Jämställdhet inom vården. Del 1 i rapportserien En jämlik vård av Vänsterpartiet Skåne

Transkript

1 Jämställdhet inm vården Del 1 i rapprtserien En jämlik vård av Vänsterpartiet Skåne

2 Vänsterpartiet är ett scialistiskt, feministiskt ch antirasistiskt parti på eklgisk grund. Vi är ett parti sm arbetar för rättvisa, jämlikhet ch för ett bättre arbetsliv. Vi finns i hela Skåne ch arbetar för att uppnå våra mål på många lika sätt: på arbetsplatsen, i bstadsmrådena, i kmmunen ch reginen. Vi vill inte bara se en bättre värld vi gör någt för att kmma dit ckså. I Regin Skåne vill vi satsa på den krisande sjukvården ch ta brt de privata vinsterna i välfärden, bygga ut kllektivtrafiken ch göra kulturen mer tillgänglig. Vill du veta mer gå in på eller hör av dig till vansterpartiet@skane.se Denna rapprt utgör första delen i en artikelserie m tre sm behandlar jämlikhet inm häls- ch sjukvård med inriktning på Skåne. Rapprterna tar avstamp i internatinell lagstiftning sm rör hälsa, redgör krtfattat för Sveriges lagar på mrådet samt Regin Skånes ch, till viss del, enskilda kmmuners åtaganden. Centrala begreppsdefinitiner ch frskningsmetder redvisas i inledande delar. Den andra rapprten i serien kmmer att handla m diskriminering inm häls- ch sjukvård ch den tredje behandlar scieknmiska skillnader (klasskillnader) i relatin till häls- ch sjukvård. De kmmer att släppas under vår ch smmar Rapprterna författas av Vänsterpartiet i Regin Skåne. Efter redgörande av aktuell frskning ch statistik följer våra förslag på plitiska åtgärder. När analys hämtas från frskningsunderlag är detta följt av hänvisning i texten. Rättvisa, jämlika ch jämställda samhällen är bättre samhällen att leva i för samtliga medbrgare (Wilkingsn & Picket, 2009). Gruppledare (V) Skåne: Sara Svenssn Författare: Emma Eliassn Åström Grafisk design: Werner Jacim Peterssn Pål Brunström Illustratiner: Malin Granrth Tryck: All-Media Öresund AB Mars 2018

3 Innehållsförteckning Ordlista 4 Bakgrund 5 Intrduktin ch ämnesgenmgång 7 Lagstiftning ch riktlinjer 9 Internatinellt: FN, WHO ch EU 9 Natinellt: Sveriges lag 11 Lkalt: Riktlinjer ch åtaganden Regin Skåne ch kmmuner 12 Frskningsöversikt 13 Frskningsfältet vad man tittar på ch hur 13 Resultat vad man ser när man räknar 14 Från hälsa till sjukdm 16 Läkemedel förskrivning, verkan ch biverkan 18 Psykisk hälsa 19 Att arbeta sig sjuk 19 Bemötande av patienter 20 Exempel från Regin Skåne 22 Hur mår Skåne? 22 Vård för kvinnr 23 Primärvården en första anhalt sm kan bidra med mycket 24 Vänsterpartiet 25 Sju punkter för en jämställd skånsk sjukvård 26 Referenser 28 3

4 Ordlista Genusbias: Tankesätt sm färgas av samhällets nrmer kring scialt kön ch sm därför leder till medicinska felbedömningar. Icke-binär: Persn sm inte definierar sig utifrån binära kön (kvinna/man). Intersektinell: (I detta sammanhang) frskning sm stäcker sig över flera discipliner (ämnen), så sm medicin, scilgi, eknmi ch samhällsvetenskap i kmbinatin. Psyksmatisk: Fysiska symptm sm har ursprung i psykisk r. Scieknmisk: Ett mått sm anger en persn eller en grupps kmbinerade sciala ch eknmiska ställning i samhället. 4

5 Bakgrund Häls- ch sjukvården en verksamhet färgad av våra föreställningar m varandra Generellt sett har vi en gd sjukvård i Sverige ch Skåne idag. Vi står ss väl i internatinella ch natinella undersökningar, speciellt vad gäller högspecialiserad vård. Dessvärre har vi länge haft skillnader i vem sm får den gda vården. Vi har en jämlik tillgång till sjukvårdens resurser ch möjligheter. Denna jämlikhet går att studera ch är välbelagd inm ett flertal mråden. Denna rapprt studerar jämställdhet inm vården. Finns det skillnader i vilken vård man får berende på m man är kvinna eller man? Hur ser de skillnaderna ut? Detta är frågr sm är ganska lätta att besvara med hjälp av de dataunderlag sm finns idag (för dig sm är tålig: ja, det finns skillnader). Varför det finns skillnader är svårare att besvara med s.k. kvantitativa undersökningar, d.v.s. genm att studera siffrr över antal patienter eller typ av medicinering, antal klagmål eller liknande. Kvalitativa undersökningar sm intervjuer ch enkäter är till str hjälp, men kan enbart peka på upplevelser, beslut ch beteenden sm är medvetna för den sm svarar på frågrna. Säg t.ex. att en kvinnlig patient med ett visst symptm blir hemskickad utan åtgärd av en läkare, medan en man med samma symptmbild blir förskriven medicinering. Kvinnan i fråga kan uppleva sig diskriminerad av läkaren ch kan trligen redgöra för detta (förutsatt att hn får veta att den manliga patienten fick medicin mt symptmen). Vi kan registrera att diskriminering har skett. Om vi skall titta på varför det har skett är det mindre trligt att läkaren i en fiktiv enkät kryssar i rutan Jag tar mäns beskrivningar av fysiska symptm på större allvar än vad jag gör med kvinnr, jag antar helt enkelt att kvinnrs symptm är psyksmatiska ch skickar hem dem. I själva verket skulle en sådan ruta kunna verka prvkativ för läkaren, direkt påverka slutförandet av enkäten i negativ riktning ch rekmmenderas därför på det stra hela taget inte. Slutsats: vi behöver andra metder för att besvara Varför-frågan. En genmgång av dessa finner ni under ämnesgenmgång. 5

6 Vi lever inte i ett jämställt samhälle. Det finns stra skillnader i inkmst, bende, hälsa, bemötande ch möjligheter på ffentliga ch privata arenr. Det går att relatera till hälsa, hälsa ch vård. Även detta är välbelagt, vilket ni kmmer finna under rubriken Frskningsöversikt. Att skillnaderna påverkar ss alla, vårt tänkande, vårt beteende ch vårt sätt att se på världen; att det utgör en del av strukturen sm mger ss ch det utgör en del av strukturen inm ss: det håller inte alla med m. För att svara på Varför-frågan kring samhällsstruktur används lika idelgiska förklaringsmdeller. Den här rapprten bygger på Vänsterpartiets. Vilka tillgångar vi har, eknmiska ch sciala, har tillsammans med samhällets maktfördelning direkta följder för vår hälsa ch hälsa. Vänsterpartiet tycker inte m rättvisa. Vi är scialister, feminister ch antirasister. Det genmsyrar vår plitik ch det genmsyrar vår analys. För ss är frågan m jämställd vård erhört viktig. Hur utfrmar vi ett samhälle ch ett sjukvårdssystem sm i högsta möjliga mån utjämnar de skillnader vi ser idag? Sm Sveriges kmmuner ch Landsting uttrycker saken: Sjukvården har ett strt ansvar ( ) inte bara behandla sjukdmar, åkmmr ch hälsa utan ckså helst utjämna de skillnader i hälsa sm finns för att uppnå målet m en gd hälsa för alla. (författarens kursivering) (SKL, 2009). Det sista vi kmmer att besvara i denna rapprt är därför Vad skall vi göra åt det här? Hur ser vi till att förbättra vårt utförande av sjukvård så att kvinnr ch män får lika del av de resurser sm finns? (Eller: hur ser vi till att vi faktiskt följer de lagar ch förrdningar vi har sagt att vi skall följa?). Våra sju punkter utgör den plitik vi i Vänsterpartiet vill ch kmmer att driva för att förbättra jämställd tillgång till vård för alla skåningar, kvinnr sm män. För att det är en mänsklig rättighet, för att det är rättvist. För att ett jämlikt samhälle är ett bra samhälle för alla. 6

