Likabehandlingsplan/Plan mot kra nkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan/Plan mot kra nkande behandling KYRKSKOLAN OCH FRITIDS LÄSÅRET GÄLLER FRÅN

2

3 3 (26) INNEHÅLL INLEDNING... 4 DEFINITIONER... 5 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 SKOLANS VISION... 9 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen. Skolan: Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen. Fritidshemmet: Utvärdering/Resultat SAMVERKAN MED BARN/ELEVER MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggningen (skola) Mål baserat på kartläggningen (skola och fritids) Mål baserat på kartläggningen (skola och fritids) Mål baserat på kartläggningen (skola och fritids) FRÄMJANDE ARBETE RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET INLEDNING

4 4 (26) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en Likabehandlingsplan enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att strukturera arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Planen ska också visa hur verksamheten förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden kartläggning och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. En trygg miljö är en förutsättning för att lära och utvecklas. INLEDNING

5 5 (26) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). OBS! Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening. Skolans personal behöver ibland tillrättavisa barn/elever för att skapa en god miljö för hela verksamheten. En befogad tillrättavisning är alltså inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. Trakasserier är en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering är när förskola/skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund. Diskriminering kan förekomma genom skolans regler, traditioner, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att förskola/skolan missgynnar någon genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer DEFINITIONER

6 6 (26) som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär att barn och elever ska värderas lika. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika. DEFINITIONER

7 7 (26) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. DISKRIMINERINGSGRUNDER

8 8 (26) Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet. DISKRIMINERINGSGRUNDER

9 9 (26) LEDNINGSDEKLARATION Alla elever på Kyrkskolan ska känna sig trygga och respekterade och därmed individuellt och i samspel med andra kunna tillägna sig kunskaper för livet. Kyrkskolan skall vara en skola där både elever och vuxna känner trygghet och där ingen utsätts för trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla som arbetar i skolan och inom skolbarnomsorgen har ett gemensamt ansvar att motverka kränkande behandling där vi arbetar för Allas Lika Värde Rektor: Susanne Rosén Tel: Mail: susanne.rosen@sala.se SKOLANS VISION Alla elever på Kyrkskolan skall känna sig trygga och respekterade, därmed individuellt och i samspel med andra kunna tillägna sig kunskaper för livet. Kyrkskolan skall vara en skola där både elever och vuxna känner trygghet och där ingen utsätts för trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling. LEDNINGSDEKLARATION

10 10 (26) UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen. Skolan: Öka förståelsen och respekten för varandra, utveckla större tolerans för varandras beteende, likheter och olikheter. Utvärdering/Resultat Vid skolstart diskuterades det i varje klass vilka ordningsregler som de tyckte att vi skulle ha här på skolan. Varje klass skrev ner de regler de tyckte skulle gälla. Alla elever och vuxna på skolan skrev på under högtidliga förhållanden och sattes upp i entrén. Vi har fört tydliga och konkreta förklaringar och samtal i klassrumssituationer om vad diskriminering är och hur det kan upplevas. Alla elever på skolan vet vad som är rätt och fel men i vissa situationer fungerar det inte. Diskussioner och samtal förs också när konflikter uppstår. Genom vår satsning på rastvakter ser vi konflikter i ett tidigt stadium. Detta har gett oss möjlighet att lära elever olika strategier för att hantera konflikter och kontroverser. Detta har lett till ett mer tryggt och öppet klimat på skolan. Mål föregående år enligt senaste planen. Fritidshemmet: Att kunna leva sig in i andra människors situation och visa respekt för och omsorg om närmiljön. Utvärdering/Resultat Diskussioner och samtal när konflikter uppstår. Vi har sett många filmer som handlar om vänskap och mobbing. Trots detta är resultatet klent. Alla barnen i gruppen vet vad som är rätt och fel men i vissa situationer fungerar det inte. Obs! Gäller inte alla barn. Vi har talat om Allemansrätten men hann inte så grundligt som vårt mål var. Vårt tema NATUR har fungerat mycket bra, barnen har varit väldigt intresserade. De har samarbetat väl under temat. Vi har talat om var olika material kommer ifrån, hur det tillverkas, hur de sedan sorteras och återvinns. Deltagit i Skräpplockartävling gm Håll Sverige Rent. Städat i närmiljön och sedan sorterat detta. Skapat nya saker av skräp. Avslutningen blev lägerliv med matlagning utomhus för barnen. Teater med stoppa nedskräpningstema. Eleverna kunde samarabeta mycket bra och alla hade en roll i teatern. UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR

