Utvärdering av långtidskunskaper efter kurs i infektion, mikrobiologi och immunförsvar

Transkript

1 Utvärdring av långtidskunskapr ftr kurs i infktion, mikrobiologi och immunförsvar En jämförls mllan tidigar och nuvarand kursplan för läkarprogrammt Martin Lagging Avdlningn för infktionssjukdomar, Götborgs univrsitt Handldar: Prof. Tomas Brgström Avdlningn för infktionssjukdomar, Götborgs univrsitt

2 Bakgrund I maj 24 initirads n ny kurs inom läkarprogrammt vid Götborgs univrsitt kallad Infktion, mikrobiologi och immunförsvar. Dn nya kursn är n sammanslagning av d tidigar kursrna i infktionssjukdomar, mikrobiologi och immunologi och omfattar sammanlagt 13 univrsittspoäng. Kursn syftar till att bibringa studntrna kunskapr om d vanligast inhmska infktionssjukdomarnas tiologi, patogns, diagnostik och bhandling. Dssutom ska studntrna få känndom om vissa infktionr som är vanligar utanför Svrig, mn som kan vara av vikt inom svnsk sjukvård. Kursn ska därutövr g studntrna förståls för intraktionn mllan mikroorganismr och människans immunförsvar samt stimulra till tt vtnskapligt tänkand inom ämnsområdt. Skillnadn jämfört md dn tidigar kursn är att störr vikt läggs vid lärarldd träning i form av klinisk handläggning i mindr gruppr, mdan mindr tid ägnas åt katdrala förläsningar. Idntifiring av tt pdagogiskt problm Introduktionn av dn nya kursn har haft som mål att försöka öka studntrnas inlärning i d aktulla ämnna gnom störr vikt vid lärarldd träning i mindr gruppr. Därför vor dt önskvärt att undrsöka om studntrnas inlärning har påvrkats till följd av skiftt av pdagogisk inriktning på utbildningn. Dn aktulla undrsökningn avsåg att klargöra huruvida studntrnas långtidskunskapr inom kunskapsområdt skild sig mllan dm som utbildats nligt dn gamla och dn nya kursplann. 2

3 Analys av littratur i anslutning till dt pdagogiska problmt samt gna rflktionr Ett uppnbart problm var hur utvärdringn av studntrnas långtidskunskapr inom kunskapsområdt bäst kund utformas. Målsättningn var att utvärdringn skull vara nkl att göra, nkl att bsvara, nkl att rätta samt mäta rlvant kunskap såsom tidigar har bskrivits av Marton t al. Önskvärt vor att kunna mäta studntrnas förståls och analytiska förmåga och int bara dras förmåga att skilja mllan rätt och fl. Mot dtta fick vägas att utvärdringn var frivillig och skull gnomföras mllan lktionr undr sista trminn på läkarutbildningn varför dt vor olämpligt om dn tog för lång tid för studntrna att bsvara. Om utvärdringn tog för lång tid för studntrna att gnomföra, var riskn uppnbar att d j skull mdvrka i någon störr utsträckning. Därför bslöt vi att utvärdringn int fick ta mr än 1 till 15 minutr av studntrnas tid i anspråk. Eftr btydand rflktion, vald vi att utforma utvärdringn som 1 multipl choic frågor md 5 svarsaltrnativ vardra. Naturligt viss riskrar vi att kritisras för att vara dualistiska och j rlativistiska i vårt sätt att ta oss an problmt och att frågorna är prifra och snäva till sitt innhåll samt att d int tstar studntrnas förståls llr analytiska förmåga. Md tank på tidsbgränsningn och att utvärdringn var frivillig, ansåg vi dock att dtta var dt nda ralistiska altrnativt. Gnomförand Undr höstn 26 och vårn 27 ombads totalt 119 studntr som då gick sista trminn undr läkarutbildningn att frivilligt och anonymt svara på 1 3

4 flrvalsfrågor md fm svarsaltrnativ om infktionssjukdomar, mikrobiologi och immunologi (för frågor och svarsaltrnativ var god s rsultat dln). Två studntr dltog int i utvärdringn ftrsom d had gnomgått kursn på annan ort (båda i Tyskland), n studnt dltog int ftrsom hon had båd gått båd dn gamla och nya kursn och två studntr vill int dlta. Av d 114 studntr som kund utvärdras had 67 had studrat nligt dn tidigar kursn och 47 nligt dn nya. Mdian tidn från tidn för avslutad kurs till gnomförd utvärdring var två och tt halvt år. Statistisk barbtning Sammanlagd poäng samt antalt korrkta svar på varj nskild fråga jämförds för studntr som gnom gått dn gamla rspktiv nya kursn. Skillnadr analysrads md Mann-Whitny U-tst. Studntrnas val av svarsaltrnativ rdovisas md hjälp av histogram. 4

5 Rsultat: 1. Sammanlagda rsultat på samtliga frågor Gamla kursn Nya kursn Totalpoäng Diagrammn visar rsultat från 67 läkarstudntr som had studrat nligt dn gamla kursn och 47 som had studrat nligt dn nya kursn. Ingn statistisk säkrställd skillnad förliggr mllan totalpoängn för d två grupprna (P=,54; Mann-Whitny U-tst). 5

