NÄR DEN ARABISKA KULTUREN MÖTER DEN SVENSKA SKOLAN

Transkript

1 NÄR DEN ARABISKA KULTUREN MÖTER DEN SVENSKA SKOLAN Friedrich Nietzsche: "There are no facts, just interpretations" Mao Zedong " Ska man lyfta en hink med vatten från golvet måste man böja sig ända ner för att få tag i den." - Böja oss dit där kunskaperna finns för att lyfta upp dem Xena Consulting Madeleine Eriksson madeleine@xenaconsulting 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 DEFINITIONER Inledning Vad är kultur? Vad är en värdering? Hur påverkas vi av våra värderingar? Hur kan man undersöka och förändra sina värderingar? Upplevelsen av verkligheten Försvarsattityd Hantering av försvarsattityden Från kulturchock till integrering (U-kurvan) En integrering är en förändring som kan vara obehagligt...6 KAPITEL 2 PERSPEKTIV 2.1 Missförstånd och skillnader i kommunikativt beteende De 5 kulturella dimensionerna (Hofstede) Tvärkulturell Kompetens...9 BILAGA 1: Förslag på artiklar, böcker och forskningsrapporter att läsa BILAGA 2: Xena Consulting - Vidareutbildning 2

3 KAPITEL 1 DEFINITIONER INLEDNING Vår kultur påverkas av olika faktorer som bl.a kan utläsas i diagrammet nedan BOENDE SAMHÄLLSKLASS UTBILDNING LAND & SAMHÄLLS- FAKTORER Landsbygd Arbetarklass Analfabet Diktatur Stad Medelklass Grundskola Sharia Överklass Gymnasium BNP o korruption Universitet Klimat Krig, kolonialisering VAD ÄR KULTUR? Kultur kan förklaras som "summan av genom livet inlärda traditioner och normer som dominerar och utvecklas genom historien hos en folkgrupp eller nation". Kultur är något som inpräntas i oss genom en inlärningsprocess som sker under hela livet och består av normer och värderingar från vår omgivning. Kulturen är ej statisk, utan föränderlig och påverkas genom historiens utveckling och i takt med att globaliseringen öppnar nya vägar för människor att mötas. Kulturen styr oss, både på ett medvetet och ett omedvetet plan. Våra val i livet, sättet vi kommunicerar är påverkat av vår kultur. Kultur är alltså den kollektiva programmering som gör att medlemmarna i en grupp skiljer sig från medlemmarna i en annan grupp. Denna programmering består av bland annat nationella värderingar och blir i slutändan en del i personligheten. 3

