Energiklossen. Jennie Olausson Emma Åsberg. Högskoleingenjör, Teknisk design 2020

Transkript

1 Energiklossen En normkreativ fordonsartefakt som bidrar till lek och lärande Jennie Olausson Emma Åsberg Högskoleingenjör, Teknisk design 2020 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Energiklossen En normkreativ fordonsartefaktsombidrar till lek och lärande Jennie Olausson & Emma Åsberg 2020 Handledare: Peter Törlind Examinator: Åsa Wikberg Nilsson Högskoleingenjörsexamen/Kandidatexamen i Teknisk design Bachelor of Science in Industrial Design Engineering Luleå tekniska universitet

3 Högskoleingenjörsexamen/Kandidatexamen/Bachelor of Science Energiklossen En normkreativ fordonsartefakt som bidrar till lek och lärande Jennie Olausson & Emma Åsberg Published and distributed by Luleå University of Technology SE Luleå, Sweden Telephone: + 46 (0) Omslag: Illustration by Jennie Olausson Printed in Luleå Sweden by Luleå University of Technology Reproservice Luleå, 2020

4 Förord Vi vill tacka ett flertal personer först innan projektet presenteras. Utan dessa personer hade vi inte kunnat göra detta arbete lika bra som det har blivit. Först vill vi ge ett stort tack till Åsa Wikberg Nilsson som gav oss denna möjlighet att vidareutveckla ett tidigare framtaget koncept som vi såg potential i. Vidare vill vi tacka vår handledare Peter Törlind som gett oss många bra råd och tips under vägen och sett till att det vi levererar i denna rapport är något vi är stolta över. Sen vill vi också tacka samtliga personer som tagit sig tiden att svara på våra enkäter som skickats ut samt de två experter inom området och de förskolor som har intervjuats och gett oss ovärderliga synpunkter. Ett sista tack till våra klasskompisar som har ställt upp och gett oss feedback samt svar på de frågor och fundering vi haft under dagarna. Stort tack! Luleå, 3 juni 2020 Jennie Olausson och Emma Åsberg

5 Sammanfattning Hållbar teknik implementeras allt mer i samhället och kan komma att bli en viktig del i framtiden. Det blir därmed viktigare att introducera och väcka barnens intresse om dessa ämnen redan på förskolan. Då barnens utveckling främst sker i leken, kan dessa ämnena med fördel implementeras i en artefakt som finns på förskolan. Då kommer barnen på ett naturligt sätt komma i kontakt med dessa ämnen. Denna rapport ligger till grund för det examensarbete, D0050A, som gjorts inom Teknisk design på Luleå tekniska universitet. Projektet är ett självständigt arbete som grundar sig i ett tidigare framtaget koncept från en tidigare kurs under utbildningen. Denna kurs hade ett fokus på normer och normkreativ design. Konceptet heter Pusselbilen och hade som syfte att väcka flickors teknikintresse samt inspirera dem till att leka med fordon. Målet är att utveckla en artefakt som stödjer förskolans läroplan inom flera områden. För att uppnå detta mål har en användarcentrerad designprocess använts som delat upp projektet i tre faser. Flertal designmetoder har använts genom hela projektet som dessutom har bestått av ett iterativt arbete, för att ge resultatet en högre trovärdighet. Den slutgiltiga konceptuella artefakten, Energiklossen, uppfyller läroplanen inom flera områden, främst inom de naturvetenskapliga områdena. Den kommer bidra till att barnen ökar deras förståelse kring rörelseenergi och magnetism samtidigt som barnen får vara kreativa. Energiklossen kommer kunna bidra till att utveckla barnens problemlösningsförmåga och dessutom kommer den uppmuntra barnen till en gemensam lek med fordon. Responsen på Energiklossen har varit positiv. Intressenterna menar på att det är en innovativ artefakt som kommer kunna stödja förskolan och dess utbildning inom teknik och energi. Energi, robotar och magnetism är en bra kombo till förskolan och känns som ett roligt verktyg till att förklara t.ex. energiöverföring! - Intressent Jag vill leka med den här (förskolan) och hemma - Barn NYCKELORD: Teknisk design, Användarcentrerad design, Normkreativ design, Förskola, Artefakt, Digital teknik, Energi, Magnetism

6 Abstract Sustainable technology is implementing more and more in society and is going to be an important part in the future. That is why it is important to introduce and arouse children s interest in these subjects already in preschool. Children develop mainly through the play and by implementing these subjects in an artefact that the preschool is using, the children are going to integrate with them in a natural way. This paper is the result of a bachelor s degree thesis, in Industrial design engineering at Luleå university of technology. The project is a freestanding work that has its foundation in an earlier project during the education. The focus on that course was norms and norm creative design. The developed concept was Pusselbilen and the purpose was to arouse girls' interests in technology and inspire them to play with vehicles. The aim with this project is to develop an artefact who are supporting the preschool s curriculum in different subjects. To obtain the aim, a human centered designprocess has been used, that is divided in tree parts. Multiple design methods have iteratively been used through the project, to obtain a result with high credibility. The final conceptual artefact, Energiklossen, fulfills the curriculum in multiple areas, mainly in the area of science. It is going to contribute to children s understanding around kinetics energy and magnetization and at the same time allow children to be creative. Energiklossen is going to contribute to develop children s problem-solving ability and at the same time encourage them to play together with vehicles. The response on Energiklossen has been positive. The stakeholders say it is an innovative artefact that is going to support the preschool s education in technology and energy. KEYWORDS: Industrial design engineering, Human-centered design, Norm creative design, Pre-school, Artefact, Digital technology, Energy, Magnetization

7 Innehåll 1 Introduktion BAKGRUND INTRESSENTER SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR ARBETETS STRUKTUR Kontext FÖRSKOLANS LÄROPLAN TEKNIK PÅ FÖRSKOLA NORMER PÅ FÖRSKOLA GIFTFRI FÖRSKOLA SÄKERHET Teoretisk referensram TEKNISK DESIGN ANVÄNDARE HÅLLBAR DESIGN LEKTEORI PEDAGOGISKA OMRÅDEN Metod och genomförande PROCESS PLANERING LITTERATURSTUDIE INSPIRATIONSFAS IDEATIONSFAS IMPLEMENTATIONSFAS KREDIBILITET Resultat RESULTAT AV INSPIRATIONSFAS RESULTAT AV IDEATIONSFAS RESULTAT AV IMPLEMENTATIONSFAS Slutligt resultat ENERGIKLOSSENS DESIGN OCH FUNKTION ENERGIKLOSSEN MOT DESIGNSPECIFIKATIONEN Diskussion 57 8 Slutsats SYFTE OCH MÅL FRÅGESTÄLLNINGAR REKOMMENDATION Referenser Bilagor 64

8 Figurlista Samtliga bilder och illustrationer är gjorda av Jennie Olausson och Emma Åsberg. Figur 1: Pusselbilen... 1 Figur 2: Intressentanalys... 2 Figur 3: Könsuppdelningen bland leksaker på den amerikanska marknaden... 6 Figur 4: Material godkända för giftfri förskola... 7 Figur 5: Sammanfattning av viktiga styrdokument för leksaker... 8 Figur 6: Teorimappning... 9 Figur 7: Teknisk design grundar sig i Industrial design och Engineering design design... 9 Figur 8: Förhållandet mellan Norm, Normkritik och Normkreativ design Figur 9: Resultatet på vilket kön traktorerna är riktad till Figur 10: Hur nord- och sydpol attraherar och repellerar varandra Figur 11: En generators uppbyggnad Figur 12: Processen för projektet Figur 13: Gantt-schema över projektet Figur 14: Inspirationsfas Figur 15: Förskolornas placering Figur 16: Ideationsfas Figur 17: En grupp skissar fem idéer var Figur 18: Frågorna som ställdes på scampersessionerna Figur 19: De kategorier som användes för sortering av idéer Figur 20: De fyra koncepten som sedan ska skissas Figur 21: Berättade om koncepten för ingenjörsstudenter Figur 22: Hattarnas roller Figur 23: Skissande av nya koncept Figur 24: Konceptviktingsmatris Figur 25: Kubens respektive Kedjans material Figur 26: Implementationsfas Figur 27: Borrningen av hål för magneterna Figur 28: Skissförslag på magneternas placering på bottenplattan Figur 29: Det enkla testet Figur 30: Generatorn integrerad med hjulaxeln Figur 31: Magneternas och lysdiodens koppling i kretsen Figur 32: Klossarnas olika storlek Figur 33: Användartester med funktionsprototyperna Figur 34: Grafer över de kvantitativa svaren Figur 35: Artefakter inom olika teknikhöjder och ålder Figur 36: Genusriktade förpackningar Figur 37: Artefakter inom energiområdet Figur 38: Designspecifikation Figur 39: Tolv idéer från workshopen Figur 40: Alla idéer som genererades under six thinking hats Figur 41: Kategorisering av idéerna Figur 42: Discobilen och dess för- och nackdelar Figur 43: Solcellen och dess för- och nackdelar Figur 44: Legobilen och dess för- och nackdelar Figur 45: Hästen och dess för- och nackdelar Figur 46: Kedjan och dess för- och nackdelar Figur 47: Konceptet Kuben Figur 48: Konceptet Solstrålen Figur 49: Konceptet Färgpaletten Figur 50: Konceptet Kedjan Figur 51: Medelvärdet på alla koncept på en skala 1-6, där 6 är bäst... 47

9 Figur 52: Medelvärdet på rangordningen, där lägst siffra är bäst Figur 53: Intressenternas svarfördelning på vilket energiområde de föredrog Figur 54: Resultatet på konceptviktningsmatrisen Figur 55: Kuben respektive Kedjan Figur 56: Det slutliga konceptet, Energiklossen Figur 57: Magneternas placering Figur 58: Resultatet på det enkla testet Figur 59: Generatorns placering samt den tillhörande extra klossen Figur 60: 3D-utskrivna klossar Figur 61: Energiklossens delar och storlek samt magneternas fördelning Figur 62: Generatorns placering och Energiklossens extra funktioner Figur 63: Energiklossen mot designspecifikationen... 56

10 Centrala begrepp Nedan presenteras de centrala begrepp som används genomgående i denna rapport. Begreppen kommer att förklaras genom en definition samt hur vi tolkar och använder dessa. Fordon En anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad för färd på marken och inte löper på skenor. 1 Detta ord tolkar vi som definitionen lyder, det vill säga att ordet innebär mer än vad de normalt gör i samhället. Artefakt En människohand fabricerat föremål, produkt eller effekt. 2 I denna rapport kommer begreppet artefakt att användas istället för leksak, då det ger en neutralare ton av produkter som är designade för lek. Ordet leksak kan upplevas ha en nedlåtande ton och är även främst riktad mot produkter som används i hemmet. Pedagogiska artefakter leksaker avsedda att utveckla och uppfostra barn och att träna deras fantasi och motorik. 3 Vi tolkar detta ord, pedagogiska artefakter, som en artefakt som är utvecklad och framtagen i ett utbildningssyfte på förskolan. Arbetslag Med arbetslag menar vi all personal som arbetar och utbildar barnen på förskolan. Detta inkluderar bland annat, förskollärare, barnskötare samt rektor. Digital teknik Med digital teknik syftar vi till den del av ämnet teknik som innehåller någon form av logiska funktioner. Produkter som ingår i digital teknik är till exempel både lärplattor och robotar. Ordet digital teknik har valts då det återkommer i läroplanen som ett mål som ska uppfyllas. 4 1 Nationalencyklopedin. (u.å.-a). 2 Nationalencyklopedin. (u.å.-b). 3 Nationalencyklopedin. (u.å.-c). 4 Skolverket. (2018).

11 1 Introduktion Ett av de 17 globala målen handlar om hållbarhet inom tekniska innovationer, där United Nations Development Programme (UNDP, 2015) skriver: miljövänlig teknik och innovation är alla viktiga sätt att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Därför är det viktigt att nästa generation introduceras tidigt till dessa ämnen och kan därmed växa upp i ett bättre samhälle. Barnen utvecklas genom leken, både i hemmet och på förskolan. Genom att implementera tänket kring hållbar teknik i en pedagogisk artefakt till förskolan, kommer barnen att komma i kontakt med områdena på ett naturligt sätt. Dagens samhälle har också ett stort fokus på jämställdhet mellan könen, alla ska ha lika rättigheter oberoende könstillhörighet. Då värderingar formas redan i förskolan är det viktigt att börja arbetet kring jämställdhet redan där. Mycket av förskolans läroplan handlar just om att motverka diskrimineringar och ge barnen rätt förutsättningar för att växa upp till en generation som ser jämställdhet som en självklarhet. Detta arbete är ett examensarbete, D0050A, på 15hp inom teknisk design vid Luleå tekniska universitet under våren Examensarbetet går ut på att utveckla en fordonsartefakt till förskolan som stödjer förskolans läroplan, främst inom teknik och naturvetenskapliga ämnen. Arbetet kommer inte att utföras i samarbete med ett företag utan är ett självständigt arbete av två studenter med handledning från Luleå tekniska universitet. 1.1 BAKGRUND Idén för arbetet kom från ett tidigare projekt under utbildningen som gick ut på att utveckla en produkt som utmanar en eller flera normer. Efter en undersökning på en förskola om vilka normer det fanns bland leksaker, valdes genusnormen. Den valdes för att inspirera till ett gemensamt lekande mellan könen med fordon. Detta beslut togs då arbetslaget upplevde att killar leker mer med fordon än tjejer. Ett koncept togs fram, Pusselbilen, som ska inspirera fler tjejer till att leka med fordon på förskolan och därmed bidra till ett gemensamt lekande. Fokuset med Pusselbilen ligger på att barnen får vara kreativa och pyssla med bilen samt upptäcka programmering. Bilens funktion är att barnen får sätta på olika färgade bildelar som gör att lampor kommer att lysa i respektive färg. Till exempel, en grön motorhuv ger gröna framljus, en röd baklucka ger röda bakljus och ett blått tak ger blått ljus under bilen, Figur 1. Det gör att barnen kan personifiera sin egen bil och upptäcka nya kombinationer av färger. Konceptet fick bra respons på en förskola och tyckte att detta var en leksak som saknades på marknaden. Med de orden var detta ett projekt vi inte ville släppa och tar därför nu chansen att vidareutveckla konceptet som ett examensarbete. Figur 1: Pusselbilen 1