7 Intrduktin ch ämnesgenmgång Att samhället vi lever i präglas av jämlikhet är belagt. Arbetsfördelningen mellan kvinnr ch män är till exempel jämnt fördelad: Kvinnr tg 2016 ut 75 % av föräldraledigheten, mer ledighet för tillfällig vård av barn, utförde mer betalt arbete, mer hem- ch msrgsarbete, hade ftare ett deltidsarbete ch ftare så frivillig deltidsanställning (Kmmissinen för jämlik hälsa, 2016). Kvinnr har genmgående lägre lön än män; efter att ha räknat brt faktrer sm påverkar detta kvarstår en förklarad skillnad på 5-8 % (SOU 2016, Tivanen 2011, SCB 2016). Låg inkmst genm arbetslivet betyder låg pensin efter arbetslivet. Många äldre kvinnr har haft en så låg inkmst att pensinen delvis eller helt består av garantipensin: 54 % kvinnr hade 2015 garantipensin till någn del. Mtsvarande siffra för män var 16 % (Regeringen, 2016). Att samhället är jämlikt är inte bara relevant för att se på förklaringsmdeller för jämlik sjukvård, det är ckså viktigt för att det påverkar vår hälsa. Med lägre scial ställning kmmer ökad utsatthet ch förhöjd risk för hälsa över hela livsspannet. Det har ckså betydelse för hur mttaglig för eller mtståndskraftig man är mt lika hälsrisker (Kmmissinen för jämlik hälsa, 2016). Inm häls- ch sjukvård speglas kvinnrs ch mäns jämlikhet på ett flertal sätt. Kvinnr tvingas vänta längre än män i sjukvården, får sämre behandlingar, förskrivs fel ch för många läkemedel ch drabbas därför av förhöjd risk för bl.a. fallskadr (Karin Schenck-Gustafssn, 2017; Erikssn, 2017). Kvinnr knsumerar mer läkemedel än män, är ftare sjukskrivna ch har sämre självskattad hälsa (SKL, 2014). Så vad innebär en gd hälsa? Wrld Health Organisatins definitin av hälsa utgörs av ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt ch scial välbefinnande ch inte bara frånvarn av sjukdm eller handikapp. Det ger ett ganska brett spann av hälsa sm även antagits i Sveriges natinella delmål m jämställd hälsa från Olika undersökningar använder lika mått eller indikatrer för att mäta hälsa ch hälsa, man tittar på självskattad hälsa, på skillnader i medellivslängd mellan lika grupper ch lika gegrafiska mråden. Överlag pekar resultaten i samma riktning. Det finns mtiverade skillnader i hälsa, vård, förskrivning ch bemötande. Att hälsa inte är helt berende av en individs genuppsättning eller förutsägbara lyckr står ckså tydligt. Hälsa är idag jämlikt fördelat över beflkningen. Kmmissinen för jämlik hälsa definierar jämlik hälsa sm systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper med lika scial psitin. Det inkluderar inte bara sjukdm sm bemött inm vården utan hälsa genm livets alla skeden ch skillnader mellan t.ex. lika scieknmiska nivåer, lika etniskt ursprung, eller sm i 7

8 den här rapprten - lika kön. När jämlikheten har ökat i Sverige är det kvinnr med förgymnasial utbildning sm drabbats hårdast. (Kmmissinen för jämlik hälsa, 2016; Flkhälsmyndigheten, 2016). Scieknmisk tillhörighet mäts fta med hjälp av utbildningslängd. I jämförelser mellan lika utbildningsgrupper syns tydliga mönster där persner med krt utbildning uppvisar sämre hälsa ch har krtare förväntad livslängd än människr med längre utbildning. Risken att dö mellan 30 ch 74 år i Sverige var 2012 ungefär dubbelt så hög bland persner med enbart grundskleutbildning sm hs persner med eftergymnasial utbildning. Sedan 1970 har medellivslängden generellt sett ökat i Sverige, men ökningen är inte jämt fördelad över alla grupper. Om man tittar på Skånes största stad, Malmö, var skillnaderna mellan förgymnasial ch eftergymnasial utbildning fem år för män. Det ökade till sex år Skillnaden mellan kvinnr I Malmö ökade under samma perid från tre till fyra år. (Malmö Stad, 2013). Kvinnr har längre förväntad livslängd än män men har sämre hälsa över livsspannet. Persner med funktinsnedsättning, HBTQ-persner ch etniska minriteter är ckså de särskilt utsatta för lika frmer av hälsa. Den svenska diskrimineringslagen är till för att skydda människr mt diskriminering på sex grunder: kön (/ könsöverskridande identitet eller uttryck), etnisk tillhörighet, religin (eller annan trsuppfattning), funktinsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (Lag 2014:958). Diskrimeringsgrunderna kan ckså användas för att beskriva samverkande förtryck: m samma persn innehar flera egenskaper är risken större att diskriminering sker utifrån flera faktrer. Lägger man till scieknmisk utsatthet syns mönster i statistiken både i risk för hälsa ch risk för diskriminerande behandling. Eller sm Malmökmmissinen utrycker det: Det är ingen tillfällighet att de sm är välutbildade, har ett bra arbete, en gd inkmst ch en bra bstad mår bättre ch lever längre (Malmö Stad, 2013). Denna rapprt fkuserar inte på mråden där män utgör riskgrupp för diskriminering eller hälsa. Diskriminering på grund av könsöverskridande identitet/uttryck eller icke-binär könstillhörighet är heller inte behandlat här. Det senare kmmer att vara del av rapprt nummer två. 8

9 Lagstiftning ch riktlinjer Skåne utgör sm bekant en del av Sverige ch Sverige sm stat har ett antal lika internatinella rganisatiner ch sammanslutningar att svara inför. Landet är en del av FN ch WHO ch en del av EU. Inm dessa rganisatiner har Sverige träffat överenskmmelser, ratificerat deklaratiner ch undertecknat knventiner m hälsa generellt ch kvinnrs hälsa specifikt ch därigenm förbundit staten att efterfölja dessa. Inm rikets gränser gäller Svea Rikes lag. En del av grundlagen, Regeringsfrmen, beskriver statens ansvar gentemt dess medbrgare ch de grundläggande målen för ffentlig verksamhet. För tydligare skrivningar finns Häls- sjukvårdslagen (HSL), närmare redgjrd för nedan. Dessutm har Regin Skåne ch kmmuner inm reginen egna överenskmmelser ch målsättningar sm rör hälsa ch hälsplitik. Nedan följer en beskrivning av lagstiftning ch riktlinjer utifrån internatinell, natinell ch lkal nivå. Internatinellt: FN, WHO ch EU FN:s deklaratin m de mänskliga rättigheterna antgs 1948 av FN:s generalförsamling. Sverige röstade tillsammans med 48 andra länder för deklaratinens antagande, ch förband sig därigenm att stötta dess genmförande. Artikel 25, del ett lyder: Var ch en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna ch familjens hälsa ch välbefinnande, inklusive mat, kläder, bstad, hälsvård ch nödvändiga sciala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdm, invaliditet, makas eller makes död, ålderdm eller annan förlust av försörjning under mständigheter utanför hans eller hennes kntrll. (Förenta natinerna, 1948). Detta innebär i krthet att alla människr har rätt till gd hälsa ch tillräckliga medel för att uppehålla den genm livet, rätt till hälsvård ch rätt till försörjning m hen skulle bli sjuk. Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet. Utöver knventinen för mänskliga rättigheter har Sverige ckså ratificerat den s.k. Kvinnknventinen eller CEDAW Den pängterar att jämställdhet är en förutsättning för att alla skall kunna åtnjuta de mänskliga rättigheterna ch fastställer att det finns samhällsstrukturer sm förhindrar detta. Knventinen syftar därför till avskaffande av all slags diskriminering av kvinnr ch förbinder undertecknade att vidta alla lämpliga åtgärder för detta avskaffande. Den benämner specifikt att detta inkluderar åtgärder inm hälsvård ch att stater är förbundna att säkerstäl- 9

10 la tillgång till häls- ch sjukvård. (Kmmissinen för jämlik hälsa 2017, UN CEDAW, art.12, ). Sveriges regering har det yttersta ansvaret att se till att knventinen efterföljs, men i de delar sm rör häls- ch sjukvård bär kmmuner, landsting ch reginer ett strt ansvar. På natinell nivå täcks knventinen in i lagstiftning ch de natinella jämställdhetsplitiska målen. (Länsstyrelsen, 2018). Efter arbetet med Milleniemålen tgs 17 nya mål förhållbar glbal utveckling fram Agenda The Sustainable Develpments Gals (eller SDGs) rapprteras på varje år av samtliga medlemsstater. Mål nummer 3 syftar till att försäkra hälsa ch välmående för alla i alla åldrar ch mål nummer 5 till att uppnå jämställdhet ch stärka kvinnrs ch flickrs rättigheter ch möjligheter. Mål 10 syftar till att minska jämlikhet inm ch mellan länder. (FN, 2018). WHO utgör FN:s fackrgan för hälsfrågr. Dess övergripande mål är att alla människr ska uppnå en så gd hälsa sm möjligt ch sm beskrivet van definieras hälsa sm fysiskt, mentalt ch scialt välbefinnande ch inte bara frånvar av sjukdm. WHO ger rekmmendatiner till sina medlemsstater m styrning av institutiner sm hanterar hälsfrågr, undersöker mekanismer sm påverkar hälsa på makrnivå ch bistår med utredningar, frskning ch kunskap inm mrådet. De kartlägger ch utvärderar den glbala hälsutvecklingen. Dessutm har de i uppdrag att främja implementering av ch utveckla vetenskapligt underbyggda plitiska åtgärdsalternativ. (Regeringen 2009; WHO, 2018). En rapprt sm varit avgörande för flkhälsplitisk frskning de senaste är den s.k. Marmt-rapprten från WHO, eller Clsing the gap in a generatin: health equity thrugh actin n the scial determinants f health, sm den egentligen heter. Mer m dess innehåll ch uppföljare följer under Frskningsöversikt. Inm EU är medlemsstaterna inne på det tredje gemensamma hälsprgrammet vilket sträcker sig över åren En av fyra frmulerade utmaningar vid prgrammets anskaffande var den ökande jämlikheten inm hälsa i ch mellan medlemsländer. (Eurpeiska kmmissinen, 2014). För reginal ch lkal nivå finns Eurpeiska deklaratinen för jämställdhet mellan kvinnr ch män på lkal ch reginal nivå, CEMR. I denna deklaratin uppmanas undertecknare att ffentligt ta ställning för jämställdhetsprincipen ch att implementera den inm ramen för sina verksamhetsmråden. Undertecknare skall upprätta en jämställdhetsplan för redvisande av pririteringar, åtgärder ch resurserfördelning. Undertecknaren skall samarbeta med alla institutiner ch rganisatiner inm sitt landsting/ sin regin/kmmun i syfte att främja skapandet av verklig jämställdhet. Den antgs av den eurpeiska kmmun- ch reginförbunds samarbetsrganisatin SKL står bakm den ch rekmmenderar svenska reginer, landsting ch kmmuner att underteckna. (SKL, 2018; Länsstyrelsen, 2018). 10

