ed m Gal ba c Oxievåg 2 e Kä g li g a S v äg e o r gs lleb d v Lerteglet m fl (Oxie cetrum) lav Tre il Stesåkers gård Os h öga g e Lockarps trafikplats Ky rk o g Stadhem öster om P e så ke rv e Byåke g v äg trafikplats Locka rps trafikplats e R i Y tt r e Pete rsbo rgs rp s g e e to af f Na ffe to r p s äg Öst-Västliga gata Vitrie 6:3 m fl e Oxie v ä Vitrie 20:3 N g e J ä r s r ov äg e gata e H öv dig e Vitrie tra fikplats up s Bo ta ga xe ty Ka g ata e rg s äg gli s bo sv Arri Gottorps Allé Bukeflostrad VÄSTER l ler H d ta o Hyllie 7:5 Mu khätteg Ste yxega re e g ri Kä A sf Svåg erto rps trafikplats Bukeflostrad 1:97, 1:92 och 1:67 Sa El i sed als re A l ss i e Da Ö stra Bu kef l o a Bode 15 khät I Öst-Västliga gata (Hyllie allé) xel Skola öster om Sivåkers Mu e R i g g Område södere om Södra Vatteparke Go tt o rps Am iralsga t ÖSTER Y s Sallerup 180:49 m.fl. (Wowragårde) e e ro rup plats E rs Hyllie 4:2 Kl a gs ha msg e E riks fälts gata I r Jä e e sg Klå ta g s orp e ga borg äg Y st Vä a d str a g ta äg e i g et sv yx R rup sv frid ga tega ta ts N yda lav v äg Ha ss o s Per A lbi Tre l le b o rg s Pilda mms e g s d lu e äl li sf Sallerup s trafikplats Soltofta or A e Gylli s trädg ård Klå Elle Ag es d Sua g ri k Nummertolvs Gyllis trädgård (etapp 3) e Kv g ra St K a lk brot tsg ata Bellevuestadio öster om Yt tr Ho hö gs gata ps g Taxerigsitedete 5 m.fl. Sa lle r u Gyllis trädgård etapp 2 Vi de s v by Eliegård Drivhus parke Drake ele rups v ä d v äg e Farm ra Öst gata ta Li Grä ga vo ga ta Norr a S a lle Kvarhög 49 Am ir als s bergs orgs Lö Hi Limham 155:499 orr om kalkbrottet A or ps Område söder om Kaserallé E Ärth olms e g områ de Bräare a Spira et rekre atio s ta e Bulltofta Rud becksga Si b ba r p st l er Katta rp s ata e g Västra äg sg ts Kirseberg 14:93 årv fäl Fly g l psv äg Krafte 1 Bölja 5 Sp Dala pla gat a leru Sche Be r gs g ata g Bohus (Mobilia) sb g e Isjö 4 s v äg St a di og at Lo r e Sjöstjära 15 tho l ms rig ata b el Be l le v uev ä Väs ta gat a rotts Är Sal st No t lus iks Er at a g Li ég Härfål 8 Kalkb ta o Nytorp 2 ver ks v äg e Ö ata gata ga ss Tria l tte v ä fs sg ig Va f ta äs ta äg e To us ta ga Dadel 23 re Fö s storp Östra Sjukhuset 2 m.fl Va tte ve rk s ic Staffa g ta Er e Ri ga g Spår g e g v ä R i rs Jo h Ire G g i L atm a a i je Lie da e I r rl Förstadsg eds Gjuteriet 21 ata Gjuteriet 18 Ge ata öll eg dsg e g em la g Se Fä ä ga ta Li éga ta e holmsv Rö Ca tt u Id v ta s m ä ga a sv lm r cis Exe ta sv rg bo o Kr ro ata h lah el im M L Södra B ullt ofta v Aveboke 27 Södra Cemete 4 o 5 ham Lu Hor lsg ira Am tra Ös Köpeha m s Pildamms Limh am s D Fe rse s g ga o s g at a Katte Zebra 5 Bara 1 INNERSTADEN s Mari edals Kroolotse Kvarteret Cemete sydstra dele av ta ga a m a ts ot eh No rdm a a ta tsg eme Reg Milao 7 Köp ata Ö Sl a mh is sosg Major Nils Sudholme Slussbr Gyllestjära 32 Kamele 14 g e Li Cemete v dele Te Gädda Mari edals g ss o kh a Norr Område vid Eiar Hases esplaad oc a str Carlsgat Ierstade 31:12 ( om Cetralstatioe) Trollhätta 4, 7 och 6 a Vallgata dells Cita St Trädgree 1 och Trädstubbe 1 Ö Sjösätti Bile 22 m s a d ölu kte du via s t Vä stk u Hame 21:149 Akter 3 Sj NORR Krae 2 mfl områ de Bo r re b a cke Plaberedskap bostäder jauari 2018 Gamla Borrebacke V Klagstorp Borr Kalkbrottet i Klagsham etapp 1 V Klagstorp 7:25 Rå Kalkbrottet i Klagsham etapp 2 e g cke eba Atal bostäder som detaljplae ar Klagshams ham Ägsö äg e jö v Tre Ty g e ls Åtti 8 Tylsjö Tylsjö 54:2 rg s bo l le rps sto Glo Bostäder kvar av byggrätte Bostäder i produktio/färdigställda Dya m Karta Malmö stadsbyggadskotor 2018 Plaberedskap bostäder I karta visas lagakraftvua detaljplaer för bostäder med kvarvarade byggrätter. Cirkels storlek visar om detaljplae medr ett stort eller litet atal bostäder, varje cirkel är e detaljpla. Ora visar adele bostäder som är kvar att byggstarta, och blått visar adele byggstartade bostäder, dvs bostäder i produktio och/eller färdigställda, i respektive pla.