12 1.2 INTRESSENTER En intressentanalys gjordes för att få en tydligare bild på vilka våra användare är, Figur 2. Målgruppen är förskolans äldre barn, åldrarna 3-5 år. De äldre barnen är valda då de, till skillnad från de yngre, har färre riktlinjer för små föremål (Konsumentverket, 2017b). Barnen är de som kommer leka med artefakten och därför är det viktigt att ta hänsyn till vad dem tycker är roligt, så de väljer att leka med den. Förskolans arbetslag är våra intressenter. De är valda för att de tar beslut om vilka artefakter som finns på förskolan. Det gör att vår slutprodukt måste vara lika tilltalad till arbetslaget som till barnen. Annars finns risken att arbetslaget inte ger barnen möjlighet till att nyttja vår produkt. Det är även viktigt att ta hänsyn till deras synpunkter då artefakten ska användas i barnens utbildning. De indirekta intressenterna är Skolverket och styrdokumentetet Leksaksdirektivet. Skolverket är de som står bakom förskolans läroplan, Lpfö 18, som alla förskolor behöver arbeta med. Kan inte pedagogerna använda artefakten i ett pedagogiskt syfte som stödjer läroplanen kommer artefakten troligen inte bli inköpt. Vi har också tagit hänsyn till Leksaksdirektivet, som är det primära styrdokument som alla leksaker inom Sverige och EU behöver uppfylla. Figur 2: Intressentanalys 2

13 1.3 SYFTE OCH MÅL Syftet med detta examensarbete är att öka teknikintresset hos barn samt att inspirera till ett gemensamt lekande med fordonsartefakter. Genom att utveckla en fordonsartefakt som bidrar till ett gemensamt lekande mellan könen, stödjer detta förskolans arbete med jämställdhet och diskriminering som är en central del i Läroplanen. Målet är att utveckla en innovativ fordonsartefakt som stödjer förskolans arbetslag i deras utbildning inom teknik. Artefakten ska ge alla barn, oavsett kön, en möjlighet till att öka deras självförtroende inom detta ämne. Målet är också att utveckla en artefakt som ger möjlighet till ett gemensamt skapande och problemlösning. De frågeställningar som har tagits fram och kommer besvaras är: Hur kan en artefakt stödja barnens utveckling på förskolan? På vilket sätt bidrar artefakten till ett gemensamt lekande, oavsett kön, på förskolan? Hur kan artefakten motiveras ur ett förskoleperspektiv? 1.4 AVGRÄNSNINGAR Detta examensarbete omfattar 15hp som ska utföras under läsperiod 4, våren En avgränsning som kommer göras är att vi kommer utgå ifrån att slutkonceptet är ett fordon. Detta för att inte gå bort från det bakomliggande konceptet och att inspirera fler tjejer till teknikämnet samt att få ett gemensamt lekande med fordon. Att inspirera fler tjejer till detta ämne behövs då teknik både idag och i historien setts som ett manligt verksamhetsområde. Framtiden kommer troligtvis ställa krav på alla, oavsett kön, att ha någon form av förståelse kring teknik. Det är därmed viktigt att börja redan nu att stärka självförtroendet hos alla barn i ämnet. I arbetet kommer vi endast ta hänsyn till det primära styrdokumentet, Leksaksdirektivet, som leksaker behöver uppfylla. En fullständig kostnadsberäkning kommer inte heller att ske i detta arbete. Däremot kommer kostnader att beaktas genomgående i projektet i form av rimliga antaganden. En annan avgränsning är att vi kommer behöva ta hänsyn till de rekommendationer som regeringen och myndigheter besluter angående Covid-19. Detta leder till att det kan bli svårare att nå ut till förskolor där våra målgrupper och intressenter finns. På grund av detta samt kortare läsperiod, kan vissa delar av arbete ta längre tid vilket kan komma att medföra ytterligare avgränsningar. 3

14 1.5 ARBETETS STRUKTUR Denna rapport innehåller tio kapitel som presenteras nedan med en kort beskrivning. 1. Introduktion handlar om vad arbetet kommer handla om, med bakgrund, syfte och mål, avgränsningar samt frågeställningar. 2. Kontext handlar om hur förskolan ser ut idag utifrån ett teknik-, norm- och ett säkerhetsperspektiv. 3. Teori redovisar det teoretiska arbetet för att utveckla en artefakt åt barn. 4. Metod och genomförande beskriver processen och innehåller de metoder som har använts samt tillvägagångssättet för varje metod och fas. 5. Resultat redovisar resultatet på respektive metod i varje fas. 6. Slutlig design presenterar den slutliga designen. 7. Diskussion analyserar det slutliga konceptet gentemot arbetets kontext, den teoretiska grunden samt designspecifikationen. 8. Slutsats besvarar hur arbetet är kopplat till syfte och mål samt frågeställningar. 9. Referenser innehåller de källor som har använts för detta arbete. 10. Bilagor presenterar de bilagor som arbetet innehar. 4

15 2 Kontext Detta kapitel handlar om hur det ser ut på förskolor idag. Här beskrivs även hur förskolan arbetar med läroplanen, både gällande teknisk och pedagogiskt lärande men även kring jämställdhet. Det beskrivs också vad som gäller kring en giftfri förskola som många kommuner i Sverige jobbar mot. 2.1 FÖRSKOLANS LÄROPLAN År 1997 tog Regeringen fram ett förslag om att utveckla ett måldokument till förskolan kring deras pedagogiska verksamhet (SOU 1997:157a, 1997). De menar att fler barn vistas på förskolan och att verksamheten är viktig för barnens utveckling. Idag ska alla förskolor arbeta med förskolans läroplan (Lpfö 18, Skolverket, 2018). I läroplanen står det att barnen ska utbildas inom flera olika områden, till exempel Sveriges värdegrunder. Det står också att de ska motverka all typ av diskriminering som till exempel kön, könsöverskridande identiteter och etnisk tillhörighet. Utöver dessa områden ska även förskolan ge barnen förutsättningar att utvecklas inom både de sociala och naturvetenskapliga områdena. Bilaga A visar ett utdrag av viktiga mål och riktlinjer relaterat till detta projekt. 2.2 TEKNIK PÅ FÖRSKOLA I läroplanen, Lpfö 18, står det hur förskolan ska arbeta med att utveckla den digitala kompetensen hos barnen för att de ska få en förståelse kring hur mycket i samhället som är digitaliserat (Skolverket, 2018). Den omfattar även att barnen ska skapa sig ett kritiskt förhållningssätt mot den information som finns tillgänglig idag. Jäverbring (2017) menar att när förskolan jobbar med digital kompetens är det vanligt att börja med programmering. Det som är viktigt att understryka är att det är logiken bakom programmeringen som barnen ska förstå, ändras ordningen på utförandet kommer resultatet att ändras. Ett exempel är vid handtvättande, avslutar du med att tvåla in händerna får du ett helt annat resultat än om du börjar med det. Genom att förstå och lära barn detta får de en större förståelse av dagens digitaliserade samhälle. Perez-Marin, Hijon-Neira och Martin-Lope (2018) beskriver att programmeringen och logiken är en kompetens som kommer att vara viktig under 2000-talet. De menar även att det är viktigt att pedagogerna får material och kunskap kring hur de ska lära barn digital kompetens och programmering. Metaphors are just a language that allows teachers to transform difficult and abstract concepts into simple, easy-handled ideas. This is, exactly, what computational thinking intends: to acquire a clear and direct way of thinking, which will allow students to successfully develop programing and solve problems - Perez-Marin et al. (2018) 2.3 NORMER PÅ FÖRSKOLA Det finns flera olika undersökningar kring vad barnen leker med på förskolan beroende på vilket kön de definierar sig som. Bernström (2007) bekräftar detta med att det finns både likheter och skillnader i vad barn väljer att leka med. Hennes undersökning visar att tjejer väljer barbie och bratz, medan killar väljer att leka med bilar. Alla barn leker med konstruktionsleksaker, till exempel lego och kaplastavar. Bernström skriver dock att det är två olika lego barnen leker med. Killar leker med de traditionella legot som innehåller grundfärgerna medan tjejer leker helst med Belville-lego. Det är ett lego utvecklat för tjejer med flera rosa och lila bitar. Dagens motsvarighet till Belville-Lego är Lego Friends. 5

16 Martinsson och Nordqvist (2016) skriver att vissa pedagoger tycker det är positivt att barn överskrider de typiska könsrollerna i barngruppen. De barnen visar tydligt för de övriga att det är okej att vara annorlunda, till exempel att en kille bär kjol eller klänning. Martinsson och Nordqvist och Bernström (2007) menar även på att barnen har egna uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt, att det även finns kill- och flickleksaker men att det är okej att leka med allt. Ehrnberger, Ra sa nen och Ilstedt (2012) skriver att redan när barn är små utsätts de för normer. I en leksaksaffär är leksaker uppdelade efter kön där tjejleksaker är rosa, har prinsess-kläder samt arbeten inom hushållet. Medan killeksakerna är mörka med dinosauriers eller krigsutrustning. Det amerikanska företaget Walmart (2020) visar en tydlig bild på det Ehrnberger et al. (2012) beskriver, Figur 3. Figur 3: Könsuppdelningen bland leksaker på den amerikanska marknaden Olofsson (2007) skriver om hur viktigt det är att förskolan tar upp teknikämnet i genusfrågorna. Teknik har en manlig prägel i samhället, en studie av Whern (2012) visar att pedagogerna på förskolan, som undersökningen gjordes på, håller med om att teknik är en manlig verksamhet i samhället. Olofsson (2007) skriver att det är därför viktigt att aktivt inspirera fler tjejer till teknik och öka deras självförtroende kring ämnet. Whern (2012) beskriver att det blir skevt när ämnet anses manligt och barnomsorgen är kvinnodominerat. Hon menar därför på att många kvinnor inte är bekväma i att undervisa i teknik. Olofsson (2007) skriver att det inte är kvinnornas bristande kunskaper för teknik utan hur samhället ser på ämnet som orsakar osäkerheten. Detta instämmer även Ivarsson och Mårtensson (2007) med, som anser att teknikundervisningen på förskolan beror på pedagogernas inställning till teknik och kompetens och därtill det pedagogiska underlaget. Att lyfta fram kvinnlig ingenjörskonst är ett sätt att öka kvinnors självförtroende. Det gör också att steget till annan teknik inte blir så stort, och kan få kvinnor att i större omfattning våga välja tekniska yrken. - Olofsson (2007, s.75) 6

17 2.4 GIFTFRI FÖRSKOLA Naturskyddsföreningen (2020) startade år 2013 Operation giftfri förskola. De skriver att Operation giftfri förskola går ut på att barnen ska vistas i en giftfri miljö på förskolan, både miljön runt barnen och bland de produkter som används. Med giftfri menar Naturskyddsföreningen att ta bort farliga kemikalier som kan påverka hälsan och naturen negativt, bland annat ftalater och flamskyddsmedel. Naturskyddsföreningen (2013) skriver även att tungmetaller bör plockas bort, till exempel bly och nickel. De menar att om barn utsätts för exempelvis nickel under en längre tid kan de utveckla en allergi. Dahl och Grudds (2013) rapport från Naturskyddsföreningens inventering 2013 visar att majoriteten av de 129 avdelningarna som undersöktes hade stora brister och innehöll flera olika gifter. Med hjälp av Operation giftfri förskola kan gifterna plockas bort från barnen och kommer därmed få i sig mindre andel farliga kemikalier samt att miljön blir bättre. I dagsläget skriver Naturskyddsföreningen (2020) att 75% av Sveriges kommunala förskolor är involverade i detta projekt och arbetar ständigt mot en giftfri förskola. De stora leksaksleverantörerna har egna symboler som visas vid produkten för att konsumenten ska enkelt se att materialen uppfyller Upphandlingsmyndighetens hårda krav. De produkter som har denna symbol är bland annat tillverkade i olika plaster som räknas som ett giftfritt material. Nedan presenteras vilket giftfritt material respektive produkt är tillverkad av hos återförsäljaren Hands-on science, Figur 4. Figur 4: Material godkända för giftfri förskola 2.5 SÄKERHET Konsumentverket (u.å.) skriver att vid utveckling och tillverkning av leksaker finns det lagar och regler som behöver uppfyllas. EU har sammanställt ett omfattande regelverk kring leksakers säkerhet, Leksaksdirektivet (2009/48/EG). Kemikalieinspektionen (2020) skriver att dokumentet handlar om leksakers allmänna säkerhet samt kraven kring kemikalier och elsäkerhet. Många av kraven i direktivet finns under standarden EN 71. Enligt 7

18 Konsumentverket (2017a) måste alla leksaker vara märkta med en CE-märkning. Det menas att tillverkaren har uppfyllt och försäkrar sig om att leksaken uppfyller alla säkerhetskrav från EU. Konsumentverket (u.å.) har sammanställt en lista på regelverk och styrdokument som måste uppfyllas vid leksakstillverkning, Figur 5. Förutom CE-märkning behöver leksaker ha varningstexter på svenska som beskriver hur leksaken ska användas (Konsumentverket, 2017a). Texten ska vara synlig på förpackningens utsida, till exempel en åldersmärkning. Ett exempel på åldersmärkning kan vara om leksaken inte är lämplig för barn under tre år, ska det stå Inte lämplig för barn under tre år (Konsumentverket, 2017b). Figur 5: Sammanfattning av viktiga styrdokument för leksaker 8

