Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. För: Vallaskolan F-6

Transkript

1 /Plan mot kränkande behandling För: Vallaskolan F-6 Datum: 19 september 2012

2 2 (30) INLEDNING

3 3 (30) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION... 9 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR SAMVERKAN MED BARN/ELEVER KARTLÄGGNING/NULÄGESBESKRIVNING ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN MÅL ÅTGÄRDER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. FRÄMJANDE ARBETE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING KOMMUNIKATION PLAN FÖR UPPFÖLJNING INLEDNING

4

5 5 (30) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FNs barnkonvention i skolan. Med lagen får barn och elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna.

6 6 (30) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Kränkande behandling är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan på grund av att den tillhör någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan även förekomma genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, kriteriet eller förfaringssättet som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.

7 7 (30) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.

8 8 (30) Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.

9 9 (30) LEDNINGSDEKLARATION Vallaskolans verksamhet och organisation skall utformas på sätt som främjar goda relationer och trygga lärmiljöer. Ett främjande arbetssätt är långsiktigt och söker skapa goda och demokratiska relationer och läsmiljöer. Vi strävar efter att alla barn skall komma till tals och känna sig lyssnade på i skolan och därigenom få förståelse för varandras likheter och olikheter. Att arbeta med de demokratiska värdena och för elevers och personals inflytande är centrala delar i syfte att förebygga kränkningar och diskriminering. VISION Vallaskolan skall vara en skola som ger alla lust och möjlighet att utvecklas till trygga, självständiga individer, som i socialt samspel tillägnar sig kunskap för att gå vidare i livet.

10 10 (30) MÅL FÖR LÄSÅRET Alla som arbetar i skolan skall aktivt motverka diskrimenering och kränkande behandling av individer och grupper. 2. Rutiner för behovsinventering för nya elever. 3. Uppmärksamma olika kulturers högtider 4. Vårdnadshavare skall ha ökad kännedom om skolans mål och elevernas resultat 5. Traditionella könsmönster skall motverkas Uppföljning av fjolårets åtgärder Skolan har två arbetslag och det har förekommit lite olika arbetssätt i arbetslagen beroende på behov och elever ålder. I vardagen jobbar vi aktivt mot kränkande behandling. Vi har haft samtalsgrupper i år 6 och år 4 samt enskilda samtal. Flera elevers vårdnadshavare har vi kontakt med regelbundet varje vecka. Vi har haft Disa i år 6. År 2, 3, 4 och 5 har haft ART-träning med utvalda elever. År 4 har haft extra föräldramöten för att jobba med gruppen. Vi har dokumenterat på blanketten misstanke om kränkande handling och har haft uppföljningar och åtgärder enligt åtgärdstrappan. Vi har använt blanketten Misstanke om kränkande behandling under läsåret Vid samtal i arbetslaget (a-lag 2) har vi använt den i lite olika utsträckning. Vi upplevde att det kunde bli alltför mycket pappersskrivande. Den har fungerat bra vid allvarligare situationer, som också följdes upp noggrant inom den tid som överenskommits. Blanketten har sedan använts vid uppföljningssamtal både med elever och med föräldrar. Blanketten gav inte förändringar i beteende i den utsträckning som rektor förväntade. 1. Rutiner har inte upprättats då det skulle komma från förvaltningen. Det finns enbart rutiner för elever med annat modersmål. 2. Vi har mångkulturella almanackor i klassrummen. A-lag 2, Vi uppmärksammar ofta våra egna högtidsdagar och ofta även andra kulturers högtidsdagar, särskilt de kulturer som finns representerade i klassen. 3. Vårdnadshavare har fri tillgång till mål och resultat för sina barn via Unikum. Vi har inte hittat rutin för att översätta information till