11 11 (26) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Vi gör en kartläggning tillsammans med eleverna här på skola och fritids. Även all personal samlas för att rannsaka och diskutera klimatet på skolan och rutiner som finns. Vi försöker genom detta se om det förekommer trakasserier eller kränkningar somt om det finns risk att vi diskriminerar någon. Utifrån resultatet av kartläggningen fortsätter vi detta arbete. Regler upprättades genom att alla klasser gav förslag på ordningsregler och sen sammanställde och redovisade åk 6 dem för resten av skolan. Reglerna undertecknades sedan av alla på skolan. Innan 4-6:an började med reglerna arbetade de med att lära sig mer om vad demokratins rättigheter och skyldigheter innebär. F-3 arbetade i tvärgrupper med trygghetsövningar, massage, konflikthantering och känslor. 4-6:an arbetade med likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna genom eget arbete och gruppdiskussioner som sedan blev teater. Denna teater visades för alla elever och även på föräldramötet. 6:an gjorde en Powerpoint om våra ordningsregler som också visades på föräldramötet. Vi kommer att gå igenom likabehandlingsplanen med 4-6:an. Klassråd och elevråd hålls en gång i månaden. Matråd med kostenheten en gång/termin. SAMVERKAN MED BARN/ELEVER

12 12 (26) SAMMANFATTAT RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN Skolan: Alla elever har svarat på en enkät som innehöll frågor om trivsel, trygghet och eget inflytande. Resultatet av denna enkät visade att eleverna känner sig trygga, trivs och tycker att de får vara med och påverka. Genom kartläggningen framkom det att några elever tyckte att baksidan på skolgården ibland upplevdes som otrygg. Baksidan är ett fint och bra ställe med träddungar, stora stenar, betongrör och mycket annat som lockar till många spännande lekar men även ett perfekt ställe att gömma sig för vuxna. Utifrån kartläggningen förekommer det sällan trakasserier eller andra kränkningar men det visade sig att en del elever inte visste vad likabehandlingsplanen var /att den fanns. Inget fall av diskriminering har kommit Kyrkskolan tillkänna. Fritidshemmet: Varje termin startas upp med en grovplanering för att utveckla verksamheten. Vi startade upp med fritidsträffar i en grupp, men har nu bytt till en annan grupp. Vi upplevde att vissa fritidsgrupper hade svårt att avsätta tid till träffarna. Mötena med andra fritidshem har varit givande och utvecklande. Vi strävar efter att följa de styrdokument som finns, via läroplanen och likabehandlingsplanen på Kyrkskolan. Kartläggningen visar att det ibland kan förekomma vissa nedsättande ord mellan barnen på fritids men att det allra vanligaste är att barnen behandlar varandra väl. Inget fall av diskriminering har kommit fritids tillkänna... Skola och fritids: Kränkningar Kartläggningen visar att det förekommer kräkningar med att det då i regel handlar någon enskild elev och inte en allmän jargong bland majoriteten av eleverna. Det förekommer nedsättande ord i samband med konflikter men detta sker inte dagligen. Kön Personalen ser eleverna som individer och bemöter dem inte utifrån deras kön. I dagsläget ser vi i kartläggningen inga trakasserier eller andra problem kring diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck I dagsläget ser vi i kartläggningen inga trakasserier eller andra problem kring diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet. SAMVERKAN MED BARN/ELEVER