19 3 Teoretisk referensram I detta kapitel beskrivs de vetenskapliga teorier som har legat till grund vid utvecklandet av en pedagogisk artefakt till förskolan. Nedan presenteras en teorimappning som visar hur teorierna förhåller sig till varandra och projektet, Figur 6. Figur 6: Teorimappning 3.1 TEKNISK DESIGN Detta examensarbetet är en del av högskoleingenjörsprogrammet Teknisk design. Enligt Luleå tekniska universitet (2020) ska en utexaminerad Teknisk designingenjör ha kunskap och förståelse om människors behov och förutsättningar. De ska utveckla hållbara produkter där fokus ligger på att utveckla användbara produkter där hela kedjan från användarens behov till interaktionen med produkten beaktas. Luleå tekniska universitet (2020) Tovey (1997) skriver att teknisk design begreppet har en relativ kort historia, den uppkom under 1900-talet när det började tillverkas produkter för konsumenterna. Industrial design engineering, som är den engelska översättningen ger en bättre förståelse kring vad Teknisk design innebär. Begreppet grundar sig i två olika begrepp, Industrial design och Engineering design, Figur 7. Industrial design handlar enligt Tovey (1997) om att designa industriprodukter anpassade för människan. Han nämner även att det handlar om att utveckla mer inbjudande och användarvänliga tredimensionella produkter för en ökad försäljning. Tovey menar också att Engineering design handlar om den tekniska- och ingenjörsdelen i produkten. Enligt Hubka och Eder (1987) handlar det om den process som utförs för att framställa en industriprodukt, där personen har kunskap inom ingenjörsämnena såsom tillverkningsmetoder, konstruktion och beräkning. Figur 7: Teknisk design grundar sig i Industrial design och Engineering design design 9

20 Detta ställer krav på att en ingenjör inom teknisk design ska ha en bred kunskap. Enligt Wikberg Nilsson, Ericsson och Törlind (2015) ska ingenjören ha förståelse för material, konstruktion, formgivning, funktion, användbarhet och kognition för att nämna ett fåtal områden. Både Ehrnberger et al. (2012) och Hubka och Eder (1987) menar att det är viktigt att en designer utvecklar utifrån kontexten och med människan i centrum. Det gör att människans beteende och samhällets påverkan måste tas i beaktning vid produktutveckling. 3.2 ANVÄNDARE I detta avsnitt beskrivs vikten av att inkludera användaren i designprocessen från ett användarcentrerat perspektiv. Då artefakten är riktad till barn är det även viktigt att förstå hur processen kan bli mer riktad till barn Användbarhet Vid utveckling av en produkt, skriver Nielsen (1994), att produktutvecklarna behöver lära känna intressenterna och målgruppen samt hur de använder liknande produkter. Detta för att nya produkter ska få en god användbarhet vid produktutveckling. Han benämner även vikten av användbarhet, vilket enligt honom är hur bra användaren kan använda produktens funktioner samt om den tillgodoser de behov och krav som användarna har. Jordan (2000) beskriver ämnet liknande som Nielsen (1994) samt att det finns tre grundläggande begrepp: guessability, learnability och experience user performance (EUP). Begreppen är associerade till användarens nivå, när personen ska slutföra en uppgift. Första nivån, enligt Jordan, är guessability, där användaren förstår och använder en produkt för första gången utan tidigare erfarenheter. Han beskriver att en produkt med bra guessability leder till att användaren upplever den som något positivt. Learnability är enligt Jordan (2000) och Nielsen (2012) ett mått på hur snabbt användaren lär sig hur produkten fungerar. Det sista begreppet, EUP, beskriver Jordan (2000), att det beror på hur bra användaren tar till sig kunskap genom att utföra samma uppgift upprepade gånger Human-centered design Vid utvecklandet av en produkt, beskriver Norman (2005) vikten av att använda sig utav användarcentrerad design, där det handlar om att ha med och förstå intressenterna och målgruppen genom hela processen. Han beskriver att innan denna metod trädde fram, var produkter inte användbara eller designade för användarna. Både Wikberg Nilsson et al. (2015) och IDEO (2015) är inne på samma linje som Norman (2005). De menar på att designers behöver förstå dem de designar för samt att produkter ska vara anpassade och komplettera användarens styrkor samt förmågor. IDEO (2015) beskriver att en designprocess är en olinjär väg men genom att förlita sig på processen kommer lösningar att hittas. De beskriver att testande av olika lösningar, som inte alltid blir rätt, är lärorikt och ska inte tolkas som ett misslyckande. Detta kan sammanfattas i uttrycket learning by doing som Gibbons (2016) och Wikberg Nilsson et al. (2015) nämner. På detta sätt bildas en kreativ och iterativ process för att ta fram olika lösningar. Med hjälp av målgruppen kan brister och mindre fungerande funktioner belysas menar IDEO (2015). 10

21 3.2.3 Children-centered design Vid utveckling av en artefakt till barn, är det viktigt att kunna möta dem på deras nivå och förstå deras utveckling samt hur de ska bemötas. Druin (2002) och Dovelius (2000) skriver att på grund av barnens kognitiva och verbala förmåga behöver metoder anpassas för att få fram vad de tycker och tänker. Druin (2002) skriver att det är mer givande att fråga barnen, än föräldrar eller förskollärare, då artefakten ska vara anpassad för dem. Detta för att barn får en annan användarupplevelse än vuxna, som Druin menar har med den kognitiva utvecklingen att göra. Dovelius (2000) beskriver att intervjuer med barn kan bli mer pålitliga ifall de knyts samman till något konkret till exempel en bild eller en leksak. Både han och Druin (2002) beskriver att på så sätt kommer barn lättare kunna förstå och förmedla vad de tycker. Druin nämner att om barnen får se något konkret blir de mer ärliga i sina kommentarer men ärligheten kan vara tydligare i deras handlingar på grund av deras begränsningar i det verbala språket. Dovelius (2000) benämner även att barn kan tolka intervjuer som ett läxförhör, vilket bidrar till att barnet försöker svara rätt på frågan istället för vad hen vill svara. 3.3 HÅLLBAR DESIGN Eftersom artefakten behöver uppfylla giftfri förskola är det viktigt att tänka långsiktigt och miljövänligt. Nedan beskrivs hur hållbar design kan appliceras på artefakten från tre olika perspektiv; socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Det beskrivs även hur samhället ser på normer och vad normkreativ design innebär Social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet Vid produktutveckling och nyskapande utav en artefakt är det viktigt att tänka ur ett hållbarhetsperspektiv anser McDonough och Braungart (2002). Inom det perspektivet nämner de och Wikberg Nilsson et al. (2015) att det är viktigt att tänka på och ta hänsyn till tre aspekter: sociala, ekologiska och ekonomiska. McDonough och Braungart (2002) benämner att det är viktigt för både designers och företag att lägga värde i aspekterna redan från början av designprocessen då det kan bidra till designbeslut som ger mer positiva effekter än begränsade möjligheter. De positiva effekterna ger andra möjligheter inom produktutvecklingen men även andra affärsmål skriver McDonough och Braungart. De nämner vikten i att utveckla produkter med en god design för att bidra till hållbarheten. Bruce Mau beskriver i Sveriges Radio (2011) att god design genom If we do things that are damaging the environment, it s because they are stupidly designed, we don t need that (Mau, 2011). Han menar att med god design kan designers påverka framtiden som gynnar de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna. McDonough och Braungart (2002) samt Mota, Gomes, Carvalho och Barbosa-Povoa (2015) benämner att det är viktigt för företag att ta hänsyn till de tre aspekterna för att värna om förskolans miljö och barnens giftfria uppväxt. De beskriver att företag kan skapa sig en långsiktig strategi och plan genom att definiera ekonomisk tillväxt, ekologiskt skydd samt social hållbarhet. Denna strategi innebär ofta att skapa en miljövänlig produkt för användarna som är över deras förväntningar samt har en låg kostnad skriver McDonough och Braungart (2002) och Mota et al. (2015). Friedman (2000) tar upp att det är viktigt med den sociala faktorn, då det handlar om att skapa en kontakt till den målgrupp som produkten är till för. På detta sätt kommer även människor att knytas ihop. 11

22 3.3.2 Normkreativ Design Ehrnberger et al. (2012) skriver om att barn utsätts för normer redan från tidig ålder. De skriver att en vanlig norm som barnen utsätts mest för är genusnormen och samhällets värderingar på färger, specifikt rosa och blått. Ambjörnsson (2011) skriver att idag förknippas färgen rosa till tjejer och blått till pojkar. Hon menar att det kommer ifrån de manliga soldaternas blåa uniformer och att den rosa färgen är den blåas motpol. Ehrnberger (2006) beskriver att en norm är många gånger osynliga värderingar och förhållningssätt som inte syns förrän vi går emot dem. Därmed kan en norm liknas med en referenspunkt till de som anses vara det normala, det som skiljer sig och är avvikande blir därmed det onormala. Hon menar även att en norm är något vi förväntas efterleva och naturligt förhåller oss till i vardagen. Det normkritiska arbetet, skriver Ehrnberger (2017), har fått mer uppmärksamhet i politik och media den sista tiden. Normkritik betyder Metoder och teorier som används för att arbeta mot diskriminering och exkludering (Nationalencyklopedin, u.å.-d). Iglyo (u.å.) menar att normkritik kan delas in i två olika betydelser; den första betydelsen handlar om att analysera och undersöka de normer som finns. Den andra betydelsen är att utmana och omstrukturera normer. Wikberg Nilsson och Jahnke (2018) delar också in det normkritiska arbetet i två delar. De menar att först handlar det om att vara normkritisk, de vill säga att utmana samhällets normer. Den andra delen handlar om att vara normkreativ, att med hjälp av design utveckla lösningar som motverkar normen. Settings (u.å.) jämför det med att förstå vart normer finns i samhället och utefter det undersöka vilka effekter det har på människan i form av utanförskap eller diskriminering. Settings (u.å.) och Jämställ (2017) menar att det är den normbestämmande gruppen i samhället som bestämmer vad som anses vara det normala och skapar därmed det onormala. Det är sedan upp till den normbestämmande gruppen att avgöra om det onormala tolereras eller inte. Ehrnberger (2017) beskriver att normkritik handlar om att ge de icke-privilegierade mer acceptans i samhället. Normkritisk design handlar enligt Settings (u.å.) om att rekonstruera de byggstenar till normen som har upptäckts. Figur 8 visar hur normer, normkritik och normkreativ design förhåller sig till varandra. Normen symboliserar en solid figur. Denna figur analyseras och undersöks, vilket liknas med normkritik. Pusselbitar och byggstenar hittas och med hjälp av dessa skapas något annat, normkreativ design. Med hjälp av normkreativ design kan designers försöka att inkludera den icke-privilegierade målgruppen i det normala eller att bara göra samhället uppmärksammat på att det finns en gömd norm inom ämnet. Vid normkreativ design kommer resultatet med stor sannolikhet att skapa en debatt i samhället då den kan upplysa om gömda och känsliga normer. Figur 8: Förhållandet mellan Norm, Normkritik och Normkreativ design 12

23 Olofsson (2007) menar att ur ett jämställdhetsperspektiv på leksaker ska de könsstereotypiska leksakerna inte plockas bort från barnen utan tillföras till alla. Hon skriver Vi skulle inte ta ifrån flickorna Barbie och inte ta ifrån pojkarna Batman. Istället skulle vi tillföra flickorna och pojkarna både Barbie och Batman (Olofsson, 2007, s.10). Hellman (2010) beskriver att färger är den starkaste markörer på könstillhörigheten hos barnen. Barnen bestämmer rollar utefter vilka färger på kläder de har. Till exempel anser pojkarna att en flicka med rosa kläder inte kan leka Batman i leken, utan ska ha en kvinnlig roll istället. Samma gäller med färgerna på leksaker menar Hellman. Hon menar att leksakerna delas upp som tjej- och kill-leksaker efter vilken färg de har och inte vad det är. Detta bekräftas också i en studie vi tidigare har gjort (november 2018) med 13 universitetsstudenter. Studenterna fick säga om de tyckte att maskinen på bilden var en tjej- eller killeksak, se Figur 9. Det framkom att färgen har stor betydelse för vilket kön artefakten är riktad till. Figur 9: Resultatet på vilket kön traktorerna är riktad till 3.4 LEKTEORI Det är viktigt att förstå lekens betydelse för barn då stora delar av deras dagar består utav någon form av lek. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) och Öhman (2011) menar att lek bidrar till stora delar av barnets utveckling genom att involvera flera olika områden. Lek gör så att barn måste kommunicera med andra barn, närma sig och kunna läsa av de andra. Lek bidrar också till att barn lär sig att förhandla, komma överens och skapa en förståelse kring andras perspektiv. Knutsdotter Olofsson (1991) menar att lek utvecklar fantasin och kreativiteten hos barn då leken ofta involverar föremål från miljön runt omkring som blir till något helt annat inom leken. Hon beskriver den som Leken blir ett stycke verklighet utbrutet ur den verkliga verkligheten. Köksstolen blir en häst, sadlas och ges hö. (Knutsdotter Olofsson, 1991, s.31) Att barn har kontroll över sitt eget lekande menar Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) är viktigt. Har de inte kontroll över leken kan det leda till att de inte vill leka längre. De menar också att det är en viktig del i barnens lärandeprocess, att barnen själva ska få definiera vad de vill leka. Det leder till att barnen blir medvetna om hur de lär sig. Nelson och Svensson (2005) menar att det är viktigt att barn får leka med de leksaker de vill och inte tvingas till några artefakter. Detta för att leksaker i sig inte är pedagogiska utan de blir det genom barnens lust att leka och lära tillsammans med andra. Öhman (2011) beskriver att leka och lära är två skilda fenomen men att det är två stora delar av ett barns utveckling. Barnen leker och det är genom sitt lekande de får kunskaper och utvecklar färdigheter. Hon skriver att lek kan ses som barnens pedagogik, där de vuxna har i uppgift att ge barnen redskapen till utveckling. I läroplanen, Lpfö 18, står det att leken ska ha en central roll på förskolan och är en viktig roll i barnens utveckling (Skolverket, 2018). 13