18 18

19 3. AKTUELLT I MALMÖ SAMMANFATTNING Det fortsatt goda plalät uder 2017 borgar för att byggadet ska kua vara rimligt högt äve uder Det strategiska bostadsförsörjigsarbetet i Malmö har således till stor del fokuserat krig utveckligsfrågor rörade betaligssvaga hushåll, sociala boedefrågor och icitamet och risker i byggprojekt. E y hadligspla för bostadsförsörjig togs fram uder 2017 och förtas bli ata uder Bolotse har uder 2017 fortsatt sitt arbete med att utveckla processfrågor tillsammas med olika bostadsaktörer. Frågor i fokus har bl.a. varit fiasierigsmodeller för åtkomliga bostäder, och att dela risker och skapa icitamet för förädrig. För de boedesociala frågora har 2017 ieburit stora orgaisatoriska förädrigar i Malmö stad. Stadsområdea och sociala resursförvalti upphörde och e y förvaltig, arbetsmarkads och socialförvalti, övertar delar av deras verksamhet. Hemlöshetsfråga samordas umera av fastighetskotoret. Behovet av boede för strukturellt hemlösa har ökat kraftigt i Malmö och har behövt lösas om bokig på hotell och vadrarhem me ya boede i modulform är på gåg att byggas. Drygt 400 yaläda persoer avisades till Malmö 2017 och uder 2018 miskar atalet till 155 stycke. MALMÖS UTMANINGAR OCH INSATSER Bostadsbyggadet har ökat till rekordivåer det seaste året, vilket är mycket positivt. För första gå på måga år har bostadsbyggadet överstigit befolkigsöki. E stor utmaig för stade och bostadsaktörera blir u att upprätthålla hög takt i bostadsbyggadet och att bostadstillskottet ska motsvara efterfråga och behov, ite bara vad gäller kvatitet uta äve bostadstyper, storlekar, upplåtelseformer och ite mist kostadsmässigt för hushålle. Malmö stad står alltjämt iför utmai att klara bostadsförsörji äve för hushåll med låg ikomst och att miska hemlöshete. Högt bostadsbyggade och bostäder till kostader som fler ka efterfråga kräver att stat, kommu och bostadsbyggare, eskilt och mesamt, ser över de begräsigar och hider som fis för bostadsbyggade. Idag fis ett glapp mella kommues asvar för bostadsförsörjig, states asvar och det markadsdriva bostadsbyggadet som direkt påverkar möjlighetera att trygga boedet för alla, me särskilt för grupper med låg betaligsförmåga. Nya riktlijer för bostadsförsörjig och översy av översiktsplae Uder 2017 tog Malmö stad fram ya bostadspolitiska mål och e hadligspla för arbetet med bostadsförsörjig. Parallellt med det arbetet gjordes e översy av översiktsplae som därmed iehåller stades 19

20 NY HANDLINGSPLAN OCH AKTUALISERING AV ÖVERSIKTSPLANEN Uder 2017 har ett ytt förslag på Hadligspla för bostadsförsörjig samt e aktualiserig av övsersiktsplae tagits fram. Båda dokumete behadlas politiskt samtidigt och beräkas bli ataga uder mål för bostadsförsörji. Hadligspla för bostadsförsörjig och Översiktspla för Malmö är plaerade för atagade i kommufullmäkti uder våre Översiktsplaes prioriterade iriktigar är fortsatt att utveckla Malmö som e ära, tät, grö och fuktiosbladad stad blad aat om att i huvudsak xa iåt och att läka samma stade socialt och fysiskt. Stade ska fura som e kulturell och demokratisk area och vara e regioal motor för grö tillxt och sysselsättig. Översiktsplaes fokus på omföradeperspektivet har äve utökats. I Hadligspla för bostadsförsörjig görs e aalys av tillstådet på Malmös bostadsmarkad. De utmaigar som lyfts i är liksom tidigare ett fortsatt högt bostadsbyggade som motsvarar befolkigstillxte, fler bostäder för hushåll med låg betaligsförmåga och miskad hemlöshet. De bostadspolitiska måle utgår frå kommues verktyg och asvar krig plaistrumetet, markägade, bostadsförsörjig för utsatta grupper, det allmäyttiga bostadsbolat samt bostadskö. Hadligsplae ladar i e rad kokreta isatser och åtagade för att skapa e bättre balas på bostadsmarkade. Ny orgaisatio iom Malmö stad Malmö stad har uder seare år gjort e rad orgaisatoriska förädrigar för att kraftsamla krig stades utmaigar och skapa e likrdig service för Malmöbor i alla delar av stade. Stadsområdea och sociala resursförvalti avvecklades och verksamhete fördelades på befitliga förvaltigar samt tre ya förvaltigar: vård- och omsorgsförvalti, fuktiosstödsförvalti och arbetsmarkads- och socialförvalti. Tekiska ämde fick uder 2017 ett tydligare asvar för hemlöshetsfrågora. 20 NATIONELLA INITIATIV Torts de höga byggtakte har bostadsbrist varit e aktuell politisk fråga uder 2017, både lokalt i Malmö och på atioell ivå. Frå att ästa uteslutade ha fokuserat på volym och byggtakt har de bostadspolitiska debatte uder 2017 breddats ågot till att äve ikludera frågor om matchig, behov och lågsiktig hållbarhet. Reri irättade 2017 e delegatio mot segregatio där stadsplaerig och bostadsfrågor ses som viktiga bestådsdelar i att främja itegratio. Delegatioe började sitt arbete 1 jauari På samma tema har Formas fått i uppdrag att irätta e stödjade forskigssatsig för social bostadspolitik. Våre 2016 iledde reri samtal med oppositioe om e bred bostadspolitisk övereskommelse. Efter att Alliaspartiera lämade samtale i jui 2016 preseterade reri ett et bostadspolitiskt paket om 22 iitiativ varav flera har omförts uder Iitiative syftar främst till att skapa mer byggklar mark, säkta byggkostader, kortare ledtider, ökad rörlighet och fler hyresrätter. Reri kallar 22-puktspaketet de största bostadspolitiska satsi på 20 år. Uder 2017 slöts ett avtal iom de så kallade Sveriförhadli där Malmö tillsammas med stat och regio som ska bygga ut kollektivtrafike och skapa ya förutsättigar för att bygga fler bostäder i hela stade, sammalagt ska cirka bostäder fram till år 2035.

