Likabehandlingsplan KILBO FÖRSKOLA

Transkript

1 Likabehandlingsplan KILBO FÖRSKOLA

2 Innehåll INLEDNING... 4 DEFINITIONER... 5 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 6 LEDNINGSDEKLARATION... 8 VISION... 9 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR...10 Mål föregående år enligt senaste planen...10 Utvärdering/Resultat...10 Mål föregående år enligt senaste planen...10 Utvärdering/Resultat...10 Mål föregående år enligt senaste planen...10 Utvärdering/Resultat...10 Mål föregående år enligt senaste planen...10 Utvärdering/Resultat...11 Mål föregående år enligt senaste planen...11 Utvärdering/Resultat...11 Mål föregående år enligt senaste planen...11 Utvärdering/Resultat...11 SAMVERKAN MED BARN/ELEVER...12 MÅL OCH ÅTGÄRDER...16 Mål baserat på kartläggning...16 FRÄMJANDE ARBETE...18 RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLING...19 RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR...20 RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN21 HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA...22 Likabehandlingsplan ANTAGEN x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx REVIDERAD x xxxx-xx-xx DIARIENUMMER 20xx/xxx SALA KOMMUN Växel: E-post skolforvaltningen@sala.se Postadress Box 304, Sala

3 TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSARBETET (23)

4 4 (23) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och skollagen. Skolan och förskolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en Likabehandlingsplan enligt 3:e kapitlet 16 i diskrimineringslagen och en Plan mot kränkande behandling enligt 6:e kapitlet 8 skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att strukturera arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Planen ska också visa hur verksamheten förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden kartläggning och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade. En trygg miljö är en förutsättning för att lära och utvecklas. INLEDNING

5 5 (23) DEFINITION ER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2012). Kränkande behandling är handlingar som nedvärderar ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). OBS! Befogade tillsägelser är inte en kränkning i lagens mening. Personal behöver ibland tillrättavisa barn/elever för att skapa en god miljö för hela verksamheten. En befogad tillrättavisning är alltså inte en kränkning i lagens mening, även om barnet/eleven ifråga kan uppleva tillsägelsen som kränkande. Trakasserier är en kränkande handling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Diskriminering är när förskola/skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med en diskrimineringsgrund. Diskriminering kan förekomma genom skolans regler, traditioner, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att förskola/skolan missgynnar någon genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär att barn och elever ska värderas lika. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika.

6 6 (23) DISKRIMIN ERIN GSGRUN DER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan och förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är DISKRIMINERINGSGRUNDER

7 7 (23) en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet.

8 8 (23) LEDNINGSDEKLARATION Vårt ansvar är att vara lyhörda, se varje barn, ta till vara varje barns förmågor, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan, att varje barn respekteras för de individer de är och att de känner trygghet. Den pedagogiska miljön ska ha ett tillåtande klimat. Verksamheten ska vara planerad där barnen känner delaktighet och har inflytande, samt möjlighet att ta egna initiativ till olika åtgärder. LEDNINGSDEKLARATION

9 9 (23) VISION Vår önskan är att alla barn i förskolan ska få känna sig sedda, bekräftade och tillåtas växa upp utifrån sina egna villkor och utvecklingsnivå. Vår förskola ska vara fri från kränkningar där alla kan känna tillit till de vuxna. Verksamheten skall präglas av omsorg om varandra och syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

10 10 (23) UTVÄRDERIN G AV FÖREGÅENDE ÅR Mål föregående år enligt senaste planen Fysiska och verbala kränkningar ska minska. Utvärdering/Resultat Vi har arbetat med materialet 10 små kompisböcker i alla grupper. Vi har läst böckerna, gjort olika övningar och även dramatiserat historierna för barnen. De har tagit till sig av innehållet och pratar mycket om att man ska hjälpas åt, sammarbeta, dela med sig och så vidare, men har svårt att omsätta det i praktiken. Däremot har vi inte använt oss av sociala berättelser och seriesamtal, då vi inte har haft tid att sätta oss in i hur arbetssättet fungerar. Vi kommer fortsätta arbeta för att fysiska och verbala kränkningar ska minska. Mål föregående år enligt senaste planen Personalen ska ha ett aktivt genustänk. Utvärdering/Resultat Vi har genus som en punkt på agendan för våra personalmöten, men känner att vi inte har fått igång några diskussioner kring ämnet. Det skulle behövas någon form av input, som litteratur eller frågeställningar att jobba kring. Mål föregående år enligt senaste planen Verksamheten ska få tillgång till flera kulturer. Utvärdering/Resultat Vi har läst böcker från andra länder och om barn från andra länder. Vi har dansat danser från olika kulturer. Dessutom har vi pratat om att det finns olika språk, lagat mat från olika länder, skrivit på arabiska och gett oss ut på resor. Vi har tittat på kartor och jordglob och tagit del av pedagogers och barns utlandsvistelser. Två pedagoger har varit på studiebesök på en förskola för nyanlända förskolebarn. En pedagog går på en studiecirkel som handlar om flerspråkighet och har tagit del av hur mångkulturella förskolor arbetar med flerspråkighet och interkulturalitet. UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅR

11 11 (23) Mål föregående år enligt senaste planen Barngruppen ska vara mer tolerant mot barn med speciella behov. Utvärdering/Resultat Vi har använt oss av materialet 10 små kompisböcker som handlar om värdegrundsfrågor och olika etiska dilemman. Barnen har tagit till sig innehållet, dock är det ibland svårt för dem att omsätta det i praktiken. Vi ser inte att barnen är mer eller mindre toleranta gentemot varandra utifrån om de är i behov av särskilt stöd eller inte. Mål föregående år enligt senaste planen Göra barnen delaktig i varandras verksamheter. Utvärdering/Resultat Barnen besöker varandras avdelningar under morgnar och sena eftermiddagar då vi sammarbetar. Det inkluderar även fritidsbarnen. Utomhus är vi mycket tillsammans, men inomhus har vi inte besökt varandra i någon större utsträckning. I samband med vilan är barnen på varandras avdelningar ibland, det berörs dock inte alla barn av. Mål föregående år enligt senaste planen Påvisa vårt likabehandlingsarbete för nyanställda, vikarier och föräldrar. Utvärdering/Resultat Vi har informerat föräldrar om att likabehandlingsplanen finns på kommunens hemsida och vår rektor har berättat kortfattat om den på föräldramötet.

12 12 (23) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Genom att arbeta med olika material som anknyter till värdegrunden på olika sätt vill vi få barnen att visa mer respekt, hänsyn och omtanke. Detta gäller både barn/barn, barn/vuxen och även barn/miljö, både inomhus och utomhus. SAMVERKAN MED BARN/ELEVER

13 13 (23) SAMMANFATTAT RESULTAT AV KARTLÄGGN IN GEN Kartläggningen är gjord utifrån samtal med barn och föräldrar, förskoleenkät som föräldrar fyllt i, diskussioner på personalmöten, avdelningsmöten samt på våra planeringsdagar. Vi har även gjort observationer i barngrupperna. Kränkningar Det förekommer knuffar, slag och bitningar i barngrupperna. Det förekommer även verbala kränkningar och tillfällen då vissa barn vid upprepade tillfällen inte får vara med. Kränkningarna förekommer både inomhus och utomhus. Personalen hör och ser när kränkningar sker och vidtar åtgärder på plats. Kön På vår förskola har vi inte sett någon form av diskriminering utifrån kön. Vi fortsätter dock att diskutera genusfrågor i arbetslaget vid våra personalmöten för att hålla ämnet aktuellt. Vår förskola har för tillfället bara kvinnliga pedagoger, det är alltså ont om manliga förebilder, men vi har ibland manliga vikarier vilket vi ser som positivt för både barngruppen och arbetslaget. Könsöverskridande identitet Vid inköp av material och böcker försöker vi utgå ifrån ett normkritiskt perspektiv och att göra kloka val för att vidga gränsen för vad som anses vara normen. Etnisk tillhörighet Vi har hittat barnböcker på förskolan med föråldrad människosyn och behöver därför se över vår litteratur. Utifrån observation av barns samtal behöver vi arbeta mer aktivt mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Vi behöver uppmärksamma olika religioners traditioner och högtider. Funktionshinder I vår verksamhet har vi för tillfället inget barn med något synligt funktionshinder. Däremot finns det barn med mindre märkbara funktionshinder, där vi har tagit hjälp av specialpedagog för handledning. Sexuell läggning I dagsläget ser vi inte några problem med diskrimeneringsgrunden, sexuell läggning. När vi ger ut information och blanketter är de riktade till vårdnadshavare. Vi behöver arbeta mer normkritiskt genom att till exempel låna böcker där olika sexuella läggningar representeras. Ålder Vi upplever inga stora problem var gäller diskrimineringsgrunden ålder. Barnen kan kommentera varandras ålder, men inte på ett nedlåtande sätt. I och med att vi arbetar med åldersindelade grupper blir åldersspannet inte så stort i respektive grupp. Klimat och miljö I det stora hela känner sig barnen trygga både utomhus och inomhus.