24 3.5 PEDAGOGISKA OMRÅDEN Nedan beskrivs några pedagogiska områden som artefakten kommer beröra. Det är både inom barnens motorikutveckling och naturvetenskapliga områden. De naturvetenskapliga områdena består av hur geometriska former kan bidra till problemlösning, hur magnetism fungerar och hur energi kan uppstå med hjälp av magnetfält och rörelse Geometriska former Alla artefakter består av geometriska former som har olika utseenden och egenskaper som ger barnen en förståelse kring formernas likheter och skillnader. Reikerås, Kirsti och Heiberg Solem (2004) skriver att det är egenskaperna hos formerna som bland annat gör att barnen känner igen objekt och skiljer dem åt. De beskriver även att kännedomen om former är viktigt för att kunna konstruera till exempel kojor eller att måla konsthantverk. Enligt Keren och Fridin (2014) kan geometriska egenskaper stödja barnens utveckling inom problemlösning och matematik. De beskriver att när barn blir involverade i nya situationer, till exempel i lekar, får de utmana sig själv och komma på nya förhållningssätt och strategier, vilket kan leda till att barnen utvecklar nya tankebanor. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2014) tar upp att barn lär sig nya tankesätt när de får göra saker omedvetet, vara kreativa och tillsammans med andra. De och Thuresson (2011) menar på att när barnen blir äldre har de skapat ett större tankemönster som kommer gynna barnens problemlösningsförmåga senare i livet Motorik Barnens fysiska kapacitet utvecklas genom lek, pyssel och samspel med andra menar Ericsson (2003). Hon beskriver att när barnen får utföra uppgifter som innehåller rörelse utvecklas deras motorik och det är därför viktigt att förskolan uppmuntrar dem till rörelse. Motorik är enligt Ericsson och Liu (2018) rörelseförmågan och -mönster för kroppens muskler. Liu beskriver att motorik kan delas in i två delar; grov- och finmotorik. Grovmotoriken menar hon är de stora muskelgrupperna som samverkar, till exempel armar och ben. Finmotoriken, enligt Liu, involverar de små musklerna som behöver mer precision, till exempel fingrar och ansiktsmuskler. Liu menar även på att samverkan mellan grov- och finmotorik bidrar till en förbättring av deras koordination. Hammar och Johansson (2013) beskriver att genom lärande och övning av olika rörelser bidrar det till att rörelserna blir automatiserade. Kroppslig lek samt fingerfärdighet bidrar till positiva effekter för utvecklingen hos barn Elektromagnetism Magneter är ett bra hjälpmedel för att sätta ihop olika delar samtidigt som barnen kan få möjlighet att uppleva hur magnetism fungerar. Young och Freedman (2015) beskriver att magnetfält finns överallt och runt oss hela tiden samt att magnetism är hjärtat av många elektriska prylar. Den vanligaste typen av magnetism kommer ifrån permanenta magneter som kan attrahera icke magnetiska ytor. De kan också attrahera eller repellera andra magneter. En permanent magnet innehåller en nord- och sydpol (Young & Freedman, 2015). Vid attraktion menas det att en nordpol och en sydpol möts och dras ihop med hjälp av de magnetiska fälten. Om det däremot är samma poler, nordpol + nordpol, dras de ifrån varandra, repellera, Figur 10. Figur 10: Hur nord- och sydpol attraherar och repellerar varandra 14

25 Young and Freedman (2015) beskriver också hur magnetfält kan samverka med elektriska fält, elektromagnetism. De skriver att ett elektriskt fält uppstår när ett föremål är kopplat till en spänningskälla och hur de två fälten har liknande egenskaper. Young och Freedman (2015) beskriver att ett magnetfält kan skapas med hjälp av ett varierande elektriskt fält, till exempel runt en kabel som leder ström. Young och Freedman menar att det även fungerar omvänt, genom att skapa ett varierande magnetfält genereras ett elektriskt fält. De är detta som ligger till grund för elektromagnetism och hur elektricitet kan genereras med hjälp av ett varierande magnetfält Omvandling av rörelseenergi Genom att använda sig av elektromagnetism och dess egenskaper kan barnen få uppleva hur deras rörelse kan omvandlas till energi. Rörelseenergi är den form av energi en kropp har på grund av sin rörelse (Nationalencyklopedin, u.å.-e), det vill säga att allt som rör sig genererar energi. En generator bygger på elektromagnetism och dess egenskaper, Figur 11. Young och Freedman (2015) beskriver att processen sker med hjälp av två magneter och en roterande spole. De skriver; när spolen börjar rotera med hjälp av till exempel ett par hjul, skapas ett varierande magnetfält. Detta magnetfält tar kommutatorn upp med hjälp av borstar. Kommutatorn vänder strömmen, likriktar den, åt samma håll som gör att generatorn levererar en likspänning som sedan kan användas till att tända en lampa. Figur 11: En generators uppbyggnad 15

26 4 Metod och genomförande I detta kapitel beskrivs den designprocess som använts och hur projektets alla metoder har genomförts. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion som diskuterar kring valen och genomförandet av metoden. 4.1 PROCESS Det finns olika designprocesser som sätter användaren i fokus i designprojekt, där vi har valt att applicera IDEO:s (2015) användarcentrerad designprocess i vårt projekt. Vi valde denna designprocess för den innehåller tre faser; Inspiration, Ideation och Implementation, där fokuset byter inriktning i respektive fas. Processen är tydlig och enkel att följa samt tiden för varje fas kunde anpassas utefter projektets gång. Detta var en stor fördel i projektet då tidsåtgången var begränsad och vi behövde därmed bli flexibla i fasernas omfattning för att vissa delar tog längre tid än först beräknat. Faserna bestod av underkategorier som översiktligt definierar respektive fas om vad de handlar om. Dessa underkategorier är valda av oss och presenteras nedan tillsammans med en processöverblick, Figur 12. Figur 12: Processen för projektet I Inspirationsfasen var forskning och teorier kring leksaker samt förskolans läroplan och barnens utveckling i fokus. Detta var för att undersöka och lära oss om ämnet och målgruppen samt skapa oss en pålitlig grund. IDEO (2015) beskriver att det är viktigt att identifiera användarna och att samla in betydelsefull information redan från början. Genom detta, kunde materialet analyseras och därefter definierades projektet. Att ha en pålitlig och bred grund, gav bra förutsättningar för de två kommande faserna. Nästa fas, Ideation, beskriver IDEO (2015) handlar om att först idégenerera iterativt, som därefter slutar i ett konceptval. Först gjordes en divergerande idéutveckling för att skapa många idéer som därefter konvergerades genom utvärdering. Genom att göra denna process iterativt kunde vi sedan ta vidare ett utvärderat koncept till nästa fas. I Implementationsfasen, vidareutvecklades ett koncept och prototyper gjordes på dess funktioner och design. Artefaktens utseende och detaljdesign fastställdes genom digitala verktyg. Funktionsprototyperna och den slutliga designen utvärderades därefter av målgruppen samt intressenterna. IDEO (2015) beskriver att om en produkt genomgår en iterativ process med användarna i fokus kommer produkten bli konkurrenskraftig. 16

27 4.2 PLANERING För att planera upp detta examensarbete, gjordes en projektplan för att skapa en bättre överblick om vad som behövdes göras och uppnås. Vi gjorde upp ett Gantt-schema för att visualisera hur arbetet skulle fördelas på de veckorna som projektet hade att tillgå. Detta medförde även en bättre förståelse om vad som skulle levereras varje vecka, Figur 13. Figur 13: Gantt-schema över projektet 4.3 LITTERATURSTUDIE För att få en bättre förståelse om området, gjordes en litteraturstudie. Den huvudsakliga delen av litteraturstudien har gjorts under Inspirationsfas men kompletterades under projektets gång, då nya kunskapsområden upptäcktes. En litteraturstudie är enligt Milton och Rodgers (2013) en fem-stegs process. Stegen är; definiera problemställningar, samla data, utvärdera data, analysera och tolka data för att sedan presentera datan. I denna rapport presenteras datan i både kontext- och teorikapitlet. Denna litteraturstudie börjades med att definiera frågeställningar för att förstå vilka relevanta teorier som behövdes tas fram. Detta gjordes genom diskussion av syfte och mål samt vad vi ville uppnå med projektet. Vid insamlingen av vetenskaplig information användes bland annat Universitetsbibliotekets sökmotor och Google Scholar. Googles sökmotor har också nyttjats för att hitta hemsidor som bedömts pålitliga. För att hitta relevant information har sökord använts, se dessa nedan. Att utvärdera datans trovärdighet har varit viktigt då alla har tillgång till att publicera information på internet. För att utvärdera trovärdigheten har vetenskapliga artiklar sorterats på mest citerade. Genom den sorteringen ansåg vi att de träffar som hamnat högt upp i sökningen är trovärdiga då flera har citerat dem. Vi har även undersökt deras referenser för att få fler pålitliga källor att undersöka och analysera. Hemsidor från myndigheter och stora organisationer har även ansetts som trovärdiga källor, då vissa är statliga och därmed granskade. Även andra hemsidor har använts då de har ansetts vara pålitliga inom sitt område. Dessa har använts med en försiktighet och har därför stärkts upp med flera andra källor. För att hitta relevanta böcker har vi undersökt vad förskollärarutbildningen har för kurslitteratur och utgått ifrån att dessa är pålitliga. Böckerna har sedan lånats på Universitetsbiblioteket. Andra examensarbeten inom liknande områden har också använts. De 17

28 har först granskats genom att kolla trovärdigheten på referenserna samt rapportens struktur. Strukturen har granskats sekundärt då även den kan ge en bild på hur trovärdig och seriös en rapport är. Examensarbeten och andra mindre studier har använts då dessa visar och bekräftar teorier som finns. Genom att använda dem behövde vi inte göra om samma studier utan kunde bygga vårt projekt på deras resultat och stärka upp de med andra teorier. Milton och Rodgers (2013) fjärde steg, analysera och tolka datan, har gjorts i samband med granskningen av datan. En snabb överblick har först gjorts för att undersöka om innehållet är relevant för vårt arbete och kan hjälpa till med att besvara frågeställningarna. Efter granskningen har en större analysering gjorts för att kunna tolka innehållet av resultatet. Den framtagna informationen har sedan tolkats och i vissa fall även citerats. Citat har använts för att få en tyngd och öka trovärdigheten i vårt arbete, genom att det är författarens egna ord och inte våra tolkningar. Den framtagna informationen, presenteras i kapitel 2 Kontext och 3 Teori. Sökord: Teknisk design, Användarcentrerad design, Hållbar design, Normkreativ design, Förskola, Pedagogiska läromedel 4.4 INSPIRATIONSFAS Under denna fas, presenteras de metoder och dess genomförande som har använts för att skapa en förståelse kring pedagogiska artefakter. En enkätundersökning och ett flertal intervjuer har tillsammans flera marknadsundersökningar legat till grund till den designspecifikation som avslutar fasen, Figur 14. Figur 14: Inspirationsfas Enkätundersökning Inspirationsfasen börjades med att skicka ut en enkät för att tidigt få en större förståelse om hur förskolor ställer sig till tekniska och pedagogiska läromedel. Enkäten skickades till de som arbetar eller studerar inom barnomsorg via en Facebookgrupp med medlemmar. En enkätundersökning handlar om enligt Arvola (2014) och Wikberg Nilsson et al. (2015) att få en snabb insamling av både kvalitativa och kvantitativa data under en relativ kort tid. I vår enkätundersökning ställdes både kvantitativa och kvalitativa frågor som finns i Bilaga B. Frågorna som ställdes är baserade på vad vi antog skulle bli relevant att få mer kunskap inom och få tydligare riktlinjer inom pedagogiska syften och områden från intressenterna. 18

29 Svaren från enkäterna analyserades åldersvis, där varje åldersgrupp hade ett tio års spann. Detta gjordes för att enklare analysera svaren i mindre grupper samt se om det fanns likheter och skillnader mellan åldersgrupperna. Denna enkätundersökning gav oss en större förståelse kring vad arbetslaget tycker kring pedagogiska artefakter. Vi fick bra information om vilka teorier som kan vara lämpliga att undersöka samt vad som förväntas av en artefakt. Dessutom gav det oss en bredare svarsstatistik med svarsmöjligheter från hela Sverige och flera olika yrkeskategorier Intervjuer För att få en större förståelse kring området och veta projektets riktning gjordes tre olika intervjusessioner; Experter, två personer som arbetar inom barn och pedagogik Intressenter, telefonintervjuer med fem rektorer/förskollärare runt om i Sverige Målgruppen, besök på en förskola Intervjuerna som gjordes var av semistrukturerad karaktär. En semistrukturerad intervju är enligt Wikberg Nilsson et al. (2015) en typ av intervju där frågorna ställs med en viss öppenhet men kan ändras under den pågående intervjun för att få bättre och tydligare svar. Grundfrågorna som ställdes under intervjuerna finns i Bilaga C. De intervjufrågor som ställdes skildes åt mellan de olika sessionerna. Den första intervjusessionen, med experter, var fysiska möten på universitetsområdet. De första frågorna handlade om vårt ursprungskoncept, Pusselbilen, för att förstå om den skulle bidra till barnens utveckling och hur innovativ konceptet var. Därefter ställdes frågor om barns utveckling för att skapa en bättre förståelse på hur de lär sig och vad som är bra att tänka på vid utvecklandet av artefakter. Den andra intervjusessionen med intressenterna, valde vi att ringa till förskolor runt om i Sverige för att se om det fanns likheter och skillnader, Figur 15. Dessa frågor handlade först om hur deras verksamhet fungerar för att få en bättre bild av hur deras utbildning ser ut. Sedan ställdes frågor om hur de arbetar med teknik samt hur könsfördelningen ser ut på deras avdelning. Sista frågan som ställdes var om det finns något övrigt som är bra att tänka på vid utvecklandet av en leksak till förskolan. Frågan ställdes för att få andras synvinklar på vad de vill att artefakter skall uppnå och innehålla. Figur 15: Förskolornas placering 19