4 1.2 VAD ÄR EN VÄRDERING? En värdering är ett "program" som används för att göra bedömningar kring rätt/fel, bättre/sämre och bra/dåligt. Forskning kring värderingar visar att: 1. Huvuddelen av våra värderingar är "övertagna" från människor i vår omgivning som har betydelse för oss, men vi ser på dem som våra egna. 2. Hur hårt vi håller på våra värderingar och hur högt de värderas beror på vad det kostar oss när det gäller acceptans, kärlek och umgänge (tex uteslutning). 3. Eftersom våra värderingar oftast inte är öppna för erfarenhetsprövning håller vi hårt och orubbligt på dem och vill inte att de ska ifrågasättas min värdering är "riktig". 4. Värderingar inom oss, som inte överensstämmer med varandra kan medföra att vi råkar i samvetskonflikt med oss själva och/eller vår omgivning (t.ex religion, rasmotsättningar). 5. Eftersom vi har överlåtit prövningen av våra värderingar till andra och därmed inte har någon kontroll över den egna värderingsprocessen, känner vi oss hotade när våra värderingar ifrågasätts. Detta bidrar till att öka envisheten att hålla fast vid dem. 6. Många värderingar är omedvetna vilket kan medföra att vi står i ett motsatsförhållande till varandra, dvs att man dras åt olika håll utan att förstå varför Hur påverkas vi av våra värderingar? Våra värderingar ligger till grund för mycket i vårt agerande. Till exempel om man vuxit upp med värderingen "män skall sköta arbetet, kvinnan skall sköta hem och barn, då är det inte alls ovanligt att man har: En negativ attityd till arbetande kvinnor. "En attityd" = hur vi förhåller oss till olika personer, saker och ting. En tendens till selektiva varseblivningar, dvs att "se" saker som bevisar att det "alltid" går dåligt för barn som har en mamma som arbetar och bra för barn vars mamma är hemma på dagarna. Vidare att vi har svårt att tro på någon som beskriver en situation om en arbetande mamma vars barn just har kommit ut från universitetet med högsta betyg och som är mycket populär hos kamraterna, leder kampen mot droger osv Negativt beteende gentemot kvinnliga arbetskamrater t.ex en tendens att favorisera män i befordrings- och belöningsfrågor (därför att det är de som har det största ansvaret för familjens ekonomi) Grundlösa uppfattningar, t ex barn har ett större behov av känslomässig kontakt med sin mamma än sin pappa, kvinnor har mindre förmåga att fungera som chefer därför att de är för känsliga, för subjektiva, för mjuka osv Hur kan man undersöka och förändra sina värderingar? Det är inte lätt att undersöka och förändra sina egna värderingar. Det som krävs är: Tankeverksamhet: att vi medvetet funderar över vilka värderingar som styr oss. Blottläggning: att vi ger oss själva en möjlighet att ta fram våra värderingar i dagsljus där de kan skärskådas och ifrågasättas. Kommunikation: att vi skaffar oss en omgivning där vi öppet kan diskutera värderingar och få feedback på de värderingar som ifrågasätts och/eller blir motsagda. 4

5 1.2.3 Upplevelsen av verkligheten Den "verklighet" vi upplever tolkas ofta som den verkliga verkligheten. När denna "verklighet" ifrågasätts, går vi i "försvar". Människor reagear på omvärlden så som hon upplever och varseblir den och denna varseblivna värld är verklighet för henne. Vår upplevelse av verkligheten är som att undersöka livet genom färgat glas var och en av oss har olika färg och material på glaset. I mycket hög grad bygger vi vår självuppfattning på den verklighet vi ser genom vårt eget fönster. När någon ifrågasätter vår upp- levelse av verkligheten, trampar de i själva verket på vår självuppfattning. Detta är särskilt kännbart för dem som undermedvetet förvrängt verkligheten för att skydda och bevara sin självuppfattning Försvarsattityd "Vetskapen om skillnaden" en enkel fras men hur svår är den inte att praktisera! Kanske skulle det mest lämpliga ordet för att beskriva mycket av människors beteende vid kommunikation och i förhållandet till varandra i en organisation vara "försvar". En grundläggande orsak för defensivt beteende verkar hos många människor vara oförmågan att tillstå "vetskapen om skillnaden". Skillnaden mellan deras perceptioner och verkligheten och skillnaden mellan deras perceptioner och andras. Det förhärskande, låt vara omedvetna antagande är att "världen är som jag ser den". Den som har denna föreställning kommer att uppleva livet som ständigt hotande, det är många som delar hans föreställning men inte hans värld. Det finns ett behov av att ständigt försvara sina "världar" och att förneka eller attackera andras. Insikten att man bara indirekt och ofta opålitligt tar del av verkligheten kan vara störande. För dem som kräver en säker, definitiv och pålitlig värld (och det gäller oss alla mer eller mindre) är det svårt att erkänna att vi hellre svarar på hur det verkar vara än hur det I verkligheten är. Det innebär att det minskar vår förmåga att förutsäga "den verkliga världen". Även de som intellektuellt accepterar perceptionsmodellen och de regler som gäller för stimuli, organismens beredskap att svara upp på ett speciellt sätt, inlärning osv, kan ha svårt för att omsätta detta till handling. Ett bra sätt att testa i vilken utsträckning man verkligen har internaliserat sådan medvetenhet är när man blir känslomässigt engagerad i andra eller i någon situation Hantering av försvarattityden Nyckeln till förståelse för varandra kan vara insikten om att din verklighetsupplevelse inte nödvändigtvis är mer giltig än andras. Processen med att ta tag i perceptuella skillnader innebär en ökad medvetenhet om perceptuella skillnader. Du måste acceptera det faktum att för andra människor är deras perceptioner verklighet. Till sist måste du ta tid till att förstå verkligheten som den ses av andra. 5