11 Natinellt: Sveriges lag Sveriges grundlag består av fyra delar, varav en är Regeringsfrmen. Den beskriver i sin andra paragraf målen för ffentlig verksamhet: Särskilt ska det allmänna ( ) verka för scial msrg ch trygghet ch för gda förutsättningar för hälsa (Regeringskansliet, 1974). Det är alltså svenska statens ansvar att ge gda förutsättningar för hälsa. Regeringen bär därmed det övergripande ansvaret, men i enlighet med häls- ch sjukvårdslagen (HSL) är arbetet med att bedriva häls- ch sjukvård delegerat till landsting ch kmmuner. Målet med häls- ch sjukvårdsverksamhet så sm frmulerat i HSL lyder ( ) en gd hälsa ch vård på lika villkr för hela beflkningen. (SKL, 2009; Regeringskansliet, 2017). I de natinella målen för regeringens jämställdhetsplitik ger det femte delmålet, Jämställd hälsa, att (k)vinnr ch män, flickr ch pjkar ska ha samma förutsättningar för en gd hälsa samt erbjudas vård ch msrg på lika villkr (Regeringen, 2017). Scialstyrelsen har vidare definierat att jämlik vård innebär att bemötande, vård ch behandling ska erbjudas på lika villkr till alla, avsett persnliga egenskaper, bstadsrt, ålder, kön, funktinshinder, utbildning, scial ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning (Scialstyrelsen, 2009). Vård sm inte lyckas vara jämlik går emt HSL fastställde Scialdepartementet direktiv för en utredning, Pririteringsutredningen, för att utreda hur man skulle kunna förbättra arbetet med att jämställa vården. Dess slutbetänkande, Vårdens svåra val, publicerades I slutbetänkandet föreslg tre principer för sjukvården att rätta sig efter för att uppfylla HSL vilka antgs av Riksdagen (SOU 1995:5, SKL 2009). SKL sammanfattar de tre principerna: 1. Människvärdesprincipen Alla människr har lika värde ch samma rätt, berende av persnliga egenskaper ch funktiner i samhället. Människvärdesprincipen är grundläggande men inte ensam tillräcklig grund för pririteringar. Om resurserna är begränsade kan inte alla få vad de egentligen har rätt till. 2. Behvs- ch slidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på de mråden (verksamheter vid den plitisk/administrativa pririteringen, individer i den kliniska vardagen) där behven är störst. Slidaritet innebär ckså att särskilt beakta behven hs de grupper sm har mindre möjligheter än andra att göra sina röster hörda eller utnyttja sina rättigheter. 11

12 3. Kstnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan lika verksamhetsmråden eller åtgärder bör en rimlig relatin mellan kstnader ch effekt eftersträvas, mätt i förbättrad hälsa ch höjd livskvalitet. Kstnadseffektivitetsprincipen bör endast tillämpas vid jämförelse av metder för behandling av samma sjukdm. Vid lika sjukdmar går effekterna inte att jämföra på ett rättvisande sätt. (SKL, 2009). Viktigt att understryka är att principerna sm skall styra vårdval inm verksamheten även är priritetsrdnade, d.v.s. går människvärdesprincipen före behvsch slidaritetsprincipen samtidigt sm kstnadseffektivitetsprincipen inte kan gå före varken människvärde eller behv. Ti år efter riksdagens antagande av principerna knstaterade Pririteringscentrum att sjukvårdspersnal i mycket låg grad var medvetna m de tre principerna för vårdutövande. (SKL, 2009). Lkalt: Riktlinjer ch åtaganden Regin Skåne ch kmmuner Regin Skåne har antagit CEMR (beskriven under stycket m EU). Dessutm har Båstad, Eslöv, Malmö stad, Simrishamn, Svedala, Ängelhlm, Svalöv, Kristianstad, Helsingbrg ch Lunds kmmuner ckså undertecknat den (Länsstyrelsen 2018). Reginen har ckså en jämställdhetsstrategi, den nuvarande gäller ch heter Ett jämställt Skåne. Kapitel fem heter Jämställd hälsa. Det sätter upp mål för en mer jämställd häls- ch sjukvård i reginen ch knstaterar att de prblem sm finns med jämlik hälsa existerar även i Skåne. De pririterade målen är att uppnå bättre fysisk ch psykisk arbetsmiljö ch färre sjukskrivningar på arbetsplatser; att minska den psykiska hälsan bland flickr, pjkar, kvinnr, män ch transpersner; att uppnå en mer jämställd häls- ch sjukvård ch stärka arbetet för att förbättra sexuell ch reprduktiv hälsa samt rättigheter. (Lhådö&Hanssn, 2017). I Skånes reginala utvecklingsstrategi (Det öppna Skåne 2030) är en av delstrategierna en förbättrad ch mer jämlik hälsa, vilket en jämlik vård är en del av. Där framgår att en gd hälsa ger bättre förutsättningar för ett gtt liv för den enskilde, ch en gd ch jämlik hälsa är ckså en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling i strt. (Regin Skåne, 2015). Regin Skånes målsättning för en jämlik häls- ch sjukvård frmuleras: En häls- ch sjukvård sm bidrar till minskade skillnader i hälsa genm att erbjuda alla en vård på lika villkr anpassat efter individuella behv ch förutsättningar (förf. kursivering) (Regin Skåne, 2015). 12

13 Frskningsöversikt Sm beskrivet van är Sverige ch Skåne genm flertalet överenskmmelser ch lagar juridiskt skyldiga att ge invånare en gd vård på lika villkr. För att förstå hur detta skall göras finns en brett utbud av frskning sm studerar vad det är sm går fel ch ger förslag på sätt att kmma till rätta med dessa fel. Frskningsfältet vad man tittar på ch hur Frskning inm flkhälsa, flkhälsplitik ch utförande av häls- ch sjukvård är stra fält med många intersektinella ansatser. Detta kapitel ger en översikt av resultat från aktuell frskning men är på inga sätt heltäckande. Fkus ligger på statistiskt belagda skillnader inm vård utförd i Sverige ch Skåne ch analyser av dessa. För att studera sjukvård behöver man veta vad sm gör människr sjuka. Sjukvården behandlar inte enbart sjukdmar utan även hälsa sm kan leda till sjukdm. Vad sm leder till hälsa brukar benämnas hälsans bestämmelsefaktrer. Sm beskrivet under Ämnesgenmgång utgör flera av diskrimineringsgrunderna bestämmelsefaktrer för hälsa, men det finns ckså många fler. Ofta är de sammanlänkande på så vis att flera faktrer samvarierar i att skapa en utsatthet, en mttaglighet för hälsa. Plitiskt finns stra möjligheter i att arbeta aktivt mt de bestämmelsefaktrer sm är länkade till hälsa ch sjukdm. Marmt-rapprten (tidigare nämnd under stycket m WHO), tittar på just detta. Dess fulla titel Clsing the gap in a generatin: health equity thrugh actin n the scial determinants f health (ungefär Utplåna skillnaderna under en generatin: jämlik hälsa genm åtgärder via sciala bestämningsfaktrer för hälsa, förf. översättning), pekar på vad man vill göra: utplåna skillnaderna mellan lika gruppers hälsa genm att åtgärda sciala bestämningsfaktrer för hälsa. Den rekmmenderar tre övergripande strategier: 1. Förbättra förutsättningarna för människrs dagliga liv; 2. Mtverka den glbala rättvisa fördelningen av makt, pengar ch resurser, glbalt, natinellt ch lkalt; 3. Mät ch förstå prblemet ch bedöm effekterna av lika åtgärder. (Marmt et.al. 2008; Kmmissinen för jämlik hälsa, 2016). Följer man detta arbetssätt är chanserna gda att man uppnår en minskad hälsa sett över beflkningen ch en mer jämlikt fördelad hälsa med hjälp av förebyggande åtgärder. I Sverige bildade man 2015 Kmmissinen för jämlik hälsa för att undersöka jämlikhet i den svenska vården ch se på möjligheter för dess styrning. I tre rapprter utgivna mellan presenteras ett gediget bakgrundsmaterial för förändringsarbete. 13