30 Den tredje intervjusessionen var med målgruppen, där vi besökte en förskola i Luleå. Vi intervjuade barnen för att få veta deras önskemål och åsikter på vad de gillar att leka med. Grundfrågorna som ställdes var: Vad gillar du att leka med? och Varför är det roligt?. Intervjuerna gjordes utomhus på grund av smittrisken av COVID-19. Detta ledde till att barnen var mer intresserade av att springa runt på utegården än att svara på våra frågor, vilket kan ha lett till kortare svar samt vissa svar var mer riktade mot utomhuslek. Dessa intervjusessioner gav oss mer kunskap om områdena. Första och andra sessionen gav oss mer kvalitativa svar än vad barnen kunde ge oss. Även om barnens svar var begränsade fick vi ändå ut något givande. Att använda intervjuer var ett bra komplement till enkätundersökning då vi kunde ställa mer öppna frågor och få ut mer kvalitativa svar Benchmarking För att ta reda på vad som finns på den svenska marknaden, gjordes tre olika benchmarkingar. Den första gjordes på pedagogiska leksaker och programmerbara robotar. Den andra undersökte könsfördelningen hos leksaker och den tredje handlade om energifokuserade artefakter. En benchmarking beskrivs enligt Johannesson, Persson och Pettersson (2013) som en metod för att undersöka vad som finns på marknaden idag. Den första benchmarkingen inom pedagogiska artefakter och programmerbara robotar, gjordes främst på den svenska marknaden men även på några utländska leksakstillverkare som är framgångsrika i Sverige. Undersökningen fokuserades på leksaker som är upp till fem år, då detta är vår målgrupp. Först gjordes en undersökning kring vilka pedagogiska områden som är vanligast på marknaden, för att se om det fanns några vanliga och återkommande områden. Därefter undersöktes vilka artefakter inom digital teknik som är populära hos leksaksåterförsäljare. Detta gjordes för att undersöka ifall det fanns liknande artefakter som Pusselbilen på marknaden idag. Den andra benchmarkingen gjordes för att undersöka om leksaker är riktade och anpassade till ett visst kön. Detta gjordes genom att undersöka utseendet på leksaker och dess förpackningar hos leksaksåterförsäljarnas hemsidor. Denna undersökningen gjordes för att få en bättre förståelse på hur leksaker förmedlas och kommuniceras till barn. Den tredje benchmarkingen, som kompletterats i efterhand, gick ut på att undersöka utbudet av energifokuserade artefakter. Detta då vi behövde skapa oss en ny och bättre förståelse kring vilket utbud det fanns på marknaden inom energiområdet. Även denna undersökning gjordes på leksaksåterförsäljarnas hemsidor samt via Googles sökmotor för att få ett bredare sökresultat. Undersökning fokuserades på leksaker som är lämpade för barn upp till fem år. Att göra flera olika benchmarkingar var givande. Vi fick en större förståelse kring hur leksaker kommuniceras och riktas till barn som vi kan tänka på vid utvecklandet av vår artefakt. Genom att få en större inblick i utbudet på pedagogiska artefakter gav det oss mer kunskap om hur pedagogiken sker på förskolor Designspecifikation Avslutningsvis i inspirationsfasen gjordes en analys på den informationen och teorin som har tagits fram. Denna information sammanställdes i en designspecifikation som har delats upp i tre huvudkategorier; Krav, Önskemål från intressenter och Önskemål från målgruppen. En designspecifikation är enligt Johannesson et al. (2013) en metod som går ut på att kategorisera upp kriterier som är ett krav på slutprodukten samt önskemål som bör uppfyllas. De beskriver 20

31 att en designspecifikation kan användas under hela processen för att väga olika lösningar och koncept mot varandra. Genom att göra en designspecifikation kunde vi bryta ner all den information vi tagit fram under fasen till konkreta ord. Vi kunde på ett enkelt och tydligt sätt se vilka ord och egenskaper som återkom från experterna, intressenterna och målgruppen. Designspecifikationen gav oss tydliga riktlinjer att förhålla oss till när vi gick in i nästa fas. 4.5 IDEATIONSFAS Denna fas handlar om att ta med kunskapen från föregående fas, Inspiration, och använda idégenereringsmetoder för att skapa en idébank. Dessa idéer tas sedan vidare för att sållas, utvärderas och vidareutvecklas för att i slutet av fasen ta fram ett koncept, Figur 16. Figur 16: Ideationsfas Workshop Vår idégeneringsfas började med en workshop tillsammans med fyra ingenjörsstudenter för att vi ska få en bredare idébank redan från början. Detta gjordes för att vi inte skulle bli begränsade utav vårt eget tänkande. En workshop är enligt Wikberg Nilsson et al. (2015) en aktivitet som bygger på att i grupp bearbeta ett problemområde tillsammans, genom att nyttja hela gruppens kreativitet. Vår workshop började med en braindrawingsession för att starta upp kreativitetet och vi skulle under fem minuter skissa på hur framtidens leksaker ser ut. Enligt Wikberg Nilsson et al. (2015) bygger braindrawing på att skissa idéer för att stimulera den kreativa ådran och generera ett stort antal idéer. Vi skapade två grupper med tre personer i vardera, inklusive oss själva. Vi valde att vara med i varsin grupp för att lättare kunna ta del av alla idéer som utvecklades. Under fem minuter fick alla skissa fritt kring ämnet tills tiden var slut. Därefter diskuterades idéerna inom gruppen. Därefter påbörjades en variant av metoden Enligt Stickdorn, Hormess, Lawrence och Schneider (2018) går metoden ut på att en i gruppen skissar åt gången tills gruppen har tagit fram tio idéer. Han beskriver att när en omgång är gjord, diskuteras idéerna gruppvis och en idé väljs ut. Den utvalda idéen ligger sedan till grund för den andra omgången som utförs på samma sätt som den första rundan. Vi började med att introducera bakgrundsfakta som skissessionen skulle handla om, vilket var: 21

32 Anpassad till förskolebarn, 3-5 år Innehålla hopsättningsbara delar Klassas som fordon Vår variant på metoden var att alla skissade samtidigt, för att kunna gå in i sin egen bubbla och inte känna sig iakttagen eller stressad. Varje gruppmedlem skulle skissa fem idéer på små papperslappar, Figur 17. Sedan förklarades idéerna gruppvis och därefter valdes en idé ut som var extra intressant eller gav mycket inspiration till vidareutveckling. Denna idé låg till grund för nästa session, där ytterligare fem idéer skissades. När denna session var klar, fick varje person förklara och berätta om sina idéer inom gruppen. Efter workshopen diskuterades alla idéer och vi plockade ut de som var intressanta och hade potential till vidareutveckling för detta arbete. Denna workshop gav oss en bra start på idéutvecklingen. Vad som hade kunnat göras annorlunda, som antagligen hade gett ett annat resultat, var att vara extra tydliga med vad ett fordon är. På så sätt skulle alla få en större förståelse om bredden på definitionen fordon. Detta hade kunnat göras genom att ha en kreativ session om att skissa upp olika fordon som inte liknar en bil. Figur 17: En grupp skissar fem idéer var Scamper De framtagna idéerna från workshopen togs sedan vidare i metoden scamper för att vända och vrida på varje idé och därmed få fler idéer. En scamper är enligt Wikberg Nilsson et al. (2015) en kreativ metod som genererar idéer genom att ställa frågor till redan framtagna idéer. De frågor som ställs är: Ersätta?, Kombinera?, Anpassa?, Modifiera?, Annat användande?, Eliminera? och Tvärtom?. Utifrån resultatet från workshopen, valde vi att gå vidare med åtta idéer, några idéer hade snarlika funktioner eller endast idéer på fästanordningar. Vi valde att inte göra en scamper på hur de hopsättningsbara delarna skulle fästas, då vi ansåg att det vara viktigare att komma fram till artefaktens utformning och funktion. Åtta scampersessioner tillämpades, där de sju frågorna ställdes på varje idé, Figur

33 Figur 18: Frågorna som ställdes på scampersessionerna Dessa sju frågor gjorde att idéerna sågs från ett nytt perspektiv och genererade två nya idéer på respektive fråga. En tidsgräns sattes på en minut på varje fråga genom alla sessioner. Med en tidspress, hinner inte idéerna bearbetas och orimliga samt ogenomförbara idéer kunde skrivas ner. Även dessa idéer kan leda till något bra i designutvecklingen. När alla sessioner var klara, gick vi igenom varje idé var för sig för att diskutera dem samt sortera de i kategorierna. Kategorierna visas i Figur 19. Här tillkom fästanordningar för att sessionerna tillät utvecklande av nya idéer kring hopsättning. Kategorierna valdes utifrån designspecifikationen, syfte och mål samt att vi såg att det fanns stora grupperingar bland idéerna som behövde en egen kategori. Alla idéer kategoriserades inte då det fanns dubbletter och vissa tycktes vara för orelevanta och gick därmed bort. Vi valde att ta med vissa otippade idéer för att inte begränsa oss i relevanta idéer. Valet om att göra en scamper var givande, då det gav oss många bra idéer. Dock blev många idéer lika varandra, då det många gånger var svårt att tänka utanför boxen. Tidspressen var en bra för oss, då vi verkligen behövde skriva ner den första idén och inte tänka på om den var realistiskt eller inte. Figur 19: De kategorier som användes för sortering av idéer Morfologisk matris För att skapa olika koncept från scampern gjordes en morfologisk matris. En morfologisk matris är enligt Wikberg Nilsson et al. (2015) en metod som kan utveckla dellösningar efter kriterier som riktlinjer, där kriterierna kan vara funktioner eller behov. De skriver att genom kombination av olika idéer från de framtagna kriterierna kan nya koncept skapas. Vi började med att kolla igenom kategorierna från scampern och slog samman idéer som var snarlika varandra. Detta gjordes för att få ner antalet idéer. Sedan kombinerades en idé från varje kategori som tillsammans skapade ett koncept, detta gjordes i fyra omgångar, Figur

34 Figur 20: De fyra koncepten som sedan ska skissas Varje idé som valdes till konceptet skiljde sig från de andra idéerna och som tillsammans skapade en unik kombination. Därefter skissades de framtagna koncepten, där alla idéer skulle framgå. Vissa idéer tolkades på annat sätt för att passa in i konceptet bättre. När alla koncept var klara, gick vi igenom och diskuterade alla koncept utefter önskemålen från designspecifikationen och tog fram för- och nackdelar med varje koncept. Efter diskussionen märke vi att alla koncept hade snarlika funktioner och kände att vi saknade någonting. Vad detta var, visste vi inte, men insåg att ett femte koncept behövdes. Detta femte koncept byggdes på tidigare idéer vi haft samt önskemålen från designspecifikationen. För att få mer förståelse kring de framtagna koncepten, frågades fyra ingenjörsstudenter om vad de ansåg var bra respektive mindre bra med varje koncept, Figur 21. Figur 21: Berättade om koncepten för ingenjörsstudenter En morfologisk matris var en bra metod som omvandlade idéerna till olika koncept. Även om koncepten blev lika varandra hade alla sina unika delar. Det som hade kunnat göras annorlunda var att ha några koncept som inte hade idéer från alla kategorier och på så sätt skulle koncepten bli mer skilda från varandra. 24

35 4.5.4 Six thinking hats Genom att göra en six thinking hats kan koncepten utvärderas från olika perspektiv för att upptäcka nya för- och nackdelar samt hur koncepten kan vidareutvecklas. Six thinking hats är en metod som enligt Wikberg Nilsson et al. (2015) går ut på att varje deltagare tar på sig en hatt, en specifik roll, och sedan tittar på konceptet från den rollens perspektiv. De roller som hattarna har, visas i Figur 22. Då vi är två personer i projektet tog vi på oss en roll vardera i taget och antecknade vilka tankar och idéer som sades tills alla hattar var provade. Därefter utvärderades alla tankar som har antecknats och dessa kategoriserades i för- och nackdelar på varje koncept. Metoden ledde till att koncepten sågs från nya perspektiv och gömda problem hittades i koncepten. Figur 22: Hattarnas roller Konceptutveckling Från de fem framtagna koncepten med metoden morfologisk matris, valdes ett koncept bort för dess funktioner fanns i de andra. De övriga fyra koncepten låg sedan till grund för varsitt nytt koncept som vidareutvecklades genom diskussion. Diskussionen baserades på designspecifikationen samt resultatet från six thinking hats och anteckningarna från ingenjörsstudenterna. Varje koncept skissades sedan i samband med diskussionen för att få en tydligare bild på varje nytt koncept och lättare kunna förstå funktioner, Figur 23. För att få en klarhet i vilka områden och egenskaper som intressenterna anser givande, hade varje koncept ett eget fokusområde. Figur 23: Skissande av nya koncept Konceptundersökning För att ta reda på vad intressenter tycker och värderar de fyra koncepten, skickades en enkät ut i tre facebookgrupper som nådde ut till drygt hundratusen medlemmar (inklusive dubbelt medlemskap). Enkäten fanns tillgänglig i två dagar. I denna undersökning ställdes både kvalitativa och kvantitativa frågor, Bilaga D. Frågorna på respektive koncept var lika formulerade för att enkelt kunna analysera och jämföra svaren. De kvantitativa frågorna ställdes för att få en lättare överblick på hur intressenterna upplever hur koncepten förhåller sig till kreativitet, gemensamt lekande och problemlösning. Områdena är framtagna från 25