6 1.3 FRÅN KULTURCHOCK TILL INTEGRERING (U-kurvan). 1. Kulturella skillnader förnekas 2. Kulturella skillnader uppfattas som ett hot 3. Skillnader minimiseras när allt kommer omkring är vi alla samma 4. Accepterande av skillnaderna 5. Anpassning dvs när man börjar modifiera sitt egna beteende för att passa in i den nya kulturens normer och värderingar 6. Integrering, när man klarar av att förena kulturella skillnader och utforma en mångkulturell identitet En integrering är en förändring som kan vara något obehagligt eftersom: man går från något känt till okänt förändringen tros leda till förlust av något slag förändringar ofta ses som hot mot tryggheten och självkänslan. förändringar ger upphov till stress i tron om att förändringen ska leda till förlust av n av t.ex: trygghet, man mister kollegor, vänner, familjen, ansvar och befogenheter. Olustkänslan är inte helt obefogad. Men istället för att se det negativa, behöver man vända på det och leta efter någon form av vinst. Beroende på hur varje individ VÄLJER att förhålla sig till förändring blir utfallet i linje med inställningen. 6

7 KAPITEL 2 PERSPEKTIV 2. 1 MISSFÖRSTÅND OCH SKILLNADER I KOMMUNIKATIVT BETEENDE När människor med olika kulturell bakgrund möts kan alla skillnader mellan dem potentiellt leda till missförstånd. Ett sätt att få grepp om vilka problem som kan uppstå i tvärkulturell kommunikation är därför att undersöka på vilka sätt kommunikationsmönster kan variera mellan olika språk- och kulturgemenskaper. Ett sätt att göra detta är att utgå från en modell där man: 1) beaktar olika kommunikationsbeteende 2) beaktar vad som kan styra dessa beteenden 3) försöker analysera skillnader mellan språk- och kulturgemenskaper i dessa avseenden. När det gäller det kommunikativa beteendet kan man skilja sådant beteende som kan produceras av en ensam individ från sådant som kräver att flera individer samverkar. Den första typen av beteende kan benämnas - beteende på individnivå och den andra typen - beteende av interaktiv nivå. Att beteendet här sägs finnas på individnivå innebär inte på något sätt att det inte påverkats av andra människor, t ex en persons ordval. Det innebär bara att ordvalet kan tillskrivas en individ medan de beteenden som är interaktiva inte i fullständig form kan tillskrivas enbart en individ. På individnivå kan det vara bekvämt att betrakta språklig kommunikation ur följande fyra aspekter: Kroppsrörelser, Ljud och skrift, Ordförråd och fraseologi & Grammatik Begreppet interaktionssekvens, härrör från det faktum att olika typer av kommunikation kan sägas gå igenom ett antal distinkta stadier. Man börjar, fortsätter och avslutar t ex kommunikationen på ett visst sätt. Till initialsekvenserna hör hälsningar, presentation och rutiner för att öppna kanalen mellan sändare och mottagare dvs t ex bruket av ordet hallå initialt i telefonsamtal. Olika kultur och språkområden skiljer sig t ex starkt med avseende på hur mycket kroppskontakt man tillåter vid hälsnings- och presentationsrutiner i olika situationer. 7

