Likabehandlingsplan KILBO FÖRSKOLA

Transkript

1 KILBO FÖRSKOLA

2

3 3 (30) Innehåll INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 8 LEDNINGSDEKLARATION VISION UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat Mål föregående år enligt senaste planen Utvärdering/Resultat SAMVERKAN MED BARN/ELEVER MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggning FRÄMJANDE ARBETE RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET... 26

4 4 (30)

5 5 (30) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan och förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att strukturera arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Planen ska också visa hur verksamheten förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden kartläggning och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. En trygg miljö är en förutsättning för att lära och utvecklas.

6 6 (30) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). OBS! Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening. Personal behöver ibland tillrättavisa barn/elever för att skapa en god miljö för hela verksamheten. En befogad tillrättavisning är alltså inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. Trakasserier är en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering är när förskola/skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund. Diskriminering kan förekomma genom skolans regler, traditioner, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att förskola/skolan missgynnar någon genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer

7 7 (30) som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär att barn och elever ska värderas lika. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.

8 8 (30) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.

9 9 (30) Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan och förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.

10 10 (30) LEDNINGSDEKLARATION Vårt ansvar är att vara lyhörda, se varje barn, ta till vara varje barns förmågor, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan, att varje barn respekteras för de individer de är och att de känner trygghet. Den pedagogiska miljön ska ha ett tillåtande klimat. Verksamheten ska vara planerad där barnen känner delaktighet och har inflytande, samt möjlighet att ta egna initiativ till olika åtgärder.

11 11 (30) VISION Vår önskan är att alla barn i förskolan ska få känna sig sedda, bekräftade och tillåtas växa upp utifrån sina egna villkor och utvecklingsnivå. Vår förskola ska vara fri från kränkningar där alla kan känna tillit till de vuxna. Verksamheten skall präglas av omsorg om varandra och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

12 12 (30) UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen Barnen ska visa hänsyn till varandra då de cyklar. Utvärdering/Resultat Vi har bestämt gemensamma regler tillsammans med barnen som har blivit väl förankrade. Det har lett till att barnen visar mer hänsyn mot varandra. Exempelvis får de barn som har egna cyklar med sig bara använda dessa när de yngsta barnen inte är på gården. Mål föregående år enligt senaste planen Personalen ska ha ett aktivt genustänk. Utvärdering/Resultat Vi har diskuterat genusfrågan på våra personalmöten och det kommer vi att fortsätta göra. Flera anser att genustänket är förankrat och att det bidrar till ett mera medvetet förhållningssätt gentemot barnen. Vid exempelvis bokläsning och även i andra situationer kan vi behöva anpassa texter eller annat material för att motverka stereotypa könsroller. Mål föregående år enligt senaste planen Ge alla barn oavsett kön samma möjligheter till talutrymme. Utvärdering/Resultat Vi har använt olika attribut för att förstärka vem som har ordet. Det har gett bra resultat och vi fortsätter i vissa grupper, och i vissa perioder, att använda oss av det. Mål föregående år enligt senaste planen Eftersom vi just nu på förskolan inte har några barn med annan etnisk bakgrund behöver barnen få en större inblick i olika kulturer.

13 13 (30) Utvärdering/Resultat Vi har fortsatt att läsa böcker som handlar om olika länder. Vi har däremot inte använt oss av annan kommunikationsteknik som vi planerade, men vi har diskuterat det och ser det som en möjlighet att utbyta erfarenheter med exempelvis andra förskolor. Ett sammarbete med en annan förskola i kommunen är i startgroparna. Mål föregående år enligt senaste planen Barngruppen ska vara mer tolerant mot barn med speciella behov. Utvärdering/Resultat Vi har använt oss av materialet 10 små kompisböcker som handlar om värdegrundsfrågor och olika etiska dilemman. Barnen har tagit till sig innehållet, dock är det ibland svårt att omsätta i praktiken. Vi kommer att fortsätta att använda oss av materialet. Handledningen för enskilda barn samt hela barngruppen har varit givande och vi har fått verktyg för att lösa olika situationer i barngruppen. Mål föregående år enligt senaste planen Barnen ska inte kommentera varandras ålder. Utvärdering/Resultat Genom att vi gjort nya gruppindelningar har företeelsen med att barnen kommenterar varandras ålder negativt ebbat ut. Vi använder även medvetet begrepp som yngre och äldre istället för små och stora. Vi benämner grupperna vid dess namn istället för utifrån barnens ålder.

14 14 (30) Mål föregående år enligt senaste planen Barnen ska vara mer aktsamma med våra saker. Utvärdering/Resultat Detta mål har inte blivit prioriterat under året. Däremot så har vi märkt en positiv förändring som vi tror kan bero på den nya gruppindelningen och reducering av leksaker på avdelningarna. Mål föregående år enligt senaste planen Vi ska tydliggöra att en likabehandlingsplan finns och vad den innehåller. Utvärdering/Resultat Vi har gjort en mer lättläst version av likabehandlingsplanen som vi har satt upp i hallen. På föräldramötet informerade rektorn om att den finns i sin helhet på kommunens hemsida.

