Likabehandlingsplan VALLASKOLAN 7-9

Transkript

1 Likabehandlingsplan 2014 VALLASKOLAN 7-9

2

3 3 (28) INNEHÅLL INLEDNING... 4 DEFINITIONER... 5 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 SKOLANS VISION... 9 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat SAMVERKAN MED BARN/ELEVER MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggning Åtgärder för att nå målet Ansvarig Mål baserat på kartläggning Åtgärder för att nå målet Ansvarig Mål baserat på kartläggning Åtgärder för att nå målet Ansvarig Mål baserat på kartläggning Åtgärder för att nå målet Ansvarig FRÄMJANDE ARBETE RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET INLEDNING

4 4 (28) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan och förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en Likabehandlingsplan enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att strukturera arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Planen ska också visa hur verksamheten förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden kartläggning och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. En trygg miljö är en förutsättning för att lära och utvecklas.

5 5 (28) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). OBS! Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening. Personal behöver ibland tillrättavisa barn/elever för att skapa en god miljö för hela verksamheten. En befogad tillrättavisning är alltså inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. Trakasserier är en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering är när förskola/skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund. Diskriminering kan förekomma genom skolans regler, traditioner, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att förskola/skolan missgynnar någon genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer DEFINITIONER

6 6 (28) som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär att barn och elever ska värderas lika. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.

7 7 (28) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. DISKRIMINERINGSGRUNDER

8 8 (28) Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan och förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.

9 9 (28) LEDNINGSDEKLARATION På Vallaskolan 7-9 arbetar vi aktivt för att främja likabehandling och vi ser allvarligt på kränkningar och trakasserier. Detta innebär att vi arbetar både förebyggande och att vi har en väl utarbetad strategi för att hantera situationer som uppstår. Vi följer de styrdokument som bevakar alla barns rätt till likabehandling och denna likabehandlingsplan är en del i dokumentationen. Vi värderar ett gott samarbete med vårdnadshavare och vill ha en rak kommunikation då frågor eller missnöje uppstår. Tveka inte att ta kontakt. Med vänlig hälsning Katarina Kym tele katarina.kym@sala.se SKOLANS VISION Vallaskolan vill att elever ska känna trygghet i skolan och att ingen utsätts för kränkningar, trakasserier eller diskriminering. Alla elever ska få studiero i skolan för att kunna tillgodogöra sig kunskaper under hela sin skolgång. Vallaskolan vill även att elevernas vårdnadshavare ska känna tillit till vår verksamhet, att vi tar hand om deras barn och att barnen är trygga under den tid de vistas i skolan. LEDNINGSDEKLARATION

10 10 (28) UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen Alla elever har förtroende för någon vuxen på skolan Utvärdering/Resultat Utifrån vad vår enkät visar så har vi inte uppnått detta mål. Anledningen till detta tros vara att det funnits för lite tid att möta eleverna på bland annat mentorstid och raster. Vuxna på skolan skulle behöva vara mer tillgängliga för att skapa relation med eleverna och på så sätt inge förtroende och vara personer som eleverna känner att det kan vända sig till. Mål föregående år enligt senaste planen Vårdnadshavare, elever och personal har god kännedom om likabehandlingsplanen Utvärdering/Resultat Enkäten visar att elever i årskurs åtta och nio har relativt god kännedom om att likabehandlingsplanen finns. Vi vet dock inte hur mycket de vet om innehållet. I årskurs sju är resultatet något lägre vilket behöver arbetas vidare med. Vårdnadshavare behöver få bättre information än vad de fått. Även personalen skulle behövt mer tid än vad som hittills avsatts för att få möjlighet att arbeta mer ingående med likabehandlingsplanen. Mål föregående år enligt senaste planen Främja likabehandling mellan killar och tjejer. Utvärdering/Resultat Vi kan konstatera att närmare hälften av eleverna i alla årskurser anser att det finns en skillnad i hur pojkar och flickor blir bemötta av vuxna på skolan. Målet är alltså inte uppnått. Skolan har försökt med