8 2.2 DE 5 KULTURELLA DIMENSIONERNA (Geert Hofstede) Liten mot stor maktdistans - den utsträckning i vilken mindre mäktiga medlemmar i organisationer förväntar sig och accepterar att makt fördelas ojämlikt. I kulturer med liten maktdistans, (Österrike, Israel, Danmark, Sverige, Nya Zeeland) förväntas maktrelationer som är konsultativa, inkluderande och demokratiska. I kulturer med hög maktdistans (Sydostasien, Östra Europa och Arabvärlden) accepterar mindre inflytelserika individer maktrelationer som är mer auktoritära och paternalistiska. Underlydande accepterar att makt hos andra helt enkelt baseras på var de befinner sig i vissa formella, hierarkiska system. Hofstedes maktdistansindex visar inte på skillnader i fördelning av makt, snarare visar det hur individer uppfattar skillnader i makt. Däremot gäller generellt att länder med lägre maktdistans förvaltas mer demokratiskt. Inom Europa, tenderar maktdistansen att vara lägre i de nordliga länderna och högre i de södra och östra länderna. Det föreligger ett liknande samband med religioner: islam och katolicism korrelerar med större maktdistans och därmed med större acceptans för auktoritär maktfördelning. Individualism mot kollektivism - individualism kontrasteras mot kollektivism och avser den grad till vilken individer förväntar sig att de skall välja sina egna associationer eller agera som medlemmar av en livslång grupp eller organisation. Latinamerikanska länder rankas som de mest kollektivistiska, medan USA följt av engelsktalande och västeuropeiska länder har de mest individualistiska kulturerna. Maskulinitet mot feminitet - refererar till värderingen av traditionellt manliga eller kvinnliga värden. Maskulina kulturer värderar konkurrens, självsäkerhet, ambition samt ansamlandet av rikedom och materiella ting. Feminina kulturer lägger större värde vid relationer och livskvalitet. Japan och Slovakien rankas som de mest maskulina kulturerna, liksom flera länder i Västeuropa. Sverige är världens mest feminina land, följt av andra nordiska länder. På grund av tabut mot att diskutera sexualitet i många kulturer, särskilt maskulina kulturer, samt de könsgeneraliseringar som följer av Hofstedes terminologi, så döps den här dimensionen ibland om till Livskvantitet mot livskvalitet. En annan aspekt av dimensionen är att i M-kulturer är skillnaderna i könsroller större och mindre flytande än i F-kulturer. Osäkerhetsundvikande - är den utsträckning i vilken samhällsmedborgare försöker hantera stress genom att minimera osäkerhet. Kulturer med höga värden föredrar regler (t ex om religion och mat) och strukturerade sociala sammanhang. Anställda i sådana kulturer tenderar att stanna längre hos samma arbetsgivare. Medelhavsländer, Latinamerika och Japan rankas högt i den här kategorin. Singapore, Jamaica, Danmark och Sverige rankas lågt. Lång mot kort tidsorientering beskriver ett samhälles tidshorisont, den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering värderas uthållighet, ordnade relationer genom status, sparsamhet och en känsla av skam. I samhällen med kort tidsorientering värderas normativa utsagor, personlig stabilitet, att "rädda ansiktet", respekt för traditioner samt återgäldade av favörer och gåvor. Kina, Taiwan och Japan visar särskilt höga värden. Många lågt utvecklade länder visar låga värden, lägst hos Pakistan och Västafrika. Västerländska länder delar relativt låga värden. 8