15 15 (30) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Genom att arbeta med olika material som anknyter till värdegrunden på olika sätt vill vi få barnen att visa mer respekt, hänsyn och omtanke. Detta gäller både barn/barn, barn/vuxen och även barn/miljö, både inomhus och utomhus.

16 16 (30) SAMMANFATTAT RESULTAT AV KARTLÄGGNINGEN Kartläggningen är gjord utifrån samtal med barn och föräldrar, diskussioner på personalmöten, avdelningsmöten samt på våra planeringsdagar. Vi har även gjort observationer i barngrupperna. Tillsammans med skolan har vi reviderat de ordningsregler och förhållningssätt som ska gälla både för förskolan och för skolan, Förhållningssätt på Kilbo. Kränkningar Det förekommer knuffar, slag och bitningar i barngrupperna. Det förekommer även verbala kränkningar och tillfällen då vissa barn vid upprepade tillfällen inte får vara med. Kränkningarna förekommer både inomhus och utomhus. Personalen hör och ser när kränkningar sker och vidtar åtgärder på plats, men det har framkommit vid samtal med föräldrar att det även sker i smyg. Kön På vår förskola har vi inte sett någon form av diskriminering utifrån kön. Vi fortsätter dock att diskutera genusfrågor i arbetslaget vid våra personalmöten för att hålla ämnet aktuellt. Vår förskola har för tillfället bara kvinnliga pedagoger, det är alltså ont om manliga förebilder, men vi har fått in flera manliga vikarier vilket vi ser som positivt för både barngruppen och arbetslaget. Könsöverskridande identitet Vid inköp av material och böcker försöker vi utgå ifrån ett normkritiskt perspektiv och att göra kloka val för att vidga gränsen för vad som anses vara normen. Etnisk tillhörighet I dagsläget har vi inte barn med olika etniska tillhörigheter. Det är något som vi i arbetslaget har diskuterat och därför behöver vi jobba mer målinriktat med det. Vi hoppas att samarbete med en annan förskola kan hjälpa oss i det arbetet. Religion och annan trosuppfattning Enligt kartläggningen ser vi inga problem med diskrimineringsgrunden, religion och annan trosuppfattning. Efter som vi inte har något barn med annan trosuppfattning firar vi de traditionella svenska högtiderna. Funktionshinder I vår verksamhet har vi för tillfället inget barn med något synligt funktionshinder. Däremot finns det barn med mindre märkbara funktionshinder, där vi har tagit hjälp av specialpedagog för handledning.

17 17 (30) Sexuell läggning I dagsläget ser vi inte några problem med diskrimeneringsgrunden, sexuell läggning. När vi ger ut information och blanketter är de riktade till vårdnadshavare. Ålder Vi upplever inga stora problem var gäller diskrimineringsgrunden ålder. Barnen kan kommentera varandras ålder, men inte på ett nedlåtande sätt. I och med att vi arbetar med åldersindelade grupper blir åldersspannet inte så stort i respektive grupp. Klimat och miljö I det stora hela känner sig barnen trygga både utomhus och inomhus. Inomhusmiljön har förändrats genom att vi har gjort nya gruppindelningar och att vi har fått flera avdelningar vilket har medfört att det har blivit färre barn i grupperna. Det finns önskemål bland barnen att besöka varandras avdelningar under den dagliga verksamheten. Vi äter numera inne på avdelningarna i stället för i matsalen, vilket bidragit till att matsituationen har blivit lugnare och matron har blivit bättre. Förskolans gård är tillgänglig för alla och utformad för att stimulera barnens utelek. Vi kan även använda oss av skolans gård där det finns bland annat gungor och rutschkana. Efter sin förmåga vet barnen vilka regler som gäller på förskolan och till viss del så följ de. Vi arbetar kontinuerligt med att förankra dessa regler. Vi jobbar tillsammans med barnen med olika läromedel som behandlar värdegrundsfrågor både praktiskt och teoretiskt. Personalen är medveten om och arbetar med att alla barn ska ha möjlighet till samma talutrymme. De utflykter vi gör på förskolan är tillgängliga för alla. Vi är dock begränsade på grund av vårt geografiska läge. Kommunikation en finns i en lättläst version som finns i hallen. Den finns även tillgänglig på kommunens hemsida. Kompetensutveckling All personal på förskolan och skolan har varit på en gemensam föreläsning i ämnet. På förskolan har vi haft handledning av Karin Roswall, som gett oss verktyg till att hantera konfliker i grupperna. Vi har även arbetat kring boken Jakten på demokrati i förskolan tillsammans med andra förskolor i området. Vi har läst och diskuterat innehållet.