14 Malmö Stad startade sitt arbete med sciala bestämningsfaktrer för hälsa i direkt inspiratin av Marmt-rapprten ch beslutade sig för att genmföra en lkal variant. De grundade Malmökmmissinen eller Kmmissin för ett scialt hållbart Malmö Kmmissinen bestd av fjrtn kmmissinärer sm författade underlagsrapprter sm låg till grund för den slutliga rapprten, Malmös väg mt en hållbar framtid. Hälsa, välfärd ch rättvisa sm utkm i sin helhet (Malmö Stad, 2018). När man studerar jämlikhet inm vård finns det en förklaringsmdell sm är till str hjälp. Den kan användas för att titta på varför-frågan ställd under Bakgrund ch presenteras av SKL i publikatinen (O)jämlikhet i hälsa ch vård med hänvisning till Yvnne Hirdmans teri m genussystemet (Hirdman 1988, SKL 2014). Vanliga rsaker för diskriminering inm vården berr enligt mdellen på genusbias, tre lika srters feltänk sm härstammar från sätt att medvetet srtera in människr i grupper ch agera därefter. De består av följande (exempel utvecklas vidare i statistik längre ned): Att se steretypa skillnader mellan könen där de inte finns ch ger lika behand ling utifrån detta utan medicinsk mtivering. Exempel: Likartade besvär tlkas sm fysiska hs män ch psykiska/psyksmatiska hs kvinnr. Risker: Kvin nrs sjukdmar upptäcks inte/upptäcks senare än vad de hade behövts. Att brtse från skillnader mellan könen ch inte ta hänsyn till de könsspecifika behv sm existerar. Mannens fysinmi sm nrm gör här att kvinnr felbehandlas. Exempel: Operatiner vid ljumskbrck, dialysmängd. Risk: förhöjd dödsrisk för kvinnr. Detta bias medför även att vårdpersnal medvetet brtser från att män ch kvinnr inte lever under samma förutsättningar vilket kan medföra hälsa för kvinnr. Att patienten ses sm typisk för sitt kön, trts att hen inte är det. Det finns individuella skillnader inm könsgrupperna. Exempel: En kvinna kan vara alkhlist trts att det är vanligare att män är det, en man kan ha prblem med sköldkörteln trts att det är mer vanligt för kvinnr att drabbas av dessa prblem. Risk: Feldiagnsticering. (SKL, 2014). Resultat vad man ser när man räknar Hur ser då jämlikheten i vården ut i faktiska siffrr? Vi kan börja med att se på skillnader i hälsa. Sm tidigare diskuterat görs detta vanligast genm att titta på förväntad livslängd ch skillnader mellan lika grupper. För att titta på skillnader mellan scieknmiska grupper tittar man ftast på utbildningsgrad eller skillnaden mellan människr med grundskla sm högst avslutad utbildning (förgymna- 14

15 sial utbildning), människr med gymnasieutbildning sm högst avslutad utbildning ch högskleutbildning sm högst avslutad utbildning (eftergymnasial utbildning). Sverige har i internatinella jämförelser hög levnadsstandard ch ett mångårigt trygghetssystem på plats. Trts det kan vi se stra skillnader i hälsa ch dödlighet mellan lika grupper, ch bland vuxna har dessa skillnader till ch med ökat under de senaste 30 åren. Detsamma gäller i våra nrdiska grannländer, varför det har kmmit att kallas den nrdiska välfärdsparadxen. (Kmmissinen för jämlik hälsa, 2016). Skillnaden i förväntad medellivslängd mellan förgymnasialt utbildade kvinnr ch eftergymnasialt utbildade kvinnr var två år var den hela 4,3 år, d.v.s. mer än fördubblad. (Tivanen, 2012). Kvinnr i åldern år med endast förgymnasial utbildning har haft den minst gynnsamma hälsutvecklingen de senaste ti åren, medellivslängden har generellt ökat för samtliga grupper över tid men kvinnrs ökande medellivslängd för samtliga utbildningsnivåer mattas av över tid - så inte för män. Den förväntade medellivslängden vid 30 år har endast ökat svagt för kvinnr med förgymnasial utbildning. (SKL, 2014; Tivanen, 2012; Flkhälsmyndigheten, 2017). Gruppen med förgymnasial utbildning är betydligt mindre i dag än den var i början av 1990-talet, ch det kan antas bidra till att kvinnrna i gruppen är mer scialt utsatt än tidigare. Könsskillnaderna mellan kvinnr ch män sm tillhör gruppen har inte utjämnats. (Regeringen, 2016). Skillnad i medellivslängd i Sverige för förgymnasialt utbildade, gymnasialt utbildade ch eftergymnasialt utbildade kvinnr mellan Ökningen i medellivslängd planar ut för förgymnaisalt utbildade: klyftrna ökar. Källa: SCB

16 Det finns ckså statistiskt stöd för ökad scial jämlikhet i dödsrisk mellan 1995 ch 2010 bland kvinnr år, avsett mått ch åldersgrupp. För män syns inte mtsvarande mönster (SOU, 2017; Tivanen, 2012). Dödligheten inm gruppen kvinnr år minskade visserligen under periden med 6 % för kvinnr med förgymnasial utbildning, men samtidigt minskade den hela 33 % för de med eftergymnasial utbildning. (Regeringen, 2016). Om man ser på typer av hälsa kan den delas in i lika kategrier, varav en utgörs av s.k. förebyggbar hälsa. Förebyggbar hälsa består av faktrer sm går att påverka genm plitiska beslut m samhällsstyrning. Sjukskrivningar på grund av förebyggbar hälsa går att mäta i kstnader i prduktinsbrtfall, sjukvård, sjukskrivning ch rehabilitering. Vanliga exempel på åtgärder är att minska rökning ch förbättra alkhlvanr i samhället. Dödsrsaker kpplade till förebyggbar hälsa är bl.a. lungcancer, cancer i matstrupen, skrumplever ch mtrfrdnslyckr. Alla dessa är dck betydligt vanligare hs män sm grupp än hs kvinnr sett över samtliga ålders- ch utbildningsgrupper, även m de har ökat hs kvinnr (främst för kvinnr med förgymnasial utbildning). Ökningen trs ber på att fler kvinnr drabbas av lungcancer nu än tidigare. Intressant att ntera är ckså att bland kvinnr med eftergymnasial utbildning har cancer sm dödsrsak minskat med 32 % men för kvinnr med förgymnasial utbildning endast med 11 %. (SKL, 2014). Det kan ha sin förklaring i att bröstcancer utgör den vanligaste cancern för kvinnr, medan lungcancer är dödligast. Lungcancer har ett starkt samband med rökning, vilket är vanligare bland kvinnr med förgymnasial utbildning (Flkhälsmyndigheten, 2017). Med screeningtekniker (mammgrafi) har man ökat tidig upptäckt av bröstcancer ch lyckats få ner dödstalen någt (SKL, 2014; Zackrissn, 2012). Ett annat vanligt sätt att mäta hälsa är genm att låta människr själva bedöma sitt mående. Självskattad hälsa har visat sig stämma väl överens bl.a. med prgnser över förväntad livslängd. Överlag skattar kvinnr sin hälsa sm sämre än vad män gör, ch resultat samlade sedan slutet av 1980-talet visar att kvinnr med förgymnasial utbildning i minskande grad uppskattar sitt allmänna hälstillstånd sm gtt (Regeringen, 2016; SKL, 2014) var en självskattad gd hälsa bland kvinnr i åldern år 71 %, för män i samma grupp var den 76 % (Flkhälsmyndigheten, 2017). Från hälsa till sjukdm Hjärtsjukdm är ett mråde där frskning pekar på att risk för genusbias existerar, då man vid behandling brtser från skillnader mellan könen. Med mäns hjärtinfarktsymptm sm nrm missas varningstecken hs kvinnr - kvinnr uppvisar en rad andra symptm än män vid hjärtinfarkt ch blir därför feldiagnsticerade. Kvinnr med ST-höjningsinfarkter får sämre mhändertagande än män med samma 16

17 symptm, ch färre kvinnr än män får läkemedel sm rekmmenderas i natinella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vid strke har man sett i ett flertal rapprter att det föreligger underbehandling med bldförtunnande medel (speciellt Warfarin) hs kvinnr. (SKL, 2014; SKL, 2009). Det vanligaste kirurgiska ingreppet i Sverige är peratin mt grå starr. Frskning visar att kvinnr har längre väntetid till peratin än vad män har, vilket innebär att de har sämre syn när de väl blir pererade. Andelen patienter i prcent med visus (syn) under 0,5 på bästa ögat föra peratinen, skillnad mellan män ch kvinnr. (Ett värde överstigande 0,5 är gräns körkrtssyn). Källa: Natinella Kataraktregistret Vid ländryggsperatiner visas att kvinnr har mer nt i ländryggen innan de får kmma till peratin. Vid peratin av ljumskbrck utgår man ckså från en manlig nrm. Det medför större dödsrisk för kvinnr sm drabbas hela åtta av tjug kvinnr får felaktig diagns angående vilken slags bråck i ljumsken de drabbats av ch blir felaktigt pererade. Mtsvarande siffra för män är en av tjug. Liknande förfarande kan ses vid dialys (rening av bldet nödvändig vid njursjukdm) där måldsen satts efter män sm nrm. Frskning pekar på att kvinnr verkar behöva en högre målds än män. (SKL, 2014). Många människr drabbas vid åldrade av Alzheimers sjukdm, både kvinnr ch män. Det finns lika grader av insjuknande, ch undersökningar visar att män ch 17