36 designspecifikationen samt syfte och mål. Då alla koncept har ett energiområde i fokus ställdes även en fråga kring vilket sätt de föredrar att generera sin egen energi på. De kvalitativa frågorna var angående om intressenterna ansåg att koncepten var könsneutrala samt vad de upplevde som bra och mindre bra. De ombads även att rangordna koncepten utifrån helhetsupplevelsen. Rangordningen var 1-4 där 1 var det som upplevdes bäst. Svaren från undersökningen analyserades konceptvis. På de kvantitativa frågorna, bildades det en graf automatiskt över svaren. Utifrån dessa grafer, togs ett medelvärde ut för att lättare kunna jämföra koncepten med varandra. De kvalitativa svaren sammanfattades till punktform över vad som var bra och mindre bra med respektive koncept. Utifrån svaren på rangordningen togs ett medelvärde ut på varje koncept. Medelvärdet gav oss en indikation om vilket koncept som intressenterna föredrog. Att skicka ut en enkät som konceptundersökning var bra, då vi fick in många givande synpunkter och bra kommentarer på alla. Även om vi inte fick in lika många svar som första enkätundersökningen tyckte vi att de svar vi fick gav oss bra med information. En trolig orsak till att vi inte fick in lika många svar, var att enkäten ansågs vara för lång och hade för många kvalitativa frågor. Hade vi kunnat åka ut till förskolor, hade vi nog försökt göra det. Då vi ansåg att det var den självklara metoden för konceptundersökning men troligen hade det gett oss ett sämre resultat än vad vi fick nu Konceptviktingsmatris Genom att göra en konceptviktningsmatris kunde alla koncept jämföras med varandra och på så sätt kunde vi se vilket koncept som uppfyllde kriterierna bäst enligt oss. Enligt Wikberg Nilsson et al. (2015) handlar en konceptviktningsmatris om att utvärdera koncept efter olika kriterier. Kriterierna är viktiga egenskaper som koncepten bör ta hänsyn till. De kriterier som valdes är framtagna från designspecifikationen. Alla kriterier viktades först på en skala 1-5, där de viktigaste egenskaperna fick 5 poäng. De som fick 1 poäng ansågs vara minst viktig, men eftersom de fanns med som kriterier var de fortfarande viktiga. Sedan gjordes poängviktningen om till procent för att få ett värde som förhåller sig till alla utdelade poäng. Därefter utvärderades koncepten mot varandra och 1-4 poäng delades ut för varje kriterium. Det koncept som ansågs vara bäst inom kriteriet fick 4 poäng och det som uppfyllde kriteriet minst fick 1 poäng. När matrisen, Figur 24, var klar multiplicerades vardera poäng med Vikt (%) som sedan summerades ihop i respektive koncept till en totalpoäng. Totalpoängen ger en indikation om hur ett koncept förhåller sig till de andra koncepten med hänsyn till kriterierna. Det koncept med högst poäng ansåg vi uppfyllde kriterierna bäst. Att göra en konceptviktningsmatris är ett tydligt sätt att jämföra koncept på och som även är ett bra komplement till andra konceptutvärderingsmetoder. Resultatet blir konkret men det är viktigt att analysera svaren. Ibland kan en poäng avgöra vilket koncept som vinner och därför är det en bra idé att undersöka om resultatet blir annorlunda om vi hade ändrat en poäng. Vi behövde också tänka över vilka kriterier vi ansåg vara viktigast och vad de handlade om. 26

37 Figur 24: Konceptviktingsmatris Utvärderingsprototyper Det gjordes tidiga prototyper på de två vinnande koncepten, Kuben och Kedjan, från Konceptundersökningen och -viktningsmatris. Detta gjordes för att få en tydligare bild av koncepten och lättare kunna utvärdera deras funktioner. Prototyper är enligt Buchenau och Fulton Suri (u.å.) ett sätt där syftet är att utforska idéer och ge en uppfattning av användarvänligheten samt hur de ska fungera. De menar att med hjälp av prototyper kan designteamet utvärdera idén/konceptet på en gång och på så sätt få en direkt uppfattning och feedback om den. Den första prototypen, Kuben, tillverkades av en träbit där kuber och rätblock sågades ut med hjälp av en bandsåg. Kuberna limmades sedan ihop till ett flertal klossar med olika utseenden, Figur 25. Klossarna kan tillsammans bilda olika konstruktioner som symboliskt hålls ihop med magnettejp. Bottenplattan tillverkades även i trä, då det är ett lätt material att arbeta med. På bottenplattan målades ett rutnät i olika färger för att visualisera de magnetiska polerna, nordoch sydpol. För att få en uppfattning av det andra konceptet, Kedjan, skapades prototypen med hjälp av pingisbollar, magnettejp, häftmassa och träpinnar, Figur 25. Pingisbollarna sattes ihop med varandra med hjälp av häftmassa för att bilda olika kedjestrukturer. Magnettejp användes för att symbolisera kedjestrukturernas hopsättning med varandra. För att de inte ska åka iväg, limmades det två kanter på träpinnarna med smältlim. Figur 25: Kubens respektive Kedjans material 27

38 Genom att göra upp tidiga prototyper, gjorde det att vi fick en bättre förståelse kring koncepten. Vi kunde förstå deras funktioner lättare och kunde även i framtiden använda prototyperna som hjälpmedel vid kommunikation, både inom gruppen och till andra Konceptval För att kunna välja ett slutgiltigt koncept tog vi hjälp av de två experter som intervjuades i början av projektet samt tre ingenjörsstudenter. Vi bad alla att ge sina synpunkter kring de två koncept som det stod mellan. Utvärderingarna med experterna var enskilda möten, första mötet var via digitala hjälpmedel och det andra var ett fysiskt möte. Mötena börjades med att förklara syfte och mål som artefakten ska uppnå. Därefter förklarades de två koncepten var för sig och dess funktioner med hjälp av skissen och prototypen. De två övriga koncepten nämndes till viss del, för att vi skulle få en bättre förståelse och mer synpunkter om deras funktioner. Mötena blev mer som en diskussion om varje koncept än en intervju. Experterna gav många bra synpunkter som vi inte hade tänkt på eller inte hunnit tänka på ännu i processen. Utvärderingen med de tre ingenjörsstudenter var uppbyggda på liknande sätt som för experterna, där alla tre var enskilda och fysiska möten. Vi berättade bara om de två koncepten det stod mellan till studenterna, då vi insåg att det var dem vårt slutgiltiga koncept kommer att byggas på. Mötena var mer av en diskussion, precis som experternas, men mer inriktat på vilka för- och nackdelar det finns med respektive koncept. Anteckningar gjordes på alla möten för att kunna gå tillbaka och utvärdera deras synpunkter vid utvecklingen av det slutgiltiga konceptet. För att en bättre inblick i vilka artefakter det fanns på marknaden inom energi, undersöktes detta i en kompletterande benchmarking. 4.6 IMPLEMENTATIONSFAS Under denna fas togs alla detaljer fram kring det slutgiltiga konceptet. Dessa beslut togs när de uppkom under prototypandet och användartesterna, Figur 26. Figur 26: Implementationsfas 28

39 4.6.1 Funktionsprototyper Det gjordes två olika prototyper för att lättare kunna undersöka de två funktionerna som det slutgiltiga konceptet bygger på. Den första prototypen undersökte funktionen om hur klossarna kan sättas ihop med varandra, med hjälp av magneter. Induktionen byttes ut till magneter, då vi fick reda på att magneter kan uppnå samma funktion som vi sökte. I och med bytet undersökte den andra prototypen; energiöverföring med hjälp av magnetism och tekniken med generatorn. Den första prototypen gjordes för att få en klarhet i magneternas placering på klossarna och bottenplattan, så att de inte skulle repellera varandra. Vi borrade hål i de klossar som tidigare gjorts, för att kunna fästa magneterna och testa funktionen, Figur 27. Deras placering grundade sig i att kunna bygga ihop klossarna till en kub. Figur 27: Borrningen av hål för magneterna Magneternas placering på bottenplattan, undersöktes genom att skissa upp olika förslag, där olika färger får visualisera magneternas poler, Figur 28. Då magneterna ska ha olika poler, var det viktigt att ta hänsyn till dem. För att testa designen borrades det hål i bottenplattan där vi sedan placerade magneterna och testade funktionen tillsammans med klossarna. Figur 28: Skissförslag på magneternas placering på bottenplattan 29

40 Till den andra prototypen inhandlades en dynamoficklampa för att sedan demontera isär den och se dess uppbyggnad. För att undersöka om magneter kan leda ström gjordes först ett enkelt test genom att koppla in en extern lysdiod tillsammans med två magneter i den nuvarande kretsen, Figur 29. Figur 29: Det enkla testet Generatorn med tillhörande lysdioder implementerades i en prototyp som liknar konceptvalet. Vi utgick från bottenplattan som togs fram från den första prototypen. Generatorn placerades på undersidan som kopplades ihop med den bakre hjulaxeln, Figur 30. Detta gjordes för att undersöka om rullning av prototypen ger generator tillräckligt med energi så att lysdioden började att lysa. Figur 30: Generatorn integrerad med hjulaxeln Det gjordes även en liten tillhörande kloss, som bygger på det enkla testet. I klossen implementerade det två magneter och en lysdiod som skulle demonstrera hur den slutgiltiga funktionen ska se ut. Hur magneterna och lysdioden är kopplade illustreras i Figur

41 Figur 31: Magneternas och lysdiodens koppling i kretsen Att göra funktionsprototyper var bra då vi fick undersöka om funktionerna fungerade. Det gav oss också en större förståelse kring konceptet och hur vi till exempel skulle placera generatorn för att kunna integrera den med hjulaxeln. Funktionsprototyperna var också ett bra hjälpmedel för oss, när vi skulle gå vidare i projektet Digital prototyp En digital prototyp gjordes för att lättare kunna visualisera och kommunicera konceptet. Genom att göra en digital prototyp, i Siemens NX, kunde vi lättare göra ändringar och bestämma fler detaljer. Detaljerna är beslutna på tidigare resultat samt teori men vid osäkerhet gjordes fler undersökningar, bland annat gjordes prototyper på klossarnas storlek i polyuretanskum. Vi tillverkade två klossar i fyra olika storlekar, Figur 32. Dessa tog vi med till en förskola för att få målgruppens och intressenternas synpunkter. Målgruppens svar diskuterades tillsammans med arbetslaget och från dessa synpunkter, tillsammans med designspecifikationen, kunde storleken på kuberna bestämmas. Figur 32: Klossarnas olika storlek Övriga detaljer som har bestämts under fasen och fastställts i den digitala prototypen är hur artefakten ska kunna rulla framåt för att generera tillräckligt med energi. Detta bestämdes genom att undersöka olika lösningar som finns implementerade i andra produkter som rullar eller åker framåt. Den slutgiltiga designen har bestämts utifrån det normkreativa perspektivet och tillsammans med intressenterna synpunkter om vad de anser vara könsneutralt. I samband med den digitala prototypen, skrev vi även ut några av klossarna. Detta gjordes för att vi skulle kunna testa prototypen med målgruppen, vilket krävde en mer fullständig prototyp. Genom att skriva ut klossarna i en 3D-skrivare fick magneterna en mer exakt position, vilket 31

42 medförde att klossarna passade bättre ihop med varandra. Vi placerade även ut fler magneter för att kunna testa att bygga olika konstruktioner. Den digitala prototypen gjorde det lättare för oss att förmedla slutdesignen. Denna prototyp blev extra viktigt då resultatet av detta projekt visualiseras med hjälp av renderingar på det slutgiltiga konceptet. En digital prototyp var också ett bra hjälpmedel vid visualiseringar när vi inte hade möjlighet till att göra en fullständigt fungerande prototyp Användartester Vi besökte en förskola för att få feedback och återkoppling samt göra användartester på prototyperna. Användartester är enligt Nielsen (1994) ett sätt att låta målgruppen utvärdera en produkt, ett system eller en tjänst genom att integrera med dem. I samband med användartesterna frågade vi barnen några frågor, bland annat om de tycker den är rolig att leka med och om de vill att förskolan ska köpa in den. Genom att ställa dessa frågor kunde vi få feedback från målgruppen, både genom deras svar och lekande, Figur 33. Under användartesterna pratade vi även med arbetslaget och fick ta del av deras synpunkter på konceptet inom den pedagogiska aspekten. Vi hade i och med det en diskussion om några detaljer, såsom om magneterna på bottenplattan ur ett pedagogiskt synsätt, skulle vara färgkodade eller inte. Dessa användartester och synpunkter gav oss bra feedback på hur barnen upplevde funktionerna och hur arbetslaget ställde sig till en sådan artefakt i deras pedagogiska utbildning. Prototyperna hade egentligen behövt vara mer fullständiga än vad de var, för att få ut mer från målgruppen och användartesterna. Detta gjorde att vi fick ta mer hänsyn till intressenternas synpunkter kring konceptet än vad barnen kunde ge oss. Figur 33: Användartester med funktionsprototyperna 32

43 4.7 KREDIBILITET I det stora hela är vi nöjda med processen och när vi tänker tillbaka på alla motgångar längs vägen har de blivit till positiva delar. Utan dessa motgångarna hade vi inte haft det resultat som vi levererar med denna rapport. Från början ville vi ha ett stort fokus på implementationsfasen då vi kände att det var här vi ville utvecklas med detta projekt. Med facit i hand var det ett rätt beslut att ha en bredare och djupare inspirationsfas. Detta gjorde att vi kunde hitta ett pedagogiskt område som inte är lika utvecklat som programmering för barn. Genom att ha jobbat strukturerat men samtidigt i en iterativ process, har gjort att vi fick en bra grund i idégenereringen. Valet om att börja idégenereringen med en workshop var bra, då vi båda har det svårare för detta område. Workshopen hjälpte oss att redan från start ge en bredd som vi sedan kunde på egen hand vidga och utveckla. Utan workshopen, tror vi inte hade lett till ett sådant bra resultat som Energiklossen. Valet om att göra en designspecifikation istället för en persona för både målgruppen och intressenterna, tycker vi var bra. Detta gjorde att vi enkelt kunnat utgå ifrån designspecifikationen och tagit beslut efter den samt att vi i slutet kunde stämma av vårt koncept mot de krav och önskemål som ställdes på artefakten. Det som har varit svårt med projektet är att fråga målgruppen. Druin (2002) nämner att vid användartester med barnen, måste prototyperna vara tydliga och funktionella för att vi ska få ut ärliga svar. Detta var något vi märkte vid den sista återkopplingen av Energiklossen. Barnen gav oss de svaren vi ville ha och det kan antingen ha varit för att de faktiskt gillade den eller att de ville ge oss rätt svar. Det gjorde att återkopplingen med barnen inte var lika trovärdig. Därför valde vi många gånger att fokusera på intressenterna. De kunde ge oss bättre och mer givande svar genom processen än målgruppen. Detta ledde dock till att vissa gånger glömdes barnen bort men deras önskemål om att artefakten skulle uppmuntra kreativitet vägde tungt genom hela processen. Att vi inte har kunnat åka ut till förskolor och prata med arbetslaget och barnen lika frekvent på grund av COVID-19 har gjort oss begränsade till viss del. Vi valde istället att ringa runt till förskolor vilket gav oss en bättre överblick över svenska förskolor, än att åkt ut och observera förskolor i Luleå. COVID-19 har också gjort att de flesta intervjuer har varit digitala och de kan därmed ha gett oss ett annorlunda resultat, till exempel när vi använde oss av de fysiska prototyperna. Detsamma gäller med enkäten som skickades ut om koncepten. Dessa svar skulle ha varit annorlunda om vi istället hade fått intervjua intressenterna, men detta hade inte gett oss lika många svar. Vi fick lov att besöka en förskola, vilket vi tog chansen till men valde att ha all kontakt utomhus för att minimera smittrisken. Att kunna besöka en förskola var till stor hjälp, speciellt vid sista användartesterna. Det gav mycket givande resultat om hur målgruppen upplevde konceptet. Processen har bestått av en stor mångfald av olika designmetoder som vi har arbetat strukturerat med. Detta tillsammans med att vi har litat på processen och att vi har levererat ett resultat vi tror på, gör att arbetet är trovärdigt. 33