9 2.3 TVÄRKULTURELL KOMPETENS Tvärkulturell kompetens är att förstå varför en annan person handlar som den gör genom att se till den kulturella bakgrunden. För att uppnå en högre förmåga att förstå, acceptera och kunna samarbeta med människor från olika kulturer behöver vi: 1. Förstå oss själva och våra värderingar: Vi föds in i en kultur och tar till oss de värderingar som finns runtomkring oss och har ingen möjlighet att påverka de normer och beteende som vi lär oss. Det är därför viktigt att försöka förstå vem man är och hur man känner och tänker inför olika situationer. Ett sätt att få en bättre självbild kan vara att arbeta med den sk FIRO-modellen som går ut på att det finns tre grundläggande behov som är gemensamma för alla människor: var och en har behov av att känna sig betydelsefull kompetent omtyckt. Dessa behov kan uttryckas på tre nivåer i våra beteenden, i våra känslor och i vår självbild. På var och en av nivåerna finns de tre dimensionerna tillhöra kontroll öppenhet.vår självbild är helt central i våra liv, liksom vår självkänsla. Vi strävar alla efter att hitta den rätta mängden av tillhöra, kontroll och öppenhet. Målet är att vi skall känna oss just så betydelsefulla, kompetenta och omtyckta som vi önskar.när vi hittar den rätta mängden kan vi tycka om oss själva och känna oss tillfreds med den vi är. Ju mer vi i grunden tycker om oss själva för den vi är, desto mer tycker vi också om andra När vi har en god självkänsla kan vi arbeta bättre tillsammans med andra 2. Perspektivbyte: När man har fått en tydliga självbild och förståelse för de egna värderingarna behöver vi förstå inte bara hur utan varför andra människor handlar som de gör. Eftersom vi vet att ingen har kontroll över sina värderingar blir det här viktigt att göra perspektivbyten och försöka förstå varför olika kulturer har olika beteenden. Ett sätt kan vara att använda sig av Geert Hofstedes olika dimensioner för att jämföra värderingar. 3. Kunskap: I ett möte över kulturella gränser är det bra om man har kunskap om den andres utgångspunkt som vilket land man är uppvuxen i, religion, om man bott i staden eller på landet, vilken utbildningsnivå man har, har man bott, utbildat sig eller arbetat i utlandet. 4. Kulturell medvetenhet det vill säga när man förstår innan man dömer och då man är medveten om olika kommunikationsmönster. Uppnås kulturell medvetenhet vet man att inget är rätt eller fel, bara annorlunda. Dessutom kan interkulturell kompetens förklaras som en ständigt pågående process, som går runt i en cirkel. Först leder medvetenhet till behov av ökad kunskap som därefter måste praktiseras och upplevas vilket ytterligare ökar medvetenheten och så fortsätter det runt, runt (Hofstede, 2005). 9

10 BILAGA 1 FÖRSLAG PÅ ARTIKLAR, BÖCKER OCH FORSKNING ATT LÄSA OCH SOM UNDERLAG FÖR DISKUSSIONER UNDER FÖRELÄSNINGEN Linnéuniversitetet lärarprogrammet, Titel "Svårigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan" I Bredänges (2003) studie har utländska lärare blivit intervjuade för att få reda på hur de såg på sitt första möte med den svenska grundskolan som lärare. Resultatet av studien visar att flera lärare anser att det finns en skillnad mellan invandrarelever och svenska elever när det gäller normer och regelsystem. Lärarna säger att de svenska barnen vet var gränsen går, alltså hur mycket och vad som är tillåtet, och de överskrider inte den gränsen. Däremot är invandrareleverna vana vid andra gränser och vilka straff man får om man går över de gränserna och detta i sin tur kan skapa problem för de eleverna. Runfors (2003) har observationer från en skola där invandrareleverna hade lägre status i kamratumgänget på skolan där lärare pekade på att de hade svårt att anpassa sig till svenska normer och regler. Anpassning till svenska skolan Farez vill bli pilot och Helen apotekare, men båda känner att de inte får tillräcklig hjälp av skolan (Johansson, 2011). Enligt deras lärare har de inte tillräckliga språkliga kunskaper att klara av sådana utbildningsprogram. Hilda har stora ambitioner i livet och hon anser sig själv vara svensk och Antonio vill bli polis. Johansson menar att intervjupersonerna på olika sätt försöker anpassa sig till vad de tror är ett lämpligt beteende för en bra svensk elev. Om man har lärt sig att vara svensk är detta förknippat med goda framtidsförhoppningar och om man inte lärt sig att vara svensk kan detta bidra till låg självkänsla och att man får lägre förhoppningar i livet (Johansson, 2011). I Cederbergs (2006) studie beskriver intervjupersonerna att de genom observation av sina klasskamrater fått lära sig hur man beter sig i klassrumsmiljön och detta var inget som skolan hjälpte till med. Några av kvinnorna upplever att när läraren brytt sig om dem, har detta lett till en trygghet och meningsfullhet hos kvinnorna. Resultatet visar även att när kvinnorna fått samtala med läraren om sina känslor, har detta väckt lärarens empati och kvinnorna upplever att de blivit bekräftade och sedda som individer. Bredänge, Gunlög (2003). Gränslös pedagog: fyra studier om utländska lärare i svensk skola. Göteborg: Göteborgs universitet Runfors, Ann (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar: en studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Stockholms universitet Johansson, Thomas (2011). The art of becoming Swedish : Immigrant youth, school careers and life plans. Ethnicities, vol. 11 no. 2 ss Tillgänglig: [ ] Cederberg, Meta (2006). Utifrån sett - inifrån upplevt: några unga kvinnor som kom till Sverige i tonåren och deras möte med den svenska skolan. Lund: Lunds universitet 10