11 11 (28) följande åtgärder; temavecka, arbete med genusfrågor i undervisningen, klassvis idrott istället för könsindelade grupper, delvis har man tagit upp problematiken på arbetslagskonferenser. Trots detta har önskvärt resultat ej uppnåtts. Vi tror dock att det pågående arbetet kommer att ge resultat och vi kommer därför att fortsätta arbetet med nya åtgärder. Mål föregående år enligt senaste planen Förbättra och utveckla förhållningssättet på Vallaskolan Utvärdering/Resultat Formuleringen på detta mål gör att det blir svårt att utvärdera. Sammanfattningen av enkätfrågorna kopplade till denna målformulering är att det fortfarande finns mycket kvar att arbeta med i förhållandet mellan elever och vuxna på skolan. Personalen uttrycker dock att elevhälsoteamets nya rutiner har ökat möjligheten att arbeta med elevhälsofrågor. UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR

12 12 (28) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Elever på Vallaskolan görs delaktiga bland annat genom klassråd, elevråd, matråd, kamratstödjargrupp, likabehandlingsdag, Julkul samt vid gemensamma diskussioner under mentorstid. Skolans kamratstödjare träffas regelbundet årskursvis med skolkurator. Samtliga kamratstödjare träffas tillsammans på högstadiet varje termin med syfte att öka samverkan mellan årskurserna och få förslag på övergripande arbete för hela högstadiet. Vi tar fram likabehandlingsplanen i EHT-gruppen och involverar även lärarpersonal. Vi grundar vår plan på det som kommit fram i kontakten med eleverna, både via samtal och enkät. Eleverna är inte delaktiga i själva framtagandet av planen. Nytt för kommande år är att engagera kamratstödjarna i att utforma en mer sammanfattad och mer lättförståelig version av likabehandlingsplanen för att sedan kunna arbeta med i klasserna.

13 13 (28) SAMMANFATTAT RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN Vår karläggning är gjord genom enkät till eleverna i maj 2014, samtal med barnen, diskussioner på pedagogiska träffar samt genom slumpmässiga observationer i verksamheten. Kränkningar Kartläggningen visar att det finns elever på skolan som blir retade vid upprepade tillfällen. Nedsättande ord förekommer. Kön Vi ser att eleverna uppfattar att personalen behandlar eleverna olika utifrån kön. Eleverna anser att personalen är strängare mot killarna och att man har olika krav på pojkar och flickor. Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi har sett i enkätsvaren att de flesta tycker att det är okej att man klär sig/uttrycker sig på ett sätt som inte överensstämmer med normen kring kön. Etnisk tillhörighet Vi är medvetna om att främlingsfientlighet tyvärr är en del av vårt samhälle och också börjat märkas i skolan. Vår intention är att motverka detta. Rasistiska ord förekommer på skolan, men ofta är det ord eleverna säger utan att förstå hur omgivningen mottar det. Religion och annan trosuppfattning Vi uppmärksammar högtider från andra kulturer främst i undervisningen inom so-blocket. Vi upplever inte att elever med annan religion eller trosuppfattning blir kränkta utifrån det. På skolan är eleverna öppna för att elever är troende och man får tillhöra vilken religion man vill. Funktionshinder Vi har en miljö som är anpassad efter elever med fysiska funktionshinder. Elever upplever att elever med svårigheter att lära inte ska gå i vanlig klass. Vi tror att det beror på att dessa elever är tidskrävande och kan upplevas störande samt att man har dålig kännedom om vad ett funktionshinder faktiskt är och innebär. Sexuell läggning SAMVERKAN MED BARN/ELEVER

14 14 (28) De flesta eleverna anser att det är okej att vara kär i och/eller leva i samkönad relation. Personalen strävar efter att uttrycka sig neutralt och icke normgivande. Ålder Vi har ingen diskriminering utifrån grunden ålder. Klimat och miljö Alla barn är medvetna om skolans ordningsregler. Maten anpassas till barn som har allergier, religionskost eller speciella önskemål. Vi har dock problem med ventilation och värme på skolan. Kommunikation Likabehandlingsplanen finns på svenska på vår hemsida. Vi erbjuder tolk vid föräldramöten. Kompetensutveckling Personalen har tid att diskutera värdegrund och likabehandlingsarbete finns mest som ostrukturerad då tillfälle uppstår. Introduktion Vi har rutiner för introduktion av nya barn. Vi har i dagsläget inga rutiner vad det gäller information kring likabehandlingsplanen vid händelse av vikarier, praktikanter eller nyanställning. Schemaläggning Vi har inte uppmärksammat andra högtider än de som finns i svensk almanacka då det gäller schemaläggning. Vi respekterar om elev vill vara ledig i samband med högtider som inte föranleder ledighet i Sverige. Praktik Eleverna i åk 9 praktiserar en vecka på hösterminen och eleverna i åk 8 praktiserar en vecka på vårterminen. Undervisning Det finns lika stort utrymme för flickor och pojkar att prata men vi märker att vi som personal sällan är medvetna om den ena gruppen tar över talutrymmet. För övrigt aktualiseras diskrimeringsgrunderna med jämna tillfällen i alla ämnen vilket ger oss möjligheter till att stanna upp och samtala kring specifika frågor.