21 BOSTADSBYGGANDE I OLIKA LÄGEN De bostadspolitiska måle för Malmö ar att stade ska verka för e fuktiosbladad stad och motverka boedesegregatio om att stimulera ett allsidigt bostadsbyggade vad gäller upplåtelseformer, lähetsstorlekar och hustyper. Flerbostadshus domierar Malmös bostadsbyggade me äve markboede i olika former byggs rut om i stade. Neda s ågra exempel på vad som plaeras och byggs i stade kopplat till de bostadspolitiska måle, med särskild fokus på markboede. Utmed Hyllie allé har bostadsprojektet Saga 1 färdigställts uder året. Byggadera i fastighete bildar ett storgårdskvarter som består av tre sammabyggda flerbostadshus med passa mot gårde och e friståede radhusläga i öster med 2 våigs radhus Idé med kvarteret är att skapa stor variatio av bostäder som möjliggör e boedekarriär, frå studetbostäder till familjeboede i radhus. Det är ett bra exempel på e variatio av bostadstyper iom ett och samma kvarter lokaliserat i e tät stadsmiljö med samhällsservice, hadel och kotor i ett statiosära lä. I jui 2017 va detaljplae för Lidä cetrum laga kraft efter att ha varit överklagad seda Plae tar ett samlat grepp om området krig Lidä cetrum för att kua stärka områdets roll som e attraktiv mötesplats i södra Fosie. Detaljplae möjliggör utökig av befitliga skolor och mer yta för cetrumverksamhet, samt byggrätter för cirka ya bostäder, varav cirka 60 markbostäder. Målet för de fysiska förädri är att göra Lidä cetrum mer lkomade med blad aat fler typer av bostäder. Utbyggade r förutsättigar för ökad trygghet krig Cetrumet. Kompletteri av ya bostäder ka fortsätta i området efter det yli färdigställda kvarteret Vårså, projektet som startade e kompletterig av ya hyresrätter och bostadsrätter i ett område som det ite byggts ytt i på 30 år. 21 Uder 2017 har ya detaljplaer för ästa 400 småhus påbörjats. Ett av projekte ligr i aslutig till Gottorps allé i Bukeflostrad. Plaes syfte är att utveckla tätorte Bukeflostrad med e y stadsdel och bevara befitliga atur- och kulturrde. De iefattar 450 bostäder, varav cirka 300 småhus, e förskola, lokala parkmiljöer och torg med cetrumverksamhet. Befitliga trädalléer och historiska gräser bevaras i strukture, och till det utvecklas ett större rekreatios- och aturområde, Ekostråket. Avsikte är att skapa e bladad, sammahägade stadsdel med stor tillgåg till ekosystemtjäster och ärhet till rekreatio och parker. Utveckli av området bidrar till variatio av hustyper, storlekar, upplåtelseformer bladat med samhällsfuktioer. Det tillför äve tätortsära rekreatiosmöjligheter och aturupplevelser för hela stade som e del av ett omfattade gröstråk. På fastighete Dasbaa 1, belä öster om Kalkbrottet i Klagsham, beviljades uder 2017 bygglov för 19 radhus i ett respektive två pla fördelade på fem byggadskroppar. Tillhörade friståede förråd placeras på radhuses ega tomtplatser tillsammas med två markparkerigar. Ett förtätigsexempel för markboede i form av 19 bostadsrättsradhus.