11 Ur boken "Ungdom i mångfald" av Billy Ehn Allt i de ungas värld verkar kretsa kring kompisar, bästisar och gänget. Men är gängen mångkulturella? Jag kan inte vara vän med en svensk för de har inte samma sätt att leva. En del invandrarungdomar har stora familjer som har flyttat över sin närmaste omgivning från sitt hemland till någon ort i Sverige. Ur boken "Muslimska elever och religiös identitet" av Jonas Otterbeck "Du skäller alltid på mig. Du hatar mig för att jag är muslim!" skriker en flicka i åttan till sin kvinnliga lärare. "Det gör jag inte alls. Jag bryr mig inte om vad du är, det är hur du beter dig som jag inte gillar, svarar läraren. "Nej, du är rasist! Du är ute efter mig för att jag är arab och muslim!" Jonas Otterbeck beskriver hur muslimska ungdomar använder islam och sin muslimskhet för att påverka och testa sin omgivning i den svenska skolan. De söker bekräftelse, gränsdragning, sympatier, avståndstagande; kort sagt reaktioner på sitt beteende Ur boken Föräldrar på främmande mark av Annick Sjögren Olika prioriteringar i skolsystemet värderar barnens kunskaper som i Sverige är kreatvitet, naturkunskap, oberoende, självständighet, tolerans etc prioriterat. I andra skolsystem är utantill kunskap, respekt till läraren, höga betyg prioriterat I Boken "Föräldrar i ett nytt land" av Nils Erik Nilsson och Kjell Lund, ställs 20 frågor kring temat "Vem fostrar barnen?" som de anser viktiga att diskutera med föräldrarna. De föreslår att man kan be dem placera sina svar där de hör hemma dvs skolans, hemmets eller gemensamt. Tanken är att förstå hur föräldrar respektive svenska lärare tänker och att skapa dialog och hitta lösningar. Ur boken "Tvärkulturell kommunikation i förskola och skola" av Eva Hedencrona & Dora Kòs-Dienes Titta på det här huset...sa den svenska kvinnan. Italienskan hade också lagt märke till huset, hon hade också velat säga samma sak eller i alla fall samma ord. Hon tyckte om villan. Hon förstod att hon inte bara förväntades titta på huset utan också ha sin personliga åsikt. Av tonläget och av ansiktsuttrycket förstod hon att anmärkningen var en kritik men förstod inte direkt vad det var för fel på det. Efter ett tag insåg hon att villan tedde sig smaklös och lite för vräkig för kvinnan som hade sina sommarrötter i byn. Det var inte fint att visa upp sina tillgångar i Sverige. Det irriterade henne eftersom man i Italien öppet kan glädja sig åt att man har råd med ett fint hus och dessutom höjer det områdets status. Det tog flera års samlevnad med den svenska kulturen innan hon förstod kvinnans känslor i det ögonblicket. 11