15 15 (28) MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggning Alla elever har förtroende för någon vuxen på skolan Åtgärder för att nå målet Fler lärare som rör sig i de gemensamma utrymmena som finns på skolan. Vi tror och hoppas att det kommer att förbättras i och med anställning av en fritidsledare. Jobba mera med mentorsrollen/tiden och eventuellt hitta nya varianter på utnyttjandet av mentorstiden. Kanske flera små korta tider, än långa och få. Fortbildning till lärarna kring mentorskapet. Ansvarig Rektor och personalen Mål baserat på kartläggning Vårdnadshavare, elever och personal har god kännedom om likabehandlingsplanen. Åtgärder för att nå målet Mer inriktat arbete på ämnena på likabehandlingsplanen, exempelvis i SO, Svenska, NO. Gå igenom likabehandlingsplanen med alla klasser innan likabehandlingsdagen. Involvera Kamratstödjarna tillsammans med lärarna, kurator och ledning och utforma en riktad dag/dagar kring likabehandlingsplanen. Arbeta mer med övningar på mentorstiden. Övningarna ska ha anknytning till likabehandlingsplanen och eleverna informeras om syfte och vad övningarna grundas i. Det kan kanske vara en idé att skapa en arbetsgrupp som arbetar med planen under året. MÅL OCH ÅTGÄRDER

16 16 (28) Ansvarig Rektor, EHT och mentorer Mål baserat på kartläggning Flickor och pojkar upplever att de bemöts lika av vuxna på skolan. Åtgärder för att nå målet Idrotten sker klassvis och inte uppdelade i kön. Att ta upp frågan i samband med kollegiebesök där en kollega ger feedback på bland annat detta. Undersöka frågan mer grundligt för att få en tydligare bild av hur eleverna upplever att de blir olika behandlade. Ansvarig Rektor och arbetslagsledare Mål baserat på kartläggning Ingen elev ska känna sig utsatt,, trakasserad, diskriminerad eller kränkt med anledning av etnisk tillhörighet eller bakgrund. Åtgärder för att nå målet Ett faddersystem för samtliga elever när de börjar i klass under pågående termin. Bjuda in föreläsare på temat samt utökat arbete under likabehandlingsdagen. Behandla temat mångfald mer i undervisningen inom olika ämnen. Ansvarig Rektor, EHT och lärare

17 17 (28) FRÄMJANDE ARBETE Främjande arbete syftar till att lyfta fram sådana faktorer som förstärker respekten för allas lika värde, vilket i sin tur bidrar till trygghet och mångfald i verksamheten. Det hänger ihop med det uppdrag som skolan har i läroplanen. Det riktas mot alla barn och berör samtliga diskrimineringsgrunder. Det främjande arbetet är en del av vårt vardagliga arbete, våra rutiner och vårt förhållningssätt i bemötande, konflikthantering, traditioner och innehållet i våra aktiviteter. Vi strävar efter: ett demokratiskt klimat på skolan. att stärka varje elevs självbild. att bemöta alla barn, föräldrar och vuxna på ett respektfullt sätt. att medvetandegöra oss om att de normer som finns i vårt samhälle och som uttrycks i ord och handlingar har betydelse för vilka på skolan som känner tillhörighet i verksamheten vår verksamhet ska spegla mångfald, så att barnen blir likvärdigt uppmuntrade och utmanade i sin utveckling oavsett kön och bakgrund. Konkreta exempel på detta är att vi har ett pågående elevhälsoarbete varje vecka där EHT bjuder in mentorer och ämneslärare. Vi har fungerande kamratstödjare och elevråd. En gång om året har vi en Likabehandlingsdag som är schemabrytande och gäller samtliga årskurser. Den dagen fokuserar vi på diskrimineringsgrunderna och har egna aktiviteter och föreläsningar med både egen personal och gästande föreläsare. FRÄMJANDE ARBETE