18 kvinnr med samma grad ch samma behv av hjälp inte har lika många timmars hemtjänst. Kvinnrna har tre timmar mindre i veckan. (SKL, 2014). Läkemedel förskrivning, verkan ch biverkan Kvinnr knsumerar överlag mer läkemedel än män, samtidigt sm de är underbehandlade med en rad viktiga mediciner sm är nyare ch dyrare än de läkemedel de får förskrivna (SKL 2014). Till exempel får kvinnr i mindre utsträckning än män medicinering mt hjärt- kärlsjukdmar enligt natinella riktlinjer. Vad gäller benskörhetsfraktur behandlas endast 14 % av kvinnrna med adekvat läkemedel, någt sm har uppmärksammats under fler år. Trts detta har ingen förändring uppmätts på indikatrn. (Öppna jämförelser genm SKL, 2014). Maria Eid har för Vårdförbundet författat publikatinen Oförklarliga skillnader i vård mellan kvinnr ch män (2006). Den visar att manliga patienter ftare än kvinnliga får skriftlig infrmatin m sin läkemedelsbehandling. När män inte följt rdinatinerna är det för att de är rädda för biverkningar, kvinnrna slutar ta sina läkemedel för att de har fått biverkningar (Eid, 2006). Kvinnr drabbas överlag ftare av kvalitetsbrister i samband med läkemedelsbehandling de får ftare biverkningar, lämpliga läkemedel eller läkemedel sm är lämpliga i kmbinatin med varandra (SKL, 2014; Regeringen, 2016). Sm patient kan man rapprtera in biverkningar av läkemedel samtidigt sm sjukvården själva ckså skickar ckså in rapprter. Av rapprter från allmänheten görs nästan 70 % av kvinnr, ch av rapprter sm går genm vården rör 57 % kvinnrs biverkningar. När patientförsäkringar har betalat ut ersättningar för biverkningar sm kunnat undvikas kan det kpplas ihp med statistik m kvinnrs större andel IVO-klagmål, ch visa på reella brister i patientsäkerhet för kvinnr (SKL, 2014). Mediciner prvas ut för användning i s.k. kliniska prövningar. Äldre patienter inkluderas ftast i mindre utsträckning i dessa, trts att äldre kvinnr är den grupp sm rdineras flest läkemedel (Regeringen, 2016). Histriskt sett har läkemedel främst testats på män, ch vid djurförsök på handjur (Ah-King, 2012). När det kmmer till psriasis eller eksem har det visats att män ftare än kvinnr erbjuds behandling på hudklinik. Statistik från apteksförsäljning visar att mjukgörande kräm förskrivs, hämtas ut ch betalas av kvinnr till en kstnad av sammanlagt över 28 miljner krnr. Mäns krämkstnad uppgår till mkring 15 miljner. Fkusgruppsintervjuer har genmförts för att undersöka attityder kring kräm sm läkemedel. I svaren säger de kvinnliga patienterna: Hur kan jag hantera salvrna?, medan männen säger: Vad kan salvrna göra för mig? (Eid, 2006). Detta tyder på en skillnad i attityder mt medicinering. Män får alltså en mindre mängd läkemedel förskrivna än kvinnr, men nyare ch dyrare srter. Äldre medicinsrter ges fta till kvinnr ch äldre män, medan yngre 18

19 män får nyare mediciner utskrivna. Läkemedel mt den tidigare nämnda hudsjukdmen psriasis utgör ett belysande exempel. Bilgiska läkemedel har visat sig ha bäst verkan mt symptmen, men de är ckså dyrast. Män behandlas med bilgiska läkemedel i ungefär dubbel så hög utsträckning sm kvinnr sett över samtliga åldersgrupper. Scialstyrelsen kmmenterar detta ch liknande exempel: (..) ckså inm sjukvården ( ) kan man naturligtvis inte utesluta att män i vissa sammanhang på grund av delvis medvetna traditinella uppfattningar pririteras högre ch erbjuds den senast tillgängliga behandlingen. (Scialstyrelsen genm SKL, 2014) Psykisk hälsa Psykisk hälsa är ett vanligt prblem i vårt samhälle. Delar man upp statistik över de tre lika utbildningsnivåerna framträder en bild där psykisk hälsa är vanligare bland kvinnr sm har en förgymnasial utbildning jämfört med kvinnr sm har gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Detta mönster framträder inte när man gör samma uppdelning bland män. (Kmmissinen för jämlik hälsa, 2016). Andelen kvinnr i åldern år sm 2016 uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande var 19 % (mtsvarande siffra för män: 13 %) (Flkhälsmyndigheten, 2017). De flesta patienter med psykisk hälsa återfinns inm den vuxenpsykiatriska öppenvården eller i primärvården, ch av dessa är två tredjedelar kvinnr. Sedan 1990-talet har förskrivningar av antidepressiva ch lugnande ökat, ch främst skrivs det ut till kvinnr. (SKL, 2014). Kvinnr med utlandsfödda föräldrar ch ensamstående kvinnr med barn rapprteras ckså betydligt må sämre psykiskt än andra grupper (Regeringen, 2016). Psykisk hälsa kring graviditet registreras av Scialstyrelsen. Andelen kvinnr sm behandlas för psykisk hälsa i samband med graviditet följer samma mönster: andelen för förgymnasial utbildning var ,6 % ch för eftergymnasialt utbildade 5,6 %. Andelen kvinnr sm får extra stöd på grund av förlssningsrädsla visar däremt ett mvänt samband: av eftergymnasialt utbildade mttar 9,1 % stöd medan 6,3 % av förgymnasialt utbildade får detsamma. (Scialstyrelsen, 2015). Att arbeta sig sjuk Vad gäller sjukdmar kpplade till arbete finns ckså skillnader mellan könen. Företagshälsvård finns på många arbetsplatser ch är till för att öka de anställdas hälsa ch minska kstnader i frm av sjukskrivningar ch prduktinsbrtfall. Statistik från företagshälsvård kan vara behjälplig för att titta på hälsa i arbetslivet. Man kan se en viss ökning av arbetssjukdmar de senaste åren, en ökning sm är större för kvinnr än för män. Många gånger är stress ch psykiska påfrestningar listade sm vanliga anledningar. Mellan ökade stress ch 19

20 andra psykiska besvär med nästan 40 %, för kvinnr - den största ökningen sedan mätningarnas start Arbetsmiljöverket menar att kvinnrs överrepresentatin i statistik kring arbetsmiljörisker inte synliggörs p.g.a. att kvinnrs arbete värderas lägre. Det skulle leda till att riskerna heller inte åtgärdas. Män får ckså ftare ansökan m ersättning genm arbetsskadeförsäkring gdkända, vilket kan ber på att det finns mindre frskning m kvinnrs arbetsmiljöer ch mindre kunskap m skadrna i handläggningen av ärenden. Kritik har riktats mt att kunskaperna ch handläggningen utgår från en manlig nrm. (Kmmissinen för jämlik hälsa, 2016; ISF, 2011; Tivanen, 2012; SCB genm SKL, 2014). Arbetsmarknaden i Sverige är tydligt könsuppdelad. Det är vanligare att kvinnr jbbar inm t.ex. skla, vård ch msrg vilka alla utgör krävande arbetsmiljöer. Många arbetsuppgifter inm dessa sektrer är fysiskt tunga, har ett högt temp ch mycket sciala ch känslmässiga kntakter. Detta möts upp av låga löner, lågt inflytande över den egna arbetssituatinen ch få möjligheter att göra karriär. Dessa faktrer syns i frm av rapprterade upplevelser av stress ch lust kpplad till arbetet ch ökar risker för arbetsrelaterad hälsa - av kvinnrs anmälningar till Arbetsmiljöverket utgörs 32 % av sciala eller rganisatriska rsaker: Str arbetsmängd, hög arbetstakt, mbbing, trakasserier ch påfrestande klientkntakter. Mtsvarande siffra för män är 13 %. (Tivanen, 2012; SKL, 2014). Det är ckså betydligt vanligare för kvinnr än för män att ha varit utsatta för våld eller ht m våld på sin arbetsplats de senaste 12 månaderna 18 % jämfört med 10 %. (Arbetsmiljöverket via SKL, 2014). Kvinnrs sjukfrånvar är dubbelt så hög sm mäns mätt i antal nettdagar med sjukpenning, rehabiliteringspenning ch sjuk- ch aktivitetsersättning. I samtliga åldersgrupper är fler kvinnr än män sjukskrivna 29 dagar eller längre, ch kvinnr får sjukersättning i högre grad än män även efter att hänsyn tagits till ålder, utbildning, vårdtid, benderegin ch födelseregin. (Försäkringskassan/SCB genm SKL, 2014). Det blir tydligt att det finns en jämn arbetsbelastning mellan kvinnr ch män. Ofta hänvisas kvinnrs dubbla arbete betalt ch betalt sm en rsak till kvinnrs högre hälsa. Kvinnr har frtfarande fta huvudansvar för skötseln av hem ch familj utöver sitt lönearbete: av kvinnrs ttala arbete består 46 % av betalt hemarbete (för män: 36 %). Kvinnrs arbetsförmåga påverkas exempelvis under lång tid vid familjebildning medan mäns arbetsförmåga förblir förändrad när de blir föräldrar. Effekten kvarstår i upp till femtn år efter barnets födelse (IFAU, 2011). Om kvinnan inte utför det betalda hemarbetet själv ansvar hn ändå fta för att arbetet utförs. (SKL, 2014; SCB, 2016). Bemötande av patienter Vad gäller bemötande inm vården syns även här klara skillnader mellan kvinnr ch män. Kvinnr anmäler klagmål över bemötande ftare än män, ch det är 20