44 5 Resultat I detta kapitel presenteras resultatet på alla projektets faser; Inspiration, Ideation och Implementation, där Implementationsfasen slutar med det slutliga konceptet. 5.1 RESULTAT AV INSPIRATIONSFAS I detta avsnitt presenteras resultatet av Inspirationsfasen som bestod av att samla in information inom området, där en enkät, flertal intervjuer och flera benchmarkingar gjordes. Den framtagna informationen tillsammans med litteraturstudien sammanfattades i en designspecifikation Enkätundersökning På enkäten svarade totalt 74 personer (72 kvinnor + 2 icke definierade) mellan åldrarna år. Majoriteten av alla som svarade var utbildade förskollärare resterande hade annan utbildning eller studerade till förskollärare. De kvantitativa svaren på vad de föredrog presenteras nedan i gemensamma grafer för alla åldrar, då resultatet inte skiljde sig mellan åldersgrupperna, Figur 34. Figur 34: Grafer över de kvantitativa svaren Slutsatsen som har tagits från de kvantitativa svaren var att personalen på förskolor inte uppskattar ljud på leksaker. De menade på att det finns tillräckligt mycket ljud på förskolan idag, att ljud på artefakten blir för mycket. Intressenterna ansåg också att det var viktigt med att artefakten upplevs könsneutral. Resultatet från de kvalitativa svaren var att de vill att materialvalet ska vara giftfritt, hållbart och lätt att rengöra. Med hållbart menade de att artefakten ska tåla hård lek och ska därmed inte gå sönder. Svaren visade att det var viktigt att få med de naturvetenskapliga ämnena som teknik, konstruktion och problemlösning. Svaren visade även på att barnens sociala utveckling var viktig, till exempel samarbete och kommunikation. De mål i läroplanen som de yngre intressenterna (20-39 år) ansågs viktigast var trygghet, värdegrund och respekt. De äldre intressenterna (40-64 år) ansåg att helheten var det viktigaste Intervju Efter den första intervjusessionen med experterna blev det klarare om vad projektet kommer att handla om och vilka utmaningar det finns gällande att utveckla artefakter till förskolor. Experterna tyckte att grundkonceptet, Pusselbilen, var en bra idé och att den hade potential på marknaden, då den uppmanar till kreativitet som är en viktig egenskap. Angående om de sett 34

45 något liknande på marknaden, blev svaret att de känner till pussel med färg och form samt bilar med lampor men inte i kombination med varandra. Det som är viktigt att tänka på, är hur leksaken ska användas i miljön för att pedagoger ska veta hur och vad den kan användas till. Något som borde diskuteras var till exempel, om artefakten ska gå att inkludera i dagens sortiment eller ska den ha en separat lekmiljö. Vid utvecklandet av en artefakt är det till hjälp att tänka baklänges, vilka pedagogiska mål ska den uppnå för att sedan utveckla därifrån. Det är också viktigt att inspirera arbetslaget till artefakten, då det bestämmer om vilka artefakter barnen erbjuds på förskolan. Andra bra synpunkter som nämndes var om digital teknik ska inkluderas i en artefakt ska den ha ett syfte, annars behöver den inte vara inkluderad. Om artefakten ska ha batterier, bör de vara uppladdningsbara, då barnen kan därmed ladda den själv eftersom de inte får hantera lösa batterier. Andra intervjusessionen, telefonintervjuerna med fem förskolor, gav en bättre förståelse om hur förskolor arbetar med pedagogik och om vilka tekniska artefakter som används idag. Resultatet visade att förskolor har en blandning mellan planerad och fri lek. Den fria leken är till viss del planerad, då miljön är bestämd. Alla förskolor arbetade med digital teknik på olika sätt, där de främst hade tillgång till lärplattor med tillhörande appar. Två förskolor hade tillgång till Beebot, en programmerbar robot via knapptryckning. Angående deras budget kring artefakter hade pedagogerna inte koll på exakt siffra men de uppgav att beroende på artefakten och dess användningsområde kunde de få det inköpt. Den tredje intervjusessionen var med tolv barn på en förskola i Luleå. De berättade att de tycker om att vara kreativa samt hålla på med att pyssla, pussla, rita, leka med lego och vara i sandlådan. Uttryck som prova nya saker och bygga saker var återkommande hos barnen om varför de tyckte det var roligt. En konversation med en femårig tjej var: - Jag gillar att rita - Då kan jag rita nya saker varje gång Benchmarking Resultatet av den första benchmarkingen, inom pedagogiska- och programmerbara artefakter, visade att återkommande pedagogiska områden fanns. Dessa var former, motorik, magnetism och byggklossar som låter barnen vara kreativa. Former handlade mycket om att placera rätt geometrisk form i rätt hål. Magnetism förekom i många olika former, allt från bokstäver med magneter som låter barnen träna på språk och kommunikation, till byggsatser med magnetiska stavar, kulor och brickor. Det gör att barn får lära sig om att magneter har olika poler som gör att vissa repellerar, medan andra drar till varandra. Den andra delen av denna benchmarkning visade att det fanns ett fåtal leksaker där barn fick bygga ihop sina egna fordon från ett chassi. En artefakt som hittades var ett rätblock på hjul och med hjälp av magnetiska brickor kan barnen vara kreativa och bygga själva. Inom programmerbara artefakter fanns det ett stort utbud lämpat för barn under fem år med olika 35

46 teknikhöjder. Teknikhöjden är definierad efter hur avancerad tekniken är för barn allt från indirekt programmering till programmering med hjälp av knappar samt ett stort utbud inom konstruktion och magnetism, Figur 35. Med indirekt programmering menas att artefakten har förutbestämda attribut och är sekundärt. Programmering med hjälp av knapptryckning, går ut på att barnen trycker på knappar; fram, bak, höger, vänster och sedan kör roboten den programmerade banan. En populär artefakt inom detta området är Bee-bot, den gula biet i Figur 35, som hade ett högt betyg hos återförsäljarna. Figur 35: Artefakter inom olika teknikhöjder och ålder Resultatet från den andra benchmarkingen visade att leksaker är riktade till olika kön men det fanns även neutrala leksaker. På den svenska marknaden är leksaker inte kategoriserade i olika kön, utan till vilket område de tillhör samt ålder. Detta innebär att alla leksaker ska vara anpassade för alla kön. Resultatet visade även på utseendet av leksakens förpackning, kunde vara riktad till ett visst kön, Figur 36. Detta syns på grund av normen om att tjejer ska gilla rosa och killar ska gilla blått. De leksaker som var ämnade för tjejer hade ett snällare utseende på förpackningen och var inom områdena; dockor, hemmiljö, familjen, vård och omsorg samt att det ska vara fint och mjukt. Medan produkter som var mer riktade till killar hade ett tuffare, farligare och hårdare utseende på förpackningen och var inom områden som fordon, actionfigurer, våld och sport. Figur 36: Genusriktade förpackningar 36

47 Resultatet på den sista benchmarkingen, visade på att de energifokuserande artefakter som hittades för barn upp till fem år är sällsynta. De artefakter som hittades inom åldersspannet för vår målgrupp var bland annat en dynamoficklampa som omvandlar handtryckningar till energi. En annan produkt som hittades använde sig av pull-back funktionen. Funktionen innebär att bilen lagrar energi när den dras bakåt och när bilen släpps, frigörs energi och driver bilen framåt i full fart. Ett annat leksaksområde som var vanligt inom energi var solenergi. Däremot hittades ett större utbud på artefakter för barn över fem år, Figur 37. Figur 37: Artefakter inom energiområdet Designspecifikation Designspecifikationen, Figur 38, visar en sammanställning på den framtagna informationen under Inspirationsfasen. Figur 38: Designspecifikation 37

48 5.2 RESULTAT AV IDEATIONSFAS I detta avsnitt presenteras resultatet av Ideationsfasen som bestod av en idéutveckling som har divergerats och konvergerats iterativt. Detta gjordes med hjälp av olika designmetoder som ledde till ett konceptval Workshop Resultatet från den inledande kreativa sessionen om hur framtidens leksaker kommer se ut var varierande. Idéerna var till exempel gravitationsskor som motverkar tyngdkraften, visuella block att leka med och världens studsigaste studsboll. Huvuddelen av workshopen, angående hur leksaker kan byggas ihop och utformas, levererade 61 idéer. Därefter togs tolv idéer vidare för att vidareutvecklas. Dessa idéer var till exempel att själv bygga ihop ett fordon från grunden, fästa på olika objekt på en basplatta samt att vinkla in hjulen för att bygga ett flygplan. Nedan visas de tolv idéerna som togs vidare, Figur 39. Figur 39: Tolv idéer från workshopen 38

49 5.2.2 Scamper Utifrån denna metod, där varje session gick ut på att ställa sju frågor, uppkom 14 nya idéer. Detta resulterades att varje idé sågs från andra perspektiv och hela sessionen genererade totalt 112 nya idéer, Figur 40. Figur 40: Alla idéer som genererades under six thinking hats Av dessa idéer togs 64 stycken vidare och kategoriserades inom Fästanordningar, Hållbarhet/material, Pedagogik, Utseende, Utbytbara delar, Basförändring och Övrigt, Figur 41. I Övrigt kategorin hamnade idéer som var relevanta och spännande för projektet men idéerna passade inte in i någon av de andra kategorierna. Figur 41: Kategorisering av idéerna 39

50 5.2.3 Morfologisk matris + Six thinking hats Den morfologiska matrisen resulterade i fem koncept. Nedan presenteras alla koncept, tillsammans med de framtagna för- och nackdelar från metoden six thinking hats Discobilen Discobilen, Figur 42, har en bottenplatta som är delad som gör att fler bitar ska placeras in och därmed göra den längre. På bottenplattan finns ett kupformat skal med hål i, där färgbrickor kan placeras. På plattan finns även lysdioder som börjar lysa när Discobilen rullar. Detta gör att barnen kan upptäcka ett sätt att generera sin egen energi. Resultatet från six thinking hats, visas i Figur 42. Figur 42: Discobilen och dess för- och nackdelar Solcellen Solcellen, Figur 43, har formen som ett rätblock med solceller på ovansida. Fram- och bakdel kan bytas ut till olika djurdelar. Det finns även möjlighet att göra kroppen längre och på så sätt få större djur samt på sidan av rätblocket kan bitar med djurpäls placeras. Vid soligt väder kommer ögonen att lysa med hjälp av solenergi. Resultatet från six thinking hats, visas i Figur 43. Figur 43: Solcellen och dess för- och nackdelar 40

51 Legobilen Legobilen, Figur 44, består av en bottenplatta där två olika byggtekniker kan appliceras. På den främre delen innehar plattan hål, där utbytbara delar kan fästas som till exempel djurhuvuden. På den bakre delen kan olika pusselbitar sättas på och barnen kan bygga som de vill. På bottenplattan finns utvalda ställen som känner av den färg på den bit som sätts på, vilket gör att fram- och bakljusen lyser i den färgen. Flera Legobilar kan sättas ihop med varandra via magneter för att bygga ett långt tåg. Resultatet från six thinking hats, visas i Figur 44. Figur 44: Legobilen och dess för- och nackdelar Hästen Hästen, Figur 45, är av större modell som gör att barnen kan sitta på den. Det finns möjlighet till att dra ut sittdelen som gör att två barn kan sitta på den samtidigt. Genom att byta framoch bak del kan barnen själva modifiera hur sin artefakt ska se ut. Hjulen är även kopplade till en generator och är programmerad. Det gör att den känner av vilken färg hjulen har och leder till att när barn kickar/sparkar sig fram lyser lamporna i den färg hjulen har. Resultatet från six thinking hats, visas i Figur 45. Figur 45: Hästen och dess för- och nackdelar 41

52 Molekylen Molekylen, Figur 46, har sin bas i en stor boll. Denna boll har en vev som lyser när barnen vevar. Det finns tillhörande bollar (och alternativt stavar) som kan placeras på basen och bilda strukturer, liknande molekyler. Varje boll innehåller en teknik som gör att hela strukturen kommer lysa när barnen vevar. Resultatet från six thinking hats, visas i Figur 46. Figur 46: Kedjan och dess för- och nackdelar 42

53 5.2.4 Konceptutveckling + Konceptundersökning Konceptutvecklingen resulterades i fyra nya koncept som presenteras och visualiseras nedan samt en sammanfattad feedback från konceptundersökningen. Undersökningen resulterade i 28 svar där alla var kvinnor mellan åldrarna år. Kuben Kuben, Figur 47, har en bottenplatta där hela är magnetisk med en variation av de olika polerna. Detta visualiseras med den rosa färgen, nordpol, och den vita sydpol. Under bottenplattan finns en färgsensor, vilket gör att fordonet kan känna igen vilken färg den har under sig och visualiserar den med att ljuset på fordonet byter färg. Det vill säga färgen som bilen kör över, blir den färgen som ljuset lyser. På bottenplattan, kan olika former placeras, vilket visualiseras med de fristående bitarna. Dessa kan sättas ihop som barnen själv vill samt lär sig om magnetism. Då två nordpoler repellerar varandra, i detta fall går inte rosa mot rosa utan det kräver att den rosa sätts mot något icke magnetiskt eller den vita yta. Tanken är att de magnetiska ytorna inte kommer vara färgkodade utan det är något barnen får upptäcka själva. Figur 47: Konceptet Kuben Feedbacken från intressenterna visade på att Kuben var till majoriteten könsneutral men på grund av ordet bil/fordon som nämnts i beskrivningen tyckte vissa att den blev kodad och därmed inte könsneutral. De tyckte att Kuben var ett nytt och spännande koncept som kan hjälpa till att upptäcka magnetism samt att barnen kan få bygga helt själv och upptäcka artefakten på egen hand. Det som upplevdes mindre bra med konceptet var att den kan bli riktad för ensamlek. De var också skeptiska till att bottenplattan inte skulle vara färgkodad. De tror det skulle leda till att barnen blir förvirrade och sedan övergår till frustration då barnen behöver gissa sig fram om det inte finns några riktlinjer. Det är ett könsneutralt material och ett otroligt roligt verktyg till konstruktion och till att undersöka programmering! - Kvinna, 29 år 43