18 18 (28) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Handlingsplan för personal vid trakasserier eller annan kränkande behandling 1. Kartläggning av det som hänt genom samtal med den drabbade. Förslag på frågor: Vad har hänt? Hur går mobbingen/kränkning till? Vem/vilka mobbar/kränker? Vem är ledare? Var sker mobbingen/kränkningen? När sker den? 2. Notera namn och konkreta saker som var och en har gjort. Försäkra den drabbade om att du ska hjälpa honom/henne. Tala om att det var bra att hon/han berättade. Berätta att du ska tala med de inblandade. 3. Samtal genomförs samma dag övriga som varit inblandade. Förslag på hur man kan uttrycka sig vid samtalet: Vi tror att det hänt något, att du har, Vi vuxna ser allvarligt på det här. Vad behöver du göra nu? Hur kan vi hjälpa dig att komma vidare? 4. Informera om lagen gällande trakasserier och kränkande behandling. 5. Bestäm en tid om en vecka för ett nytt samtal. 6. Gör en överenskommelse med inblandade att berätta om samtalet och händelsen hemma. 7. Bestäm tid för uppföljning. 8. Kontakta hemmen. 9. Dokumentera. Uppföljning med alla inblandade. Dokumentera.

19 19 (28) RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR Alla dokumenterade fall mailas utan dröjsmål till rektor. Allvarliga händelser kan kräva omedelbar information till rektor. Skador anmäls i flexite. Ev. polisanmälan görs av rektor. RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR

20 20 (28) RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN Händelser som leder till skriftlig dokumentation och inkommer till förskolechef eller rektor, återrapporteras löpande till förvaltningschefen. Återrapporteringen sker igenom ett epostmeddelande med standardiserad rubrik och lagras i en sekretessbelagd digital mapp. Ordförande, vice ordförande och oppositionsledare delges materialet i samband med ordförandeberedningen inför varje sammanträde. Ordförande avgör om något av detta skall rapporteras vid nämndsammanträde.

21 21 (28) HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA Lärarna informerar och diskuterar Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling kontinuerligt i klasserna, i början av varje termin. Det tydliggörs vem man vänder sig till när något hänt. Eleverna får kännedom om vilka som sitter i likabehandlingsgruppen. På föräldramöten aktualiseras planen för vårdnadshavarna. De blir informerade om likabehandlingsgruppens arbete. Personalen informeras kontinuerligt om planen, på enhetskonferenser och personalmöten. De blir även delaktiga i den gemensamma uppföljningen/utvärderingen som årligen görs av planen. Som underlag för uppföljningen/utvärderingen, genomförs en kartläggning av nuläget, bland annat genom enkäter till elever och vårdnadshavare. HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA

22 22 (28) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET Personalen på Vallaskolan arbetar ständigt för att alla elever ska vara trygga och att skolan ska vara fri från kränkningar, trakasserier och diskriminering. För att systematiskt följa upp och aktualisera arbetet har vi en årsplan med vissa bestämda hållpunkter. augusti Gå igenom planen i hela personalgruppen; repetera de nya målen och planerade åtgärder. Ansvarig: Rektor Klasslärarna går igenom planen, med eleverna. Ansvarig: Klasslärarna september november februari mars april Planen skickas in till förvaltningen 30/9. Ansvarig: Rektor Konferens med terminsavstämning: Är vi på rätt väg? Ansvarig: Kurator och rektor Gemensam konferens kring likabehandlingsfrågor. Ansvarig: Rektor Enkätundersökning för elever. Ansvarig: Kurator, EHT och klasslärarna Konferens med utvärdering av det likabehandlingsarbete vi gjort, utifrån fjolårets mål och de åtgärder vi genomfört. Ansvarig: Kurator och rektor Fortsatt kartläggningsarbete/nulägesbeskrivning och analys av enkätsvar, elevråd mm. Ansvarig: All personal maj-juni Juni Konferens med diskussioner utifrån kartläggningsresultatet, sätta upp nya mål och planera åtgärder för att uppnå de nya målen. Ansvarig: Rektor Sammanställning av likabehandlingsplanen. Ansvarig: Kurator

23 23 (28) Likabehandlingsplan

24

25 25 (28) Likabehandlingsplan TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET

26

27 27 (28) Likabehandlingsplan TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET

28 Likabehandlingsplan ANTAGEN x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx REVIDERAD x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx SALA KOMMUN Växel: E-post skolforvaltningen@sala.se Postadress Box 304, Sala