12 Sammanfattning av boken: Skapa dialog med föräldrarna Nabila Al Fakir Föräldrarnas förståelse för barnens skolgång Relationsskapande attityd, ordnade gemensamma fester, firade både kristna och muslimska högtider förtroendet ökade och vi började träffa föräldrarna individuellt och fick reda på bakgrunder som ex: en förälder mådde själv psykiskt dåligt och orkade inte ta hand om sitt barn, en mamma såg sitt barn som straff från Gud, andra föräldrar trodde att deras barn var duktiga men att de misslyckades i skolan berodde på skolsystemet. Rädsla för att andra från samma land skulle få veta att deras barn gick i specialgrupp och att barnen skulle stämplas som dumhuvud Föräldrarnas tveksamhet inför specialgrupper grundade sig även på varför behöver den svenska skolan specialgrupper klarar inte läraren av att ta ansvar, utbilda och fostra eleverna Föräldrarnas inställning kan bli ett hinder för barnen Proceduren i mötet med föräldrarna 1. Vinna föräldrarnas förtroende 2. Att få föräldrarna att se och förstå vilka problem deras barn har 3. Att nå ett samarbete mellan föräldrar och pedagoger. Många föräldrar anser att: 1. Att skolan borde kunna ta hand om eleverna bättre 2. Att skolan bör uppfostra barnen 3. Att skolan inte ställer tydliga krav på barnen 4. Att skolan förstör barnens framtid genom sina osynliga och otydliga gränser samt sina lågt ställda förväntningar på deras prestationer Skolan å sin sida 1. marginaliserar ofta föräldrarna 2. relaterar alla fel hos barnen til deras kultur 3. anser att föräldrarna inte bryr sig om barnen 4. anser att föräldrarna är oansvariga när de inte ens kommer på föräldrarmöten Barnen 1. klarar inte att hantera denna kaotiska situationen 2. utvägen blir att hitta en alternativ livsstil (det finns olika alternativ ett är kriminella gäng som tillåter att ta ut sin hämnd på samhället) 3. å ena sidan är de hatiska å andra längtar de efter att bli svenskar och accepterade i samhället Ur boken "Pedagoger mitt i mångfalden" av Yva Ellneby Barn och föräldrar upplevelse av flykten: Att fly en katastrof; Flykten kan ha pågått lång tid; Ankomsten till Sverige; Konfrontation med det svenska samhället; Depression eller integration. Familjen lever bara fysiskt i Sverige hela känslolivet är kvar i hemlandet. Ur boken "Skolan som mångkulturell arbetsplats" av Hans Lorentz Ge mig besked HUR jag ska göra så fixar jag det snabbt. Jag tror nog inte att det här med multipedagogik behöver vara så svårt. 12

13 BILAGA 2 XENA CONSULTING - VIDAREUTBILDNINGAR Vill du veta mer och få större kunskap kan vi erbjuda dig andra föreläsningar och utbildningar som t.ex: - Tvärkulturell kompetens I mötet med den arabiska kulturen del 2 - Att hantera kulturella skillnader - När den arabiska kulturen möter den svenska skolan - Den arabiska kulturen och vården - Vad är det som händer i arabvärlden egentligen? - Ledarskap och samarbete I en mångkulturell miljö - Den Syriska kulturen - Integration i det svenska samhället Allt detta och lite till hittar du på vår hemsida Vi skräddarsyr även utbildningar så de passar just dig, ditt företag och dina medarbetare. Behöver du eller ditt företag individuell assistans kan du gå in under fliken konsultuppdrag och se hur vi skulle kunna hjälpa just dig. Slutligen om du har lite tid över kan du gå in under fliken blogg och läsa lite om Tunisien efter revolutionen m.m. 13