22 ÖKAT BOSTADSBYGGANDE Dialo med bostadsbrasches aktörer är viktig för ett fortsatt högt bostadsbyggade som bidrar till e hållbar utvecklig i Malmö. Aktiva byggaktörer och Malmö stads diga arbete med detaljplaer och bygglov har ieburit att det goda kojukturlät kuat utyttjas maximalt. Byggadet uder 2017 var det högsta på över 40 år. Uder de sista hälfte av 2017 började bostadsprisera da edåt framförallt i Stockholmsområdet, där prisivåera på bostadsbyggade och boede lä asetts vara i mycket höga ivåer. Markade är käslig, och iför 2018 blir det itressat att se hur dessa sgigar kommer påverka bostadsbyggadet i Malmö. Bolotes arbete 2017 Malmö stads bolots irättades år 2014 som ett svar på e vikade kojuktur och ett verktyg för kommue att öka bostadsbyggadet. Uder 2016 irättades ytterligare e bolots som arbetar mer projektspecifikt med stades förvaltigar i utveckligsområde, vilket fortsatt uder Bolotsara arbetar för att överbrygga mellarum mella stades förvaltigar, avdeligar och aktörer på bostadsmarkade. Målet är också att stärka stades dialog med bostadsmarkades aktörer samt att arbeta aktivt med idéer och sammahag som ka erera iovatioer krig att bibehålla ett högt bostadsbyggade och mot prioriterade målgrupper på bostadsmarkade. Bolotsaras roll är också att verka för lösa kutar och målkoflikter som ka uppstå i samarbetet mella aktörer och stade och som ka försea processer i bostadsbyggadet. Bolotse är e igåg för aktörera att lyfta olika fråställigar och arbetet sker seda i samarbete med berörda avdeligar iom stade. 22 I slutet på 2017 startade ett Viovafiasierat projekt, Stadsutveckligszoer, som bolotsara projektleder. Uder 2018 och framåt kommer fråställigar och målkoflikter iom olika stadsutveckligsområde hateras ur både juridisk och processiriktat arbete. Målet är att ytterligare bidra till effektivare stadsutveckligsarbete mella berörda parter både iom stade, state och för bostadsmarkades aktörer. Strategisk byggherredialog 2017 Uder de seaste åre har Malmö stad utvecklat e area för e strategisk dialog med bostadsmarkades aktörer i Malmö. Uder 2017 hölls det fjärde mötet seda starte, på temat Att dela risker och skapa icitamet för ivesterig. De olika fråställigara har uder åre haterat både processfrågor och utveckligsfrågor kopplade till bostadsförsörjis utmaigar iom Malmö stad. Area har varit e uppskattad samligspukt för aktörer, politiker och Malmö stads förvaltigar för att om möte och dialog lyfta och diskutera viktiga fråställigar på ett ekelt sätt. Uder 2017 iitierades ett följduppdrag frå de strategiska dialo, på samma tema. Sehöste 2017 sattes projektamet Mallbo, vars uppdrag är Ekoomiska modeller för åtkomliga bostäder.

23 FLER BOSTÄDER FÖR HUSHÅLL MED LÅG INKOMST Så måga som hushåll i Malmö bedöms kua ha svårt att efterfråga e ybyggd bostadsrätt, och tre fjärdedelar av dessa e bostad i det befitliga bestådet. Det bedöms att det i skrivade stud fis ett teoretiskt uderskott på ca bostäder i Malmö. Uderskottet märks t.ex. om e utbredd trågboddhet i delar av stade. De hushåll som ite hittar e e bostad bor kaske som ieboede eller hyresgäster i adras bostäder. Det är särskilt blad dea grupp med svag förakrig på bostadsmarkade som hemlöshete ökat de seaste åre. Bostadsbehovet för de som ite ka efterfråga ybyggt ka per defiitio ite kortsiktigt adresseras om att bygga bostäder i valiga projekt. Lösigar behöver hittas om att frigöra bostäder i det befitliga bestådet eller medveta, riktade isatser för att subvetioera billigare projekt, exempelvis om statliga medel eller kommuala markavtal. På låg sikt är dock ett högt allmät bostadsbyggade e förutsättig för att skapa bostäder äve för mer betaligssvaga hushåll färdigställda bostäder iebär att Malmös bostadsbyggade överskred behovet ererat av befolkigsöki uder 2017 med ca 700 bostäder. Det iebär att bostadsuderskottet miskar. Äve om alla hushåll i dagslät ite har möjlighet att få tillgåg till dessa bostäder så är e lågsiktig sträva mot e balas mella utbud och behov på markade viktig; de motverkar stigade bostadskostader och hyresivåer och miskar möjligheter för hyresrdar att ställa höga krav på hyresgästera som ka verka exkluderade. Eftersom MKB är e av få hyresrdar som accepterar aa ikomst ä lö så har deras beståd e viktig fuktio för mer betaligssvaga hushåll i stade. Ett exempel på detta är att alla yaläda som i dagslät bor i avisigsboede, har möjlighet att skriva i sig i BoplatsSyds bostadskö och få tillgåg till e e bostad efter fyra år. Boplats Syd verkar aktivt för att fler hyresrdar ska ha samma policy och ett sådat tillskott skulle kua vara e mycket viktig isats för att miska strukturell hemlöshet. 23 MKB arbetar med e rad olika iitiativ för att med olika medel kua miska kostade - och därmed hyra - i projekt. I e del ybyggadsprjekt har t.ex. lähetsstorlekar apassats för att få ivesterigsstöd, som i si tur påverkar hyresivå så att de blir lägre. Möjligheter att förtäta på e mark (och därmed slippa markköp) är ytterligare ågot som MKB ser över. De ökade strukturella hemlöshete har ieburit att socialtjäste i Malmö har behövt öka atalet sociala boede kraftigt och rikta verksamhete mot grupper som tidigare ite behövde hateras i deras system. Detta pekar på hur bostadsbriste skapar stora kostader i ästa led för de offetliga orgasiatioera, ett faktum som behöver övergas i resoemag om diverse offetliga stöd till bostäder för betaligssvaga. STRATEGI FÖR ÄLDRES BOENDE I Malmö stads budt för 2017 med pla för gav kommufullmäkti stadskotoret i uppdrag till att tillsammas med berörda ämder ta fram e strategi för äldres boede. Strategi är plaerad att beslutas uder 2018 och redovisa de aktiviteter som vidtas för äldres boede med målsätti att fler äldre möjlighet att leva självstädigt och tryggt i ordiärt boede. Uderlat till strategi kommer frå Malmö stads demografiska aalyser samt de ekätudersökig stadskotoret omförde Ekätudersöki frågade alla Malmöbor i ordiärt boede som fyllde 70 respektive 80 år uder 2017 om hur de ser på sitt uvarade och framtida boede.