14 14 (23) Förskolans gård är tillgänglig för alla och utformad för att stimulera barnens utelek, där vi har nytt lekmaterial som stimulerar barnens lek. Vi kan även använda oss av skolans gård där det finns bland annat gungor och rutschkana. Efter sin förmåga vet barnen vilka regler som gäller på förskolan och till viss del så följ de. Vi arbetar kontinuerligt med att förankra dessa regler. Vi jobbar tillsammans med barnen med olika läromedel som behandlar värdegrundsfrågor både praktiskt och teoretiskt. Personalen är medveten om och arbetar med att alla barn ska ha möjlighet till samma talutrymme. De utflykter vi gör på förskolan är tillgängliga för alla. Vi är dock begränsade på grund av vårt geografiska läge. Utifrån intervjuer med barnen har det framkommit att några barn tycker att det puttas i cykelboden och i hallen. På toaletterna har vi lampor med rörelsedetektor, men de aktiveras inte när barnen går in på toaletten då de är för korta. Några barn upplever det otäckt när det är mörkt på toaletterna. Kommunikation Kommunikation mellan personal och föräldrar sker dels genom information på schoolsoft, dokumentationer i hallen och genom dagliga samtal vid hämtning och lämning. Vi har även förväntningssamtal och utvecklingssamtal där vi pratar om barnens vistelse på förskolan. Utifrån föräldraenkätet verkar föräldrarna nöjda med likabehandlingsplanen, samt arbetet med den, men att den kan innehålla mer konkreta exempel. Vi har märkt att kommunikationen barn emellan inte alltid fungerar så bra. Det kan förekomma hårda ord och missförstånd. Vi arbetar för att skapa en trevlig samtalston mellan barn och barn, barn och pedagog samt pedagoger emellan. Vi använder oss även av teckenstöd och bilder för att inkludera alla barn. Det har framkommit i förskoleenkäten att en familj inte känner sig helt trygga när de lämnar sitt barn på förskolan. Det uttrycks även att personal ibland är dålig på att ta kontakt vid hämtning och lämning. Kompetensutveckling Vi har haft en kompetensutvecklingsdag i samarbete med Kulturskolan, där vi fick teoretisk och praktisk kunskap om hur man kan använda sig av musik i förskolan. Personalgruppen har varit på föreläsning om vårt pedagogiska material 10 små kompisböcker. Några pedagoger har varit på seminarium om massage i förskolan och några har varit föreläsning om barns språkutveckling. En pedagog har gått en studiecirkel om flerspråkighet och två stycken har gått på fortbildning kring entreprenörskap, Framtidsfrön. Introduktion På vår förskola har vi föräldraaktiv inskolning vilket vi upplever som något positivt. Vi har även fått positiva reaktioner från berörda föräldrar och kommer att fortsätta med föräldraaktiv inskolning. SAMVERKAN MED BARN/ELEVER

15 15 (23) Det har inte funnits några tydliga rutiner för att påvisa vårt arbetssätt för nyanställda och vikarier. Vår vikariepärm behöver uppdateras med till exempel vår pedagogiska grundsyn, likabehandlingsplan och verksamhetens rutiner.

16 16 (23) MÅL OCH ÅTGÄRDER Mål baserat på kartläggning Fysiska och verbala kränkningar ska minska. Åtgärder för att nå målet Vi ska hjälpa barnen att hitta andra strategier än att exempelvis knuffas eller fälla okamratliga kommentarer. Det kan vi göra genom att arbeta med materialet 10 små kompisböcker, men även genom att prata i vardagliga situationer med barnen. Personalen ska vara nära barnen när de leker, både inomhus och utomhus, för att förhindra att kränkningar sker i smyg. Vi kommer även att arbeta med Bamseluvan där barnen tillsammans kommer överens om hur en bra kompis är. Ibland kommer vi att få besök av Bamse, i egen hög person, som samtalar med barnen om kamratskap. Dessutom kommer vi att jobba med massage och yoga med barnen. Mål baserat på kartläggning Personalen ska ha ett aktivt genustänk Åtgärder för att nå målet Vi ska fortsätta att lyfta genusfrågan i vår pedagogiska grundsyn och diskutera de på våra personalmöten. Vi vill fördjupa oss mer inom området genom diskussionsunderlag eller litteratur. Vid val av barnlitteratur, sånger, ramsor och så vidare ska vi tänka kritiskt på det material vi väljer att använda för att det inte ska bli könsstereotypt. Mål baserat på kartläggning Förskolan ska arbeta aktivt mot rasism och främlingsfientlighet Åtgärder för att nå målet Vi ska använda barnböcker, filmer, lekmaterial som pussel med mera, där olika nationaliteter och kulturer finns representerade för att arbeta förebyggande. Vi kommer att uppmärksamma barnen på att det finns olika kulturer och att vi här i Kilbo är en del av hela världen. MÅL OCH ÅTGÄRDER