6 2. Rsultat på nskilda frågor A. Vilkt antibiotikum är förstahandsval vid bhandling av strptokock-orsakad tonsillit i Svrig? a. Vancomycin (varumärksnamn Vancocin) b. Mtronidazol (varumärksnamn Flagyl) c. Klindamycin (varumärksnamn Dalacin) d. Pnicillin V (varumärksnamn Kåvpnin). Pnicillin G (varumärksnamn Bnsylpnicillin) Samtliga studntr had svarat korrkt på frågan (dvs. altrnativ d. Pnicillin V) B. Vilkt av ndanstånd läkmdl bör användas för bhandling av strptokocktonsillit hos n patint md tidigar analyfatisk chock vid bhandling md bta-laktamantibiotikum? a. Amoxicillin (varumärksnamn Amimox och Imacillin) b. Doxycyklin (varumärksnamn Vibramycin och Doxyfrm) c. Klindamycin (varumärksnamn Dalacin) d. Pivmcillinam (varumärksnamn Slxid). Ciprofloxacin (varumärksnamn Ciproxin) Rätt svar är c. Klindamycin (varumärksnamn Dalacin). Ingn statistisk säkrställd skillnad förliggr mllan dn nya och gamla kursn (P=,27; Mann-Whitny U-tst). Gamla kursn Nya kursn Prcnt Svarsaltrnativ 6

7 C. Hur bör n patint utan allmänpåvrkan md campylobactr-orsakad gastrontrit i första hand bhandlas? a. Symtomatisk bhandling md bland annat riklig vätsktillförsl b. Erytromycin (varumärksnamn Ery-Max och Abboticin) c. Mbndazol (varumärksnamn Vrmox) d. Mtronidazol (varumärksnamn Flagyl). Akut rmiss till infktionsklinik Rätt svar är a. Symtomatisk bhandling md bland annat riklig vätsktillförsl. Ingn statistisk säkrställd skillnad förliggr mllan dn nya och gamla kursn (P=,21; Mann-Whitny U-tst). Gamla kursn Nya kursn Prcnt Svarsaltrnativ 7

8 D. Vilkn komplikation till infktion md hrps simplx-virus typ 1 (HSV-1) är förnad md hög mortalitt om int adkvat bhandling påbörjas snabbt? a. Hrpsncfalit b. Hrpsmningit c. Hrpssomatit d. Facialispars. Kongnital hrps Rätt svar är a. Hrpsncfalit. Ingn statistisk säkrställd skillnad förliggr mllan dn nya och gamla kursn (P=,62; Mann-Whitny U-tst). Gamla kursn Nya kursn Prcnt a b c Svarsaltrnativ a b c 8

9 E. Eftr framgångsrik vaccination md rkombinant framställt hpatit B- ytantign (HBsAg), vilkt hpatit-virus är man skyddad mot förutom hpatit B-virus? a. Hpatit A b. Hpatit C c. Hpatit D d. Hpatit E. Hpatit G Rätt svar är c. Hpatit D. Här förliggr dn nda statistiskt säkrställda skillnadn mllan dn nya och gamla kursn. Studntr som gått dn gamla kursn had flr korrkta svar (P=,39; Mann-Whitny U-tst). Studntr från dn nya kursn svarad oftar a. Hpatit A. Gamla kursn Nya kursn Prcnt Svarsaltrnativ 9

10 F. Om anti-hbc IgM är positiv när du kontrollrar hpatitsrologi, vad tydr dtta fynd på? a. Akut hpatit A-virusinfktion b. Akut hpatit B-virusinfktion c. Kronisk hpatit B-virusinfktion d. Akut hpatit C-virusinfktion. Kronisk hpatit C-virusinfktion Rätt svar är b. Akut hpatit B-virusinfktion. Ingn statistisk säkrställd skillnad förliggr mllan dn nya och gamla kursn (P=,36; Mann-Whitny U-tst). Gamla kursn Nya kursn Prcnt Svarsaltrnativ 1

11 G. Två dagar ftr hmkomst från n 4-vckors smstrrsa till Knya, som innfattat safari och bad i Indiska Ocann, insjuknar n kvinna md 4 C fbr och allmänpåvrkan. Inför rsan tog hon inga vaccinationr och undr samt ftr rsan har hon int tagit några läkmdl. Vilkt infktiöst agns bör misstänkas i första hand och därför utslutas först? a. Trypanosoma bruci b. Salmonlla typhii c. Hpatit A-virus d. Malariaparasitr. Gula fbrn-virus Rätt svar är d. Malariaparasitr. Ingn statistisk säkrställd skillnad förliggr mllan dn nya och gamla kursn (P=,46; Mann-Whitny U-tst). Gamla kursn Nya kursn Prcnt Svarsaltrnativ 11