24 STRUKTURELL OCH SOCIAL HEMLÖSHET Att de strukturella hemlöshete framförallt ökat blad hushåll som yli alät och har svag förakrig syss i statistike - hela 87 procet av Malmös hemlösa är födda i utladet. Kösfördelig blad de strukturellt hemlösa är relativt jäm meda mä är tydligt överrepreseterade blad de socialt hemlösa Strukturell Social Vuxa Atal Adel 69% 31% Bar Atal Adel 98% 2% Kvior Atal Adel 46% 28% Mä Atal Födda i Sveri (adel, samtliga) Adel 54% 72% 13% Källa. Malmö stad, Stadskotoret MÅNGA HEMLÖSA, MEN ÖKNINGEN AVSTANNAD De strukturellt betigade hemlöshet har ökat kraftigt de seaste fem åre. Detta är e kosekves av ett kraftigt iflöde av hushåll med låg betaligsförmåga och föraktrig på bostadsmarkade och e bostadsmarkad där möjlighetera att tillgodose bostadsbehovet för betaligssvaga hushåll är låg. De positiva yhetera är dock att de kraftiga öki av hemlöshet har avstaat uder Hemlöshete ökade edast med 12 persoer i Malmö mella 2016 och året före var öki ca 400 idivider på ett år. Vid de seaste hemkartläggi i oktober 2017 uppgick de strukturellt hemlösa till sammalagt persoer, eller 69 procet av alla hemlösa; 2013 var de sammalagt 566 persoer. Atalet socialt hemlösa har varit relativt stabilt uder de seaste io åre med ca persoer. E majoritet av de hemlösa har ite behov av ågra specialboede med stöd uta edast e e bostad och eligt socialsekreteraras bedömig hadlar det om 80 procet i kartläggi år De flesta av Malmös hemlösa sakar dock e ikomst: 80 procet har si huvudsakliga försörjig om försörjigsstöd, etablerigsersätti och adra ersättigar frå Försäkrigskassa. Esamståede uta bar är i likhet med de seaste åre de största gruppe hemlösa. Atalet vuxa med bar ökar dock mycket och uppgår vid seaste kartläggi till 694 persoer (452 hushåll) med sammalagt bar. Som e jämförelse ka ämas att det år 2013 fas 147 hemlösa barfamiljer med sammalagt 329 bar. 24 Öki av hemlösa barfamiljer har i huvudsak ägt rum i gruppe utladsfödda med kortare vistelsetid ä tre år i Sveri. År 2017 fas 241 hemlösa barfamiljer i dea grupp, år 2013 var de edast 56. Hemlöshete i Malmö är således till stor del också e spel av migratio och svårighetera för utladsfödda som ite är etablerade på bostadsmarkade att skaffa e bostad. Ny orgaisatio för hemlöshet och sociala boedefrågor I ovember 2016 beslutade kommufullmäkti om iförade av e y orgaisatio i Malmö stad frå de 1 maj Stadsområdesämdera och sociala resursämde upphörde och deras uppgifter fördelades blad befitliga och ya ämder. E av de ya ämdera, arbetsmarkads- och socialämde, övertog allt asvar iom området idivid- och familjeomsorg, däriblad arbetet med hemlöshet. Tekiska ämde fick samtidigt ett utökat uppdrag iom hemlöshetsområdet. E orsak till orgaisatiosförädrig var att kommue öskade ta ett samlat grepp för att möta hemlöshet. ÖKNINGEN AV HEMLÖSA AVSTANNAD 2017 Persoer 1400 Malmö Stad omför årli e kartläggig som r e ögoblicksbild av hemlöshetssituatioe de 1 oktoberw. De beskriver således ite hur det ser ut i ett lägre perspektiv som t ex hur måga som varit hemlösa ågo period uder året som gått. Källa. Malmö stad, Stadskotoret Strukturell Social År

25 E cetral ämd och förvaltig gör det lättare att kraftsamla krig området hemlöshet och leda och samorda arbetet. Arbetsmarkads- och socialförvalti (ASF) har seda dess bildade lagt mycket fokus på hemlöshetsfrågora. I budt för år 2018 satsas 30 miljoer kroor för att miska hemlöshete om e bokigscetral, bostadsrådgivig och på att förkorta tide i tillfälliga och akuta boede. Mer fokus på boede för strukturellt hemlösa Hemlösa persoer som har e social problematik har om bostadsbriste fått allt svårare att komma i på de ordiarie bostadsmarkade. Uder de seaste åre har kommue tvigats bygga upp särskilda resurser äve för persoer som med e bostadsmarkad i balas ite skulle ha kommit i fråga för isatser frå socialtjäste för sitt boede. Malmö stad arbetar med e rad olika isatser i området: ASF har utvecklat ett samarbete med hyresrdar och kroofogdemydighete för att arbeta prevetivt för att förhidra uppsägig och avhysig. Ett Bostad först-program som bygr på att e e bostad är grudläggade för att kua åstadkomma adra förädrigar i tillvaro. Resultate av programmet är mycket lovade och uder 2018 sker e stor utökig av programmet frå drygt 20 läheter till totalt 60 läheter. Nya boede för hemlösa ASF driver flera ega boede för hemlösa me i e ökad utsträckig har förvalti behövt boka i hemlösa hushåll på olika typer av eklare hotell, vadrarhem och adra former av akuta och tillfälliga boede. Uder år 2017 bodde i omsitt över hushåll, varav 421 barfamiljer, varje dyg i ett akut eller tillfälligt boede, valigtvis hotell eller vadrarhem. För att öka kvalitete på boede för hemlösa hushåll, framför allt barfamiljer, och miska kostadera för extera boede har ASF har gjort beställigar hos fastighetskotoret av läheter i blockförhyrda fastigheter, blad aat i modulform. 