17 17 (23) Mål baserat på kartläggning En trevligare samtalston mellan barnen Åtgärder för att nå målet Vi kommer att arbeta med värdegrundsarbete som 10 små kompisböcker och Bamseluvan för att uppmärksamma barnen på hur man samtalar och umgås med varandra på ett bra sätt. Som pedagoger ska vi vara bra förebilder samt vara närvarande i barnens i lek för att kunna vara ett stöd. Mål baserat på kartläggning Vi ska bemöta alla barn och föräldrar på ett professionellt sätt vid hämtning och lämning. Åtgärder för att nå målet För att alla barn och föräldrar ska känna sig trygga vid hämtning och lämning genom att alltid ta kontakt. Om det uppstår svårigheter för barnet att skiljas från föräldern försöker vi gemensamt komma fram till en strategi som känns bra för alla parter. Mål baserat på kartläggning Vi ska påvisa vårt arbetssätt samt vår likabehandlingsplan för vikarier och nyanställda Åtgärder för att nå målet Vi ska tydliggöra att en likabehandlingsplan finns och vad den innehåller, berätta om vår pedagogiska grundsyn samt om våra rutiner för nyanställda och vikarier. För att kunna göra det på ett enkelt sätt behöver vi uppdatera vår vikariepärm och skapa rutiner för att den verkligen visas.

18 18 (23) FRÄMJANDE ARBETE Förskolan och skolan har ett gemensamt föräldraråd. De arbetar aktivt för att skapa ett helhetstänk förskola/skola. Det görs genom att de bland annat anordnar en gemensam julavslutning.. En gång per termin har vi drop-in fika för föräldrarna. Det här tror vi bidrar till en ökad gemenskap både mellan förskolan och föräldrar och även föräldrar emellan. Personalen på förskolan arbetar med att skapa en trygg barngrupp där vi stärker barnen i att våga vara den person de är och att vara toleranta för olikheter. FRÄMJANDE ARBETE

19 19 (23) RUTINER FÖR DIREKTA ÅTGÄRDER VID KRÄNKANDE BEHANDLIN G Personalen pratar med de inblandade barnen om vad som hänt och varför informera föräldrarna om hur det ser ut och hur vi försöker lösa det vid upprepningar samtalar förskolechefen och personal om vidare åtgärder kontakt tas med berörda föräldrar personal och föräldrar kan få råd och handledning av specialpedagog för att hitta en bra lösning UPPFÖLJNING Datum för uppföljning bestäms tillsammans med föräldrar vid första samtalet DOKUMENTATION Vi dokumenterar också andra händelser runt barnen, ex. bitningar, i LISA.

20 20 (23) RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR Vid föräldrars oro att deras barn blir kränkt så ska pedagogen informera rektorn. Även vid kränkningar mot enskilt barn som pedagogen uppmärksammat så informeras rektorn. RUTINER FÖR RAPPORT TILL FÖRSKOLECHEF/REKTOR

21 21 (23) RUTINER FÖR RAPPORT FRÅN FÖRSKOLECHEF/REKTOR TILL HUVUDMAN Händelser som leder till skriftlig dokumentation och inkommer till förskolechef/rektor, återrapporteras löpande till förvaltningschefen. Återrapporteringen sker igenom ett epostmeddelande med standardiserad rubrik och lagras i en sekretessbelagd digital mapp. Ordförande, vice ordförande och oppositionsledare delges materialet i samband med ordförandeberedningen inför varje sammanträde. Ordförande avgör om något av detta skall rapporteras vid nämndsammanträde.

22 22 (23) HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA Vår rektor har presenterat den på vårt föräldramöte och även talat om var den finns i sin helhet på internet. I barngruppen tydliggörs planen genom vårt värdegrundsarbete, genom arbete med olika material och genom samtal. HUR PLANEN GÖRS KÄND FÖR ALLA

23 23 (23) TIDSPLAN FÖR UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLIN GSARBETET Likabehandlingsplanen diskuteras på avdelningsmöten/personalmöten. Kartläggningen sker i början av höstterminen. Utvärderingen sker senare under hösten.