13 13 (26) Etnisk tillhörighet Vi är medvetna om att främlingsfientlighet tyvärr är en del av vårt samhälle. Vår intention är att motverka detta. Inga rasistiska ord förekommer på Kyrkskolan. Religion och annan trosuppfattning Vi uppmärksammar i dagsläget inte högtider i andra kulturer och religioner. Vi ser i vår kartläggning inga trakasserier kring denna diskrimineringsgrund men behöver se över behovet om ökad information till eleverna. Funktionshinder Vi har en utemiljö som i stort sett är tillgänglig även för elever med rörelsehinder. För elever med allergi ordnar skolan lösningar efter bästa förmåga. Vi har inte några trakasserier kring funktionshinder. Sexuell läggning Vi strävar efter att uttrycka oss neutralt och icke normgivande. I dagsläget ser vi i kartläggningen inga trakasserier eller andra problem kring diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Ålder I dagsläget ser vi i kartläggningen inga trakasserier eller andra problem kring diskrimineringsgrunden ålder. Klimat och miljö Alla barn är delaktiga i att formulera skolans ordningsregler. Vi är mycket tydliga i att vi inte accepterar att eleverna behandlar varandra illa. Eleverna berättar för en vuxen på skolan om de sett eller varit med om något som inte känns bra. Maten anpassas till alla elever. Kommunikation Likabehandlingsplanen finns på svenska. Vi har erbjudit att ge information på elevers hemspråk vid behov. Kompetensutveckling Personalen har kunskaper kring värdegrund och likabehandling och är öppna för att lära sig mer. Tid att diskutera värdegrund och likabehandlingsarbete tas från konferenstid. Fritids och skola samarbetar. En person i kommunen har extra utbildning i likabehandlingsarbete och bistår med hjälp vid ev. frågor. Introduktion Vi har rutiner för inskolning av nya barn. Vi har i dagslägen inga rutiner vad det gäller information kring likabehandlingsplanen vid händelse av vikarier, praktikanter eller nyanställning. SAMVERKAN MED BARN/ELEVER

14 14 (26) Schemaläggning Vi har ett schema som fungerar för eleverna. Praktik Eleverna praktiserar på sina föräldrars arbetsplatser så det förekommer inte stereotypa kvinno- eller mansyrken. Undervisning/Material Det finns lika stort utrymme för flickor och pojkar att prata. Personalen ger eleverna utrymme för oliktänkande och allas lika värde är en grundläggande utgångspunkt som genomsyrar all undervisning. Materiel som t.ex. nationella prov och läroböcker kan ibland innehålla dock stereotypa normgivande bilder av svenska heterosexuella kärnfamiljer. På skolgård och fritids finns leksaker och annat material som till stor del är könsneutrala. Vi undviker att köpa in pojk- och flicksaker. SAMVERKAN MED BARN/ELEVER

15 15 (26) MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggningen (skola) Åtgärder Ansvarig Öka elevernas förståelse för olikheter i levnadsförhållanden, social status, missbruk och annan ohälsa, olika familjebildningar, olika religioner samt krig, svält och annat förtryck som påverkar livet. Fsk-6 arbetar med barnkonventionen och innehållet i Likabehandlingsplanen. Alla ska känna till att Sverige har en lag att alla ska ha lika värde och att alla barn har samma rättigheter oavsett förutsättningar. Arbeta med hur olika familjekonstellationer kan se ut, skillnad på hur man lever på landet/staden med och i social status och ohälsa. Uppmärksamma på de orättvisor som finns i världen. Arbeta aktivt med de sju diskrimineringspunkterna genom olika temaarbeten. Klasslärarna Mål baserat på kartläggningen (skola och fritids) Åtgärder Ansvarig Att alla elever ska känna sig trygga på hela skolgården. Fortsätta med minst två rastvärdar ute för att täcka av vår stora skolgård. Vi går runt bland eleverna för att vara en naturlig del av elevernas raster. Genom att går runt och prata med dem så bygger vi förtroenden som gör att vi kan förebygga konflikter. När det uppstår konflikter så kan vi genom detta förtroende medla och hjälpa dem att lösa konflikterna på ett konstruktivt sätt. Detta gör dem medvetna om att handlingar ger konsekvenser som förhoppningsvis gör att de lär sig strategier som de kan använda sig av i framtiden. De vuxna som är ute ser också till att ingen elev står ensam och inte har något att göra, vi är igångsättare av lekar och andra aktiviteter, när vi ser behov, där alla elever oavsett ålder kan vara med. Rastvärdarna MÅL OCH ÅTGÄRDER

