Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

Transkript

1 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth

2 Betyg kort historik Normrelaterat betygsystem (1962) Årskurs 1-9 i grundskolan (BU 73 föreslog kvartsamtal istället för betyg i 1-7) - Urvalsinstrument

3 Betyg kort historik 1:a 7% 2:a 24% 3:a 38% 4:a 24% 5:a 7%

4 Betyg kort historik Nackdelar Eleven bedöms ej efter kunskaper utan efter hur andra presterar System är kunskapsresistent Det är hemligt vad som bedöms, eller krävs för de olika betygsnivåerna Ger ingen användbar feedback Bra som urvalsinstrument men ger negativa effekter på lärandet.

5 Betyg kort historik Målrelaterat betygsystem (1994) Årskurs 8-9 i grundskolan (Skriftliga omdömen i alla skolår och ämnen, får vara betygslika från 2008) - Urvalsinstrument - Mått på elevers kunskaper

6 Betyg kort historik Nackdelar Likvärdighet Otydligt stöd till lärare med mål för G, kriterier för VG och (i början) inget för MVG Eftersom uppdraget var att alla elever skulle nå målen för G fick vi i vissa avseenden en G-skola.

7 Bedömning varför? Sorteringsinstrument för vidare studier Mäta lärande - se vilken effekt undervisningen haft Hjälpa elever att förstå kvalitetsskillnad

8 Bedömning varför? Sorteringsinstrument för vidare studier Mäta lärande - se vilken effekt undervisningen haft Hjälpa elever att förstå kvalitetsskillnad Betyg, IUPomdöme Prov/ redovisningar Formativ bedömning/ feed-back Lagstadgat Lagstadgat / frivillig Frivillig

9 Bedömning varför? Kartlägga kunskaper Värdera kunskaper Återkoppla för lärande Synliggöra praktiska kunskaper Utvärdera undervisning Kunskapsbedöming i skolan, Skolverket 2011

10 Bedömning hur? Att göra det viktigaste bedömbart och inte det enkelt bedömbara till det viktigaste. Astrid Pettersson, PRIM-gruppen

11 Bedömning hur? En hel del sanningar kring prov och bedömning behöver nog omprövas, gällande till exempel former för bedömning, vem som kan och ska bedöma, samt bedömningarnas plats i förhållande till undervisning och skolans mål. Peter Nyström, Umeå universitet

12 Summativ Kontrollera vad eleven lärt sig Som underlag för omdöme och betyg Matgäst på en restaurang Körkortsprov Formativ Stötta elevens lärande Planerad som en del av undervisningen Kock på en restaurang Körlektion När har dina bedömningar summativa respektive formativa funktioner idag? Är det någon funktion som dominerar och i så fall varför? Formativ eller summativ bedömning? Jajamensan!!!

13 Bedömning när? I början Under arbetets gång I slutet Diagnos Formativ bedömning Summativ bedömning men de sista två kan med fördel ske vid mer än ett tillfälle.

14 Bedömning olika former De ämnesspecifika förmågorna talar om att det måste finnas en variation i undervisningen. Då måste det också finnas en variation av bedömningsformer.

15 Bedömningsformer Självskattning innan avsnitt Bedöma egna prov Kamratbedömning Gruppbedömning Göra egna prov och bedömningsanvisningar Loggbok Reflektion Laborationsrapport Inlämningsuppgift Muntliga redovisning Muntligt prov Skriftligt prov Parprov Hemprov

16 Bedömning

17 Bedömningspolicydokument Syfte med bedömningarna. Hur ofta ska vi använda de olika bedömningsformerna? Vilka anpassningar behöver göras för att passa med Lgr11? Hur ger vi feed-back som leder framåt? Hur dokumenterar vi bedömningarna?

18 Bedömningspolicydokument Syfte med bedömningarna. - Kommer det här på provet? - Går det här på betyget? - Ska vi anteckna det här? Eleverna vill veta vad som ska mätas och varför det mäts. Det är vår uppgift att välja och förmedla det till eleverna.

19 Bedömningspolicydokument Hur ofta ska vi använda de olika bedömningsformerna? - Ska vi ha prov igen? - Varför har vi så många läxförhör i.? Är alla ämnen lika eller behöver olika ämnen ha olika många bedömningar? Vet du hur dina kollegor i andra ämnen resonerar? Vet de hur du resonerar?

20 Bedömningspolicydokument Vilka anpassningar behöver göras för att passa med Lgr11? Ø Centralt innehåll Ø Kunskapskrav Ø Förmågor Vilka kopplingar finns mellan dessa?