25 Vid årsskiftet 2017/2018 hade kommue drygt läheter för adrahadsuthyrig till hemlösa. Kappt hälfte av dem var omgågs-/ referesboede som ska uderlätta e igåg på de ordiarie bostadsmarkade meda övriga ska övergå till förstahadskotrakt uder förutsättig att hyresgäste uppfyller hyreslas bestämmelser och hyresrdes krav. Ett ytt avtal med MKB iebär att bolat uder e treårsperiod kommer att läma 600 hyresläheter till kommues fastighetskotor för uthyrig till hemlösa hushåll. Tillsammas med det som lämas av adra fastighetsägare förtas kommue tilldelas cirka 350 ya övergågsläheter till hemlösa uder år Arbete på kort och låg sikt Malmö stad behöver både arbeta kortsiktigt för att lösa de akuta behove och mer lågsiktigt för att säkra de framtida bostadsförsörji för stades ivåare. När ett hushåll hamar i hemlöshet är det viktigt med möjligheter till boede som skapar möjligheter att komma på fötter i. Lågsiktigt behövs dock strategier för att adressera hur mer betaligssvaga hushåll ska kua få tillgåg till bostadsmarkade. Här behövs e kombiatio av utbudsisatser för att öka atalet bostäder med överkomliga hyror och isatser för att öka befolkis förmåga att efterfråga e bostad, t.ex. om arbetsmarkads- och utbildigsisatser.

26 26 EBO? EBO står för la om et boede. EBO iebär att Migratiosverket lämar biståd äve om de asylsökade ite öskar utyttja e erbjude plats på e förläggig, uta ombesörjer et boede. Detta gäller främst darsättig. State fiasierar därmed ebart boede i form av aläggigsboede (ABO) på flyktigförläggig eller aa avisad bostad, meda persoer som ordar et boede bekostar detta själva BOENDEN FÖR NYANLÄNDA Att sabbt lösa avisigsboede till de yaläda som kom uder flyktigvå 2015 har varit e utmaig för Malmö, liksom måga adra sveska kommuer. Nu, ågra år efter toppe av flyktigströmmara, har måga av de lösigar Malmö stad plaerat för börjat bli färdiga och lät är mer stabiliserat. Uder 2017 avisades Malmö av Migratiosverket att ta emot 408 yaläda persoer. Dessa har i skrivade stud alla alät till Malmö. Malmö stad har i ulät totalt 700 hyresgäster i avisigsboede. Uder 2018 miskas Malmös kvot av avisade till 155 stycke persoer på grud av det kvotsystem som Migratiosverket arbetar utifrå. De stora adel yaläda som ljer EBO i Malmö är e faktor som påverkar att kommues kvot miskar uder detta år. Ytterligare e utmaig för Malmö stad har varit att de faktiska hushållssammasätti blad de aläda 2017 var aorluda ä vad Migratiosverket hade att. Adele familjehushåll var betydligt fler ä beräkat och de boede Malmö stad ordat var således ite apassade till de målgrupp som kom. Förseade modulbostäder Ett atal modulboede, bl.a. i Kirseberg, Mobilia och Mosippa var plaerade att färdigställas i jui 2017, me blev på grud av fuktproblem förseade till våre De förseade modulboedea satte press på Malmö stad att sabbt hitta alterativa boede uder året och behovet löstes av ett korridorsboede i Se Park på 250 platser. I börja på 2018 kom ytterligare besked om att tre stycke av de beställda modulera, med sammalagt ca 340 platser, har omfattade problem och ite blir klara för iflyttig uder våre Det är i ulät oklart är dessa bostäder blir färdiga för ifyttig. Övriga modulboede, med ca 100 platser ser dock ut att kua hålla tidplae. Ett atal blockuthyrigar i det befitliga bestådet kommer äve att tillkomma uder De förseade modulboedea i kombiatio med de plaerade avveckli av korridorsboedet i Se Park gör att det i skrivade stud fis ett uderskott på boede för yaläda uder I lösig på hur platsbehovet ska lösas fis just u. Social itegrerig av yaläda Det är e viktig målsättig att de yaläda sabbt får möjlighet att bli delaktiga i det sveska samhället, både av sociala skäl och för att uderlätta gar till et boede och självförsörjig. Avisigsbostäderas isolerig frå övrig bebyglse iebär färre av de mer vardagliga mötea med det övriga samhället som sker i valiga bostadsområde. De tillfälliga ature av avisigsboede ka äve försvåra för de boede att käa sig som e del av stade och samhället. Malmö stad arbetar med att skapa ökad trivsel och hemkäsla hos de boede, bl.a. om att ha ärvarade persoal, självförvaltig och odligslotter utaför boedea. E rad städer har program för lkomade och itroduktio av yaläda som ka fura som ispiratio. Helsigborgs stad har ett itegrerat program där e pla för arbete, bostads med mera arbetas fram med varje idivid. I Amsterdam fis ett ambitiöst program the Amsterdam Approach to Asylum Statusholders som i parterskap mella offetlighet, ärigsliv och orgaisatioer, verkar för att att yaläda tidigt efter alädade ka kyta kotakter och få arbete eller praktik.