16 16 (26) Mål baserat på kartläggningen (skola och fritids) Åtgärder Ansvarig Alla elever ska veta att det finns en Likabehandlingsplan och vad den innebär, t.ex att det finns en åtgärdstrappa som vi följer när konflikter uppstår. Arbeta aktivt med Likabehandlingsplanens innehåll på olika sätt i alla årskurserna. Klasslärarna Mål baserat på kartläggningen (skola och fritids) Åtgärder Ansvarig Att alla känner till skolans ordningsregler. Alla elever är med och bestämmer vilka ordningsregler som ska finnas på skolan under året. Nya ordningsregler kommer att upprättas av eleverna och undertecknas av alla på skolan. Klasslärarna MÅL OCH ÅTGÄRDER

17 17 (26) FRÄMJANDE ARBETE Genom att vi har gemensamma raster och i viss mån åldersintegrerade klasser träffas alla elever dagligen och umgås oavsett ålder. Detta gör att det blir en vi-känsla på skolan där det blir naturligt att alla tar hand och bryr sig om varandra. Personalen har som mål att skapa tid till enskilda samtal med eleverna, samt att skolan fortsätta med olika aktiviteter som bygger på samarbete med andra människor. Genom ett tydligt ställningstagande från all personal kan vi även som förebilder, förebygga trakasserier och kränkande behandling. Vi pratar ofta med barnen om att allas åsikter är lika viktiga. Det är lika viktigt att kunna lyssna på andra som att få framföra sin egen åsikt. Vi ska fortsätta att spinna på den röda tråden mellan fritids och skola för att ha gemensamma arbeten. T.ex temaarbetet Djur i bur. Vi fortsätter också att utveckla vårt samarbete mellan klasserna med gemensamma aktiviteter. På fritids tittar vi på filmer med tema vänner som är ett pedagogiskt material från Flood. FRÄMJANDE ARBETE

18 18 (26) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Om en elev blir utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är det personalens skyldighet att ingripa. En vuxen ingriper genast och stoppar kränkningen. I de fall en vuxen är inblandad i kränkningen går ärendet direkt till rektor. Klasslärare kontaktas av den personal som sett eller hört det inträffade. Klassläraren ansvarar för att de inblandade får ge sin bild av det inträffade. Om det bedöms som lämpligt sammanförs den kränkta med den som kränker och samtal förs utifrån ett lösningsfokuserat arbetssätt. Klasslärare dokumenterar händelsen på blankett Händelsedokumentation som rektor vidarebefordrar till skolchefen. Om händelsen efter detta är utagerad vidtas inga fler åtgärder. Om trakasserier eller kränkning fortsätter; 1. Klasslärare beslutar tillsammans med övriga vuxna vem eller vilka som tar hand om utredningen och hur man går vidare. 2. Samtal med den kränkte: Om möjligt genomförs detta samtal med 2 vuxna närvarande, där den ena samtalar med den kränkte och den andra antecknar. Syftet med detta samtal är att kartlägga Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? När? Vilka är inblandade? Hur upplever eleven det och vad har eleven för önskemål? RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING

19 19 (26) Berätta att eleven genast ska komma till en vuxen om något händer innan dess. Datum för uppföljning bestäms. 3. Insamling av mer information: Ytterligare information samlas försiktigt in genom ex andra lärare och fritidspersonal. Dessa uppmanas att vara uppmärksamma på om något mer sker och i så fall kontakta den ansvariga. 4. Samtal med den/de som kränkt: Om möjligt genomförs detta samtal med 2 vuxna närvarande, där den ena samtalar med den/de som kränkt och den andra antecknar. Samtalet med de som kränkt ska ske enskilt med var och en. Om det är flera elever som kränkt ska dessa inte ha möjlighet att prata med varandra före eller mellan samtalen. Samtalet inleds med att eleven tillfrågas om denne vet varför samtalet äger rum. Vet eleven detta så får den som kränkt berätta sin syn på det som hänt Hur kan den som kränkt själv agera för att kränkningarna ska upphöra? Den som kränkt får själv komma med förslag på vad han/hon kan göra för att den kränkta ska känna sig trygg på skolan. Den som kränkt informeras om att vuxna kommer hålla ögonen öppna och att detta samtal följs upp, bestäm dag och tid för uppföljning. Det man kommit överens om dokumenteras efteråt på blankett Dokumentation vid kränkning och lämnas till rektor. Klasslärare ska även ha ett exemplar. I varje enskilt fall måste en bedömning göras hur allvarlig kränkningen är och om detta ska anmälas till annan instans. 5. Gemensamt samtal med båda parter Vid behov får de inblandade träffas och prata igenom det som hänt med varandra under vägledning av de vuxna som är med. 6. Uppföljning Under tiden fram till uppföljningssamtal är vuxna aktiva iakttagare av hur de som kränkt klarar av de överenskommelser som gjorts. RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING

20 20 (26) Den som kränkts får kontinuerlig uppföljning dagligen där han/hon kan berätta hur han/hon upplever situationen efter samtalet. Den utsatte måste under hela processens gång stöttas. På uppföljningsmötet som genomförs antingen med både den kränkte och den som kränkt eller enskilt kollas det av hur dagsläget ser ut. Detta dokumenteras på blankett Uppföljning vid kränkning. Kopia lämnas till rektor, klasslärare sparar en. Vårdnadshavare kontaktas. 7. Information till vårdnadshavare Ansvariga för utredningen ser till att vårdnadshavare kontaktas snarast (samma dag). Vårdnadshavare informeras om vad som hänt, vilka åtgärder som ska göras och att uppföljning kommer ske. I det här läget är det jätteviktigt att barnet får föräldrarnas stöd och uppmuntran i sitt arbete att sluta kränka. 8. Vidare åtgärder: Om den kränkande behandlingen inte upphört fortsätter arbetet med Kyrkskolans åtgärdstrappa där vårdnadshavare till den som kränkt kallas till skolan tillsammans med eleven. RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING

21 21 (26) Åtgärdstrappa: Kyrkskolans åtgärdstrappa Används som arbetsgång när skolans ordningsregler inte följs. Steg 6. Kontakt tas med instanser utanför skolan för a hjälp, t ex Socialtjänsten och Bar och ungdomspsykiatriska mottagningen Steg 5. Skolteamet anlitas. Det övergripande syftet med teamet är att samordna arbetet kring elever som har en problematisk situation. Steg 4. Elevvårdskonferens. Rektor kallar till ett möte med vårdnadshavare/ familjehem, elev och pedagoger. Steg 3. Möte på skolan. Pedagoger kallar till möte med vårdnadshavare/ familjehem och elever för att diskutera problemet och möjliga lösningar. Handlingsplan upprättas. Steg 2. Kontakt med hemmet. Vid upprepat oacceptabelt beteende/vid ogiltig frånvaro/ sena ankomster kontaktas hemmet. Steg 1. Tillsägelse alternativt allvarssamtal Personal upptäcker att en elev uppträder oacceptabelt, påtalar detta för eleven och uppmanar henne/honom att följa ordningsreglerna. Klassföreståndare informeras och har i vissa fall ett samtal med eleven. RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING

22 22 (26) RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR Alla dokumenterade fall meddelas till rektor vid nästkommande träff. Allvarliga händelser kan kräva omedelbar information till rektor. Eventuellt kommer en särskild blankett för detta att utformas. RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR

23 23 (26) RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN Händelser som leder till skriftlig dokumentation och inkommer till förskolechef eller rektor, återrapporteras löpande till förvaltningschefen. Återrapporteringen sker igenom ett epostmeddelande med standardiserad rubrik och lagras i en sekretessbelagd digital mapp. Ordförande, vice ordförande och oppositionsledare delges materialet i samband med ordförandeberedningen inför varje sammanträde. Ordförande avgör om något av detta skall rapporteras vid nämndsammanträde. RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN

24 24 (26) HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA Likabehandlingsplanen presenteras för eleverna i varje klass, på elevråd, finns tillgänglig i varje klassrum, presenteras för föräldrar på föräldramöten, vid utvecklingssamtal och läggs finns på skolans hemsida. Ordningsreglerna finns väl synliga efter att de presenteras för alla elever vid gemensam manifestation. Ev. kommer en förkortad version tas fram för att lyfta fram årets mål på ett tydligare sätt. HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA

25 25 (26) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET Kontinuerligt i klasserna, klassråd/elevråd samt vid nästa års utvärdering och kartläggning i mars-april. En mer detaljerad tidsplan kommer att arbetas fram under läsåret. TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET

26 Likabehandlingsplan ANTAGEN x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx REVIDERAD x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx SALA KOMMUN Växel: E-post skolforvaltningen@sala.se Postadress Box 304, Sala