21 vanligare att klagmål sm gäller vård av kvinnr leder till kritik från Scialstyrelsen. I nöjdhet är könsskillnaderna små men genmgående, systematiska ch återfinns i alla verksamheter till kvinnrs nackdel. (SKL, 2014). Resultat baserade på Natinella flkhälsenkäten visar att 18 % prcent av kvinnr upplever diskriminering i kntakter med sjukvården (jämfört med 14 % av män) (Wamala m.fl., 2007). En undersökning visar att det är dubbelt så vanligt att kvinnr upplever att de blivit kränkta vid kntakter med vården jämfört med män (Swahnberg&Wijma genm SKL, 2014). Ett exempel på skillnader i bemötande rör övervikt. Fetma (becitas) är vanligare bland män än kvinnr, men vid läkarbesök är läkare mer benägna att rekmmendera kvinnr än män att gå ned i vikt redan vid ett BMI på 25 (gränsen för övervikt). Män fick samma råd först då de nådde ett BMI på 30. Kvinnr förskrivs ckså mer läkemedel mt fetma trts att det är fler män sm lider av det. Gunilla Risberg sm själv är läkare ch frskare, är den sm lyfter fram lyfter fram exemplet i SKLs rapprt. Hn kpplar dessa resultat till samhällets nrmer sm styr antaganden m att kvinnr skall vara smala ch att det är viktigare än att män är det. (SKL, 2014). Ännu ett belysande exempel på hur föreställningar m manligt ch kvinnligt kan påverka bemötande inm vården kmmer från ett experiment utfört på läkarstudenter. Studenterna gavs fallbeskrivningar ch mbads skriva rekmmendatiner för vidare behandling. Fallbeskrivningarna var identiska men symptmen tillskrevs de könskdade påhittade patienterna Siw respektive Siwert. Två lika scenarin gavs. Det ena beskrev identiska nackbesvär hs Siw ch Siwert. Studenternas rekmmendatiner gav fler labratrieprver åt Siwert än åt Siw. Vid ett scenari med magbesvär rekmmenderades Siwert ftare undersökningar så sm tjcktarmsröntgen medan Siw fick råd m sin livsstil. Vid bägge frågeställningarna föreslgs mer psykfarmaka åt Siw. (SKL, 2014). Ingrid K. Hlmström har genmfört två studier m bemötande i samband med samtal till sjukvårdsupplysning via telefn. En kartläggning av samtalen visar att när föräldrar ringer in ch beskriver symptm m sina barn fick männen dubbelt så fta tid bkad hs husläkare. Kvinnrna fick råd m egenvård. 78 % av samtalen sm rörde barn gjrdes av kvinnr. Även när kvinnr ch män ringde in ch beskrev identiska symptm för egen del fick männen ftare en läkartid. Kvinnrna fick råd m egenvård ch uppmanades att vänta ch se. (Hlmström, 2014; Busk, 2014; Röstlund, 2015). Exempel från medicinering, arbetsmiljöhälsa ch bemötande visar tydligt att sjukvården inte är undantagen samhällets föreställningar m kvinnr ch män. Inm vården har det direkta knsekvenser för patienternas hälsa ch i värsta fall kan det avgöra m en patient lever eller dör. Ökad medvetenhet ch avskaffande av genusbias är en fråga m patientsäkerhet. 21

22 Exempel från Regin Skåne Hur mår Skåne? Åldersstrukturen skiljer sig mellan lika delar av Skåne vilket påverkar vilken srts hälsa sm är vanligast var. Den västra delen av Skåne har en yngre beflkning än den östra delen. Sydöstra Skåne har den äldsta beflkningen. Drygt hälften av Skånes beflkning bdde 2013 i sydvästra Skåne, en fjärdedel i nrdvästra Skåne, 15 % i nrdöstra Skåne ch 7 % i sydöstra Skåne. (Regin Skåne, 2013). År 2000 startade genmförandet av en flkhälsenkät för Skånes beflkning, sm i likhet med den natinella flkhälsenkäten Hälsa på lika villkr sm Flkhälsmyndigheten genmfört sedan 2004 har till syfte att kartlägga beflkningshälsa ch ge empiriska underlag för förändringar. I Flkhälsrapprt Skåne 2013 sammanställs flkhälsenkäten från 2012, vilken besvarades av drygt skåningar. Enkäten för vuxna år görs var fjärde år ch rapprten från 2013 är den senast publicerade. Där jämförs även resultat från tidigare års undersökningar. De allra flesta vuxna i Skåne skattade i enkäten sin egen hälsa sm bra eller mycket bra. Bland män är andelen sm uppger att de mår bra eller mycket bra någt högre än bland kvinnr (Regin Skåne 2013). I Malmö uppvisar kvinnr, särskilt yngre kvinnr, sämre psykisk hälsa än män (Lindström m.fl. 2012; Ivert&Malmsten 2014). I Skåne i strt är det i åldersgruppen yngre vuxna (18-34 år) sm man återfinner högst andel med psykisk hälsa. Detta mönster har varit tydligt sedan år 2000, ch tydligare bland kvinnr än bland män. (Regin Skåne, 2013). Sedan 2008 finns två frågr i Flkhälsa i Skåne m erfarenheter av kränkning under de senaste tre månaderna, samt m rsaken till kränkningen. I undersökningen från 2012 uppgav 25 % av kvinnrna ch 18 % av männen att de blivit behandlade eller bemötta på ett sätt så att de känt sig kränkta. (Ivert&Malmsten, 2014). Det är högre rapprterat i Skåne än i genmsnittet för hela Sverige, ch Malmö ligger någt över genmsnittet för Skåne (Regin Skåne, 2013). 60 % av män ch 40 % kvinnr i Skåne lider av övervikt eller fetma ch nivån har inte förändrades mellan I flkhälsenkäten för Skåne är livskvalitetsindex lägre i gruppen med fetma i alla åldrar, framför allt bland kvinnr (Regin Skåne, 2013). I riket lider ungefär hälften av beflkningen (44 % av kvinnr ch 57 % av män) i åldern år av övervikt eller fetma (Flkhälsmyndigheten 2017). Andelen kvinnr med utvecklad fetma är klart högre bland kvinnr med endast grundskleutbildning i jämförelse med kvinnr med högre utbildning (Scialstyrelsen, 2015). 22