11 11 (30) vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Vi har tolk vid behov vid utvecklingssamtal och föräldramöten. 4. Vi är mer medvetna om genusperspektivet idag än tidigare. Vi tänker mer på hur vi uttrycker oss så att inte uttryck som finns det några starka grabbar här förekommer. Vi försöker att inte ställa olika krav och ha olika förväntningar på eleverna beroende på kön utan på individ och vilka behov de har. Genusplanen är inte genomarbetad av oss. Vi är inte så uppdaterade på den. Vi har gjort: medvetna val av högläsningsböcker filmer som underlag för samtal (Flod - UR, serien Rättens Riddare och Vara vänner medveten styrning av aktiviteter (vi säger: Nu får tjejerna bygga med Bygg och konstruktion, Kapla, etc.) ta vara på elevernas spontana tankar t.ex.om : kläder (varför olika för killar tjejer?), leksaker (killsaker gör, agerar, t ex Skylanders Pokemon, etc. tjejsaker är mer stilla, Barbie, Petshop, etc.), sportaktiviteter (kan får man välja vad som helst?), etc. uppmuntrar rollekar, där killarna kan vara mamma, tjejerna pappa, osv. de flesta av oss har inte fasta grupper, vi grupperar och anpassar på olika sätt beroende på aktivitet och behov i Mål! Att vi alla vågar pröva lite olika sätt att gruppera inom klassen för att kunna möta barnens behov på bästa sätt.

12 12 (30)

13 13 (30)

14 14 (30)

15 15 (30) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Eleverna har deltagit genom att svara på enkäter och varit med i diskussioner kring kartläggningen. På lektioner pågår samtal kring dessa frågor. Elevrådet och kamratstödjarna arbetar aktivt med dessa frågor.

16 16 (30) KARTLÄGGNING/NULÄGESBESKRIVNING Vi har gjort enkäter med eleverna som handlar om trygghet och delaktighet. Vi har även diskuterat likabehandling på konferenser och en pedagogisk kväll. Vi har kommit fram till att vi behöver arbeta med följande förbättringsområden. Kön Vi behöver göra egna studier på om vi är duktiga på att inte särbehandla någon grupp av elever på grund av kön och fråga. Etnisk tillhörighet Vi behöver bli duktigare på att analysera och se vilka elever som har behov av studiehandledning på sitt hemspråk och vi behöver se över vår information till hemmen på andra språk än svenska Religion och annan trosuppfattning Vi har satt upp mångkulturella almanackor i klassrummen, men behöver se till att vi även har ett aktivare arbete kring andra trosuppfattningar och högtidsdagar. Funktionshinder Vår skola har lokalmässigt begränsningar för vissa fysiska funktionhinder, dessa kommer förhoppningsvis att rättas till om/när lokalerna byggs om. Vi behöver förbättra våra rutiner för överlämnade av elever mellan skolorna med en bättre mall. Sexuell läggning Ålder Kränkande behandling Vi skall utarbeta och förbättra vår blankett kring misstanke kring kränkande behandling. Verbal kränkning är i vissa klasser större än andra. Vi kommer att jobba mer med de klasser där vi ser att detta förekommer. Vi skall göra en kartläggning kring detta och göra en plan kring hur vi kommer att arbete för att få ner antalet verbala kränkningar. Vi vill förbättra och förtydliga våra rutiner och vår arbetsmodell kring arbetet med mobbing och kränkningar.

17 17 (30)

18 18 (30) ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN Vi ser att de flesta barnen känner sig trygga på Vallaskolan. Det är de yngre barnen som känner sig mer otrygga än de större barnen. Ofta uppger de att det är för att vi har högstadiebarn på skolan. Vi kan se att tryggheten ökar med åldern och ser detta som ett gott tecken. Vi kan även se att otryggheten ofta är förknippad med utrymmen där eleverna möter de större barnen, t.ex korridorer som både hög och låg/mellanstadiet använder. Vi kan även se att toaletterna känns otrygga för de mindre barnen, de ligger långt ifrån klassrummen och man är rädd att bli inlåst. Man kan se att eleverna tycker att lärarna till stor del tar hänsyn till elevernas åsikter, där är till och med de yngre barnens resultat bättre än de något äldres. Det har gjorts ytterligare en enkät bland eleverna som var svårsammanställd men ändå visade på att eleverna kände sig trygga på skolan. Till detta läsår skall vi utforma en enkät som ser lika ut för alla klasser och är lättare att sammanställa och tolka. Vi skall även lägga ner mer tid på att gå igenom enkäten med eleverna i förväg innan så för att det ska blir lättare att förstå frågorna så att svaren blir mer tillförlitliga. Vi kommer även att gå ut med en enkät till föräldrar och de barn som går på fritids kommer även också att få svara på hu de upplever sin tid på fritids.