18 18 (30) Introduktion På vår förskola har vi föräldraaktiv inskolning vilket vi upplever som något positivt. Vi har även fått positiva reaktioner från berörda föräldrar och kommer att fortsätta med föräldraaktiv inskolning. Det har inte funnits några tydliga rutiner för att påvisa vårt likabehandlingsarbete för nyanställda och vikarier. Schemaläggning Vi firar och uppmärksammar endast de svenska högtiderna, detta p.g.a. att vi inte har några barn med annan trosuppfattning.

19 19 (30) MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggning Fysiska och verbala kränkningar ska minska. Åtgärder för att nå målet Vi ska hjälpa barnen att hitta andra strategier än att exempelvis knuffas eller fälla okamratliga kommentarer. Det kan vi göra genom att arbeta med materialet 10 små kompisböcker, men även genom att prata i vardagliga situationer med barnen. Personalen ska vara nära barnen när de leker, både inomhus och utomhus, för att förhindra att kränkningar sker i smyg. Vi kan även använda oss av sociala berättelser och seriesamtal. Mål baserat på kartläggning Personalen ska ha ett aktivt genustänk Åtgärder för att nå målet Vi ska fortsätta att lyfta genusfrågan i vår pedagogiska grundsyn och diskutera de på våra personalmöten. Det ska stå som en stående punkt på agendan. Mål baserat på kartläggning Verksamheten ska få tillgång till flera kulturer. Åtgärder för att nå målet Läsa sagor från andra länder och om barn från andra länder samt att göra barnen uppmärksamma på att det talas olika språk. Vi ska inleda ett samarbete med en mångkulturell förskola i kommunen. Mål baserat på kartläggning Barngruppen ska vara mer tolerant mot barn med speciella behov. Åtgärder för att nå målet Dels jobbar vi med värdegrunden med hjälp av olika material. Sedan får vi handledning både för enskilda barn och hela barngruppen.

20 20 (30) Mål baserat på kartläggning Göra barnen delaktig i varandras verksamheter. Åtgärder för att nå målet Låta barnen besöka varandras avdelningar under den dagliga verksamheten Mål baserat på kartläggning Påvisa vårt likabehandlingsarbete för nyanställda, vikarier och föräldrar. Åtgärder för att nå målet Vi ska tydliggöra att en likabehandlingsplan finns och vad den innehåller. Vi ska göra en lättläst version som ska sitta i hallen samt informera om att den finns i sin helhet på kommunens hemsida.

21 21 (30) FRÄMJANDE ARBETE Förskolan och skolan har ett gemensamt föräldraråd. De arbetar aktivt för att skapa ett helhetstänk förskola/skola. Det görs genom att de bland annat anordnar en gemensam julavslutning. Vi på förskolan anordnar en sommarfest med grillning för familjerna. Vid lucia firar vi det tillsammans med barnens familjer. En gång per termin har vi drop-in fika för föräldrarna. Det här tror vi bidrar till en ökad gemenskap både mellan förskolan och föräldrar och även föräldrar emellan. Personalen på förskolan arbetar med att skapa en trygg barngrupp där vi stärker barnen i att våga vara den person de är och att vara toleranta för olikheter.

22 22 (30) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING Personalen pratar med de inblandade barnen om vad som hänt och varför informera föräldrarna om hur det ser ut och hur vi försöker lösa det vid upprepningar samtalar förskolechefen och personal om vidare åtgärder kontakt tas med berörda föräldrar personal och föräldrar kan få råd och handledning av specialpedagog för att hitta en bra lösning UPPFÖLJNING Datum för uppföljning bestäms tillsammans med föräldrar vid första samtalet DOKUMENTATION Vi dokumenterar också andra händelser runt barnen, ex. bitningar, i Flexite.

23 23 (30) RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR Vid föräldrars oro att deras barn blir kränkt så ska pedagogen informera rektorn. Även vid kränkningar mot enskilt barn som pedagogen uppmärksammat så informeras rektorn.

24 24 (30) RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN Händelser som leder till skriftlig dokumentation och inkommer till förskolechef/rektor, återrapporteras löpande till förvaltningschefen. Återrapporteringen sker igenom ett epostmeddelande med standardiserad rubrik och lagras i en sekretessbelagd digital mapp. Ordförande, vice ordförande och oppositionsledare delges materialet i samband med ordförandeberedningen inför varje sammanträde. Ordförande avgör om något av detta skall rapporteras vid nämndsammanträde.

25 25 (30) HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA Vår rektor har presenterat den på vårt föräldramöte och även talat om var den finns i sin helhet på internet. Personalen på förskolan kommer att göra en mer lättläst version. Den lättlästa versionen ska vi sedan sätta upp på anslagstavlan i hallen på förskolan. I barngruppen tydliggörs planen genom vårt värdegrundsarbete, genom arbete med olika material och genom samtal.

26 26 (30) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET en diskuteras på avdelningsmöten/personalmöten. Kartläggningen sker i början av höstterminen. Utvärderingen sker senare under hösten.

27 27 (30) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET

28

29 29 (30) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET

30 ANTAGEN x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx REVIDERAD x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx SALA KOMMUN Växel: E-post skolforvaltningen@sala.se Postadress Box 304, Sala