12 H. När du arbtar som primärvårdsjour i Ulrichamn inkommr n allmänpåvrkad 14-årig flicka md sänkt mdvtandgrad, 4 C fbr och cntimtrstora blå-lila missfärgningar på båln. Enligt modrn var patintn frisk på morgonn när hon gick till skolan, mn insjuknad patintn hastigt undr dagn. I status notrar du nackstlht och blodtryck 1/6. Vilkn diagnos misstänkr du i första hand? a. Hrpsncphalit b. Pnumokockmningit c. Mningokockmningit d. Borrliamningit. Kawasakis syndrom Rätt svar är c. Mningokockmningit. Ingn statistisk säkrställd skillnad förliggr mllan dn nya och gamla kursn (P=,36; Mann-Whitny U-tst). Gamla kursn Nya kursn Prcnt b c d b c d Svarsaltrnativ 12

13 I. En vtrinär sökr för hosta, fbr samt svår huvudvärk. Labanalysr visar lätt stgrad ALAT- och ASAT-värdn. Eftrsom patintn nylign åtrkom från arbt i Nordafrika misstänkr din bakjour Q-fbr och br dig att bställa srologi. Mot vilkt agns bör dn srologiska analysn vara riktad? a. Coxilla burntti b. Francislla tularnsis c. Actinomycs pyogns d. Nocardia astroids. Echinococcus multilocaris Rätt svar är a. Coxilla burntti. Ingn statistisk säkrställd skillnad förliggr mllan dn nya och gamla kursn (P=,51; Mann-Whitny U-tst). Gamla kursn Nya kursn Prcnt Svarsaltrnativ 13

14 J. Vilkn är dn viktigast virulnsfaktorn för pnumokockr? a. M-protin b. Pili c. Lipopolysackarid d. Flagll. Kapsl Rätt svar är. Kapsl. Ingn statistisk säkrställd skillnad förliggr mllan dn nya och gamla kursn (P=,98; Mann-Whitny U-tst). Gamla kursn Nya kursn Prcnt Svarsaltrnativ 14

15 Diskussion: Gnrllt kan sägas att dt int förlåg några störr skillnadr i rsultat mllan studntr som gått nligt dn nya jämfört md dn gamla kursplann. Dn nda statistiskt säkrställda skillnadn mllan grupprna var att d studntr som gått dn nya kursn oftar på fråga E flaktigt svarat Hpatit A i ställt för Hpatit D. Dtta kan bro på att när dn nya kursplann gnomförds för första gångn hölls ingn katdral förläsning om hpatit; dt förväntads att studntrna skull tillgodogöra dnna kunskap gnom gna studir samt ä ê~êäéçç=öêìééíê åáåö=eâäáåáëâ= Ü~åÇä ÖÖåáåÖ=á=ëÉãáå~êáÉÑçêãFK=c äà~åçé=íéêãáå= íéêáåñ êçéë=éå=katdral förläsning om hpatit för att undrlätta studntrnas inlärning av områdt. D flsta studntr som utvärdrads som had gått dn nya kursn had dltagit i dn första kursn och had alltså int haft någon förläsning om hpatit, vilkt kan ha bidragit till dnna skillnad. En altrnativ förklaring kan vara att d som gått nligt dn nya kursplann had blandat ihop frågan md dt immunologiska svar som man sr ftr vaccination md Twinrix (tt kombinationsvaccin mot båd hpatit A och B) dtta vaccin lansrads rlativt nylign och kan därför har varit mr aktullt för dm som gnomgått utbildningn på snar tid. Dt kan notras att majorittn av studntrna had accptabla kunskapr md totalpoäng 6 llr mr. Emllrtid had 11 av 47 (23%) som gått nligt dn nya plann och 2 av 67 (3%) som gått nligt dn gamla 5 llr färr rätta svar, vilkt är tt något ndslånd rsultat. Tr studntr som gått nligt dn nya kursplann had ndast 2 rätta svar, vilkt tr sig oroväckand. 15

16 I övrigt kan sägas att majorittn av studntrna var myckt positiva till utvärdringn och tyckt att liknand formr av utvärdring bör gnomförs oftar och ftr flr kursr som tt mått på långtidskunskapr. Fyra studntr tog kontakt md mig då d int had varit närvarand i samband md utvärdringn och önskad gnomföra dn, vilkt d naturligtvis fick. Implikationr för framtida lärargärning Dnna typ av anonym utvärdring av långtidskunskapr kansk kan vara av värd för studntrna då dt gr dm tt mått på hur myckt kunskap d har och vad d bör förbättra. Därför kan man övrväga att införa dnna typ av kunskapskontroll i ftrhand som tt rutinmomnt ftr varj kurs på läkarutbildningn ävn om dt av praktiska skäll kan vara svårt att gnomföra. En sådan kvalittskontroll kan vara av värd för såväl studntr som kursldning. Rfrnsr 1. Dahllöf U. (1995). Kvalitt och utvärdring i högskolan. Ett diskussionsundrlag till SULF (SULFs skriftsri 12/95). 2. Dunkin M. J., and Barns J. (1986). Rsarch on Taching in Highr Eduction. IM.C. Wittrock, Handbook of Rsarch in Taching. Nw York: MacMillan Publishing Company. 3. Marton F., Hounsll D., och Entwistl N. (1986). Hur vi lär. Stockholm: Prisma. 16