19 19 (30)

20 20 (30) MÅL Målet är att 95 % av alla elever som går på Vallaskolan ska ange att de ska känner sig trygga i våra enkätmätningar, mäts under hösten och våren. Åtgärder Enkäter som mäter och tar reda på hur det ser ut på skolan på våren och hösten. Förstärka fadderskapet på skolan. Förstärka klassråd och elevråd på skolan, rektor med på vissa elevråd. Trygghet återkommande punkt på klassråd och elevråd. Titta över rastschemat och förändra efter verksamheten. Ha en tydlig policy hur vi agerar när elever utsätter varandra för fysisk och psykisk kränkning. Tillsätta en arbetsgrupp på skolan som aktivt utvecklar och jobbar med trygghet och likabehandlingsfrågor på skolan förutom det dagliga arbetat kring detta. Målet är att minst 80 % av alla elever anger att de känner arbetsro. Åtgärder Göra en undersökning på hur eleverna just nu upplever sin arbetsro. Utifrån analysen sätta in åtgärder både på enskild grupp som har dåliga resultat, men även införa och se över rutiner som är arbetsrogivande. Ha lättrörliga grupperingar, kunna snabbt gruppera om elever för att skapa bättre arbetsro. Se över våra arbetssätt och göra en analys över hur uppstår arbetsro. Sprida goda exempel i lärarkåren kring hur man jobbar för att få arbetsro. Se över och tillämpa rutiner för alla elever som gynnar arbetsro.

21 21 (30) Målet är att vi från mätningen i höst till i vår kan sänka antalet elever som anger att de blir verbalt kränka i skolan. (Vi har inget värde idag att utgå ifrån) Åtgärder Ha en tydlig policy hur vi ska agera när elever kränker varandra. Ha återkommaande diskussioner i klasserna kring verbala kräkningar. Ha en diskussion med pedagogerna kring ungdomars språk och hur skall man komma tillrätta med det. Skapa en tydlig plan på hur vi agerar kring elever fortsätter att kränka sina kamrater trots tillsägelser.. Åtgärdstrapp/mobbingkränkningsteam Målet är 90 % av föräldrarna skall ange att de vad vår likabehandlingsplan innehåller i vårens enkät mätning. Åtgärder en läggs ut på hemsidan en tas upp på föräldramötet 2 ggr år. en lyft fram i skolrådet. en görs och skickas hem i pappersform Vid utvecklingssamtalen visar och ställs frågor kring om föräldrarna känner till innehållet i likabehandlingsplanen.

22 22 (30) Målet är att eleverna skall uppleva att det inte har någon betydelse vilket kön, funktionshinder eller annat som gör att man blir behandlad på något annorlunda sätt i skolan. åtgärder Vi ställer frågor i våra enkäter kring eleverna upplevelse kring hur man upplever sig behandlad på beroende på kön, funktionshinder mm. Vi ställer frågor i våra enkäter kring eleverna upplevelse kring hur man upplever sig behandlad på beroende på kön, handikapp mm. Vi gör studiebesök hos varandra för att se och analysera hur vi möter våra elever Vi tittar över vårt mtrl och gör en analys över hur vi har valt att köpa in material beroende på kön mm. Vi tittar över vår fysiska miljö för att analyser och utvärdera hur den ser ut för våra elever. Vi ställer frågor ii föräldraenkäten för att se om de upplever att det finns saker vad gäller miljö, material eller bemötande som inte är likabehandling.