23 Tack vare Malmökmmissinens arbete med en egen Marmt-rapprt finns det mycket frskning gjrd i just Malmö sm rör scieknmiska skillnader ch dess effekt inm ett flertal mråden, t.ex. hälsa. I segregerade städer går det att se skillnad i medellivslängd mellan lika stadsdelar berende på beflkningssammansättning eller scieknmisk nivå så även i Malmö. Siffrrna liknar dessutm de i Sverige natinellt: Den genmsnittliga hälsan har förbättrats men skillnaderna mellan lika grupper har ökat de senaste åren var skillnaden 4,5 år för kvinnr ch 5,5 år för män mellan de minst ch mest scieknmiskt utsatta bstadsmrådena. Skillnaden i återstående livslängd vid 30 års ålder mellan de förgymnasial utbildning ch de med eftergymnasial utbildning var 4,1 år för kvinnr ch 6 år för män. (Malmö Stad, 2013). Vård för kvinnr Brister i förlssningsvården har varit starkt kritiserade över hela landet de senaste åren, ch så även i Skåne. Familje-BB ch patienthtell i Malmö har varit nedstängt ch gett minskade möjligheter för familjer att stötta varandra i stressiga situatiner ch i att välkmna nya familjemedlemmar tillsammans. Mellan januari ch september 2017 hänvisades 608 kvinnr i Skåne till en annan förlssningsklinik än den de velat ha. För SUS Lund innebar det en hänvisning på 6,2 %. Antalet hänvisningar var väldigt jämnt fördelade i Skåne - SUS Lund hänvisade ,8 %, men Helsingbrg bara 1 %. (Alnemark&Hjalmarssn, 2017). En hänvisning bidrar till stress ch r i en redan utsatt situatin, ch kan i värsta fall äventyra patientsäkerheten hade Kristianstad str brist på barnmrskr, vilket ledde till prblem vid smmarsemestrar. Veckrna innan semestrarna saknades persnal till 150 arbetspass. (Fridh, 2017). Natinella registret för smärtrehabilitering samlar in data kring specialistvård för smärtbehandling. De kartlägger vården vid de största mttagningarna, ch SUS Lund tar emt näst flest i Sverige efter Linköping. Mellan var patienter natinellt inskrivna för rehabilitering inm smärtlindring. Medelåldern var ca 43 år ch 77 % var kvinnr. Det mönstret syns tydligt över åren ch på samtliga rter smärtsymtm drabbar i högst utsträckning kvinnr. Om man jämför grupperna av kvinnr ch män sm deltar i prgram är kvinnrna aktuella på avdelningen under en längre perid än männen. Det gäller både utredning ch rehabilitering sm för kvinnr verkar ta längre tid från start till avslut. Kvinnrna har även haft sin smärta längre tid än männen innan utredningen eller rehabilitering påbörjas. Männen genmgår rehabilitering i ett tidigare skede. (NRS, 2017) genmförde Smärtrehabilitering i Lund 1071 utredningar. För rehabilitering tg det i genmsnitt 74 dagar mellan remissinkmst ch första erbjudna besök ch i Lund var 90 % av de sm genmgick rehabilitering kvinnr (natinellt 2016 var siffran 80 %). 75 % av patienterna i rehabiliteringsprgrammet uppgav att de trdde att det skulle vara mycket svårt att återgå till full sysselsättning ch 61 % var 23

24 inte övertygade m att bli återställda (NRS, 2017). Undersökningar har dck visat att mindre mttagningar, så kallade multimdala smärtbehandlingsmttagningar (MMS-mttagningar) kan vara mycket effektiva trts att de inte har specialistvårdens fulla kmpetens. Att få tillgång till MMS-kmpetens på vårdcentralerna vre psitivt för att möta en utsatt grupp tidigt ch minska lidandet rsakat av ett längre sjukdmsförlpp, fta förknippat med sjukdmsbilden kring smärtsymtm. Det hade varit att sänka tröskeln för kvinnr sm söker vård för sin smärta. MMS sm vårdval tg tillbaka i ffentlig regi 2017, vilket Vänsterpartiet ser sm psitivt. Nu bör det skjutas till extra resurser för att bygga ut verksamheten. Mer resurser behöver skjutas till för att minska väntetiderna inm kvinnvården, flera års besparingar ch neddragningar av vårdplatser har satt sina spår inm verksamheterna. Kvinnvård inkluderar bland annat gyneklgi, endmetrisbehandling, urlgi ch gyneklgisk cancerkirurgi. Våld i nära relatiner drabbar kvinnr i långt högre grad än män. Idag nyttjas inte den kntakt sm utsatta kvinnr fta har med vården till att bryta våldsmönster när chans finns (Scialstyrelsen, 2018). År 2013 gjrdes 201 plisanmälningar m våld mt kvinnr i Lund, ch i 52 % av fallen var förövaren någn hn hade eller hade haft en nära relatin till (104 av 201). I ytterligare 32 fall var kvinnan bekant med gärningspersnen sedan tidigare. Samma år, i Lund, anmäldes 277 fall av misshandel mt män. 20 ärenden registrerades med partner eller f.d. partner sm förövare 7 % av fallen (Frsberg, 2014). Vården har en mycket viktig uppgift i att uppmärksamma våldsutsatta patienters situatin ch erbjuda hjälp till att kunna leva ett tryggt liv fritt från psykisk ch fysisk misshandel. Primärvården en första anhalt sm kan bidra med mycket Ttalt sett gjrde Sveriges beflkning 2010 knappt 2,5 läkarbesök per invånare ch år (exklusive hälsvårds besök), varav drygt hälften (56%; 1,4 besök/invånare ch år) gjrdes i primärvården. I Skåne gjrde beflkningen 2,8 läkarbesök per invånare ch år 2010, varav hälften, 1,4 besök, i primärvården. I Malmö gjrdes marginellt fler besök, 2,9, ch någt min dre andel i primärvården, 1,35. (Beckman, 2012). Det finns mycket att tjäna på att nyttja vårdcentraler ch se till att de besitter en hög kmpetens med låga trösklar, framförallt med tanke på förebyggande hälsvård. De tendenser sm visar att scieknmiskt utsatta kvinnr söker vård i mindre utsträckning än andra grupper gör viktigt att se till att det finns vårdcentraler gegrafiskt tillgängliga, centraler med tillgång till bred språkkmpetens för att kunna ge den vård de sökande har rätt till. Sänkta avgifter kan ckså ha en psitiv effekt för gruppen. Tyvärr medför en ökad andel privata vårdcentralalternativ att utsatta mråden får färre vårdcentraler istället för fler, då vinstmarginalerna i scieknmiskt välbeställda mråden är högre. Vårdcentralerna behöver ckså ha stärkt kmpetens kring endmetris, en sjukdm sm beräknas drabba en av ti kvinnr i menstruerande ålder (Vårdguiden, 2018). 24

25 Vänsterpartiet Kmmissinen för jämlik hälsa knstaterade 2016 att sciala skillnader i hälsa i hög grad utgörs av hälsprblem sm är åtgärdbara: det finns kunskap ch tekniker för att förebygga ch bta i betydligt större utsträckning än vad sm faktiskt sker ( ) sciala skillnader utgör en tydlig ingång för åtgärder. (Kmmissinen för jämlik hälsa, 2016). De knstaterar vidare att för att kunna sluta hälsklyftrna i Sverige behövs ( ) åtgärder sm leder till minskade skillnader i livsvillkr ch möjligheter mellan lika grupper (Kmmissinen för jämlik hälsa, 2016). I detta är Vänsterpartiet mer än eniga. Vi måste få ett slut på den segregatin vi ser i hälsa ch vi måste få ett slut på att människr inte får den vård de har rätt till. Vi driver en plitik för ett mer jämlikt samhälle ch ett mer jämställt samhälle. Vi har flera förslag på hur vi skall kunna kmma tillrätta med den balans sm finns idag. En del av förslagen är stra ch långsiktiga ch inriktade på att ändra tankesätt ch föreställningar, sm kring genusbias. Andra är inriktade på den sjukvård sm reginen har ansvar för utförandet av ch utgör praktiska ch viktiga steg på vägen mt ett mer rättvist vårdutövande. De sistnämnda finns listade på nästa uppslag. 25

26 Sju punkter för en jämställd skånsk sjukvård Jämställdhetsintegrera sjukvårdens prcesser Regin Skåne har undertecknat CEMR det kräver att man systematiskt gör jämställdhetsanalyser för att åtgärda ch öka jämställdheten Redvisa knsekvent könsuppdelad statistik All frskning sm finansieras av landstinget ska redvisa en genusanalys av resultaten Satsa på läkemedelsfrskning kring biverkning ch effekt hs kvinnr Skapa handlingsplaner för att åtgärda jämnställd fördelning av behand lingsmetder Utför jämställdhetsanalyser vid alla större förändringar i vårdutbud psriasis Stärkt utbildning för sjukvårdspersnal Skärp kraven på inkluderande av genusperspektiv i patientbemötande på sjuksköterskeutbildning ch läkarutbildning Inkludera kunskap m hälsans bestämningsfaktrer kpplade till scieknmisk status utifrån ett behandlingsperspektiv i sjuksköterskeut bildning ch läkarutbildning Satsa på förbyggande ch uppsökande vård sm når alla kvinnr Etablera vårdcentraler där förebyggande ch uppsökande arbetssätt lyfts fram Stärk språkkmpetensen på vårdcentraler i flerspråkiga mråden Inför ambulerande cellprvtagning i Regin Skåne 26

27 Ta krafttag mt kvinnrs psykiska hälsa Stärk vårdcentralerna med breddad kmpetens anställ ch utbilda fler psyklger ch anställ fler kuratrer för att möta behvet av vård för psykisk hälsa Ta tillbaka kgnitiv beteendeterapi (KBT) i reginens regi ch säkerställ jämlik tillgång över reginen Agera mt kvinnvåld Inrätta en våldtäktsmttagning i Skåne Utbilda persnalen i hela sjukvården i att upptäcka ch förebygga våld i nära relatiner Rätten till en trygg graviditet ch förlssning 1 barnmrska per aktiv förlssning Avveckla vårdval mödrahälsvård satsa på en sammanhållen vård runt gravida i Skåne Satsa på familjemttagningar ch BVC i Skåne. Det är en rättighet att ha en trygg start med sitt barn. Satsa på kvinnvården Utöka endmetrisvården så att alla drabbade får stöd ch behandling Bygg ut specialistvården kring de stra kvinnsjukdmarna Satsa på samlad smärtmttagning med rehabilitering på vårdcentraler för tillgänglighet över hela Skåne Utred möjligheten att subventinera abrt för utländska kvinnr sm befinner sig i Sverige, samt tillgängliggör infrmatin m abrtmöjligheter på flera språk 27