21 Bedömningspolicydokument Vilka anpassningar behöver göras för att passa med Lgr11? Ø Förmågorna som finns i kursplanen vilka förmågor gör att vi behöver hitta nya undervisningsformer/uppgifter? Ø Förmågorna är inte rangordnade ska alla tränas i lika stor utsträckning? Ø Tränas de separat eller går de i varandra? Ø Vilka är svårare (eller ej vanliga idag) att träna, vad behöver vi göra för att lösa det i så fall?

22 Kunskapskraven Kunskapskraven är skrivna i presens och formulerade som observerbara kunskaper. Avsikten är att minska tolkningsutrymmet och stärka en likvärdig bedömning. Kunskapskraven är således inte konstruerade utifrån samma principer som nuvarande mål att uppnå och betygskriterier (LPO94). Dessa är konstruerade så att det för högre betyg anges vilka kunskaper som krävs utöver vad som krävs för det underliggande betyget. Målen att uppnå är inte heller formulerade som observerbara kunskaper utan som beskrivningar som eleven kan, Eleven förstår.

23 Kunskapskraven Den största utmaningen i konstruktionen av kunskapskrav är att hantera kopplingen mellan de ämnesspecifika förmågorna och det centrala innehållet. Om det i kunskapskraven görs explicita och detaljerade kopplingar till delar av det centrala innehållet för respektive betygsteg riskerar kunskapskraven att bli anvisningar om olika studievägar för de olika betygen, en konsekvens som Skolverket anser att det är viktigt att undvika. Alla elever har rätt till en undervisning som ger förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt och som behandlar hela det centrala innehållet och inte avgränsade delar. Kunskapskravens styrkraft kan bedömas bli stark och därför är det av stor betydelse hur de utformas så att de ger önskade, och inte oönskade, styreffekter.

24 Bedömningspolicydokument Hur ger vi feed-back som leder framåt? - Jättebra! Du hade bara ett fel! - Jag ser i ditt arbete att du vet vad jag vill att du ska - Jag har rättat dina fel så att du kan se hur du ska kunna göra det bättre Red pencil assessment? Personligt eller opersonligt? Visa vad som är rätt?

25 Personligt eller inte? Jag ser att du har förstått vad jag tycker är viktigt om ekonomisk tillväxt men du visar också att du inte riktigt har förstått hur ekonomisk tillväxt och inflation hänger ihop. I redovisningen visas det tydligt en utvecklad kunskap om ekonomisk tillväxt. Kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och inflation är otydlig. För att höja kvaliteten på arbetet bör denna relation förtydligas.

26 Feed-back som utvecklar Mitt bästa somarminne är när jag och min familj åkte till skara sommarland där vi badade och lekte hela dagen efter att vi varit där så bodde vi i tält på en camping. Pappa grillade världens godaste hamburgare efter det spelade vi minigolf med mina kusiner jag vann. Mitt bästa sommarminne är när jag och min familj åkte till Skara sommarland. Vi badade och lekte där hela dagen. Efter det att vi varit där så bodde vi i tält på en camping. Pappa grillade världens godaste hamburgare. Sedan efter det spelade vi minigolf med mina kusiner, jag vann.! Beskrivningen har bra flöde och byter inte tempus. Eftersom det är så många ord kan den delas upp i fler meningar. Dessutom finns det ord som behöver stavas rätt. Se om du kan hitta dessa.

27 Feed-back som utvecklar Växthuseffekten orsakas av gaser som finns runt jorden och som vi människor släpper ut. När vi släpper ut avgaser från bilar och fabriker blir det ännu mer gaser och gaserna gör så att jorden blir varmare och varmare. Om vi inte hade någon växthuseffekt skulle livet på jorden må bättre. Det är sant som du säger att växthuseffekten orsakas av utsläpp från oss människor men varför tror du att jorden blir varmare och vad baserar du din teori om att livet skulle bli bättre om växthuseffekten försvann? I analysen av växthuseffekten visar texten en förståelse för orsaker till ökad växthuseffekt och hur människor påverkar den. Slutsatsen är inte helt rätt och behöver utvecklas för att höja kvaliteten på arbetet.

28 Feed-back som utvecklar 13 x 17 = 10 x x 7 = = = = x 17 = (10 + 3)(10 + 7) = 10x x7 + 3x10 + 3x7= = = 40 + (-8) eller = Dessa två uppgifter är inte rätt lösta. Försök hitta felen och lös dem så att svaren blir rätt. Hitta två liknande uppgifter i boken som är svårare och två som är liknande men lättare. Vad är det som gör dem svårare eller lättare?