27 UTREDNING OM BYGGANDE OCH KONJUNKTUR Byggadet i Sveri är påtagligt kojukturstyrt. I Malmö har tidigare utredigar om byggade och kojuktur visat att byggadet efter de atioella subvetioera togs bort i börja av 1990-talet tydligt följt kojuktures sgigar. Efter fiaskrise 2008 har byggadet käslighet för kojuktur blivit äu starkare. Kojukturkäslighete idikerar att det, trots bostadsbriste i Malmö, är möjlig efterfråga som driver byggadet. Aalysera av hur byggadet i Malmö relaterar till befolkigsökig respektive kojuktur idikerar dock att byggadets lågsiktiga tred övergripade följer befolkigsutveckli, me kortsiktigt fluktuerar beroede på kojukturlät (se diagram eda). För att vidare utreda hur kojukturlät påverkar byggadet i adra komuer relaterat till deras demografi och plaerigsstrategier utfördes ett uppdrag av e kosult uder höste Utredi visar att kojuktur påverkar alla kommuers byggade; i kommus bostadsbyggade följer tydligt ågo aa tred ä kojukture. Det som varierar är sarare hur mycket bostadsbyggadet sjök i kommue är kojukture föll och hur sabbt det kom igåg är kojukture de uppåt. Av alla udersökta kommuer är Malmö de där byggadet är allra mest kojukturkäsligt. Rapporte har ite fuit stöd för att befolkis betaligsförmåga påtagligt varit e faktor som påverkar bostadsbyggadets kojukturkäslighet. Istället idikeras att det som avgjort möjlighete att upprätthålla högt byggade i lågkojuktur främst varit betigat av lokala plaerigsförutsättigar. Hur mycket demografiska förutsättigar, samt de lokala bostadsmarkadera påverkar kojukturkäslighet skulle dock behöva utredas vidare. I Malmös fall är det möjligt att t.ex. de ärliggade kraskommueras bostadsutbud och skeede på Köpehams bostadsmarkad påverkar byggadet, och kojukturkäslighete, på olika sätt. BYGGANDET I MALMÖ MEST KONJUNKTURKÄNSLIGT Tabelle visar de tio kommuer av jämförbar storlek och karaktär vars byggade varit mest kojukturkäsligt Raki baseras på hur mycket variatioe i byggadet påverkas av variatioe i kojukture (r2 - högre siffra iebär större sambad). Relativt adra jämförbara städer i Sveri har byggadet i Malmö varit allra mest käsligt för kojuktur uder periode. STAD r 2 Malmö 0,38 Södertälje 0,26 Västerås 0,25 Sudsvall 0,22 Örebro 0,2 Uppsala 0,2 Halmstad 0,2 Göteborg 0,2 Umeå 0,2 Luleå 0,12 Riket 0,23 27 Ett atal kommuer med högt byggade uder lågkojuktur itervjuades i rapporte. Blad dem framhölls erellt målmedvetet och lågsiktigt arbete som e succéfaktor för midre kojukturkäslighet i bostadsbyggadet. Till att börja med påtalades grudläggade faktorer som plaberedskap och god relatio med byggbrasche som öddiga förutsättigar. I dessa aspekter har Malmö stad arbetat relativt målmedvetet uder ett atal år och bedöms ha ett gott utgågslä. Övriga framgågsfaktorer för miskad kojukturkäslighet som ämdes var: Att ha beredskap och tydliga plaer för hur kojuktursgigar ska hateras. Att direktiv till de allmäyttiga bostadsbola att främst bygga uder lågkojuktur är det övriga byggadet saktar er. Att ada kommualt markägade som ett redskap för att tydligare kua styra och påverka byggprojekte i stade - exempelvis om avtal som kräver byggstart iom e viss tidsram. Befolkig och byggade/capita i Malmö BEFOLKNING OCH BYGGANDE ,0090 0,0080 0,0070 0,0060 0,0050 0,0040 0,0030 0,0020 0, , Befolkig i Malmö Byggade/capita Diagrammet visar att de övergripade trede i byggadet följer befolkigsutveckli me kortsiktigt fluktuerar på grud av kojuktur och adra plaerigsförutsättigar. Befolkig i Malmö Byggade/capita Tredlije, Poly. (Byggade/capita) byggade/capita