54 Solstrålen Solstrålen, Figur 48, är till för utomhuslek. Tanken är att barnet kan sitta på fordonet och med egen benkraft röra sig framåt. Barnen får själva personifiera sitt eget färdmedel, de kan byta ut ögon, öron och nos. Nedanför ögonen hittas solceller som absorberar solljuset, vilket gör att barnen kan trycka på en tuta och ljudet är det djur som nosen representerar. Konceptet har även ett släp för att kunna förvara de saker som barnet själv vill, till exempel kottar och kvistar eller en innebandyklubba som kan placeras i stället. Figur 48: Konceptet Solstrålen Feedbacken från intressenterna var att Solstrålen ansågs vara könsneutral. Den kan skapa en bra diskussion kring solenergi och teknik, även i utomhuslek. De var positiva till att den uppmuntrar till rörelse och aktivitet samtidigt som barnen får vara kreativa. Det som var mindre bra med konceptet var att den ansågs vara för ensamlek samt att det kan bli bråk om vem som vill leka med den. De trodde också att den skulle vara mer anpassad åt yngre barn, 1-2 år, istället för projektets målgrupp, 3-5 år. En annan synpunkt som uppkom var att materialet kan bli dyrt samt att bitar kan försvinna väldigt lätt. Roligt koncept som barnen skulle älska! Kreativt och som också ger lite fysisk aktivitet vilket är positivt! - Kvinna, 29 år Svårt att sitta fler än en på, kan bli klassiskt cykelproblem (leken och glädjen förtas av huggsexa om vems tur det är) - Kvinna, 34 år 44

55 Färgpaletten Färgpaletten, Figur 49, innehåller en platta med ett mörkt kupformat skal på. Höljet har hål där färgpaletter kan fästas som lyses upp utav LED lampor inifrån. För att få igång ljuset krävs det att leksaken rullar, på så sätt upptäcker barnen att de kan generera sin egen energi. Ljuset bidrar till att färgpaletterna på höljet lyser upp. I mitten av höljet gå de inte att byta färgpaletter på grund av att handen kan placeras där. Konceptet innehåller även magneter vid fram- och bakkant. Detta gör att det går att fästa ihop flera på en rad och bilda ett tåg. Figur 49: Konceptet Färgpaletten Feedbacken från intressenterna var att även Färgpaletten ansågs vara könsneutral. Upptäckandet med färger var till viss del spännande men det som lockade mest med den var att få generera sin egen energi. De ansåg att detta var ett intressant tillvägagångssätt att undervisa om rörelseenergi. Det som ansågs vara mindre bra var att den upplevdes vara mer anpassad till yngre barn, 1-2 år, då de äldre barnen kan tycka att den blir för lätt. Att den upplevs vara till yngre barn, kan medföra att de äldre barnen tröttnar fort på den och som sedan glöms bort. Ett superintressant sätt för barn att kunna utforska/få en konkret upplevelse av att skapa energi - Kvinna, 46 år Det kan bli svårt med gemensamhetsleken. Då det lätt blir MIN tanke och idé om hur tåget/fordonet ska se ut. (Barn är egoistiska!) - Kvinna, 51 år 45

56 Kedjan I detta koncept, Figur 50, ingår det en ny teknik som kallas för induktiv energiöverföring. Den gå ut på att energi kan överföras mellan två föremål som berör varandra. Ett exempel på detta är en mobil som laddas trådlöst via en laddplatta. Kedjans bas är välvda medar (stupränna-form) med en stationär boll framtill och innehåller en generator och vev. På medarna kan bollar placeras samt kan sättas ihop med varandra med hjälp av magneter. Barnen får själva konstruera och bygga ihop olika formationer. Genom att veva på veven kommer alla bollar att lysa upp i olika färger. Detta gör att barnen själva får generera sin egen energi och se hur deras rörelse kan få bollarna att lysa. Figur 50: Konceptet Kedjan Feedbacken från intressenterna var att Kedjan ansågs vara könsneutral. De tyckte att konceptet var spännande, då barnen får upptäcka fenomenet trådlös energiöverföring och rörelseenergi. Intressenterna tyckte det var bra att flera barn kan använda den tillsammans, vilket kan bidra till en gemensam lek på ett enkelt sätt. De tyckte även att den uppmuntrar barnen till att vara kreativa och utveckla deras problemlösningsförmåga. Det som var mindre bra var att den kan bli en fristående artefakt som inte kan inkluderas med andra leksaker. Det kan också uppstå konflikter hos barnen om vem som ska veva. Att det lättare blir en chans till att skapa rörelseenergi, och kanske kan barnen börja fundera på hur det kommer sig. Det här tror jag också kan bidra till gemensamma problemlösningar, om man utformar det så att man måste vara minst två för att det ska funka. Kvinna, 51 år 46

57 De medelvärde som togs fram från de kvantitativa frågorna presenteras i Figur 51. Figuren visar att Kedjan fick högst betyg gällande kreativitet och gemensamt lekande medan Kuben fick högst på problemlösning. Se Bilaga E för de underliggande graferna till de kvantitativa frågorna. Även om medelvärdet är snarlika varandra, gav detta ändå indikation om vad intressenterna tyckte. Figur 51: Medelvärdet på alla koncept på en skala 1-6, där 6 är bäst Resultatet av rangordningen på koncepten, fick Kuben flest förstaplatser. Medelvärdet visar att Kuben har lägst poäng och därmed bäst placering, Figur 52. Därefter kom Kedjan som en stark tvåa. Figur 52: Medelvärdet på rangordningen, där lägst siffra är bäst Svaren på vilket energiområdet intressenterna föredrog för att generera sin egen energi, visas i Figur 53. Det visade på att 82% av intressenterna föredrog att barnen kan få uppleva hur de kan generera energi själva framför att ha uppladdningsbara batterier. Figur 53: Intressenternas svarfördelning på vilket energiområde de föredrog Intressenternas kommentarer om koncepten i helhet: Väldigt roliga idéer på artefakter som kan leda till lärande! Så spännande!!! Super roliga idéer Wow vilka härliga idéer 47

58 5.2.5 Konceptviktningsmatris De koncept som fick högst poäng på konceptviktningen var Kuben och Kedjan och de andra två koncepten fick lägre poäng, Figur 54. Jämförs Kuben och Kedjan med varandra, är Kuben mer jämn och har en etta men fler fyror. Kedjan har fler ettor men betydligt fler treor, medan Kuben har fler tvåor. Vid ändring av enskilda poäng för att säkerställa trovärdigheten, förblev Kuben och Kedjan de vinnande koncepten. Figur 54: Resultatet på konceptviktningsmatrisen Utvärderingsprototyper Nedan presenteras de tidiga prototyperna som gjordes på koncepten Kuben och Kedjan, Figur 55. Fokuset på dessa prototyperna var att undersöka deras funktioner som blev tydligare med dessa prototyper. Figur 55: Kuben respektive Kedjan 48

59 5.2.7 Konceptval Det slutliga konceptet grundar sig på resultatet från Ideationsfasen och designspecifikationen. Det slutliga konceptet är till huvuddel en kombination av Kuben och Kedjan, där Färgpalettens rörelseenergi är implementerad, Figur 56. Valet att implementera energiaspekten kommer ifrån att flera intressenter gillade den idén. Det slutgiltiga konceptet, Energiklossen, har en bottenplatta med implementerad induktion. Detta gör att när klossarna sätts på plattan får de kontakt med induktionen och bildar en sluten krets som gör att klossarna, tillsammans med generator, kan börja lysa. I och med detta konceptval kommer projektet att byta fokus, från programmering till energi. Figur 56: Det slutliga konceptet, Energiklossen 49

60 5.3 RESULTAT AV IMPLEMENTATIONSFAS I detta avsnitt presenteras resultatet av Implementationsfasen. Fasen har bestått av att fastställa den slutgiltiga designen med hjälp av olika prototyper och användartester Funktionsprototyper Den första prototypen, kring hur magneterna skulle placeras på bottenplattan och klossarna, resulterade i en ökad förståelse om magnetism. Prototypen gav en enklare bild på hur det fungerar, till exempel om hur klossarna tillsammans skulle kunna bilda olika konstruktioner. Bottenplattan fick ett mönster där fyra magneter, med samma pol, sitter tillsammans. Detta upplevdes som mindre rörigt och vid testandet med klossar satte de sig mer rätt i rutmönstret än i de andra två mönstren som skissades upp. Figur 57, visar magneternas placering på klossarna och bottenplattan, där magneternas poler visualiseras. Figur 57: Magneternas placering Det enkla testet på den andra prototypen, fastställde att magneter kan leda ström och få en lysdiod att lysa, Figur 58. Figur 58: Resultatet på det enkla testet 50

61 Nedan visas den prototyp som gjorts, där generatorn är implementerad, Figur 59. Den visar även hur kugghjulen är integrerad med hjulaxeln som bidrar till att hjulets rotation genererar rörelse till generatorn samt hur magneterna på bottenplattan är inkopplad. Den tillhörande extra klossen visar hur klossarna ska placeras på magneterna för att lysdioden ska kunna lysa. Testet som gjordes för att undersöka om prototypen gav tillräckligt med spänning i kretsen, resulterade i att tre lysdioder lyste och den spänning som generatorn gav var 2V. Figur 59: Generatorns placering samt den tillhörande extra klossen Digital prototyp I den undersökning som genomfördes under den digitala prototypen, för att ta reda på klossarnas storlek, gav olika resultat. Arbetslaget ville ha de mindre storlekarna, 3 cm eller 4 cm, medan barnen ville främst ha klossarna på 8 cm. Utifrån diskussionen med arbetslaget samt önskemålen från designspecifikationen valdes klossarna på 4 cm, Figur 60. Hur Energiklossen visualiseras, presenteras under kapitel 6 Slutlig design. Figur 60: 3D-utskrivna klossar Användartester Användartesterna med barnen på en förskola resulterade i en dialog mellan barnen och en pedagog. De pratade om vad det är som gör att lampan lyser när de snurrar på hjulet. I dialogen använde pedagogen termer som ström, energi och rörelse. Utöver dialogen var alla barn nyfikna och ville leka med både klossarna och den mer fullständiga prototypen. I diskussionen med arbetslaget, ansåg de att alla magneter borde vara i samma färg för att inte styra barnen. Arbetslaget menar på att det kommer göra att barnen får upptäcka själva och lära sig utefter deras egna upptäckter. 51

62 6 Slutlig design I detta kapitel presenteras den slutliga designen och hur den ställer sig mot designspecifikationen. Energiklossen har tagits fram genom en designprocess som har haft användarna i fokus. Fokuset har varit barnens utveckling inom bland annat energi och teknik. 6.1 ENERGIKLOSSENS DESIGN OCH FUNKTION Energiklossen är en pedagogisk artefakt med fokus på rörelseenergi och energiöverföring via magneter. Energiklossen består av sju vita klossar som innehåller lysdioder och magneter samt en bottenplatta där olika konstruktioner kan byggas. Både klossarna och bottenplatta innehåller magneter som sitter i par, en nord- och en sydpol för att få en sluten krets vid hopsättning med varandra. Nedan presenteras Energiklossens delar och dess storlek samt hur magneterna är placerade med avseende på de olika polerna med hjälp av färgkodning, Figur 61. Figur 61: Energiklossens delar och storlek samt magneternas fördelning 52

63 När Energiklossen rullas genereras en elektrisk spänning från generatorn med hjälp av hjulen. Denna spänning överförs till klossarna via magneterna och får dem att börja lysa. Med hjälp av magneterna, kan barnen både använda sin fantasi och kreativitet, som var deras önskemål, personifiera sin egen Energikloss, se exempel nedan. 53

64 Undersidan kommer vara transparent för att stödja pedagogerna i deras undervisning. På så sätt kan pedagogerna lättare visa tekniken samtidigt som den förklaras. Barnen kan även själva se hur komponenterna ser ut och genom det kan en nyfikenhet skapas inom området. Andra funktioner som Energiklossen har, är att framdelen sitter fast med magneter och är därmed avtagbar. Liknande magneter finns även på bakdelen som gör att flera Energiklossar kan sättas ihop med varandra och bilda ett längre fordon. Detta kommer leda till att fler barn kan leka med den tillsammans och skapa kreativa konstruktioner. Framdelen innehåller även ett utdragbart snöre som gör det möjligt för barnen att rulla den efter sig. Nedan visualiseras generatorns placering på bakaxeln samt de extra funktionerna, Figur 62. Figur 62: Generatorns placering och Energiklossens extra funktioner 54

65 55

66 6.2 ENERGIKLOSSEN MOT DESIGNSPECIFIKATIONEN Vid jämförelse mellan Energiklossen och designspecifikationen, uppfyller Energiklossen de flesta krav och önskemål som ställts på artefakten, Figur 63. Hur hållbar Energiklossen är, är något som behöver testas med en riktig prototyp och kan därför inte besvaras idag. Energiklossen kommer att vara tillverkad i giftfria material för att uppfylla en giftfri förskola. Elektroniken kommer vara väl skyddad så att inte barnen utsätts för höga halter av de farliga kemikalier som kan finnas i elektronik. Under projektets gång har Leksaksdirektivet tagits hänsyn till men resterande dokument är utanför projektets väggar och kan därmed inte fastställas. Figur 63: Energiklossen mot designspecifikationen 56