29 Feedback som stöttar lärande bör: Utgå från uppgiften (ej person) Beskriva vad eleven kan (inte vad eleven inte kan) Ge konkreta förslag på hur elevens prestationer kan bli bättre Innehålla själv- och kamratbedömning som en naturlig del av undervisningen

30 Visible Learning Undervisnings- och lärandeprocessen måste synliggöras Lärandeprocessen är ett mål i sig Utmaningarna är väl avvägda Lärare och elev delar bedömningar om i vilken mån mål är uppfyllda Lärare och elever ger varandra löpande feedback Lärare är känslomässigt engagerade Hattie, NZ

31 Visible Learning Eleverna får löpande återkoppling på sitt arbete Elevernas återkoppling till läraren om vad de inte förstår och förstår, är i längden viktigare än lärarens feedback till eleverna En trygg klassrumsmiljö och tillitsfull studiemiljö är viktiga förutsättningar

32 VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,29 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Läxor

33 Vad betyder ökningarna? När ett nytt program eller en ny undervisningsstrategi införs betyder en effektstorlek på d=1.0 att i genomsnitt 84 procent av de elever som deltar i detta förbättrar sig, jämfört med dem som inte deltar. En effektstor- lek på 1.0 ska uppfattas som en stor och tydligt märkbar skillnad ( jämför till exempel en person som är 160 cm lång med en som är 183 cm lång). SKL

34 Vad betyder ökningarna? Om en effektstorlek på d=0.29 (som läxläsning) på samma sätt översätts till en måttenhet som centimeter skulle den inte vara synlig för blotta ögat och vara jämförbar med skillnaden mellan en persons kroppslängd på 180 cm och en på 182 cm. SKL

35 VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,21 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Klasstorlek

36 VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,20 0,40 Måttlig effekt 0,12 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Nivågruppering

37 VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,40 0,15 0,70 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Från Hattie (2009): Visible learning Formativ bedömning

38 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 1998 Black och Wiliams översikt om formativ bedömning (cirka 250 studier). Resultat Förbättrade elevprestationer (de flesta effektstorlekar mellan 0,4-0,7)

39 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? Detta är några av de största effekterna som överhuvudtaget uppmätts för undervisningsinterventioner. / / En effektstorlek på 0,7 skulle höja England i en internationell jämförelse, med 40 medverkande länder, från mitten till de fem bästa. (Black m.fl., 2003)

40 VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt 0,99 Bedömningsmatris + självbedömning Från Hattie (2009): Visible learning

41 VAD GER EFFEKT PÅ LÄRANDET? 0,15 0,40 Måttlig effekt 0 Stor/ önskvärd effekt Negativ effekt Kamrat- och sambedömning + matris Från Hattie (2009): Visible learning Extremt stor effekt! 1,46

42 Feedback på olika nivåer Uppgiftsnivå Ofta inriktad på att korrigera fel och fokuserar mycket på faktakunskaper. Processnivå Handlar om förståelse för nya begrepp, samband och generaliseringar. Metakognitiv nivå Kunna bedöma sin egen kunskap och därigenom kunna ta ansvar för sitt egna lärande. Personlig nivå Ofta i form av ospecificerat beröm. Har sällan positiv inverkan på lärandet.

43 Bedömningspolicydokument Hur dokumenterar vi bedömningarna? Dokumentation av elevers prestationer bör inte bero på enskilda lärare. Likvärdighet mellan lärare i samma ämna och samma lärare i olika ämnen hjälper elever, föräldrar och andra lärare (om de övertar eller börjar arbeta runt samma elevgrupp).

44 Bedömningsmatris Processinriktad utgår från ämnesspecifika förmågor

45 Bedömningsmatris Bygger på kvalitet och inte kvantitet

46 Bedömningsmatris Här är du Hit ska du eller hit Visar tydligt på utveckling

47 Bedömning för lärande utvecklande för lärare Kollegial handledning med externt stöd. - Gemensam planering med litteraturstudier - Observera en lektion - Revidera planering - Genomför med en annan grupp elever - Revidera slutgiltigt Skolverket

48 Länkar:

49 Böcker: Mathematics inside the black box Hodgen, Wiliam, Bedömning för lärande i årskurs F-5 Harrison, Howard Lärande bedömning Jönsson, Bedömning för lärande Lundahl, Kunskapsbedömning i skolan Skolverket, %2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2660

50 Tack för att ni lyssnade! Kul Matematik Geijersvägen Stockholm