28 4. UPPFÖLJNING AV DE BOSTADSPOLITISKA MÅLEN 28 HUR STÅR DET TILL MED BOSTADSFÖR- SÖRJNINGEN? På följade sidor redovisas måluppfyllelse för de bostadspolitiska måle som atogs av kommufullmäkti De tre första måle är övergripade för e bostadsmarkad som ska uppfylla befolkis behov och efterfråga, meda de efterföljade sju måle främst hadlar om vad Malmö stad ska göra för att bostadsbyggade, bostadsmarkad och bostadskvaliteter ska fura. Det betyder att de tre första måle till stor del påverkas av vad Malmö stad gör me utveckli för måle påverkas äve av flera adra faktorer. MKB har e viktig roll i flera av de bostadspolitiska måle, liksom Boplats Syd. Mer om MKBs isatser fis att läsa i MKBs årsredovisig. Bostadspolitisk måluppfyllelse I flera mål ases stades verksamhetsmål för att å de bostadspolitiska måle vara uppfyllda. Detta betyder dock ite att måle om e l furade bostadsmarkad i sig är uppfyllda, uta att måle har åtts utifrå de faktorer som stade ka påverka krig bostadsbyggadet. Några exempel på det är att det ite byggts i takt med befolkigsöki, det fis fortfarade bostadsområde, miljöer och bostäder som ite uppfyller de stadard som Malmö stad öskar och bostadsmarkade är fortfarade segrerad. Att å måle Det fis flera skäl till att de bostadspolitiska måle ite låter sig uppfyllas sabbare. Dels sker förädrigar på bostadsmarkade lågsamt då det rör sig om stora samhälleliga förädrigar och fasta strukturer. Dessutom ska måga hushåll göra förädrigar i sia bostadsmöster för att det ska syas i statistike. Dels sker bostadsbyggadet på markadsmässiga priciper vilket gör att kommue ite har full rådighet över vad som byggs och är det byggs, kojukture avgör i allt större utsträckig. Bostadsmarkade och bostadsförsörji avgörs av flera aktörer, varav kommue är e. State sätter spelreglera och de fiasiella möjlighetera tillsammas med kreditistitut och lågivare meda byggherrara står för själva bostadsbyggadet. Kommue har dock viktiga verktyg till sitt förfogade som ska yttjas på bästa sätt. Malmö stad arbetar aktivt med att skapa goda möjligheter och förutsättigar för bostadsbyggade i stade om sia redskap plamoopolet, mark- och exploaterig, bostadskö och det allmäyttiga bostadsbolat. Ytterligare ett viktigt redskap för att skapa goda förutsättigar för bostadsbyggade är e bra dialog med byggherrar och stades befolkig. Hur det sker redogörs för vart och ett av de bostadspolitiska måle på kommade sidor.

29 OM BOSTADSFÖRSÖRJNING I MALMÖ Lag om kommueras bostadsförsörjigsasvar De 1 jauari 2014 trädde e y bostadsförsörjigslag i kraft som tydliggör kommueras asvar vad gäller bostadsförsörjig. Grude i la är liksom tidigare att skapa förutsättigar för alla i kommue att leva i goda bostäder och att främja att ädamålseliga åtgärder för bostadsförsörji förbereds och omförs. Me de ya la tydliggör mer specifikt vad som ska igå i riktlijer för bostadsförsörjig eftersom måga kommuer tidigare uderlåtit detta. Riktlijera ska iehålla kommues mål för bostadsbyggade och utvecklig av bostadsbestådet, kommues plaerade isatser för att å uppsatta mål, samt hur kommue har tagit häsy till relevata atioella och regioala mål, plaer och program av betydelse för bostadsförsörji. Det fis äve ett tillägg att om förutsättigara ädras för de ataga riktlijera ska ya riktlijer upprättas och atas av kommufullmäkti. Riktlijer för bostadsförsörjig i Malmö Malmö stad atar varje madatperiod ya bostadspolitiska mål och de 22 ovember 2012 atogs ya bostadspolitiska mål för Malmö stad av kommufullmäkti. De bostadspolitiska måle för Malmö beskriver i tio pukter stades ambitioer för utveckli på bostadsmarkade. Uder 2014 atog kommustyrelse i Malmö stad Hadligspla för bostadsförsörjig. Hadligsplae fokuserar på tre av Malmös stora utmaigar för bostadsförsörji; ett erellt ökat bostadsbyggade, bostäder för hushåll med låga ikomster samt att miska hemlöshete. Tillsammas med Utbyggadsstrategi för Malmö (atogs i september 2016) utgör hadligsplae Malmö stads riktlijer för bostadsförsörjig. Uder 2017 har ett förslag till ya bostadspolitiska mål tagits fram. Måle redovisas översiktsplae. Uder det gåga året har äve e y hadligspla för bostadsförsörjig tagits fram för slutsligt atagade av kommufullmäkti uder Hadligspla för bostadsförsörjig redogör för bostadsmarkadslät i Malmö stad och hur stade arbetar med de bostadspolitiska måle. Hadligsplae har tagits fram i e parallell process med översye av översiktsplae. 29