23 23 (30) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Dokumentet nedan ersätter vår åtgärdstrappa Åtgärd vid akuta situationer Elev kränker, hotar eller brukar våld mot annan elev. Om personal blir vittne till kränkningar mellan elever, ingriper personal direkt. Information om händelsen lämnas till klasslärare. Klassläraren eller annan vuxen samtalar med eleverna. Vårdnadshavare till de inblandade eleverna informeras. Rektor informeras Rutiner/manual för hur mobbingsamtal etc ska genomföras ska upprättas. Så att alla arbetar i samma modell. Uppföljning Uppföljningssamtal med vårdnadshavare och elev sker inom en vecka, helst samma dag. Dokumentation Händelsen dokumenteras skriftligt. Dokumentation sparas för varje enskild elev. Berörd personal informeras. Kränkandedokument fylls i Vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev. Rektor ansvarar för att en utredning påbörjas. Vårdnadshavare informeras. Elev kränker, hotar eller brukar våld mot skolans personal. Vårdnadshavare Uppföljningssamtal med vuxen och elev sker snarast, senast inom en vecka. Rektor ansvarar Uppföljningssamtal med vårdnadshavare, elev och berörd vuxen sker inom en Allt dokumenteras skriftligt och sparas för varje enskild individ. Rektor ansvarar Allt dokumenteras.

24 24 (30) informeras. Ärendet lämnas till rektor. Samtal förs med de inblandade. Om tidigare åtgärder inte gett önskat resultat kallas berörda familjer till elevhälsokonferens. vecka. Uppföljning 6-8 veckor. Allt dokumenteras. Rektor ansvarar Om åtgärderna via elevhälsokonferensen inte hjälper kontaktar rektor beroende på problematiken t.ex. centrala resursteamet, skolteam eller socialtjänst samt högsta skolledningen. Rektor polisanmäler allvarliga kränkningar. Åtgärd vid akuta situationer Elev kränker, hotar eller brukar våld mot annan elev. Om personal blir vittne till kränkningar mellan elever, ingriper personal direkt. Information om händelsen lämnas till klasslärare. Klassläraren eller annan vuxen samtalar med eleverna. Vårdnadshavare till de inblandade eleverna informeras. Rektor informeras Uppföljning Uppföljningssamtal med vårdnadshavare och elev sker inom en vecka, helst samma dag. Kontakten dokumenteras Anmälan dokumenteras Dokumentation Händelsen dokumenteras skriftligt. Dokumentation sparas för varje enskild elev. Berörd personal informeras. Vuxen kränker, hotar eller brukar våld mot elev. Uppföljningssamtal med vuxen och elev sker snarast, senast Allt dokumenteras skriftligt och sparas för varje enskild

25 25 (30) Lärare, skolans personal eller rektor ansvarar för att en utredning påbörjas. Vårdnadshavare informeras. Elev kränker, hotar eller brukar våld mot skolans personal. Vårdnadshavare informeras. Ärendet lämnas till rektor. Samtal förs med de inblandade. Om tidigare åtgärder inte gett önskat resultat kallas berörda familjer till elevhälsokonferens. inom en vecka. Uppföljningssamtal med vårdnadshavare, elev och berörd vuxen sker inom en vecka. Uppföljning 6-8 veckor. individ. Allt dokumenteras. Allt dokumenteras. Om åtgärderna via elevhälsokonferensen inte hjälper kontaktar rektor beroende på problematiken t.ex. centrala resursteamet, skolteam eller socialtjänst samt högsta skolledningen. Rektor polisanmäler allvarliga kränkningar. Kontakten dokumenteras Anmälan dokumenteras

26 26 (30) KOMMUNIKATION Tydligt visa och involvera elever i vårt arbete med likabehandlingsplanen genom t.ex. klassråd och elevråd. Genomgång av likabehandlingsplanen för alla elever i början av läsåret. en ska finnas tillgänglig i varje klassrum. Tydligt visa och involvera föräldrar i vårt arbete med likabehandlingsplanen. Tydliggöra hur vi arbetar med likabehandlingsplanen vid höstens föräldramöte. Maila likabehandlingsplanen till alla föräldrar i början av varje läsår och i samband med föräldraenkäten. Papperskopia till de föräldrar som önskar detta. en finns på skolans hemsida.

27 27 (30) PLAN FÖR UPPFÖLJNING Ska följas upp tillsammans med eleverna vid klassråden och elevråden. Elevenkät Föräldraenkät Sammanställning och analys av enkäter och likabehandlingsplan vid läsårets slut.

28

29 29 (30) PLAN FÖR UPPFÖLJNING

30 LIKABEHANDLINGSPLAN ANTAGEN X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX REVIDERAD X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX SALA KOMMUN Växel: E-post: skf@sala.se Postadress: Box 304, SALA