28 Referenser Ah-King, M. Genusperspektiv på bilgi. Högskleverket Alnemark, F., Hjalmarssn S. ( ). Vårdkrisen: Hundratals mammr skickas till andra sjukhus. Kvällspsten. Hämtad från: se/ /v%c3%a5rdkrisen-hundratals-mammr-skickas-till-andra-sjukhus html Beckman, A. Sjukvårdsknsumtin i Malmö Malmö Stad Busk, Y. ( ). Olika villkr för män ch kvinnr. Curie. Hämtad från: Cmmissin f Scial Determinants f Health. (2008). Clsing the gap in a generatin: health equity thrugh actin n the scial determinants f health. Final Reprt f the Cmmissin n Scial Determinants f Health. Geneva: Schweiz. Wrld Health Organizatin. Dödsfallsutredningar Scialstyrelsen Hämtad från: scialstyrelsen.se/lists/artikelkatalg/attachments/20860/ pdf Ejd, M. (2006). Oförklarliga skillnader i vård mellan kvinnr ch män. Vårdfkus. Hämtad från: Erikssn, T. (2017). Ojämlikheter i vården - Därför får kvinnr sämre vård än män. PRO Pensinären, 9, Eurpeiska Kmmissinen. (2014). Health prgramme. Eurpean Cmmissin n Public Health. Hämtat från: Flkhälsans utveckling: årsrapprt Flkhälsmyndigheten Frsberg, P. (2014). Kartläggning Våld i nära relatiner. Kriscentrum mellersta Skåne. Hämtad från: vald-i-nara-relatiner-lund.pdf Fridh, L. ( ). Brist på barnmrskr i Kristianstad i smmar. SVT Nyheter. Hämtad från: Förenta Natinerna. (1948). Mänskliga rättigheter. Hämtat från: manskligarattigheter.se/sv/vem-gr-vad/frenta-natinerna/fn-s-allmannafrklaring Hirdman, Y.(1988). Genussystemet: reflexiner kring kvinnrs sciala underrdning. Kvinnvetenskaplig tidskrift, 9 (3), Hlmström I, K. (2015). Ding gender in the cntext f telenursing: Analyses f authentic calls t a telenursing site in Sweden. Clinical Nursing Studies, 3 (2), Ivert, A., Malmsten, J. Diskriminerings betydelse för hälsan. Malmö Stad

29 ISF. (2011). Beslut m arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv - Livränta till följd av sjukdm. Rapprt 2011:15. Stckhlm: Inspektinen för scialförsäkringen. Hämtad från: arbetsskada_ur_ett_jamstalldhetsperspektiv.cid2833 Kmmissinen för jämlik hälsa. (2016). Det handlar m jämlik hälsa - utgångspunkter för Kmmissinens vidare arbete. SOU 2016:55. Stckhlm: Sverige. Statens ffentliga utredningar. Kmmissinen för jämlik hälsa. (2017). För en gd ch jämlik hälsa - En utveckling av det flkhälsplitiska ramverket. SOU 2017:4. Stckhlm: Sverige. Statens ffentliga utredningar. Lhådö, S., Hanssn, H. (2017). Ett jämställt Skåne, Jämställdhetsstrategi för Skåne Länsstyrelsen Skåne. Länsstyrelsen Skåne. (2017). Ett jämställt Skåne jämställdhetsstrategi för Skåne Hämtad från: Länsstyrelsen Skåne. (2018). Kmmuner ch reginal nivå. Hämtad från: Malmö stad. (2018). Malmökmmissinens uppdrag. Hämtat från: se/kmmun--plitik/sa-arbetar-vi-med.../hallbarhet/fns-glbala-mal-i-malm/ Scialt-hallbart-Malm/Kmmissin-fr-ett-scialt-hallbart-Malm/Uppdrag.html Malmös väg mt en hållbar framtid. Hälsa, välfärd ch rättvisa. Kmmissin för ett scialt hållbart Malmö. Malmö stad NCR. (2013). Svensk Kataraktkirurgi - Gråstarrkirurgi. Natnella Kataraktregisttret. Hämtad från: Katarakt_-2013.pdf NRS. (2017). Specialistvård Rapprt 2017:1 årsrapprt 2016 del 1. Natinella registret över smärtrehabilitering. Hämtad från: Niklay A., Jhanssn P., Lindahl E., Lindström, E-A. Kvinnrs ch mäns sjukfrånvar. Institutet för arbetsmarknads ch utbildningsplitisk utvärdering (IFAU) Persnalredvisningen Malmö Stad Picket, K., Wilkinsn, R. Jämlikhetsanden. Karneval förlag Pririteringsutredningen. (1995). Pririteringsutredningens slutbetänkande SOU 1995:5. Statens ffentliga utredningar. Hämtat från: fil/464f5361-0b69-4c02-a5a d487a20 Regeringen. (2016). Makt, mål ch myndighet - feministisk plitik för en jämställd framtid. (Skrivelse 2016/17:10). Sveriges regering. Regeringen. (2009). Svensk bedömning av multilaterala rganisatiner WHO. Sveriges Regering. Hämtat från: Regin Skåne. Flkhälsa i Skåne (2013). Hämtad från: skane.se/siteassets/publikatiner_dkument/flkhalsrapprt_skane_2013.pdf 29

30 Regin Skåne. (2015). Strategi för jämlik vård Kncernkntret Avd. för häls- ch sjukvårdsstyrning. Hämtad från: Handlingsplan%20f%C3%B6r%20j%C3%A4mlik%20v%C3%A5rd/Strategi%20 j%c3%a4mlik%20v%c3%a5rd.pdf Regeringskansliet. (2008). Diskrimineringslagen 2008:567. Svensk Författningssamling. Hämtad från: svensk-frfattningssamling/diskrimineringslag _sfs Regeringskansliet. (2017). Delmål 5 Jämställd hälsa. Hämtad från: regeringen.se/artiklar/2017/05/delmal-5-jamstalld-halsa/ Regeringskansliet (2017). Häls- ch sjukvårdslag 2017:30. Svensk Författningssamling. Hämtad från: svensk-frfattningssamling/hals--ch-sjukvardslag_sfs Regeringskansliet (1974). Regeringsfrmen 1974:52. Svensk Författningssamling. Hämtad från: fattningssamling/kungrelse m-beslutad-ny-regeringsfrm_sfs SCB. (2016). På tal m kvinnr ch män - lathund m jämställdhet Statistiska Centralbyrån. Scialstyrelsen. ( ). Natinella indikatrer för Gd Vård. Hämtad från: pdf SKL. (2018). CEMR-deklaratinen. Sveriges Kmmuner ch Landsting. Hämtad från: jamstalldhet/internatinellt/cemrdeklaratinen.5809.html SKL. (O)jämställdhet i hälsa ch vård, reviderad upplaga Sveriges Kmmuner ch Landsting SKL. Vård på ()lika villkr - en kunskapsöversikt m sciala skillnader i svensk häls- ch sjukvård. Sveriges Kmmuner ch Landsting Öppna Jämförelser: Jämlik vård Scialstyrelsen, Susanna Tivanen, M. G. (2012). Kön, genus ch hälsa: scieknmiska skillnader häbland kvinnr ch män. Malmö: Kmmissin för ett scialt hållbart Malmö. Vårdanalys. Hur kan man identifiera mtiverade skillnader i vården? (S2012/8855/SAM). Myndigheten för vårdanalys Vårdguiden (2018). Endmetris. Hämtad från: UN. (1979). Cnventin n the Eliminatin f All Frms f Discriminatin against Wmen. United Natins. New Yrk: US Hämtad från: wmenwatch/daw/cedaw/text/ecnventin.htm UN. (2018). Sustainable develpement knwledge platfrm. United Natins. Hämtad från: WHO. (2018). Abut WHO. Wrld Health Organisatin. Hämtat från: wh.int/abut/en/ 30

31 Tack till: Malmökmmissinen, Vänsterpartiets Skånes regingrupp, En annan vård är möjlig, Malin Granrth. 31

32 Om du är tjej eller kille, kvinna eller man spelar rll för vilken vård du får, vilka mediciner du får ch hur du bemöts - precis sm i samhället i övrigt. Generellt sett har vi en gd sjukvård i Sverige ch Skåne idag. Vi står ss väl i internatinella ch natinella undersökningar, speciellt vad gäller högspecialiserad vård. Dessvärre har vi länge haft skillnader i vem sm får den gda vården. Vi har en jämlik tillgång till sjukvårdens resurser ch möjligheter. Denna jämlikhet går att studera ch är välbelagd inm ett flertal mråden. Den går ckså att åtgärda. Om den plitiska viljan finns. Jämställdhet inm vården utgör första delen i en artikelserie m tre från Vänsterpartiet Skåne sm behandlar jämlikhet inm häls- ch sjukvård. Rapprterna tar avstamp i lagstiftning sm rör hälsa ch presentererar Vänsterpartiets plitik för en sjukvård för alla. Scanna för att kmma till den digitala rapprten Vänsterpartiet i Regin Skåne